Året som gått. Den 31 december 2006

Inför nyår brukar medierna göra tillbakablickar och sammanfattningar över det gångna året. I år ingår i många av dessa tillbakablickar fallet Sibbo som en viktig händelse eller process. I gårdagens Helsinginsanomat fick fallet Sibbo ge rubrik åt hela det gångna året. Rubriken för återblicken är "Helsingin aluevaltausaikeet kuohuttivat sipoolaisia juhannuksesta jouluun". Varje månad har fått en egen underrubrik, under vilken en viktig eller uppmärksammad händelse behandlas. Utöverde de tolv månaderna har "midsommarveckan" fått en egen rubrik, under vilken Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut behandlas:

Juhannusviikolla Helsingin kaupunginvaltuusto sai yllätyksekseen päätettäväksi kaupungin ylimmän johdon ehdotuksen, jolla havitellaan Lounais-Sipoota. Helsinki tavoitteli Sipoolta 50:tä neliökilometriä ja Vantaalta niin sanottua Vesterkullan kiilaa. Joukko sipoolaisia matkasi Senaatintorille juuri ennen valtuuston kokousta vastustamaan rajansiirtoja. Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ylivoimaisella enemmistöllä. Asia on menossa valtioneuvoston päätettäväksi ennen maalisvaaleja.

Jag skall gå ett steg längre och begränsa min tillbakablick på det gångna året till fallet Sibbo.

Januari
I Helsinginsanomat fredagen den 13 ingår en artikel med rubriken "Jussi Pajunen vaatii Helsingin kasvua itään". Tidningen skriver:

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pitää Helsingin seudun kehityksen kannalta välttämättömänä, että Helsinki pääsee laajenemaan Sipoon puolelle. Pajusen mukaan Helsingin elinkeinoelämän painopiste siirtyy ratkaisevasti itään Vuosaaren sataman valmistuttua. Sen jälkeen etenkin Sipoon rannikkoalueille kohdistuu voimakas rakentamispaine. Helsinki on yksi Sipoon tärkeimpiä maanomistajia. Helsingin omistamat alueet ovat juuri Sipoon länsiosan niin kutsutussa Sipoonkorvessa

Februari
Jussi Pajunen avslöjar på sin blogg den 21 att hans favoritverk för tillfället är "uredningsman Överborgmästare Raimo Ilaskivis förslag" från 1989. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006, Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006.) Pajunen skriver om Ilaskivis utredning:

Se on varsinainen deja vu -ilmiö, eli rungoltaan lähes valmis maankäytön, asumisen ja liikenteen strategia- ja toteutusohjelma. Juuri se sama, minkä laatimiseen pääkaupunkiseudun kaupungit sitoutuivat viime viikon PARAS-vastauksessaan. Siihen sisältyy niin lainuudistustarpeet valtiovallalle kuin keskeiset liikennehankkeet Länsi-Metrosta alkaen. Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu.

Mars
Finlands naturskyddsförbund och Natur och Miljö föreslår att Sibbo storskog skall skyddas som en nationalpark. Enligt ett pressmeddelande ingår i förslaget 2700 hektar skog, som ägs av staten, Helsingfors och Vanda. Vidare står det i pressmeddelandet bl.a. följade:

Naturskyddsorganisationerna betonar även vikten av att bevara de ekologiska korridorerna mellan Sibbo storskog och närbelägna skyddsområden. Mest brådskande är att säkerställa att byggande inte klipper av förbindelserna mellan Sibbo storskog och Naturaområdet Svarta backen-Östersundom.

April
Sibbofrågan splittrar det borgerliga blocket i Vanda. Under rubriken "Sipoo hiertää Vantaan porvariyhteistyötä" skriver Helsingin Sanomat den 12:

Suunnitelmat Sipoon liittämisestä pääkaupunkiseudun yhteistyöalueeseen heiluttaa jo Vantaan porvarillista valtuustoryhmääkin. Vantaan kaupunginvaltuusto kuvitteli maanantaina vievänsä läpi lyhyen rutiinikokouksen, mutta toisin kävi. Shown varasti Rkp:n Astrid Nurmivaara, joka porvariryhmän ensimmäisenä puhujana kertoi kantansa siitä, miten Vantaan valtuuston pitäisi suhtautua itänaapuriin Sipooseen.

Maj
Det klarnar att en majoritet av lokalpolitikerna i Vanda förhåller sig kritiskt till förslaget om att byta (hela) Westerkullakilen mot Nedre Dickursby. Helsingin Sanomat skriverden 19 under rubriken "Vantaan valtuutetut moittivat Sipoon yhteistyökykyä":

Vantaan kaupunginvaltuutettujen selvä enemmistö suhtautuu kriittisesti kaupungin kaakkoisimman osan ns. Vesterkullan kiilan luovuttamiseen Helsingille tai sen vaihtamiseen Helsingin puolella olevaan Ala-Tikkurilan alueeseen. Luottamushenkilöt moittivat myös Sipoon yhteistyökykyä ja halusivat sipoolaisia tiiviimmin mukaan metropoliyhteistyöhön. Monet valtuutetut näkivät Helsingin halun ottaa Vesterkullan kiilan itselleen vain pääkaupungin pyrkimykseksi saada Sipoon kanssa yhtein raja.

Juni
Den 20 skrev Helsingin Sanomat under rubriken "Länsi-Sipoota suunnitellaan liitettäväksi Helsinkiin" att man planerade att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors:

Sipoon länsiosia ollaan liittämässä Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Helsingin Sanomien tietojen mukaan asiasta on käyty poliittisia neuvotteluja, mutta lopullista päätöstä ei ole vielä tehty. Sopimisen esteenä ovat ainakin eräät tekniset yksityiskohdat, kuten hankkeen aikataulutus. Helsinki haluaisi laajentua Länsi-Sipooseen, jossa sillä on suuria maanomistuksia.

