Inget kompromissförslag. Den 30 november 2006


7:00
Riksdagsledamöterna stöder Sibbo! En överväldigande majoritet av riksdagsmännen från Nylands valdistrikt motsätter sig en annektering av Sibbo, framgår det ur en förfrågan som gjorts av Yle. (Se även Yle Internytt.)

15:00
Utredningen av kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi (sdp) har offentliggjorts. Enligt Myllyniemis förslag kan huvudstadsregionens tillväxtmöjligheter inte garanteras om Helsingfors inte får Östersundom inklusive Björnsö, Landbo och Degermossa. (Se Yle Internytt, samt Helsiningin Sanomat för en karta med de föreslagna gränserna.) De av Myllyniemi föreslagna gränserna motsvarar nästan exakt det område som Helsingfors i våras krävde och som Helsingfors ville ha. (Se Helsingin Sanomat 19.9.) Detta torde bevisa att Myllyniemi inte alls startat sin utredning från "tomt bord", så som minister Hannes Manninen officiellt förutsatte.

Eftersom utredningen är överlämnad, är det på sin plats att nu öppet notera att valet av Myllyniemi till utredningsman var helt olämpligt, troligtvis även olagligt. Yle Internytt säger att Myllyniemi kommer med ett kompromissförslag, men Myllyniemis förslag är minsann inget förslag till kompromiss.

För Vandas del föreslår Myllyniemi att endast och exakt det område som Helsingfors gjort anspråk på ansluts till huvudstaden, fastän Vanda stadsfullmäktige inte lyckats ta ställning till Helsingfors förslag. Jag vill visserligen inte strö Vandas pärlor Westerkulla gård och Västersundom för svinen, men jag vill påpeka att Myllyniemis förslag till gränsdragning i Vanda inte bara är högst inkonsekvent, utan även visar att förslaget bygger på en inofficiell överenskommelse. Om Vanda bygger sydöstra Vanda inom de närmaste tio åren, så är det endast under hot om nya gränsjusteringar.

Området i Sibbo som Myllyniemi föreslår att inkorporeras med Helsingfors är sörre än väntat. Här bor över 1o % av kommunens befolkning, vilket betyder att Myllyniemi funnit "särskilt vägande käl" för en gränsjustering. Nyheten i Kauppalehti Presso (se Ett mindre område. Den 25 november 2006 ) senaste lördag var således en nyhetsanka. Den goda nyheten torde vara att annekteringen i domstolen sannolikt konstateras olaglig, om stadsrådet trots allt besluter att godkänna Myllyniemis förslag.

Myllyniemis förslag till gränsdragning styrker även antagandet att Helsingfors ledning idkade utpressning på Sibbo. (Se Skenbar utpressning. Den 15 september 2006.) Det av Myllyniemi föreslagna området är nästan exakt det samma som Helsingfors stadsdirektör och stadsfullmäktige enligt Helsingin Sanomat krävde i våras. Helsingfors hotade med att framlägga ett krav om ett dubbelt så stort område, om Sibbo frivilligt gått med på att avstå det område som Helsingfors ville ha. Det skall noteras att det aktuella områdets gränser är dragna så att de marker som Helsingfors äger i Sibbo just faller innanför området. (Se karta i HS.) Även detta torde visa att Myllyniemis förslag bygger på Helsingfors ekonomiska intressen och inofficiella överenskommelser och inte baserar sig på en opartisk utredning om behov med tanke på utvecklingen av samhällsstrukturen.

Sibbofrågan är ingalunda avgjord. Myllyniemi fattar naturligtvis inga beslut, utan har bara kommit med ett förslag. På grund av Myllyniemis jävighet trorde hela utredningen kunna ogiltigförklaras. Då är det bra att kommunminister Hannes Manninen i går kväll hann meddela att det utlåtande som fullmäktige i Helsingfors formulerade om inkorporeringsförslaget är betydelselöst. (Se Hufvudstadsbladet.)

Myllyniemis förslag omkullkastar Sibbos egna planer på att bygga för 40 000 nya invånare. Förverkligas förslaget kommer Sibbo inte att ha råd eller vilja att växa, vilket medför att det inom kommunens nuvarande gränser byggs mindre än det skulle göra om Sibbos gränser bevaras. Personligen anser jag att Sibbo nu som villkor för att ansluta kommunen till Nylands förbund bör ställa att Myllyniemis förslag inte förverkligas.

Sibbopolitikerna fördömer naturligtvis Myllyniemis förslag skarpt. Kristina Lytikäinen sade till Helsingin Sanomat att "Koko selvitysmiesepisodin ainoa tehtävä on ollut luoda kaunis kuorrutus Helsingin kaupungin ja eräiden johtavien ministerien kelvottomista aineksista yhdessä leipomalle kakulle". Se även TV-Nytt. Utredningsmannen anser för sin del att anklagerlserna om opartiskhet är kränkande. (Se FNB/Hbl, HS.)

På grund av tidsbristen torde det ha funnits endast två möjliga förslag som Myllyniemi kunde ha gjort. Det ena möjliga förslaget hade varit att bevara de nu existerande gränserna. Det andra möjliga förslaget var Helsingfors välutredda och välförberedda krav från i våras. Det senare förslaget fick dock officiell status först idag.

Den officiella förslaget (pdf ) till "partiell kommunsammanslagning" finns (för tillfället endast på finska) på Statsrådets webbplats. Här finns även en detaljerad karta.

21:30
"Sibboledningen: Ingen kompromiss" lyder en rubrik i morgondagens Borgåblad. I tidningen ingår även två andra artiklar om fallet Sibbo, "Myllyniemi ger Helsingfors rätt att roffa" och "Sibbo står chanslöst mot stora Helsingfors"

Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006


Sibbo kommun besvärar sig över utnämnandet av kommunindelningsutredare. Kommunstyrelsen beslöt redan på sitt möte den 14 november att kommunen skall inlämna besvär till högsta förvaltningsdomstolen över att inrikesministeriet utsett en kommun-indelningsutredare. Besväret är daterat den 23 november, men stämplat som anlänt den 28, alltså igår. Således har jag inte tidigare känt till besväret. Som bilaga till besväret ingår även mitt blogginlägg "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006". Detta kommer som en verklig överraskning. Det gläder mig att jag på detta sätt kunnat bidraga med ett strå till stacken, speciellt som jag var förhindrad att deltaga i dagens demonstration på Senatstorget.

17:00
Nyheten om att Sibbo har besvärat sig till högsta förvaltningsdomstolen över valet av Pekka Myllyniemi till utredningsman för områdestvisten mellan Helsingfors och Sibbo har nu förmedlats av medierna. (Se Yle Internytt, Helsingin Sanomat, MTV3; se även Helsingin Sanomats skilda artikel om demonstrationen.) Kanske vi i den eventuellt olagliga utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare hittar ett skäl till den besynnerliga idén att idag ta om Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ansöka om en annektering av sydvästra Sibbo. Utan beslutet eller förslaget från dagens möte skulle det kanske inte finnas något (juridiskt giltigt) förslag för regeringen att ta ställning till.

Synkroniseringen av demonstrationen och inlämnandet av besväret till högsta förvaltningsdomstolen gav synergieffekter när det gäller medieuppmärksamheten. Som amen i kyrkan kommer samma kväll beslutet i Helsingfors kommunfullmäktige. Helsingfors sannolika beslut att förnya sin ansökan kan tolkas som ett medhållande till Sibbos anmärkning att utnämningen av Myllyniemi till kommunindelningsutredare var olaglig.

Vid demonstrationen talade även Helsingfors stadsstyrelses orförande, som ingalunda hade ändrat ståndpunkt. Jag citerar morgondagens Borgåblad:

90 procent av fullmäktige ställde sig bakom beslutet, det betyder att vi har 560 000 invånares stöd och dessutom stöd av statsministern och kommunministern. Helsingfors står för en tredjedel av landets BNP. Detta om något är en nationell fråga. Det är ingen katastrof utan en naturlig utveckling.

Vilken fantastisk matematik! Månne det inte ställdes stora krav på grupplojalitet vid mötet i juni. För övrigt hann inte ledamöterna bekanta sig med stadsstyrelsens förslag. I en debattartikel i dagens Hufvudstadsblad avslöjar Astrid Nurmivaara hur det gick till när Vanda stadsstyrelse på en resa Danmark den 20 juni sammankallades med anledning av Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo. Nurmivaaras berättelse stöder uppfattningen att det var Helsingin Sanomats avslöjanden den 20 juni som föranledde att Helsingfors stadsfullmäktige i brådskande ordning följande dag sammankallades för att besluta om en ansökan.


22:30
Under kvällens fullmäktigemöte, där styrelsen förslag i Sibbofrågan godkändes med rösterna 77-7, sade Jan Vapaavuori enligt Helsingin Sanomat om fullmäktiges beslut att "Se on vain tapa ilmaista, että olemme samaa mieltä kuin viisi kuukautta sitten." Månne det? Socialdemokraten Kai Kalima kritiserade under sammanträdet starkt Sfp för partiets enögda "språkpolitiska" inställning och hotade med att hela Sibbo nästa gång ansluts till Helsingfors, om Sfp lyckas förhindra gränsjusteringen. Kalima hävda där till att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors. Morgondagens Hufvudstadsblad berättar att kommunminister Hannes Manninen på kvällen meddelade
att det utlåtande som fullmäktige i Helsingfors formulerade om inkorporeringsförslag är betydelselöst.

För Sibbo har publicerat ett pressmeddelande om demonstrationen. Budskapet sammanfattas väl i mottot
"Inte en tum ger vi efter!"

Sibbo förenar och förenas. Den 28 november 2006


I ledaren i dagens Borgåblad kritiserar Sune Portin med anlednimngen av intervjun i Rakennuslehti (se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006) starkt statsminister Matti vanhanen för att svika en känd centertradition och undrar om vi har fått en ny regel: "Kommun skall med tvång byggas". Portin kommenterar ävenuppgifterna i lördagens Presso (se Ett mindre område. Den 25 november 2006):

Enligt lördagens nummer av Kauppalehti Presso kommer utredningsman Pekka Myllyniemi föreslå en inkorporering av ett avsevärt mindre område än det som Helsingfors har krävt. Om det stämmer så besannar också detta vår teori om att det ursprungliga kravet var ett skrämskott avsett att göra Sibboborna nöjda med en lindrigare förlust.