Följande dag, den 21 samlades Helsingfors stadsfullmäktige för att i brådskande ordning göra ett annekteringsbeslut. Diskussionen inleddes med överborgmöstare Jussi Pajunens anförande och bevingade ord, som senare skulle citeras, speciellt utan citationstecken:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet, ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Juli
När Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut var jag med familjen i Italien. Den 9 juni började jag att skriva om fallet Sibbo på min blogg, mest för att avreragera mig. Det första blogginlägget om fallet Sibbo hade rubriken "Sibbo". Samma dag startades en namninsamling för Sibbo. Följande dag, den 10 öppnades även en nätadress för Sibbo. Den 14 lämnade Sibbo kommun in en besvärsskrift till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Helsingfors stads inkorporeringsförslag.

Augusti
Den 15 beslöt kommunstyrelsen i Sibbo att ansöka om att få lösa in drygt 400 hektar av den mark som Helsingfors äger i sydvästra Sibbo. I Hufvudstadsbladet betecknade kommunminister Hannes Manninen Sibbos planer på att inlösa helsingforsägd mark som en provokation. Den 16 gjorde Finlands naturskyddsförbund och Nylands naturskyddsdistrikt ett uttalande och publicerade ett pressmeddelande där man kritiserar planerna för sydvästra Sibbo inklusive Sibbos egna nya påtvingade planer:

"Sipoon yleiskaavaa ei tule kahlita etukäteen liian suurilla kasvutavoitteilla", Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin luonnonsuojelusihteeri Tapani Veistola varoittaa. "Kunnanhallituksen esitys toisi Sipooseen kahdessa vuosikymmenessä väkeä lähes nykyisen Porvoon verran." "Sipoonkorpi on laatua, jota kasvun määrä nyt uhkaa", Veistola korostaa. "Sipoonkorvesta pitää tehdä kansallispuisto luonnon ja ihmisten virkistyskäytön suojaamiseksi eikä Porvoonväylän pohjoispuolelle pidä rakentaa." Itämetro ja Lounais-Sipoon rakentaminen katkaisi Sipoonkorven ja Mustavuori-Östersundomin luonnonsuojelualueiden ekologiset yhteydet. "Itämetron sijasta tulee kehittää Kerava-Nikkilä -rataa ja rakentamista sen suuntaan."

Den 25 klarnade det att en stor del av stadsfullmäktigeledamoterna i Vanda var emot att Vanda avstår Västerkullakilen (Vikkulllaområdet) utan ersättning. Helsingin Sanomat skerv:

Suuri osa Vantaan kaupunginvaltuutetuista ei hyväksy Vesterkullan kiilan luovuttamista Helsingin kaupungille ainakaan ilman jonkinlaista korvausta. Asia tuli ilmi Hämeenkylän kartanossa torstaina pidetyssä Vantaan valtuustoseminaarissa. Minimikorvauksena valtuutetut vaativat Helsingin ja valtiovallan täyttä tukea Marja-Vantaalle ja Kehäradan toteuttamista nopeasti pääkaupunkiseudun ykkösratahankkeena.

Den 28 godkände Sibbo fullmäktige en strukturmodell som grund för generalplanen och förslaget att inlösa fastigheter som Helsingfors stad äger i sydvästra Sibbo.

September
Den 1 avslöjades det att inrikesministeriet övervägde att tillsätta en utredningsman för att förbereda eller utreda förskjutningarna av Helsingfors, Vandas och Sibbos gränser. (Se Utredningsman. Den 1 september 2006.) Först hördes från Sibbo försiktigt poistiva kommentarer om kommunminister Hannes Manninens förslag, men småningom klarnade baktankarna till förslaget. Den 25 beslöt Sibbo kommunstyrelse att motsätta sig att en kommunindelningsutredning görs och att en kommunindelningsutredare utses. Det hette att inrikesministeriet sökte en jurist för uppdraget som utredningsman, men den 21 presenterade Manninen sitt förslag till kommunindelningsutredare: polities magister Pekka Myllyniemi. (Se Ingen jurist. Den 21 september 2006.) Manninen gav sitt ord på att Myllyniemi, trots den extremt strama tidtabellen, skulle börja sin utredning från "rent bord". Den 26 utnämnde minister Manninen Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, trots att kommunstyrelsen i Sibbo dagen innan indirekt hade konstaterat att Myllyniemi i egenskap av styrelsemedlem i Nylands kommunstyrelse var jävig. (Se Jävig utredningsman. Den 25 september 2006.)
Den 27 överlämnade För Sibbo rf en medborgaradress med 14 179 namn åt kommunminister Hannes Manninen.
Helsingfors medielobbning började ta sig uttryck i ett allt tydligare språkhets. Se Språkpolitik. Den 23 september och Behövs det en språkstrid? Den 27 september 2006.

Oktober
Den 1 provocerades minister Hannes Manninen av eget centerfolk att ta ställning till Sibbos egna planer. (Se Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.) Den 28 höll Socialdemokraternas particekreterare på FSD-kongressen i Borgå ett betydedelsefullt anförande där hon bl.a. sade följande:

Sibboprocessen fyller på flere sätt kriterierna för uruselt skött ärende. Samtidigt som vi är väldigt upprörda över hur demokratin och medborgarsamhället annanstans fungerar, har vissa aktörer arrogant och utan någon som helst respekt för öppenhets- eller demokratiprincipen myglat med en process som direkt eller genom sitt symbolvärde påverkar väldigt många eller egentligen alla finländare. ...
Demokratin har fullkomligt åsidosatts i beredningen av ärendet. Det framgick i Helsingfors, att stadens organ inte har haft möjlighet att ta ställning till ärendet. Det argumenterar man med att det var fråga om ett anbud – och en deal med landets regering – som man måste hålla tyst om.

November
Den 21 publicerades resultaten från en enkät enligt vilken närmare 90 % av Sibbos invånare motsätter sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. (Se Eniga Sibbobor emot en annektering. Den 21 november 2006.) Den 29 demonstrerade flera hundra sibbobor och vänner av Sibbo på Senatstorget i Helsingfors. Tidigare på dagen offentliggjordes ett besvär som Sibbo kommun gjort till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. (Se Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006.) Samma kväll antog Helsingfors stadsfullmäktige ett utlåtande där man upprepade annekteringsbeslutet från den 21 juni. I utlåtandet säger Helsingfors bl.a. följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Den 30 överlämnar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi rapporten från sin utredning till kommunminister Hannes Manninen. Myllyniemi föreslår att 3000 hektar av Sibbo inkorporeras med Helsingfors. (Se Inget kompromissförslag. Den 30 november 2006.) I rapporten föreslås aven att Nylands och Östra Nylands förbund går samman. I Myllyniemis rapport kunde man bl.a. läsa följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

December
Den 7 december berättar Yles radionyheter att delar av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport härstammar från Helsingfors stadskansli och att rapporten till stora delar är identisk med Helsingfors utlåtande. (Se Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006.) Det berättades även att Myllyniemi i egenskap av medlem i styrelsen för Nylands förbund tagit ställning för och verkat för en sammangång av Nylands och Östra Nylands förbund och en anslutning av Sibbo till Helsingfors ekonomiska region. (Se Bevismaterial. Den 5 december 2006 .)
De 15 öppnas på portalen hakunila.fi en adress för bevararande av Vikkullaområdet och Borgarstrandsviken som en del av Vanda.

Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006



I min anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse "med anledningen av kungörelsen som Länsstyrelsen i Södra Finlands län offentliggjorde 2.10.2006 gällande Helsingfors stads krav på ett område i Sibbo" påtalar jag att "Helsingfors planer för sydvästra Sibbo strider mot Landskapsöversikt för Nyland 2030." Jag kunde ha uttryckt mig mera precis, men jag är minsann ingen expert på området, så jag valda en ospecificerad formulering. Vad jag närmast syftade på var den grönsfär och de grönförbindelser eller ekologiska korridorer, som omfattar så väl Västersundom i Vanda (och Nyland) som Östersundom i Sibbo (och Östra-Nyland). Angående Heli-banan, som i praktiken skulle äventyras av en metrolinje till Sibbo, var jag mera specifik. I sitt utlåtande konstaterar Helsingfors stadssyrelse att det visst skulle finnas rum för både metro och vanlig järnväg genom Östersundom... Påstående om att planerna strider mot landskapsöversikten avfärdar man med följande motivering:

Helsingin nykyiset suunnitelmat eivät ole ristiriidassa Uudenmaan maakunnallisten suunnitelmien kanssa. Maakuntasuunnitelma 2030 on hyväksytty 7.12.2005 maakuntavaltuustossa. Maakuntasuunnitelma on laadittu Uudenmaan maakunnan hallinnolliselle alueelle eikä siten koske maakuntaliiton ulkopuolisia alueita esimerkiksi Sipoota.

Även Finlands naturskyddsförbund och Nylands naturskyddsdistrikt påtalar i sin anmärkning, på mycket starkare grunder än jag, att "Yhtenäisen 'kaupunkimaton' jatkaminen Lounais-Sipooseen on myös ristiriidassa Uudenmaan maakuntasuunnitelman kanssa." Jag anser att Helsingfors stadsstyrelse i sitt utlåtande inte har tagit i beaktande anmärkningarna mot att stadens planer strider mot landskapsöversikten, eftersom planerna för Sibbo även berör Västersundom och översikten i verkligeten även berör planerna för Östersundom och Sibbo storskog.

Helsingfors planer för en "utvidgning av tätortsområdet" till sydvästra Sibbo är även problematiska då det gäller Landskapsplanen för Nyland (Uudenmaan maakuntakaava), som fastställdes enligt landskapsfullmäktiges beslut den 14 december 2004 och med undantag av "ett område för tätortsfunktioner i Vanda" fastställdes av miljöministeriet den 8 november 2006. I det förslag som landskapsfullmäktige godkände i december 2004 heter det:

I detta skede har man ansett att det är ändamålsenligt att i landskapsplanen för Nyland trygga möjligheter att förverkliga alla de alternativa strukturer som behandlas. Detta har förutsatt att en alternativ metrolinje har angetts till landskapsområdets gräns samt att ett nytt område för tätortsfunktioner som baserar sig på vardera alternativa metrolinjen har angetts från Helsingfors och Vandas gräns till Ring III. Eftersom en utvidgning av tätortsområdet från Ring III vidare österut till gränsen mot Sibbo och därifrån eventuellt över till Sibbosidan i syfte att balansera den regionala strukturen förutsätter nära samarbete mellan kommunerna i området och mera detaljerad planering, där man utreder även behoven av att trygga grönförbindelser mellan Sibbo Storskogen och strandzonen, har i landskapsplanen bibehållits den fastställda regionplanens rekreationsområdesreservering från Ring III österut. Till denna del är det befogat att se över landskapsplanens områdesreserveringsbeteckningar, om man när planeringen framskrider stannar för en effektiv kollektivtrafiklösning österut och en på denna baserad utvidgning av samhällstrukturen.