15:30
Slutrapporten från Harkimos och Ekströms utredning har publicerats. (Se Yle, Yle Internytt, Helsingin Sanomat, MTV3.) Slutsatsen som Harry Harkimo och Bo-Erik Ekström gör är att Sibbos egna resurser inte räcker till, men att resurserna kan sökas utifrån. Sibbo kan alltså förverkliga sin generalplan som går ut på att växa med 40 000 nya invånare till år 2025 - såvida inga inkorporeringar saboterar Sibbos planer. Temat och rubrik för rapporten är "Sibbo förernar och förenas" (Sipoo yhdistää ja yhdistyy). Rapporten har på Asukasomistajats webbplats fått det i sammanhanget dubbelbottnade namnet Pelastakaa Sipoo, som alluderar till Ekströms rapport "Pelastakaa Helsinki", som Ekström skrivit på uppdrag av EVA.

"Skuggutredningsmännen" har varit i kontakt med den av minister Hannes Manninen utnämnda officiella kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi. Om inte Myllyniemi fått se på ett utkast till Harkimos och Ekströms rapport på förhand, är det stor risk för att Myllyniemis egen utredning är föråldrad när den offentliggörs senare i veckan. (Utredningen torde överlåtas åt minister Manninen i tordag klockan 15.) Sibbos strategi, som går ut på att ge markägarna ett stort ansvar och förtroende, torde tilltala så väl samlingspartister som centerpartister. (Helsingfors stad torde tillhöra de markägare som, om planerna förverkligas, får ta del av vinsten av försäljningen av sin mark.) Hur kommunindelningsutredaren Myllyniemis (sdp) partikamrater ser på det nya konceptet har jag svårt att bedöma. De kanse trots allt tilltalas av statsministerns föreslagna tvångsmetoder, vars uttalade mål är att sänka värdet på min och andra bostadsägares bostad.

19:00
Idag har man sett vargar i Sottungsby i Vanda i området mellan Sibbo och Helsinfors! (Se Helsingin Sanomat.) De lär vara på väg i riktning mot huvudstaden. Visst ligger det mycket symbolik över vargarna, som torde ha kommit från Sibbo storskog. I morgon blir det en verklig invasion av Sibbovargar i Helsingfors. Då är det dags för demostrationen på Senatstorget 16:00. Se pressmeddelande! Efter demonstrationen samlas Helsingfors stadsfullmäktige till ett möte, som torde gå till historien som en högst bisarr sammankomst. Även om fullmäktige förväntas upprepa beslutet från den 21 juni, lär det inte bli någon déjà vu. Den centerpartisktiske ledamoten och historieprofessorn Laura Kolbe lär knappast denna gång tala om en historisk dag eller klä sig i rött, som enligt Kolbe är "segerns, glädjens och optimismens färg". (Se Diskussionsprotokoll. Den 4 november 2006.) Och helt säkert kommer hon inte denna gång att lyfta fram Centerns roll i den planerade annekteringen.

De gröna, med undantag av Outi Alanko-Kahiluoto, stödde i juni en annektering. Osmo Soininvaara, som jag har respekterat högt, talade för kolonialiseringen av Sibbo med en entusiasm som om det handlade om ett förlovat land där man kunde bygga ett grönt Jerusalem. Helsingfors naturskyddsförening och Nylands naturskyddsförbund har emellertid lämnat in varsin anmärkning mot förslaget. Den långa anmärkningen, som Nylands naturskyddsförbund lämnat in, tar på starka grunder helt avstånd från Helsingfors förslag till gränsjustering. Aven Helsingfors naturskyddsförenings anmärkning tar helt avstånd från Helsingfors expansionsplaner. Att den annars så kloka Soininvaara skall avsluta sin politiska karriär med en total felberäkning i Sibbofrågan upplever jag närmast som tragiskt.

Trots Sibbobornas massiva protester torde Helsingfors stadsfullmäktige i morgon av tekniska skäl utan ändring upprepa beslutet att ansöka om ett område som förutom Östersundom kapell och Topelius hem Björkudden, som ligger i Östersundom, inkluderar Simsalö, Sibbesborg, Ingmans mejeri och halva byggnader i Massby och Immersby. Hade man i tid hunnit bekanta sig med de föreslagna gränserna inför det "historiska" mötet i juni, hade nog skammen redan då hållit en och annan ledamot borta från podiet.

Balans. Den 27 november 2006



Jag har via videosnuttar tagit del av träffarna med kommunindelningningsutredaren Pekka Myllyniemis i Sibbo förra veckan. (Se video 1, 2, 3 , 4) Fastän utredningamannen naturligtvis inte explicit avslöjade resultatet från sin utredning, var han så tydlig i sina uttalanden att jag rent av undrar om inte detta material vore tillräckligt för att dra de slutsatser som Kauppalehti Presso gjorde i lördagens tidning på basen av "uppgifter" som tidningen fått. (Se Ett mindre område. Den 25 november 2006.) Jag tycker att Myllyniemi antyder att det inte finns sådana särskilt vägande förutsättningar som lagen kräver för en att annektering av ett område som överskrider föreskrivna gränsvärden angående invånarantal (5 %) eller landareal.

Myllyniemi gör ett sakligt och sympatisk intryck. Det är dock klart att han, fastän han enligt uppgift började utredningen från rent bord, färdigt hade bestämda uppfattningar av vad som är god sammhällstruktur, samt att hans uppfattning i frågan var känd från förut. Det skall bli intressant att se om utredningsmannen tar hänsyn till de politiska realiteterna. (Se Gränsjusteringar kräver politiska förutsättningar. Den 15 otober 2006.) Gör han det inte, bör han i koncekvensens namn föreslå att en stor del av Vanda ansluts till Helsingfors, ifall han föreslår att en del av Sibbo inkorporeras med huvudstaden. De sydvästra delarna av Vanda hänger inte bara naturligt ihop med Helsingfors, utan skulle i princip möjliggöra stora bostadsområden. Vanda kommer inte i den närmaste framtiden att själv bygga områdena, eftersom byggandet av bostadsområden kring Ringbanan (Marjabanan) tar alla resurser. Det är dock osannolikt att Myllyniemi föreslår att ett större område av Vanda inkorporeras. Inför riksdagsvalet skulle det politiska motståndet bli stort. Vandas stadsstyrelseordförande, som aktivt stött Helsingfors förslag till gränsjustering, är dessutom styrelseordörande för Nylands förbund, där Myllyniemi är styrelsemedlem. Myllyniemi vågar knappast riskera samarbetet i så väl Huvudstadsregionen som i Nylands förbund.

Själv hoppas jag att de sista idylliska resterna av Helsinges gamla lands- och kulturbyggd förblir en del av Vanda. Med tanke på den (föreslagna) ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo storskog skulle detta även vara önskvärt. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Jag är dock jävig i denna fråga. Goda skidvintrar kan man skida hela vägen från Nordsjö, där jag bor, till Sibbo storskog, vilket är någonting jag sätter värde på.

Myllyniemis uppgift går ut på att utreda "om det finns behov för en utvidgning av Helsingfors stads område österut för att trygga utvecklingen av huvudstadsregionens samhällsstruktur." I preciseringen av kommunindelningsutredarens uppgift talas det inte om tillgången på tomtmark, bostadspriser eller möjligheten för Helsingforsbor att bo i egnahemshus utan att byta hemkommun, vilket varit ministrarnas motiveringar till en annektering. Vad som är god samhällsstruktur kan man ha olika uppfattningar om. Hur högt "god samhällstruktur" bör prioriteras i förhållande till andra värden kan man även ha olika uppfattning om. Det är en värdefråga. Vilka medel som kan komma i fråga för att främja en bättre struktur är en moralisk och politisk fråga.

I Myllyniemis presentation av samhällstrukturen fastnade jag speciellt för hans tolkning av balannsen eller snarare obalansen i samhällstrukturen. Hela utredningen har enligt Myllyniemi som utgångspunkt "problemet" att Helsingforsregionen är betydligt glesare bebygd öster om huvudbanan än i kommunerna väster om huvudbanan. Detta är enligt Myllyniemi inte en rationell (tarkoituksenmukainen) samhällsstruktur. Det är i och för sig självklart att städer och kommuner med liten yta så som Kervo och Träskända är tätare bebygda än kommuner med stor yta så som Sibbo och Borgå, men även om man delar in området i mindre delar stämmer Myllyniemi analys. Huruvida detta är ett problem är en annan sak.

Fysikaliskt och matematiskt sett har en kropp alltid en tyngdpunkt. Homogena kroppars tyngdpunkter eller masscentrum sammanfaller med mittpunkten. För kroppar som inte är homogena är det svårare att beräkna tyngdpunkten. Jag har just idag i egenskap av matematiklärare lärt ut hur man hittar geometriska figurers symetriaxlar. En figur eller yta kan ha flera symetriaxlar, men axlarna går alltid genom mittpunkten. En icke-regelbunden kropp har på motsvarande vis potentiella rotationsaxlar som går genom tyngdpunkten. Roterar kroppen längs en dylig axel säger man att kroppen är i statisk balans.

Eftersom Helsingfors centrum ligger på en udde, kommer stadens centrum aldrig längre att kunna bli Helsingforsregionens eller metropolområdets tyngdpunkt, men man kan föreställa sig en axel som går genom Helsingfors centrum och genom tyngdpunkten. Man måste naturligtvis inte betrakta huvudbanan från Helsingfors norrut som idealisk symetri- eller rotationsaxel. Finska vikens kust går inte i östlig-västlig riktning, utan snarare i nordostlig-sydvästlig riktning. Vill man att symetriaxeln som går igenom Helsingfors centrum skall vara en normal till kusten, dvs stå vinkelrätt mot Väster- och Österleden, bör axeln vara vänd i nordvästlig riktning, medan huvudbanan i huvustadsregionen går i nordostlig eller nord-nordostlig riktning. För att något slags symetri överhuvudtaget skall vara möjlig, bör axeln luta vänsterut eller västerut på kartan. Axeln borde således gå ungefär längs Tavastehusleden. Detta betyder att den östra sidan av axeln redan nu är tyngre än den västra sidan!
Helsingforsregionen har huvudsakligen utvecklats kring huvudbanan till Tavastehus och järnvägen till Åbo. Detta torde vara god samhällsstruktur. Vill man flytta tyngdpunkten ytterligare i östlig riktning, utanför ring trean, bör man först bygga kustbanan via Borgå österut.