Eftersom min blogg har en hel del finskspråkiga läsare tar vi om samma på finska:

Uudenmaan maakuntakaavassa on tässä vaiheessa katsottu tarkoituksenmukaiseksi turvata kaikkien käsiteltyjen rakennevaihtoehtojen toteuttamisraideverkkoon mahdollisuudet. Tämä on edellyttänyt vaihtoehtoisen metrolinjauksen merkitsemistä maakuntakaava-alueen rajalle sekä kumpaankin vaihtoehtoiseen metrolinjaukseen tukeutuvan uuden taajamatoimintojen alueen osoittamista Helsingin ja Vantaan rajalta Kehä III:lle asti. Koska taajama-alueen laajentaminen seudullisen rakenteen tasapainottamiseksi Kehä III:lta edelle itään Sipoon rajalle ja siitä mahdollisesti Sipoon puolelle edellyttää alueen kuntien välistä tiivistä yhteistyötä ja yksityiskohtaisempaa suunnittelua, jossa selvitetään myös Sipoonkorven ja rantavyöhykkeen välisten viheryhteystarpeiden turvaaminen, on maakuntakaavassa säilytetty vahvistetun seutukaavan mukainen virkistysaluevaraus Kehä III:lta itään. Näiltä osin maakuntakaavan aluevarausmerkintöjä on perusteltua tarkistaa, mikäli suunnittelun edetessä päädytään tehokkaaseen itään suuntautuvaan joukkoliikenneratkaisuun ja siihen tukeutuvaan yhdyskuntarakenteen laajentamiseen.

I sitt utlåtande till stadsplaneringsenheten i Vanda daterat 22.09.2003 påpekar Nylands landskapsstyrelse, vars medlem Pekka Myllyniemi (sdp) är, följande:

Vantaan maankäytön kehityskuvan lähestymistapa, johtopäätökset ja toiminnalliset linjaukset noudattavat maakunnallisia suunnitelmia niitä tarkentaen ja täsmentäen. Kehityskuvassa ei kuitenkaan ole otettu esiin mahdollista metron jatkamista Sipooseen eikä sen aiheuttamaa pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ja seudullisen keskusverkon laajenemista Kaakkois-Vantaan tuntumassa. Koska aihe on kuitenkin huomioitu yleiskaavan tavoitteet -osassa Länsimäki-Länsisalmi -alueen selvitystarpeena, on seudullisten tavoitteiden huomioon ottaminen Vantaan yleiskaavan tarkistuksessa turvattu riittävästi myös näiltä osin.

I sitt utlåtande från i fjol om generalplanen för Vanda säger Helsingfors stadsstyrelse följande:

Edellisessä Helsingin kaupungin lausunnossa mainittuja huomioita ja ehdotuksia Vantaan itäosan kehittämisestä Helsingin ja Sipoon rajojen välillä raideliikenteen eli metron varaan ei ole uudessa ehdotuksessa kuitenkaan otettu huomioon, vaan suunnitelmaa on ennemminkin huononnettu alueen tulevan yhdyskuntakehityksen kannalta.

Mainitut alueet Länsimäen itäpuolella on edelleenkin merkitty käytännöllisesti katsoen kokonaan luonnonsuojelu- ja virkistysalueiksi sekä arvokkaaksi maaseudun kulttuurimaisemaksi. Näitä arvoja tulisi kuitenkin punnita myös pääkaupunkiseudun johdonmukaisen kehittämisen ja asuntorakentamisen näkökulmasta. Ehkä nämä luonto- ja maisema-arvot eivät ole aivan ainutkertaisia, vaan vastaavia alueita voitaneen osoittaa kohtuullisen etäisyyden päästä muultakin Etelä-Suomesta.
...

Sipoon suunnan metrohaara on merkitty karttaan tuskin näkyvällä suuntasymbolilla eikä metrolle ole merkitty edes aluevarausta Vantaan kaupungin alueen läpi kuten Heli-radalle. Tämän ratahaaran suunnassa alue on kartassa kokonaan merkitty seudullisesti tärkeäksi

Mustavuori-Porvarinlahden virkistysalueeksi. Vantaan Länsimäen asuntoaluetta ei ole merkitty kehitettäväksi eikä eheytettäväksi esim. laajentamalla asuntoaluetta itään päin, vaikka raportin tekstissä kerrotaan alueen väestön vähenevän ja lisärakentamisen olevan tärkeää mm. palvelujen säilyttämiseksi.

Alue oli merkitty Vantaan maankäytön kehityskuvassa yhdeksi suunnitelman selvitysalueeksi. Nyt on selvitysaluemerkinnästä luovuttu, koska selvitykset katsottaneen tehdyiksi.

Yleiskaavaluonnoksen liitteessä nro 4 ”Yhteenveto alueellisista selvityksistä” todetaankin kuitenkin Länsimäen–Länsisalmen osalta mm. seuraavaa:

"Yleiskaavan tarkistuksessa Länsimäki-Länsisalmen virkistys- ja suojelualueet on säilytetty Kaakkois-Vantaan osayleiskaavan mukaisina. Alueen muuttaminen taajamatoimintojen alueeksi edellyttää perusteellisempaa yhdyskuntarakenteellista selvitystä Helsingin seudun kasvusta itään päin, ja sitä varten on tehtävä tarkempia maakäytöllisiä, kaavataloudellisia ja ympäristöllisiä selvityksiä. Länsimäki-Länsisalmi ja Luoteis-Vantaa ovat pääkaupunkiseudun pitkäntähtäimen pääkas-vusuuntavaihtoehtoja eikä valintojen tekeminen ole vielä ajankohtaista tässä yleiskaavan tarkistuksessa."