Sibbo får sympati. Den 26 november 2006



I dagens Helsingin Sanomat ingår ett sympatisk reportage om Veikko och Berit Lindell, som tillverkar klistermärken med texten "Näpit irti Sipoosta - Tassarna bort från Sibbo". Rubriken på reportaget är "Senaatintorilla tavataan". Jag har på känn att Sibbos sak börjar väcka stark sympati även på finskt håll. Trots att Helsingin Sanomat i princip fortfarande torde stöda Helsingfors anspråk, har tidningen gett Sibbo positiv och Helsingfors negativ publicitet den senaste tiden.

Ett mindre område. Den 25 november 2006

Dagens Kauppalehti Presso skriver att kummunindelningsutredaren Pekka Myllyniem kommer att föreslå en kompromiss enligt vilken Helsingfors skulle få en betydligt mindre del av Sibbo än vad staden har krävt. Detta skulle bero på kommunindelningslagen, som säger att det måste bo under 5 % i den del av en kommun som annekteras, om det inte finns särskilt vägande skäl att inkorporera ett större område. Tyvärr saknas den aktuella sidan B7 i den digitala versionen av Presso, men Yle, Yle Internytt och Helsingin Sanomat har förmedlat "nyheten".

9:30
Sidan B7 finns lika väl i formatet pdf. Presso skriver "Presson saamien tietojen mukaan Helsingin ja Sipoon selvitysmies Pekka Myllyniemi on kuitenkin asettumassa sille kannalle, että Helsinki saa Sipoosta vain osan vaatimistaan yhteensä 5 000 hehtaarin alueista", så kanske Kauppalehti Presso trots allt har kommit över någonting substantiellt. Presso har även bett om kommentarer. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori säger att han inte tar ställning till obekräftad information. ("En halua ottaa kantaa tällaisiin tietoihin, joista ei ole varmuutta.") Sibbo kommunstyrelseordförande Christel Liljeströms kommentar lyder enligt följande:

Sellainen aavistus meillä on tässä ollut. Emme ole nähneet Myllyniemen esitystä, mutta otaksumme, ettei se voi olla niin raju kuin mitä Helsinki esittää. Nimenomaan siksi, että väestömäärää koskeva muutos olisi liian suuri, Liljeström sanoo. Olemme laskeneet, että Landbo ei mitenkään voisi mahtua alueliitokseen, jos väestöön ei saa vaikuttaa yli viidellä prosentilla. Jotta Helsingin esitys voisi toteutua sellaisenaan, se vaatisi käsittääksemme lain muuttamista. Juridiikka on ongelmallinen. Jos tiedot pitävät paikkansa, tekee Myllyniemi raja-asiassa kompromissin. Sipoo menettäisi alueita Helsingille, mutta saisi pitää varakkaat veronmaksajansa. Sipoosta vakuutetaan, että mikä tahansa ehdotus alueiden luovuttamisesta johtaa valituksiin.

Båda styrelseordförandena säger att saken slutligen avgörs i domstolen.

FNB har ringt upp Pekka Myllyniemi på morgonen, men han ville naturligtvis inte ta ställning till Kauppalehti Pressos uppgifter. (Se FNB/Hbl.) Kanske misstankar om att Myllyniemi föreslår ett mindre område är orsak till att Helingfors vill komma med ett eget nygammalt förslag. Helsingfors stadsfullmäktige skall behandla förslaget från i juni nästa onsdag, dagen före Myllyniemis utredning publiceras.

12:00
Till FNB sade Myllyniemi att det är bättre att han inte kommenterar Pressos uppgifter ("On parempi, etten kommentoi ollenkaan sitä"), men till Yle säger han att uppgifterna inte härtsammar från honom själv. Knappast hade heller någon förväntat sig ett utredningsmannen skulle ha läkt information till pressen, ännu mindre att han skulle medge det. Om någon har läkt information, så kan det ha en viss betydelse för vad Helsingfors gör de närmaste dagarna. I somras läkte någon information till Helsingin Sanomat, vars artikel den 20 juni torde ha resulterat i att Helsingfors stadsfullmäktige följande dag gjorde sitt beslut i brådskande ordning.

18:30
I söndagens Helsingin Uutisett ingår en kolumn av chefredaktör Risto Hietanen. Hietanen upprepar budskapet från sin (förmodar jag) ledare i gårdagens tidning. Östra Helsingfors förslummas om det finns en mur i öster 20 km från metropolens centrum... Att Vanda stadsfullmäktige i måndags inte tog ställning för en annektering skyller Hietanen på populism och riksdagsvalet. Vanda hör till samma valdistrikt som Sibbo... Månne man inte istället i Vanda börjar inse att kommunindelningslagen ger möjligheter för Helsingfors att annektera stora glesbebyggda områden i sydöstra Vanda.

Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006

Statsminister Matti Vanhanen har i en inervju i Rakennuslehti tagit ställning under pågående utredning och sagt att regeringen stöder Helsingfors i Sibbofrågan.

Jag hade inte behövt min espresso för att vakna ordentligt i morse. Lite sökning på nätet gav tips om en intervju med statsministern i Rakennuslehti. Rubriken på artikeln i Rakennuslehti är "Sipoo on pääministerin tonttisodan ensiaskel". Jag svarar med att förklara krig mot statsministern. Låt oss kalla det tontkriget eller kriget mot töntar.

I mitt blogginlägg Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006 kritiserar jag kommunminister Hannes Manninen för att han på en kryssning med centerpolitiker oförsiktigt kommenterade Sibbos planer på att själv bygga för 40 000 nya invånare. Jag undrade om inte Manninens ställningstaganden under pågående utredning borde vara tillräckliga för att ogiltigförklara hela utredningen.

Efter de finlandssvenska socialdemokraternas kongress i Borgå vägrade Sdp:s partiordförande Eero Heinäluoma att kommentera Sibbofrågan med motiveringen att han är finansminister. I en insändare i Hufvudstadsbladet den 31 oktober skrev den tidigare europeiska ombudsmannen jur. lic. Jacob Söderman (sdp) att "Enligt gällande lag om kommunindelning kan förhandsbesked inte ges av vare sig ministern eller ministeriet." Ledaren i Uutislehti Demari försvarade samma dag Sdp-ordförandens ovilja att uttala sig:

Valtioneuvostolla on asiassa toiminta- ja päätösvalta, joita sen ei pidä enempää kiirehtiä kuin lykätä. Tuntuu olevan kovin heikosti tiedossa, että valtioneuvosto toimii alueliitoksissa kuin tuomioistuin. Käsittelyyn ei saa kuulua ratkaisun spekulointi julkisuudessa. Siksi on lapsellista yrittää haastaa asiassa ministereitä ennakoimaan kantojaan.

Tidningen Rakennuslehti har tydligen varit barnslig nog att försöka få kommentarer av en minister - och lyckats!

Jag vill inte själv döma utredningsman Pekka Myllyniemi innan han publicerat sin utredning. Det är möjligt att utreningen är objektiv och opartisk. Juridiskt eller åtminstone moraliskt är Myllyniemi i egenskap av medlem i styrelsen för Nylands förbund dock jävig i Sibbofrågan. (Se Jävig utredningsman. Den 25 september 2006.) Med tanke på Myllyniemis jävighet och centerministrarnas uttalanden kunde man undra om inte hela utedningen kan ogiltigförklaras, fastän det inte går att besvära sig över utredningens resultat, den skriftliga utredningen. Det har spekulerats vilt om stadsdirektör Jussi Pajunens och Helsingfors stadsstyrelses märkliga beslut att låta stadsfullmäktige fatta ett nytt beslut om en tvångsanektering av sydvästra Sibbo. Är man rädd för att Myllyniemi inte föreslår en inkorporering alls eller att hela utredningen ogiltigförklaras. Det går åtminstone att besvära sig över det beslut som regeringen gör i Sibbofrågan.

I intervjun i Rakennuslehti medger Vanhanen att han inte hunnit koncentrera sig på bostadspolitik den senaste tiden. Jag undrar om han ens hunnit läsa dagstidiningarna, för intervjun torde i det rådande läget inte ge honom några politiska poäng. Intressant nog hävdar Vanhanen att alla kommuner i huvudstadskommunen är skyldiga till det höga priset på tomter, vilket även dagens Helsinginsanomat noterar i en liten notis. ”Pääkaupunkisedun tonttien sietämätön hintataso johtuu pelkästään siitä, että alueen 15 kunnassa ei ole kannettu huolta tonttitarjonnasta", säger Vanhanen i intervjun. Det skall det bli ändring på. Sibbo är bara början. Statsministern tar även ställning till hur Sibbo bör byggagas: ”Minusta sinne pitäisi suunnitella puutarhakaupunkityyppisiä satelliitteja olemassa olevan infrastruktuurin varrelle.” Statsminister utalar inte bara personligen sitt stöd, utan säger även regeringen frånsett Sfp stöder Helsingfors:

”Tämä on niin tärkeä asia, että sitä viedään eteenpäin. Rkp ei ole voinut tätä hyväksyä, mutta keskustan ja sosiaalidemokraattien kesken asiasta on hallituksessa poliittinen sopu”

Vad månne socialdemokraterna tycker om detta uttalande? Som villkor för en annektering ställer statsministern att Helsingfors förbinder sig till en snabb tidtabell. Det samma sade han redan i juni. Jag undrar om inte Helsingfors metroplaner här kan bli en stötesten.

Dagens Hufvudstadsblad innehåller en debattartikel av Ulf Sundqvist och ett svar på artikeln av Pär Stenbäck. Än lever de gamla gudarna! Fallet Sibbo berör och upprör. Sundqvist är visserligen hemma från Sibbo, men ur tidningarnas debatt- och insändarsidor framgår att Sibbo är ett blödande sår i hela Svenskfinland. Sundqvist noterar bl.a. att en del ledande kommunalpolitiker i Helsingfors med anledning av Sibbofrågan har haft lätt att "halka över i den gamla språkhetsen". Stenbäck kritiserar för sin del socialdemokraternas kompromissvilja och noterar liksom jag i mitt blogginlägg igår (Om kompromissförslag. Den 23 november 2006) att en "kompromiss" kan innebära "att Helsingfors får vad man ursprungligen fikade efter".



Gratistidningen Helsingin Uutiset, som under den senaste tiden uppmärksammats för sitt språkhets, fortsätter att försvara inkorporering av sydvästra Sibbo. Ledaren i dagens tidning, som har rubriken "Keskustelu Sipoosta saanut surkuhupaistia pirteitä", upprepar bekanta påståenden:

Pääkaupunkiseutu ja Helsingin seutu laajemminkin ei voi kehittyä tasapainoisen yhdyskuntarakenteen perustalle, mikäli parikymmentä kilometriä metropolin keskustasta, sen itälaidalla, on muuri vastassa. Metro stoppaa siihen, ja kaikki muukin yhdyskuntarakenne pysähtyy kuntarajaan. ...