I sin rapport skriver kommunindelningutredare Pekka Myllyniemi följande:

Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Detta är inte Myllyniemis självständiga analys, för nästan exakt samma stycke ingår i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. Enda skillnaden är att stadsstyrelsen talar om "Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue", medan Myllyniemi gjort et försök till rättelse av den text som han fått från Helsingfors stadskontor och istället talar om "Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue". Vad man torde syfta på är området mellan Österleden och Borgåleden. Myllyniemi borde känna någorlunda väl till området, för det är i anslutning till planerna för detta område som han i egenskap av medlem i Nylands landskapsfullmäktige, enligt protokollet, verkat för en utvidgning av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo. Jag har behandlat Myllyniemis stälningstagande i blogginlägget Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006, som bifogats som "utredning" till besväret över utnämningen av kommunindelningsutredare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det ovannämnda protokollet finns naturligtvis även på finska, men jag citerar den svenska översättningen:

Behandling 23.8.2004
Jussi Pajunen föreslog att förslaget godkänns med följande tillägg:
Området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet.
...
Risto Meriläinen understödde Pajunens förslag.
...
Pekka Sauri föreslog att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter. ...
Pekka Myllyniemi understödde Sauris förslag.
...
Beslut:
Landskapsstyrelsen godkände landskapsdirektörens förslag. Dessutom gjordes efter omröstning de av Sauri framförda ändringarna.

I själva verket stödde Myllyniemi ett förslag som kom att ställas mot Helsingfors dåvarande stadssyrelseordförande Pajunens förslag. Det torde vara klart att förslaget som framlades av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri och som Myllyniemi understödde tjänade syften i samma riktning som Pajunens förslag, om än formuleringen var vagare och lättare att godkänna. I alla händelser borde det vara uppenbart att initiativet till att utreda och ändra planerna för Västersundom helt och hållet kommer från Helsingfors, även om Myllyniemi till skillnad från Risto Meriläinen (sdp), inte formellt representerar Helsingfors. Nylands förbund, "metropolens eget landskapsförbund", har genom huvudstadens dominerande ställning i landskapsförbundet främjat Helsingfors intressen mot Vandas egna planer.

På kartan ovan (källa: Nylands förbund) framgår att förutom metrolinjen till Sibbo även metrolinjen till Håkansböle via Fazers och Heli-banan finns med på Landskapsplanen för Nyland. I praktiken utesluter så väl metrolinjen mot Håkansböle som Heli-banan en förlängning av metron till Östersundom via Västersundom; Sibbometron skulle i praktiken förhindra så väl Heli-banan som en förlängning av metrolinjen till Fazers. Framför allt kan man på karta se att Västersundom är markerat som rekreationsområde, vilket samtidigt betyder att det utgör en dela av en grönförbindelse eller ekologisk korridor från Borgarstrandsviken och Svartabacken till Sibbo storskog. Ur kartan framgår för övrigt även att det område i Vanda som Helsingfors krävt att få annektera i sin helhet är ett naturskyddsområde, Natura 2000-område och en "värdefull geologisk formation".
De som önskar att det natursköna området, som omfattar Svartabacken och Borgarstrandsviken (se bilder), skall bevaras som en del av Vanda, och därmed att Västersundom skall förbli en en del av grönförbindelsen, kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.

Ilaskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006

I Helsinginsanomat den 10 augusti ingick en artikel med rubriken "Kuka piirsi Helsingin uudet rajat?" Här säger Pekka Korpinen att "Rajat on huolella ja asiantuntemuksella katsottu" och tillägger att "Täytyyhän Helsingin naapurikuntiensa alueet tuntea." Korpinen säger även att "samansuuntaisena alue esiintyi jo ylipormestari Raimo Ilaskiven raportin salaisessa liitteessä vuodelta 1989." I samma artikel säger Jussi Pajunen att gränserna ritats i stadsplaneringskontoret under Tuomas Rajajärvis ledning. Rajajärvi säger själv att man skall fråga Pajunen om vem som ritat gränserna, för "så har man kommit överns". Helsingin Sanomat drar sina egna slutsatser:

Tiettävästi virasto laati useampia vaihtoehtoisia karttapohjia Sipoolta anottavaksi alueeksi. Näistä Helsingin keskusjohto valitsi suurimman.

Ilaskivis förslag till område var dock något större än det som Helsingfors föreslog den 21 juni. En störredel av Sibbo storskog ingår, men istället är gränsen i öster inte dragen ända fram till Sibboviken och Sibbo å. I sin rapport säger utredningsman Pekka Myllyniemi om Ilsakivis förslag:

Liitosalueen raja olisi piirretty siten, että Söderkulla, Sipoonlahti ja Sibbesborgin mäki olisivat pysyneet osana Sipoota. Esityksen mukaan myös Sipoon suurin yksittäinen teollisuuslaitos Sipoonjokilaaksossa olisi pysynyt Sipoon kunnan osana. Esitys oli tehty siten, että Sipoo olisi säilynyt merenrantakaupunkina perinteittensä mukaisesti.

Myllyniemi säger att gränsjusteringen skulle bygga på frivillighet: Helingfors skulle byta Nedre Dickursby norr om Ring III mot Västersundom, liksom det även hette i våras. Även för Sibbos del var det tydligen frivillighet som gällde: "Tällä järjestelyllä ... ehkä vältetään suomenkielisten voimakas muuttopaine Sipooseen." Med andra ord skulle man med gränsjusteringen "voitaneen turvata myös Sipoon säilyminen ruotsinkielisenä." Ilakivi hade nog missberäknat sibbobornas inställning till finskspråkig inflyttning. För övrigt uppger Myllyniemi att man hade beräknat att av de 1500 invånare som bodde på det föreslagna området kanske 1000 var svenskspråkiga.