Mikäli tätä muuria ei saada purettua, seudun yhdyskuntarakenne jää toispuoliseksi.
Se tarkoittaa seudullisen segregaation syvenemistä niin, että pääkaupunkiseudun itäiset
osat slummiutuvat ja läntiset vaurastuvat.

Jag har själv bott i östra Helsingfos de senaste tio åren, först i Mellungsbacka och senare i Nordsjö. Det bästa med östra Helsingfors, som minsann inte håller på att förslummas, är närheten till naturen i öster. Metron och stadsbebyggelsen slutar i Helsingfors i en golfbana, ett naturskyddsområde och en (föreslagen) ekologisk korridor ett par kilometer från Sibbogränsen.

I onsdagens Helsinginuutiset ingår en kolumn skriven av Helsingfors stadsstyrelseordförande Jaan Vapavuori. Enligt Vapaavuori har Helsingfors ställt upp som mål att bygga 5000 nya lägenheter i året. För att uppnå det målet behöver Helsingfors sydvästra Sibbo. Men Helsingfors torde höra till de kommuner som statsministern kritiserar för sin tomt- och bostadspolitik i intervjun i Rakennuslehti. Nog gör Helsingfors det väl lätt för sig om man för att uppnå sina egna mål bygger utanför stadens (nuvarande) gränser.

Om kompromissförslag. Den 23 november 2006

Av dagstidningarna gar åtminstone Helsingin Sanomat, Borgåbladet och Hufvudstadsbladet uppmärksammat gårdagens möte eller busstur med bygg­entreprenörer i Sibbo. Gårdagens möte med utredningsmannen Pekka Myllyniemi i Sibbo högstadium (Kungsvägens skola) har däremot fått mindre uppmärksamhet, fastän den var en nästan lika stor publiksuccé som mötet i Östersundom i måndags. Sibbo kommun har på sin webbplats publicerat en egen rapport från mötet. I dagens Hbl ingår även en liten notis om att Sibbobor invaderar Senatstorget nästa onsdag. Babi Nyberg från "folkrörelsen Rädda Sibbo" (sic!) berättar att man skall demonstrera 16:00 - 17:30 och därefter på läktaren följa med fullmäktigedebatten. Man har bokat åtta bussar och räknar med över tusen demonstranter. Hur många som ryms på läktaren vet jag inte, men Helsingforspolitikerna får nog formulera sig mera taktfullt än än i juni.

I dagens Hufvudsstadsblad ingår även en annons med Sfp:s partiordförande Stefan Wallin. Texterna "RKP suomalainen kansanpuolue" och "Ett litet stort parti" har bytt ut mot texten "89 % vill att Sibbo får behålla sina områden. Sfp håller med till 100 %!" Ställningstagandena på de finlandssvenska socialdemokraternas kongress i Borgå var oerhört betydelsefulla, men det kan inte förnekas att det endast är Sfp som håller med Sibboborna till 100 %. FSD och socialdemokraterna har i första hand tagit avstånd från sättet på vilket Sibbofrågan skötts, inte på innehållet i Helsingfors initsiativ. Även finlandssvenska socialdemokrater har förespråkat en kompromiss som skulle gå ut på att Helsingfors skulle få ett mindre område av Sibbo.

Sibbo och speciellt Sfp i Sibbo har redan gått in för kompromisser. Sibbo skall anslutas till Nylands förbund och kommunen har visat beredskap att i samarbete med Helsingfors planera för 40 000 nya invånare. Att trots dessa eftergifter avstå från en del av kommunen är inte acceptabelt. De förslag till nya gränser som Helsingfors stadsfullmäktige klubbade igenom i juni och och pånytt torde godkänna nästa onsdag var knappast tänkta som slutgiltiga gränser. Det tyder åtminstone det oerhörda kloperi eller alternativt barbari som Helsingfors stadsplaneringskontor gjort sig skyldig till då man ritade ut de föreslagna gränserna. (Se Gränser. Den 15 november 2006, Ny ansökan? Den 14 november 2006, Barbarer eller klåpare? Den 19 september 2006, Den som gapar efter för mycket... Den 26 augusti 2006, Helgerån. Den 7 augusti 2006 och Brutal gränsdragning. Den 6 augusti 2006.)

Att Helsingfors gick in för att ansöka om ett så oförskämd stort område torde endast kunna förklaras med att centerministrarna uppmuntrat staden där till. Det oförskämda och dåligt förberedda förslaget skapade inte bara juridiska problem, utan väckte även ett enormt motstånd. Helsingfors förslag är inte bara taktlöst, utan även otaktiskt. Det var för centerministrarna och stadsrådet dock önskvärt att Helsingfors ansökte om ett tillräckligt stort område, så att regeringen skulle kunna gå in för en "kompromiss". Det ursprungliga större alternativet som innefattade så gott som hela Sibbo skärgård torde dock hos centerministrarna ha upplefts allt för oanständigt, varför en del av skärgården byttes ut mot Sibbesborg, Ingmans mejeri och och hälften av en byggnad i Massby. (Se Barbarer eller klåpare? Den 19 september 2006.) Ändå sade statsminister Matti Vanhanen redan i somras att Sibbo bör få behålla skärgården. Kanske hade han inte noterat att Helsingfors ritat om sitt gränsförsklag, eller så hade han upplysts om att Helsingfors fortfarande gjorde anspråk på Simsalö, som är skärgårdens centrum.

En kompromiss torde höra till de ursprungliga planerna, även om Helsingfors ledning i sitt storhetsvansinne kanske hoppats på att stadens förslag som sådant skulle godkännas av regeringen. Förslag till "kompromisser" i själva gränstvisten är därför förederi mot Sibbo. Vilken domare eller förlikningsman skulle föreslå en kompromiss enligt vilken rövaren skulle få behålla halva bytet? Sibbo bör visa beredskap att förhandla och samarbeta med Helsingfors. Om möjligt kan Sibbo till och med erbjuda ett bra bris för Helsingforsägd mark. Däremot behöver kommunen inte ge efter för Helsingfors territoriella anspråk. Sibbo bör bevaras till 100 %.

Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006

Sibbo motsätter sig Helsingfors planer. Resultatet från enkäten är huvudnyhet i dagens Helsingin Sanomat. På dagens löpsedlar står det "SIPOOSTA TÄYSTYRMÄYS RAJANSIIRROLLE". Huvudstadsbladet ger inte enkäten lika stora rubriker, men istället handlar dagens ledare om fallet Sibbo och enkätsvaren. (Även Hbl: egenliga artikel om enkätsvaren finns att läsa på nätet.) Ledaren, som har rubriken "Sibboborna har ändrat sig", är skriven av Johanna Westman. Westman har inte alltid entydigt visat förståelse för Sibbo, men nu ger hon Sibbo sitt fulla stöd. Rubriksättningen är dock en aning märklig. Sibboborna har knappast alls ändrat sig när det gäller synen på Helsingfors expansionsplaner. Vad som eventuellt har ändrat är visionerna för Sibbo. Nu planerar Sibbo att bli medlem i Nylands förbund och bygga ut för 40 000 nya invånare, men för att man upplever sig tvingad till det.

Påståendet att Sibboborna har ändrat sig har dock en viktig poäng: Det finns inga godtagbara skäl att annektera en del av ett Sibbo, då kommunen satsar på snabb utveckling och samarbete med Helsingfors. Sibbo provocerar inte, utan ber om nåd. Visserligen har Sibbo inte gjort någonting som skulle motivera en bestraffning, men man anpassar sig ödmjukt efter centerministrarnas ändrade linje. Sibboborna är rörande eniga. Vem har hjärta att stycka en kommun vars invånare gör allt för att rädda? Vilken politiker har råd inför det stundande riksdagsvalet att visa liggiltighet och känslokyla?
Westman noterar i sin ledare att metroplanerna ät problematiska med tanke på Sibbo storskog:

Enligt statens tekniska forskningscentral VTT är en metrobaserad tätort i sydvästra Sibbo inte förenlig med skydd för skogens randområden och dess ekologiska korridorer till kusten.

Bättre för huvudstadsregionens östra lunga vore det att satsa på en tågbaserad tillväxt längre norrut i Sibbo. I så fall är nyttan för östra Helsingfors kanske inte lika stor.

Det ligger mycket i Sibbokraven på en regional miljöprövning av olika spåralternativ och olika struktur­modeller. Alla möjligheter till vettiga lösningar finns nu, när kommunen själv är inställd på att hjälpa till.

Man kunde tillägga att även HELI-banan vore ett mycket bättre alternativ än en metrolinje med tanke på den ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo Storskog. De gröna i Vanda och Helsingfors tycks dock fåfängt hoppas att Helsingfors som tack för att regeringen donerar sydvästra Sibbo skall finansiera en nationalpark i Sibbo storskog.
I utlåtandet som ingår i Helsingfors stadssyrelses förslag till stadsfullmäktige från måndagens möte håller Helsingfors starkt fast vid sina metroplaner. Man förefaller dock ha tagit min anmärkning på allvar då det gäller HELI-banan. I förslaget heter det:

Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa. Metrolinjausta ei ole vielä määritelty. Kun se määritellään, otetaan luonnollisesti huomioon maakuntakaavassa merkityt aluevaraukset. HELIn linjaus kulkee Porvoon moottoritien pohjoispuolella, kun taas metrolinja kulkisi todennäköisesti kokonaisuudessaan moottoritien eteläpuolella, joten ne eivät ole toisiaan poissulkevia linjauksia.

Finns det verkligen någon som tycker att det vore klokt att bygga en metrolinje och en järnväg för pendeltrafik bredvid varandra genom södra Sibbo? Helsingfors förespråkar metro för att kunna hävda att Sibbo inte har råd att själv bygga ut metrolinjen.
Sibbo kommun har idag på sin webbplats publicerat ett pressmeddelande samt en detaljerad redogörelse för enkäten.

20:00
Helsingin Sanomat har i sin nätupplaga publicerat en artikel ("Sipoo jakoi rakentajille tontinsaantiuskoa") om mötet med företag i byggnadsbranchen, som hölls i Sibbo idag.
21:30
Även Borgåbladets artikel om dagens möte med byggnadsbolag har publicerats på nätet.

Eniga Sibbobor emot en annektering. Den 21 november 2006

DEMONSTRATION


Sibbobor demonstrerar på Senatstorget


onsdagen den 29 november kl 16:00.


Demonstrationen hålls samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige sammanträder för att på nytt besluta om inkorporering av sydvästra Sibbo. Källa: För Sibbo rf.

Närmare 90 % av Sibbos invånare motsätter sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, framgår det ur enkäten som publicerades idag. Resultatet torde inte komma som en överraskning, men det torde överraska många att Sibbos finska invånare motsatte sig en gränsjustering lika starkt som de svenskspråkiga. Speciellt Samlingspartiet torde förlora en hel del väljare till Svenska folkpartiet i kommande val. De 1001 invånare som utfrågades av Taloustutkimus fick sammanlagt besvara fem frågor. Enkäten förstärker den bild av inställningen hos Sibboborna som gårdagens möte med kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi gav. Enketen har uppmärksammats av bl.a. MTV3, Helsingin Sanomat, Yle, Yle Internytt, Radio Vega och Tv-nytt.

Sibbos egna planer på att bygga för 40 000 nya invånare oroar många Sibbobor, men enligt ankäten motsätter sig endast 27 % av Sibbos invånare en snabb tillväxt. Detta torde ge Sibbos egna planer ökad trovärdighet. Det blir allt svårare att argumentera för en annektering. Just nu är Helsingfors expansionsplaner i motvind. Gårdagens stadsfullmäktigemöte i Vanda, där fullmäktige inte lyckades enas om ett utlåtande, var bara ett av många motgångar. Den senaste tiden har Helsingfors och speciellt dess samlingspartistiska kommundirektör med anledning av fallet Sibbo även fått negativ publicitet i Helsingin Sanomat. Helsingfors stadsstyrelses (oeniga) beslut igår att ta upp Sibboärendet på nytt i stadsfullmäktige nästa vecka gör inte saken bättre. Stadsstyrelsen vill alltså att fullmäktige på nytt skall godkänna en oförändrad ansökan med alla dess skrattretande brister.

I alla kommuner finns det invånare som är bittra och missnöjda över att de av någon anledning som de inte själva godkänner inte fått byggnadslov, dagvård på önskad plats eller tillgång till kommunalteknik. Det är med tanke på detta anmärkningsvärt att endast 5 % av Sibbos invånare stöder en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors, speciellt som många Sibbobor tidigare bott i Helsingfors, som har ett betydligt lägre skatteöre än Sibbo. Att just f.d. Helsingforsbor förhöll sig kritiskt till Helsingfors planer framgick det även på mötet med Myllyniemi igår. Sibbo kommun har gjort en egen rapport från mötet.



Sammanlagt 8 anmärkningar angående inkorporeringsplanerna har lämnats till stadsstyrelsen i Helsingfors. Fem av anmärkningarna har gjorts av privatpersoner, en av dem jag. Se Helsingfors stadsstyrelses förslag till stadsfullmäktige. Anmärkningar hade även lämnats in av Ulf William Thurings rättsinnehavare, Nylands Miljövårdsdistrikt rf och Helsingfors naturskyddsförening rf. Statsstyrelsens förslag till utlåtande innehåller trams om "metropolmområdet". Jag betraktar stadsstyrelsens användning av begreppet metropolområde som missbruk och hyckleri. Antingen har författarna av stadsstyrelsen förslag till utlåtande själva missförtsått begreppet eller så använder man det medvetet inkonsekvent.

Ändamålen helgar inte medlen. Den 20 november 2006

Idag börjar Sibbo supervecka, skriver dagens Helsinginsanomat. Tidningen nämner att kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi besöker Sibbo både idag och i onsdag och att resultatet från enketen som Sibbo kommun låtit göra publiceras på onsdag. Vad tidningen i detta sammanhang inte nämner är diskussionstillfället för företag i byggnadsbranschen, som arrangeras i onsdag i Sibbo och dagens stadsfullmäktigemöte i Vanda, som skall ta ställning till frågan om att överlåta den såkallade Västerkullakilen till Helsingfors. (Se Yle Internytt.)

Ledaren i dagens Helsinginsanomat tangerar fallet Sibbo. Ledarartikeln "Kokoomusvalta Helsingissä tekee Sdp:stä apupuolueen" hävdar att socialdemokraterna i Helsingfors har blivit Samlingspartiets hjälpparti. Som exempel nämns fallet Sibbo: "esitys Helsingin laajenemisesta Vantaan kautta Sipoon puolelle meni täysin kokoomuksen piikkiin, vaikka hankkeen valmistelussa oli mukana valtuuston puheenjohtaja Rakel Hiltunen (sd) ja taustalla demaripuoleen puheenjohtaja Eero Heinäluoma." Att socialdemokraterna endast spelat en biroll i fallet Sibbo, ser jag som en fjäder i hatten för partiet. Man kan hoppas att Sdp inte skall hjälpa samlingspartisterna i Helsingfors att ro i land sitt kontroversiella projekt.

Stadsstyrelsen i Vanda har föreslagit för Vanda stadsfullmäktige att det vid sitt extraordinarie sammanträde ikväll ställer sig bakom Helsingfors förslag till ny kommunindelning mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Styrelsen anser det "vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt". (Se Rädda även Vanda! Den 19 november 2006.) Naturligtvis är det inte med omtanke om hela "Helsingfors metropolområde" som Vanda stadsstyrelse ställer sig bakom Helsingfors initiativ. Vanda och ledande Vandapolitiker vill natutrligvis själv dra nytta av att avstå ett område åt Helsingfors. På senaste styrelsemöte lade styrelsen till stadsdirektörens förslag till utlåtande till ett krav som går ut på att "man utvecklar naturskyddsområdet i Sibbo storskog som nationalpark och riksomfattande naturcentrum". Se så där, så torde man ha garanterat att även de gröna i Vanda ikväll ställer sig positiva till Helsingfors expansion österut. Med andra ord grönt ljus av de gröna för Jukolakaveln 2012 i Helsingforsskog.

Som gammal orienterare ser jag naturligtvis själv mycket gärna att Sibbo storskog bevaras så väl som möjligt och gärna blir nationalpark. Frågan huruvida Sibbo storskog skall bli nationalpark har dock i princip ingenting med Helsingfors inkorporeringsplaner att skaffa. Målsättningen att göra skogen till nationalpark må vara hur ädel som helst, men inte ens här helgar ändamålen medlen.

Även om kohandel är etiskt tvivelaktigt, hör kohandel till politiken. Normalt sker dock kohandeln ömsesidigt mellan två parter. I fallet Sibbo handlar man med ett område som tillhör en tredje utomstående part. Det är det som gör kohandeln mellan centerministrarna och Helsingfors samlingspartistiska ledning så omoralisk och etiskt avskyvärd. Det är inte alls sökt att associera till Molotov-Ribbentrop-pakten.

I fallet Sibbo har Helsingfors stad förhandlat med representanter för regeringen, som i princip representerar staten. Förhandlingarna har visserligen varit inofficiella och överenskommelserna juridiskt sett betydelselösa, men man har inte förnekat att det förhandlats. I en rättsstat är det inte alls självklart att statens intressen går före individuella intressen, men man kan tänka sig situationer där det är befogat att kommuners och kommuninvånares intressen måste offras för ett allmänt, nationellt intresse. I fallet Sibbo är det dock inte staten och Helsingfors stad som förhandlat. Det är Helsingfors samlingspartistiska ledning och några centerministrar som idkat kohandel, för att båda parterna har sina egna intressen att bevaka. Först i efterskott har man hittat på allmänna intressen som en annektering anses kunna tjäna.


21:00
Stadsstyrelsen i Helsingfors beslöt ikväll att Helsingfors stadsfullmäktige nästa vecka ett nytt beslut om en tvångsanektering av en del av Sibbo. (Se Yle Internytt.) Beslutet kommer knappast att göras med samma eufori som i juni.

Vandas stadsfullmäktige tog på det extraordinarie sammanträdet ikväll inte ställning till Helsingfors framhållan om att få anektera Västerkullakilen! (Se Yle Internytt.) Det visade sig att fullmäktige var djupt oenigt, så ärendet bordlades till december, fastän det inte fanns några andra ärenden att behandla.

22:00
Det var närmare 400 på möttet med utredningsmannen Myllyniemi i Östersundom ikväll, skriver Borgåbladet och Helsinginsanomat.

22:30
Hufvudstadsbladet har slagit ihop dagens tre händelser till en enda historia. Rubriken är dock "Sibbo ledde till uppror i Vandafullmäktige".

Rädda även Vanda! Den 19 november 2006


Idag skall Svensk Ungdom i Nyland tillsammans med Sfp:s kommunorganisation i Sibbo och För Sibbo "rädda Sibbo" och "visa Helsingforspolitikerna var gränsen skall gå". (Se Helsingfors har inga altruistiska motiv. Den 17 november 2006.) I Vanda vill även Svenska folkpartiets ledamöter i stadsfullmäktige och Sfp:s kommunorganisation rädda Vanda eller närmare bestämt Västerkullakilen från att inkorporeras med Helsingfors. Sfp i Vanda går inte Sibbos ärenden, utan ger eventuellt Sibbo en judaskyss. Jag syftar på de änmärkningar som Sfp i Vanda gjort angående Helsingfors områdeskrav.

Liksom Ulf William Thurings rättsinnehavare anser Sfp i Vanda i sina anmärkningar att Helsingfors ansökan om att få annektera en del av Vanda saknar belägg, eftersom Sibbo och Helsingfors redan har en gemensam landgräns på några tiotal meter utmed västra sidan av Kantarnäsuddens sydspets. (Se Gränser. Den 15 november 2006.) I övrigt anser Sfps: kommunorganisation i sin anmärkning att inkorporeringen totalt saknar en juridisk grund:

Enligt lagen (§ 3 i lagen om kommunindelning) kan kommunernas gränser justeras om förändringen av kommungränserna

1. förbättrar servicen för invånarna på området
2. förbättrar levnadsförhållandena för invånarna på området
3. förbättrar verksamhetsförutsättningarna för näringsidkande
4. förbättrar kommunernas verksamhetsförmåga eller verksamhetens ekonomiska förutsättningar.

Svenska folkpartiets kommunorganisation i Vanda anser att inte ett enda av de ovannämnda kraven uppfylls för den Vandamark (ej heller Sibbomark) som Helsingfors stads framställning omfattar. Formellt saknar alltså inkorporeringen totalt en juridisk grund och måste därför förhindras.