Det är möjligt att någon Sfp-politiker någon gång inte entydigt tagit avstånd från en gränsförskjutning som skulle trygga Sfp:s ställning i kommunen ett tag framåt. Idag har Sibbo dock finskspråkig majoritet och lokalpolitiker från andra partier än Sfp skulle på inga villkor gå med på att frivilligt offra Sibbos bästa skattebetalare och kanske sin egen politiska plattform för att garantera att Sfp är det största partiet i Sibbo även om tio år. Månne inte klappjakten i somras på Sibbo kommunstyrelseordförande Christel Liljeström åtminstone delvis byggde på att en del Sibbopolitiker misstänkte att Liljeström i hemlighet gett lillfingret åt Helsingfors. Månne inte stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseorfdörande Jan Vapaavuori i våras på sina hemliga träffar med Liljeström och kommundirektör Markku Luoma åtminstone till en början förseslog liknande argument som Ilaskivi gjorde 1989. Därför är det synnerligen osakligt, fräckt och inkonsekvent att beskylla Svenska folkpartiet för att bedriva språkpolitik i fallet Sibbo samtidigt som man kritiserar Sibbos ledning för förhandlingsovilja. (Se Framprovocerad "förhandlingsovilja". Den 20 september 2006.)

Naturligtvis tar Svenska folkpartiet de språkliga faktorerna i beaktande även i Sibbofrågan. Många finlandssvenska hjärtan klappar varmt för Sibbo, som trots närheten till Helsingfors med dess "kultursvenskhet" traditionellt har representerat en rural sida av finlandssvenskheten. För Sfp, som representerar en utsatt minoritet, är dock inte bara språket, utan även lagligheten och den kommunala självstyrelsen viktiga principer. Därför borde ingen ha förväntat sig att Sfp:s lokalpolitiker i Helsingfors, för stadens tvivelaktiga ekonomiska intressens skull, skulle ha gått emot partiets linje i Sibbofrågan. I medierna har man, ofta medvetet, blandat ihop Sibbos traditionella politik, som åtmninstone delvis varit språkpolitiskt betingad, med Sibbos och Sfp:s linje i fallet Sibbo.

Överbormästare Jussi Pajunen har i sin attack mot Sibbo i hög grad tagit inspiration från Ilsakivis tidigare inte offentliggjorda förslag. Helsingfors dåligt förberedda förslag visar dock att Pajunen hade tänkt nöja sig med ett mindre område, där Helsingfors markegendomar finns. När det blev bråttom att rita ut ett förslag till gränser kom Ilaskivis gränsförslag lika väl till användning. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.) Kanske var det tänkt att Ilskivis förslag bara skulle precenteras i stora drag i Myllniemis rapport. Myllyniemi skriver nämligen att "Kartta on tässä raportissa esitetty vain pääpiirteisenä piirroksena kartassa 7, koska selvitys ei johtanut käytännön toimiin." I verkligheten är gränsen på "karta 7" mycket detaljerad. Detta gäller så väl havsgränsen, som sammanfaller med Helsingfors förslag från den 21 juni, som landsgränsen, som avviker från Helsingfors förslag och förefaller följa fastighetsgränserna. Om den detaljerade gränsen inte härstammar från Ilaskivis förslag, utgör den istället ett alternativt gränsförslag från i år. Då kan man fråga sig varför den nuvarande Helsingforsledningen, till skillnad från Ilaskivi, när det gällde beslöt att föreslå att även Sibboviken, Sibbesborg, ådalen med Ingmans mejeri skulle tillfalla Helsingfors.

I Myllyniemis rapport finns nog flera alternativa gränsförslag. De flesta av dem representerar förslag på hur Helsingfors skulle kunna annektera ett så stort område som möjligt utan att överskrida gränsen på 5 % av Sibbos invånare. Månne inte Helsingfors stadsplaneringskontor snarare själv skisserat dessa än gränserna som "i stora drag" skall representera Ilaskivis förslag? Ett av dessa förslag finns i Myllyniemis rapport med på båda kartorna med Myllyniemis slutliga förslag. Är syftet med jämförelsen att bevisa att det finns "särskilt vägande skäl" att överstiga gränsen på 5 %, eftersom det mindre området är för litet för att trygga "sammanhållningen av samhällstrukturen"?

I Helsinginsanomat ingick den 20 juni, dagen före Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, en artikel med rubriken "Helsinki suunnitteli Itäsalmen kaupunginosan jo 17 vuotta sitten". Här talas det istället för om ett område på 5122 hektar om ett område på endast 1500 hektar:

Helsingillä oli pitkälle menevät luonnokset Länsi-Sipoon rakentamiseksi jo 1989. Tuolloin valmistui ylipormestari Raimo Ilaskiven (kok) johdolla tehty suunnitelma pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuuksista.
Keskeinen osa Ilaskiven esitystä oli Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajamaille perustettava uusi Itäsalmen kaupunginosa. Sen pinta-alaksi kaavailtiin 1500 hehtaaria. Asukkaita olisi ollut laskutavasta riippuen noin 50000.

Hade Helsingfors inte varit så lyhörd mot invånarna i Nedre Dickursby och bytt ut området norr om Ring III mot hela Westerkullakilen, så som man kommit överens om, så hade Helsingfors delvis kunnat förverkliga Ilaskivis vision utan att överstiga gränsen på 5 % i Sibbo. Det hade dock förutsatt att man svikit centerministrarna och istället för egnahemshus byggt höghus.

Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006



Till de många märkligheterna i fallet Sibbo hör Helsingfors förslag till nya gränser, som stadsfullmäktige upprepade den 29 november. Förslaget att ansluta Ingmans mejeri, Sibbesborg och Simsalö till Helsingfors var oerhört oförskämt, men även dumt, emedan man härigenom provocerade fram ett kompakt motstånd. I blogginlägget Den som gapar efter för mycket... Den 26 augusti 2006 föreslog jag att man uppmuntrats att ansöka om att få inkorporera ett orealistiskt stort område av kommunminister Hannes Manninen eller statsminister Matti Vanhanen, för att statsrådet skulle kunna visa sin barmhärtighet mot Sibbo och föreslå ett mindre område istället för det av Helsingfors föreslagna området. För denna teori talade den omständighet att de av Helsingfors stadskontor ritade gränserna såg ut som ett hastverk. I september framkom det dock att Helsingfors redan i våras hade hotat med att ansöka om att få inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibboviken, ifall Sibbo inte frivilligt avstod från ett mindre område. (Se Barbarer eller klåpare? Den 19 september 2006, Skenbar utpressning. Den 15 september 2006, HS 14.9 och HS 19.9.)

I oktober kom utlåtandet från Nylands lantmäteribyrå, som bekräftade att Helsingfors förslag inte bara var ett hastverk, utan även ett sällsynt klantigt sådant. (Se Utlåtande. Den 7 oktober 2006.) Månne lantmäteribyrån någonsin tidigare har behövt ge ett utlåtande om ett lika dåligt förberett förslag till gränsjusteringar? Speciellt pinsamt blev det för Helsingfors då Helsingin Sanomat den 15 november publicerade flygfotografier som visade hur de av Helsingfors förslagna gränserna går rakt igenom fastigheter och byggnader. Det mest genanta var kanske ändå att de av Helsingfors dragna gränserna tog slut i den yttre skärgården. Man hade inte försett sig med en karta där hela havsgränsen hade rymts med.

Vad gör man om man bara har timmar på sig att komma med ett gränsförslag? Jo, man tar fram linjalen och utnyttjar naturliga gränser. Att Helsingfors i sitt förslag drog gränsen så att så väl Sibbesborg och Ingmans fabrik oavsiktligt skulle hamna på Helsingforssida av gränsen berodde på att man, på grund av tidsbrist, var tvungen att rita gränsen längs Sibbo å. Gränsen i norr måste man dra med linjal och därmed tar den föreslagna gränsen inte hänsyn till några by- eller fastighetsgränser. I skärgården lyckades man dock bluffa. Här ser gränsen ut att vara omsorgsfullt utritad, vilket förbryllade, emedan man omåttligt fräckt hade sett till att skärgårdens centrum Simsalö, där jag råkar ha mitt barndomshem, hamnade på Helsingfors sida om gränsen. Ironiskt nog hade man däremot bemödat sig om att lämna de små öarna Rågholmen och Ryssholmen på Sibbosidan av den föreslagna gränsen.

Gränsen i den inre skärgården är inte speciellt väl ritad, men lantmäteriverket noterar i sitt utlåtande att gränsen i området mellan Sibboviken och södra sidan av Simsalö på Helsingfors stads karta tydligt strävar efter att följa befintliga bygränser. Kartorna nedan visar att Helsingfors stadskontor inte heller här lyckats helt. Av kartorna nedan är kartan till vänster från Pekka Myllyniemis rapport, den mellersta kartan är från Helsingfors ansökan och kartan till vänster från lantmäteriverkets utlåtande. Lantmäteriverket har alltså rättat till gränserna så att de motsvarar de uppenbara intentionerna.
De relativt omsorgsfullt ritade gränserna i den inre skärgården gav Helsingfors förslag ett intryck av att inte vara helt amatörmässigt eller godtyckligt. Om man även här hade använt sig av linjalen, hade intrycket av ett hastverk varit allt för iögonfallande. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport ger svaret på varför man ritat gränserna som man gjort i området mellan Sibboviken och Simsalö. Det fanns nämligen ett färdigt förslag till gränsdragning: Raimo Ilaskivis opublicerade förslag från 1989. Av kartorna ovan, som båda är från Myllyniemis rapport, visar den vänstra Ilaskivis förslag och den högra Helsingfors förslag från den 21 juni. I Myllyniemis rapport står det under kartan med Ilaskivis förslag att "Edellä kuvattua ehdotusta Ilaskivi vienyt julkisuuteen." Här har nog negationsordet ei fallit bort. Det borde alltså heta att Ilaskivi inte offentliggjorde sitt förslag, men nu har förslaget blivit offentligt tack vare Myllyniemis rapport.

Att Helsingfors använt sig av linjalen, Sibbo å, Sibboviken och Ilaskivis förslag från 1989 betyder att Helsingfors på några timmar kunde ha plockat fram sitt förslag. Sannolikt är att gränserna även ritades ut i hast. Detta i sin tur visar att Helsingfors inte alls seriöst var ute efter området på 5000 hektar, utan hela tiden planerade att inkorporera ett område på 3000 hektar, det vill säga ett område som motsvarar den av Myllyniemi föreslagna "kompromissen". Varför Helsingfors ledning så plötsligt fick för sig att komma med det oförberedda förslaget på 50 kvadratkilometer är en intressant fråga. Dess värre torde allt för många högt uppsatta politiker vara inblandade i historien för att medierna skulle våga snoka reda på svaret.