Svenska folkpartiet i Vanda noterar alltså att även Helsingfors krav på Sibbomark saknar juridisk grund, men jag undrar om det inte är svårare att finna en juridisk grund för annekteringen av Vandamarken. Eftersom det enda verkliga syftet bakom Helsingfors ansökan om att få inkorporera den södra ändan av Västerkullakilen är att ge Helsingfors en gemensam landgräns med Sibbo för att kunna inkorporera en dela av kommunen, torde Västerkullakilen kunna bli en stötesten för Helsingfors expansionsplaner. Den lilla föreslagna landgränsen på Kantarnäsuddens yttersta spets kunde i princip rädda Helsingfors planer på att kolonialisera Sibbo.

I morgon skall stadsfullmäktige i Vanda ta ställning till stadsstyrelsens förslag, som trots alla anmärkningar går ut på att godkänna Helsingfors krav. Vanda stadsstyrelse har dock ställt upp vissa villkor:

Vanda stadsstyrelse anser det vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt.

Utgående från den information man fått förhåller sig Vanda stadsstyrelse positivt till Helsingfors stads förslag som möjliggör ett ökat bostadsbyggande i riktning mot Sibbo, vilket är av betydelse både regionalt och på riksplanet. Förslaget medför även förbättrade möjligheter att utveckla de sydöstra delarna av Vanda.

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. Åtgärder för att snabbt förbättra Ring III bör inkluderas i statens tilläggsbudget i höst.

Vanda stadsstyrelse anser det även viktigt att man utvecklar naturskyddsområdet i Sibbo storskog som nationalpark och riksomfattande naturcentrum och att metrotrafiklösningarna får en fortsättning i riktning mot Sibbo.


13:00
Den utannonserade människokedjan hade retirerat till Sottungsbyvägen några hundra meter från gränsen mellan Sibbo och Vanda, där jag klockan tolv stod ensam som Sven Dufva. (Se amatörfotografer.) Jag föreslår att SU tillsammans med Sfp i Vanda nästa gång flyttar fram sin försvarslinje ända till Helsingforsgränsen. Här går en friluftsväg pricis längs gränsen och det finns lämpligt med parkeringplatser. (Se nedan.) Själv cyklade jag idag från norra Nordsjö i Helsingfors till Östersundom i Sibbo. Det är anmärkningsvärt att man på den 4 km långa vägen mellan Nordsjö i Helsingfors och Östersundom i Sibbo knappt kan se någon bebyggelse innan man kommer över gränsen till Sibbo. Det är verkligen inte bara Sibbos fel om stadssamhället tar för tidigt slut i öster. (Se "Sibbo" börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006.) Det kunde vara skäl att visa politikerna även var Helsingfors gräns i går.

18:30
Tv-nytt, som var på plats i Östersundom, hade ett inslag från operation rädda Sibbo i sin sändning 18:15. Enligt Tv-nytt och Yle Internytt hade demonstranterna samlats på den planerade gränsen mellan Sibbo och Helsingfors...

22:00
Hufvudstadsbladet har skrivit en bra historia om demonstrationen.

Obefogade beskyllningar mot Sfp. Den 18 november 2006

Dagens Hufvudstadsblad bjuder på en intervju med "utredningsman" Harry "Hjallis" Harkimo. Enligt intervjun tror Harkimo inte ett ögonblick att han och Bo-Erik Ekström kan förhindra att Helsingfors inkorporerar en del av Sibbo, men han tror att hans arbetsgrupp kan slå hål i Helsingfors argumentering. (Se "Nu vill Harkimo ge Helsingfors tuff match". Nej, Harkimos och Sibbos egen utredning och plan kommer att dra undan mattan för så väl centerministrarna som Helsingfors samlingspartistiska ledning. Om Helsingfors trots allt får inkorporera en del av Sibbo, avslöjar man att pratet om metropolområdets bästa varit rent hyckleri. Hur det än går i fallet Sibbo är hela historien pinsam för så väl Centern som Samlingspartiet.

I intervjun i Hbl sparar Harkimo inte på kritiken mot Helsingfors. - Int satan kan dom göra så här, säger han om stadens "rövarfasoner" och försök att roffa åt sig de bästa skattebetalarna som Sibbo har. Harkimo sparar emellertid inte heller på kritiken mot Sibbo, som han säger att har klåpat totalt. Enligt Harkimo är det Sfp:s fel att kommunen inte vuxit i den takt den borde. -Det är sfp som har bromsat för att de är rädda att förlora makten.

Det är lätt att vara efterklok. Ingen, inte ens minister Hannes Manninen själv, kunde ha förutsett att en centerpartistisk kommunminister skulle visa beredskap att offra Sibbo och den kommunala självstyrelsen i kohandel med Helsingfors och Samlingspartiet. Sfp har med undantag av de fatala planerna på att bygga ett köpcentrum i Östersundom (se Helsingfors marker i Sibbo. Den 15 augusti 2006) bedrivit en politik som torde motsvara väljarnas och kommuninvånarnas vilja. I fallet Sibbo har Sfp bevisat att partiet prioriterar att bevara kommunens nuvarande gränser framom att behålla sin makt i kommunen. Det är andra partier som är rädda att förlora inflytande, om Helsingfors får inkorporera sydvästra Sibbo. (Se Språkpolitik. Den 23 september.) I Sibbo torde Socialdemokraterna och Samlingspartiet ha drivit på en snabbare tillväxt för att snabbare kunna ta över makten i kommunen. I övrigt torde även majoriteten av de finskspråkiga Sibboborna föredra en moderat tillväxt.

Harkimo är inte på långt när den enda som kritiserat Sfp i Sibbo för Helsingfors attack. Sådana beskyllningar hör till det politiska spelet. I Uutispäivä Demari, som inte sticker under stolen med att tidningen är ett politiskt språkrös, skriver ledarskribenten den 31 november att Sfp bär ett tungt ansvar för att Sibbo har isolerat sig från sina grannar (RKP kantaa raskaan vastuunSipoon eristämisestä naapureista):

Vähänkin kunnallispolitiikkaa seuranneet ovat nähneet, miten yksinvaltaista Sipoon päätöksenteko on ollut vuosikymmenien ajan. Ruotsalaisen kansanpuolueen yksinvalta on saanut viime vuosina murtumia, mutta puolue yrittää edelleen säilyttää sanelijan otteensa kunnan asioissa.

RKP:n vallantäyteinen ja eristäytyvä asenne Sipoossa on estänyt kaiken järkevän yhteistyön Helsingin kanssa. Tilannetta kuvaa rakenteellisesti se, että kuntaa on vängällä pidetty eri maakuntaliitossa. RKP on ajanut rakentamansa valtapoliittisen linnaleirin tilanteeseen, jossa päätöksenteko on luisunut sen omista käsistä.

Varför skulle Sfp ha avstått från den makt och det mandat som väljarna har gett partiet? Å andra sidan är det just vad partiet gör i Sibbos motdrag mot Helsingfors attack. Om Sibbo har isolerat sig från Helsingfors, så beror det nog till stor del på det sätt som huvudstaden gjort påtryckningar mot kommunen. Sibbo har inte alls isolerat sig från grannen Borgå, som hör till samma landskapsförbund som Sibbo. Man kan fråga sig om inte Helsingfors isolerat sig från Östra Nyland. Om Helsingfors isolerat sig, så torde det dock i hög grad bero på Nylands landskapsförbund. Nylands landskapsförbund har velat ha monopol på planeringen av Helsingfors metropolområde, som även omfattar hela Östra Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) Vilket parti var det inte som drev igenom länsslakten på 1990-talet, som resulterade i att landsskapsförbunden tog över ansvaret för regionplaneringen?

Ledarskribenten i Demari skriver vidare att "Helsingin lisämaan tarpeella Sipoosta ei ole mitään tekemistä eduskuntavaalien kanssa, vaikka RKP ja kiistan helsinkiläinen pääpelaaja kokoomus yrittävät niin esittääkin." Socialdemokraternas partisekreterare Maarit Feld-Ranta har ju velat ge utredningsmannen mera tid och skjuta på beslutet i Sibbofrågan till efter riksdagsvalet. (Se Skjuta fram eller inte? Den 31 oktober 2006.) Tordsdagens Helsinginsanomat avslöja dock att Pekka Myllyniemis utredning håller tidtabellen. Myllyniemi säger om utredningen till Helsingin Sanomat att "siitä tulee sellainen esitys, jonka perusteella valtioneuvosto voi tehdä yksiselitteisen päätöksen joko lähteä viemään rajansiirtoa eteenpäin tai luopua siitä kokonaan".

Helsingfors har inga altruistiska motiv. Den 17 november 2006


Olli Pohjanpalo fortsätter i en kolumn i dagens tidning Helsingin Sanomats kritik mot Helsingfors agerande i fallet Sibbo. Enligt Pohjanpalo börjar Jussi Pajunens hårda fart att straffa sig. För övrigt fortsätter Helsingin Sanomat att stöda Helsingfors stads expansion i sak, fastän tidiningen kritiserar det sätt på vilket saken skötts. I gårdagens tidning skriver ledarskribenten att "kyse ei ole Helsingin itsekkäästä halusta nielaista osa pinta-alaltaan suuresta, mutta harvaan asutusta lähikunnassa, vaan huoli Suomen ainoan metropolialueen kehityksestä ja menestyksestä". Helsingin Sanomat driver tydligen fortfarande medvetet Helsingfors stads intressen, för knappast är man på tidningen så naiv att man tror att Helsingfors stad har några altruistiska motiv bakom sina expansionsplaner. Även Sibbo hör till Helsingfors metropolområde. Om Helsingfors verkligen brydde sig om hela metropolområdet, så skulle man inte planera metro till Sibbo, utan istället satsa på järnvägsförbindelse till Borgå.

Helsigin Sanomat berättar idag i sin webbtidning att resultaten från enkäten om Sibbobornas inställning till Helsingfors planer på att tvångsinlösa delar av sydvästra Sibbo tillkännages i samband med kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis besök i Nickby nästa onsdag. I samma artikel berättar Helsingin Sanomat om diskussionstillfället med ledande företag i byggnadsbranschen, som lika så arrangeras i onsdag i Sibbo. Sibbo har planer på att själv bygga för 40 000 nya invånare på 20 år. Med tanke på hela metropolområdets ekonomiska utveckling kan det vara önskvärt att Sibbos planer förverkligas. Helsingfors torde dock hellre se att Sibbo förblir glesbebyggt än att staden förlorar skattebetalare till Sibbo.

Svensk Ungdom vill rädda Sibbo. SU i Nyland skall i söndag tillsammanas med Sfp:s kommunorganisation i Sibbo och För Sibbo rf ordna en människokedja på längs "gränsen till Helsingfoe" eller "längs den hotade gränsen mellan Sibbo och Helsingfors" för att "visa Helsingforspolitiker var gränsen skall gå." Se flygblad nedan. Havet lär inte vara fruset och knappast har man tänkt göra en 10 meter lång människokedja på den förslagna landsgränsen på Kantarnäs (se Gränser. Den 15 november 2006), så man torde syfta på gränsen mellan Sibbo och Vanda, som i någon mening kanske trots allt kan sägas ligga mellan Sibbo och Helsingfors - än så länge. Jag stöder hjärtligt SU:s demonstration. Jag har faktiskt varit orförande för SU i södra Sibbo. Jag undrar dock om SU i Nyland själv vet var gränsen går. Det råder en allmänn missuppfattning om var Sibbo börjar. (Se "Sibbo" börjar i Helsingfors. Den 24 augusti 2006.)


Orsak eller verkan? Den 16 november 2006

I en kolumn i dagens Hufvudstadsblad skriver Pär Stenbäck om det bistra språkklimatet. Stenbäck ser tecken på att "språkklimatet nu är på väg in i en istid." Som en möjlig orsak till att förhandlingsklimatet för svenska frågor försämrats nämner han Sibbofrågan. Åtminstone förekommer denna uppfattning bland svenska kommunalpolitiker i Helsingfors.

Det torde vara uppenbart att fallet Sibbo påverkat språkklimatet i negativ riktning, genom att Helsingfors i sin medielobbning och opinionsbildning för annekteringsplanerna har utnyttjat hets mot finlandssvenskarna. Frågan är dock om inte fallet Sibbo snarare är en följd av än en orsak till det kalla språkklimatet. Även om så väl centerministrarna som Helsingfors gjort flera felbedömningar i fallet Sibbo, så torde de tyvärr ha bedömt den allmänna opinionen rätt innan de gick till attack mot Sibbo. Det är ironiskt att Sibbos finskspråkiga majoritet skall behöva lida av den avoga inställningen mot finlandssvenskarna och Sfp.

Om fallet Sibbo även är en orsak till det bistrare klimatet, kan man fråga hur långt Svenska folkpartiet bör och är berett att försvara Sibbo. Det vore kanske skäl att andra än utpräglade Sfp-politiker tog ansvar för att försvara Sibbo i offentligheten. Stenbbäck skriver vidare om Sibbofrågan:

Allt verkar bäddat för att Sibbofrågan "löses" så att Helsingfors får får halva biten, precis det man ursprungligen var ute efter. Irritationen över svenskt motsånd mot slakten är påtaglig, man tycks anse att kommuner med svenskt inflytande enbart är historiska anomalier som snabbt borde elimineras.

Ledaren i dagens Helsinginsanomat handlar om Helsingfors Sibboprojekt, som Helsingfors enligt tidningen har svårt att kontrollera. Enligt Helsingin Sanomat börjar det bli knappt om tid. I dagens tidning ingår även en artikel enligt vilken brådska ledde till dålig förberedelse av gränsjusteringen. Artikeln "Kiire johti kehnoon valmisteluun rajansiirossa" liksom ledarskriften "Helsingin Sipoo-hanke ei tahdo pysyä hallinnassa" är en fortsättning på den kritiska behandlingen i gårdagens tidning. Enligt Helsingin Sanomat har Pajunens initsiativ till en ny behandling av ansökan ingen betydelse. Knappast skulle stadsdirektören ha kommit med initiativet om han vetat vilken kritik och medieuppmärksamhet det hela skulle leda till.

På grund av problem med utdelningen kan dagens Helsinginsanomat läsas kostnadsfritt i digital form.

Gränser. Den 15 november 2006


Att Helsingfors ämnar ta sitt förslag till gränsjusteringen till ny behandling i stadsfullmäktige är huvudnyheten i dagens Helsinginsanomat. (Se bilden ovan.) Helsingin Sanomats version av nyheten kommenterade jag redan i gårdagens webbinlägg. För en gångs skull behandlar Helsingin Sanomat Helsingfors förslag kritisk. På paradsidan kan man på ett flygfotografi se hur Helsingfors föreslår att den nya gränsen i Massby skall dras genom fastigheter och byggnader. Inne i tidningen visar en liknande bild hur den föreslagna gränsen även i Immersby går över en gårdsplan och genom ett bostadshus. (Se bild och karta över området.)

Dagens nummer av gratistidningen Vantaan Sanomat avslöjar att Sibbo och Helsingfors de facto har en gemensam landgräns! Det är Westerkulla gårds ägare som funnit att Sibbo och Helsingfors längts ut på Kanternäs udd har en tiotal meter gemensam landgräns. Det torde vara landhöjningen som medfört att udden vuxit in på Helsingfors vattenområde, för på de kartor som jag haft tillgång till går nog den gemensamma gränsen hela vägen i vattnet. Vid behov kunde man kanske ytterligare fylla ut udden, så att den gemensamma gränsen säkert är på det torra.

Förslaget till den redan existerande gemensamma landgränsen kan förefalla absurd. Representanterna för Westerkulla gård torde dock mena allvar. De motsätter sig att en del av gårdens marker skulle hamna inanför Helsingfors gränser. Den gemensamma landgränsen på Kantarnäs skulle göra Helsingfors annektering av Västerkullakilens späts onödig. Duger landgränsen på Kantarnäs för att uppfylla lagens krav på en gemensam landgräns, så har man nog hittat ett märkligt kryphål i lagen. Å andra sidan strider även den av Helsingfors förslagna gränsjusteringen för Västerkullakilens del lika uppnebart mot lagens avsikt och lagtextens andemening. Helsingfors går fram som en brutal kolonisatör. Det visar stadens eget förslag till nya gränser.

Ny ansökan? Den 14 november 2006

"Ny vändning i Sibbotvisten" rubricerar Yle Internytt sin senaste nyhet i fallet Sibbo. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen vill enligt Yle Internytt nu förnya sin ansökan till statsrådet om att inkorporera delar av södra Sibbo. Det hela lär skall handla om en försiktighetsåtgärd. Radio Vega Östnyland handlade idag huvudsaklingen om fallet Sibbo.

22:20

Hbl webbplats kan man läsa att Helsingfors stadsstyrelse i måndags fick en tilläggslista med ett förslag till utlåtande om anmärkningarna som kommit med anledning av Helsingfors framställning i juni. I förslaget till utlåtande föreslås också att fullmäktige den 29 november skall besluta om att förnya anhållan från den 21 juni. Någon motivering till förslaget ges inte. Ett ledarstick i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Kovändning i Helsingfors".

Vid midnat skall Helsingin Sanomat publicera sin version av nyheten om en ny ansökan. Artikeln med rubriken "Helsinki tuo Sipoon rajansiirron uudelleen valtuuston päätettäväksi" fanns dock tillgänglig på nätet tidigare på kvällen. Stadsdirektör Pajunen säger för Helsingin Sanomat att man inte kommer att föra fram några nya förslag till gränsförskjutningar, eftersom det kunde resultera i nya utlåtanden. Helsingin Sanomat noterar att det i Helsingfors förslag till nya gränser finns många märkligheter:

Käytännössä rajan vetäminen Helsingin haluamalla tavalla itä–länsisuunnassa tarkoittaisi sitä, että uusi kuntaraja kulkisi usean maa- tai metsätalouskäytössä olevan kiinteistön halki.

Helsingin esittämä raja kulkisi myös Immersbyn kylän kohdalla neljän rakennetun kiinteistön pihapiirin läpi. Kahden kiinteistön kohdalla raja kulkisi jopa rakennusten läpi. ...

Maanmittaustoimiston mukaan Helsingin ehdottama raja tarkoittaisi ulkosaariston vesialueilla, että useat vesialuekiinteistöt tulisivat myös kunnanrajan halkaisemiksi.

Många finger i syltburken. Den 13 november 2006

Bo Holmberg fortsätter i en insändare i lördagens Hufvudstadsblad att kritisera Svenska folkpartiet angående fallet Sibbo. Han skriver bl.a. att "Sfp ingick i den samarbetskommitté som uppgjorde avtalstexten mot Sibbos territoriella intressen." Jag är inte helt övertygad om att Holmbergs kritik mot Sfp är berättigad, men det är bra att även Sfp:s roll granskas kritiskt. I Helsingfors var dock Sfp och kommunisterna de enda partierna som inte stödde Helsingfors ansökan om att få annektera sydvästra Sibbo.

Kohandeln och myglet i samband med fallet Sibbo skulle väl kunna bli ett "Sibbogate" för så väl Helsingfors styrelseordförande som för statsministern. I normalt fall skulle icke-inblandade partier ha dragit full nytta av den delikata situationen och levererat skoningslös kritik. Problemet i fallet Sibbo är att så många har haft ett finger i syltburken. Nästan alla partier är inblandade. Helsingfors statsstyrelseordförandes hätska kritik mot Sfp angående fallet Sibbo är svårt att tolka på annat sätt än att Sfp ur ordförandens synvinkel svek gänget. När alla gör någonting olovligt, så upplevs det inte längre som förbjudet.

Förhoppningsfullt börjar de inblandade partierna beskylla varandra när riksdagsvalet närmar sig. Det är skäl att notera att det huvudsakligen är centerministrarna och Samlingspartiet i Helsingfors som myglat.

Geografi. Den 12 november 2006

Den geografiska obalansen är ett problem i Helsingfors. I östra Helsingfors finns det lite arbetsplatser. Arbetsplatserna i elektronikbranschen är koncentrerade till Esbo och de västligaste delarna av huvudstaden. Östra Helsingfors har förblivit en sovstad. Med tanke på var i huvudstadsregionen arbetsplatserna finns är det inte speciellt motiverat att tätortsbebyggelsen breder ut sig österut. En annan geografisk obalans är att huvudstadens centrum ligger i stadens sydvästra hörn. En annektering av sydvästra Sibbo skulle avsevärt förvärra situationen. En blick på kartan avslöjar att Helsingfors planer att inkorporera sydvästra Sibbo geografiskt sett är helt vanvettiga.

En annektering av sydvästra Sibbo skulle inte bara öka den geografiska obalansen i Helsingfors. Den skulle även rent geografiskt försvåra samhällsplaneringen i Sibbo. Sibbo är en avlång kommun i nordlig-sydlig riktning, men de huvudsakliga trafiklederna går i östlig-västlig riktning. Mitt genom Sibbo flyter Sibbo å, som i tiden var en viktig trafikled. Ännu på 1970-talet åkte vi med båt från Simsalö skola en bit längs Sibbo å till tandläkaren i Söderkulla. Fast orten kallades Kallbäck på den tiden.

Så väl Gamla Borgåvägen som järnvägen till Borgå går genom Nickby, som ligger nära Sibbo kyrka. Nickby är fortfarande Sibbos centrum, men under de senaste årtiondena har Söderkulla utvecklats till ett lokalt centrum i södra Sibbo. Söderkulla ligger lämpligt mitt i södra Sibbo invid Nya Borgåvägen och nära hela tre avtag till Borgå motorväg. Numera är även vägförbindelsen till Nickby god. I Söderkulla finns de flesta former av kommunal service. Om ett par år är det meningen att en ny finskspråkig högstadieskola skall öppnas i Söderkulla.

Ur Sibbos synvinkel har det varit högst ändamålsenligt att Söderkulla utvecklats innan ett tredje centrum byggts i Östersundom i sydvästra Sibbo. Förlorar Sibbo sydvästradelen av kommunen, saboteras utvecklingen av Sibbo i allmänhet och Söderkulla i synnerhet.

Svenskfinland är inte ett politiskt parti. Den 11 november 2006


Att fallet Sibbo har en stark språkpolitisk dimension kan inte förnekas. I konflikten med Helsingfors har det för Sibbo varit till nackdel att kommunen är starkt svenskspråkig, fastän majoriteten av invånarna har finka som modersmål. Dels är Center, vars ministrar visat beredskap att offra Sibbo, svagt representerad i kommunen, dels har det allmänna avoget mot finlandssvenskarna och Sfp utnyttjats för att stärka stödet för Helsingfors territoriella anspråk. (Se Behövs det en språkstrid? Den 27 september 2006, Språkpolitik. Den 23 september.) Å andra sidan har Sibbo fått stöd från hela Svenskfinland.

Då Svenska folkpartiet så väl i regeringen som i Helsingfors stadsfullmäktige ensamt försvarade Sibbo ville man tolka Sfp:s motstånd som språkpolitiskt, fastän partiet hävdade det motsatta. Sfp:s avvikande ställningstagande var ur Helsingfors synvinkel beklagligt, eftersom det fick fullmäktiges beslut att framstå som etiskt kontroversiellt. Det är lättare att handla omoraliskt då alla gör likadant.

Att andra partier kör över Sfp är i sig inte i sig så anmärkningsvärt. Däremot är det högst anmärkningsvärt när huvudstaden och landets regering kör över hela språkminoriteten. Efter de finlandssvenska socialdemokraternas kongress i Borgå för två veckor sedan står det klart att hela Svenskfinland kränkts i fallet Sibbo. Svenskfinland är inte ett politiskt parti som man kan spela ut och kritisera med sedvanlig politisk smutskastning.

Svenska folkpartiets dominerande ställning i Svenskfinland är på gott och ont. Finlandssvenskarna har laglit sett större rättigheter än de flesta motsvarande språkliga minoriteter i Europa. Detta kan delvis förklaras med att finlandssvenskarna i Sfp haft ett statsbyggande parti, som suttit med i de flesta regeringar. De jure är svenskan i Finland jämställd med finskan. De facto är de svenskspråkigas situation inte alltid så god. Man kan fråga sig i vilket EU-land som regeringschefen kunde ta ställning för en gränsjustering, där ett landskap och en stad som domineras av majoritetsbefolkningen skulle expandera i ett landskap och en kommun där språkminoriteten traditionellt har dominerat. Jag trodde inte att detta var möjligt i regionernas Europa, men Finland och Matti Vanhanen ser ut att vara undantag.

Kanske är det just Sfp:s stadsbyggande och finlandssvenskarnas statsbärande roll som gör det möjligt att köra över finlandssvenskarna i fallet Sibbo. Svenskans ställning i Finland tryggas endast på Åland av en regional autonomi. I det övriga riket har de svenskspråkigas ställning tryggats av språklagen och den kommunala självstyrelsen. Svenskfinland är en social konstruktion utan land. Det förhindrar inte att den kommunala självstyrelsen och kommungränserna utgör viktiga element i det finländska samhällskontraktet, på vars grund samhälls- och språkfreden bygger. (Se Samhällskontrakt. Den 1 augusti 2006.)

Svenska folkpartiets dominerande roll torde göra att Folktinget lätt uppfattas som partiets förlängda arm. Folktinget publicerade 27.9.2006 ett pressmeddelande, där man krävde att de språkliga rättigheterna i Sibbo måste respekteras och indirekt tog avstånd från en gränsjustering. I ett annat pressmeddelande publicerat 26.10 kräver Folktinget angående service- och kommunreformen att Svenskfinland och de svenskspråkiga förvaltningsområdena inte splittras. I samband med det senare pressmeddelandet gav Folktinget på begäran av riksdagens förvaltningsutskott ett utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en kommun- och servicestrukturreform samt om ändring av kommunindelningslagen. Vilken tyngd Folktingets uttalanden och utlåtande får återstår att se. I medierna har Folktinget åtminstone inte fått någon större publicitet. Kanske borde man som Folktingets nästa ordförande välja en representant för ett annat parti än Sfp.

Till sist undrar jag vad Borgå stift gjort för Sibbo i den aktuella marktvisten. Fallet Sibbo berör ju i högsta grad de evangelsikt lutherska församlingarna och Sibbo svenska församling i synnerhet. (Se Sorg och bedrövelse. Den 18 augusti 2006.) Kanske borde stiftet göra ett uttalande innan Borgå får en biskop som varit Sfp-minister.

Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006

Ordet metropol kommer från grekiska och betyder ordagrant moderstad. Då de grekiska stadsstaterna grundade kolonier längs medelhavetskust kom moderstäderna att kallas metropoler. Under den romerska tiden kom metropol att betyda huvudstad i en romersk provins och senare ett säte för en metropolit. Med en metropol förstår man idag även en storstad som har betydande ekonomiskt inflytnde över mindre städer i periferin. Oftast förstår man med metropol en världsstad, av vilka det globalt sett endast finns ett tiotal. Så inte i Finland. Här betraktar man även Helsingfors som en metropol.

I den globala, gränslösa ekonomin har metropoler blivit ledande agenter på bekostnad av nationalstaterna. Åtminstone har det skett ett paradigmskifte, som innebär att regioner och storstäder lyfts fram. Föreställningen att även Helsingfors är en metropol torde kunna härledas till OECD:s metropolöversikt över Helsingfors från 2002. (Se Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006.) Ironiskt nog talar man inte här om Helsingfors som en metropol, men man har väl dragit slutsatsen att ett metropolområde även måste inbegripa en metropol. Det är dock ingen självklarhet. Med ett metropolområde eller metropolitan area förstår man allmänt en större stad med dess omgivande influensområde, som inte nödvändigtvis är av urban karaktär. Enligt OECD:s definition är Helsingfors metropolområde ett ekonomiskt influensområde som är betydligt större än så väl huvudstadsregionen (SAD-området) och Helsingforsregionen, dit även de s.k. kranskommunerna räknas. Enligt OECD:s definition hör Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland till Helsingfors metropolområde. Enligt SAD inbegriper Helsingfors metropolområde inte hela Päijänne-Tavastland, men istället töjer SAD begreppet ännu längre österut:

Metropolområdet innebär SAD:s pendlingsområde som sträcker sig ungefär hundra kilometer ifrån Helsingfors. I väster begränsar området sig till Hangö och Ekenäs, i norr till Hauho och Hollola och i öster till Kotka och Kouvola. Området innebär 72 kommuner.

Metropolområdet är uttryckligen ett funktionellt och ekonomiskt begrepp, men det har även en ideologisk dimension. Dess ideologiska betydelse ligger främst där i att idén om ett metropolområde är ämnat att främja samarbete och motverka avog mot metropolområdets centrum. Samtidigt lyfter det fram stadens betydelse framom landsbygdens. I Finland har det ju utanför Ring III funnits ett förakt för "Helsingfors herrar" och de snorkiga helsingforsarna. Helsingforsmediernas dominerande roll har tidvis föranlett bitterhet och ren fientlighet.

Begreppet metropolområde är mycket töjbart. Nylands förbund använder metropolområdet som synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) Metropolområdet används även som synonym till huvudsadsregionen. Just nu tycks metropolens och metropolområdets utveckling prioriteras mycket högt. Dels torde det handla om Helsingfors ekonomi, dels om nationellt självhävdelsebehov. Helsingfors skall göras till Östersjöområdets ledande metropol, fastän det kan ifrågasättas om Helsingfors överhuvudtaget är en metropol.

I ingen händelse är eller kan Helsingfors metropolområde vara identiskt med "metropolens" område, Helsingfors stads område. Metropolområden sträcker sig ofta över nationella gränser; Tallin kunde väl räknas till Helsingfors metropolområde. Utvecklingen av metropolområdet betyder inte att Helsingfors måste växa eller gränser justeras. I OECD:s översikt betonas tvärtom att tillväxten bör koncentreras till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, så som Lahtis och Tavastehus.

Användningen av begreppet Helsingfors metropolområde och metropolen har varit ämnad att öka samarbetsviljan mellan huvudstadsregionen och dess ekonomiska influensområde, var man än väljer att dra områdets gränser. Betonande av att Helsingfors är Finlands enda metropol och Helsingfors metropolområde är Finlands enda metropolområde är även ämnat att lyfta fram Helsingfors betydelse för nationalekonomin. Tidigare har man närmast talat om Helsingfors som ett lokomotiv. I Helsingfors och i Nylands förbund har man dess värre användt begreppen på ett arrogant sätt. I metropolens och metropolområdets namn vill man så väl slå ihop Nylands och Östra Nylandsförbund som ansluta Sibbo eller en del av Sibbo till Helsingfors.
Helsingfors aggressiva och arroganta bruk av begreppet metropolområde motverkar sitt syfte. Istället för att uppmuntra till samarbete och väcka finländarnas nationella känslor torde talet om metropolens betydelse främst väcka förakt, om Helsingfors ledning inte upphör med sin arroganta stil. Begreppet metropolområde har missbrukats och kanske redan förbrukats.

Google+ Followers