På sin blogg kallade överborgmästare Jussi Pajunen redan den 21 februari i år sin föregångare Raimo Ilaskivis utredning med förslag för "tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni". Han noterar om Ilsakivis förslag att "Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu." (Se Pajunens blogg 21.2.2006.) Jussi Pajunen har även idag den 28 december publicerat ett blogginlägg, där han bland annat skriver följande:
Yksittäisistä asioista julkisuutta sai eniten Helsingin kaupunginvaltuuston kesäkuussa tekemä esitys Sipoon läntisten ranta-alueiden liittämiseksi Helsinkiin. Kaupungin aloite, joka oli mukana jo pääkaupunkiseudun helmikuisessa PARAS-vastauksessa, tuli monille yllätyksenä, vaikka asiaa koskeva ensimmäinen esitys oli tehty jo 70 vuotta sitten.

De som blev tagna på säng av Helsingfors inkorporeringsinitiativ är dock i ett gott sällskap. Det ser ut som om Helsingfors initiativ, eller åtminstone förslaget på ett 5000 hektar stort område, kom som en överraskning även för överborgmästaren själv. Kanske hade han gjort klokt i att inte låna ut sitt favoritverk åt utredningsman Myllyniemi, som i sin rapport så frikostligt delar ut judaskyssar.


19:30
Ledaren i morgondagens Borgåblad har rubriken "Helsingfors sprider sig och skadar miljön" .

Urban sprawl. Den 27 december 2006

Idagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin seudun rakentaminen EU:n mukaan liian hajanaista". Artikeln bygger på en rapport av EEA, "Urban sprawl in Europe - The ignored challenge". Med anledning av rapporten finns på Yle Internytt en notis med rubriken "EU-kritik om ohållbar stadsplanering". Jag gissar att man i Helsingfors och speciellt Pekka Korpi tolkar rapporten så att sydvästra Sibbo bör inkorporeras för att förhindra urban sprawl, medan man i Sibbo ser rapporten som ett bevis på att Helsingfors bör byggas tätare innanför Ring III. Ur Helsingfors synvinkel är den utspridda bebyggelsen ett problem även såtillvida att barnfamiljer och goda skattebetalare lämnar Helsingfors.

I en kommenterande artikel i Helsinginsanomat, "Kaipuu korpeen", säger Maja Anttila (sdp) att "valtiovalta voisi pitää parempaa huolta metropolin hyvinvoinnista" och tillägger att "Espoota, Sipoota ja Kirkkonummea ei muuten saada millään mukaan tiivistämiseen."

Enligt Wikipedia kallas urban sprawl eller kaupunkirakenteen hajoaminen även Nurmijärvi- ilmiö. Statsminister Matti Vanhanens vision för sydvästra Sibbo torde ganska väl representeras av benämningen Nurmijärvi-ilmiö. Statsministern, som kritiserat Esbo för att man inte gett byggnadslov i norra Esbo, vill med Sibboannekteringen i första hand trygga utbudet på tomter för egnahems- och småhusbebyggelse. Enligt intervjun som nurmijärvibon Matti Vanhanen i november gav för Rakennuslehti är Sibbo bara början. Den senaste tiden har Sibbo kritiserats för att kommunen varit restriktiv i beviljande av byggnadslov, men Sibbo har härigenom mera än någon annan kommun motverkat urban sprawl.

På svenska kunde urban sprawl kanske kallas stadsutglesning. Fenomenet betyder ju att det urbana områdets areal växer snabbare än invånarantalet. Just i motverkan av stadsutglesning har de urbana gröna och socialdemokraterna funnit varandra. Genom att förlänga metrolinjen österut och bygga tätt i sydvästra Sibbo föreställer sig så väl sossarna som de gröna kunna motverka stadsutgglesning, medan Centerns vision för sydvästra Sibbo torde vara närmast den raka motsatta. Korpinen och Vanhanen persionifierar två diametralt motsatta uppfattningar om samhällsplanering.

För att kunna tillfredställa båda parternas krav har Helsingfors samlingspartistiska ledning liksom utredningsman Pekka Myllyniemi föreslagit att sydvästra Sibbo bebyggs tätt med småhus och att majoriteten av den arbetsförda befolkningen åker metro till jobbet. Helsingfors stadsstyrelse och Myllyniemi hävdar i identiska ordalag att "vaikka joukkoliikenne järjestetään todennäköisesti metron avulla, tämä ei edellytä rakennustavalta kerrostalomaista kaupunkia." Ekvationen går dess värre inte ihop.

Vem tror att personer som bor i egnahemshus i (förde detta) Sibbo storskog på ett par kilometers avstånd till närmaste metrostation kommer att ta metron, då avtaget till Borgå motorväg finns på närmare avstånd? En allt mindre del av arbetsplatserna finns i stamstaden, dit metrospåret leder. En expansion av Helsingfors österut skulle märkbart försvåra trafikproblemen på ringvägarna.

För att Sibbo även i framtiden skall kunna motverka urban sprawl, bör kommunen, tills Heli-banan har byggts, koncentrera bebyggelsen till Talmo och Nickby, som redan har spårförbindelse.

12:30
"Vandabor vill behålla Västerkullakilen" är rubriken på en notis på Yle Internytt. Yle noterar att "över 700 personer har skrivit på en adress för att Vanda ska få behålla Västerkullakilen." Det är dock inte bara Vandabor som vill att Vanda skall behålla "Västerkullakilen" eller Vikkullaområdet, där Vandas sista havsstrand finns. (Se Fädernestranden. Den 22 december 2006.) Adressen finns på portalen hakunila.fi.

17:00
Jag promenerade idag med min son Andreas på axlarna till Vikkulla och Borgarstrandsviken. Jag tog fotografier av det vackra landskapet och Vandas enda havsstrand.

18:30
Håkan Eklund skriver idag på sin blogg att han är färdig med sin ledare till årets sista nummer av tidskriften Skärgård. Numret är ett temanummer och handlar enligt Eklund helt och hållet om Sibbo, och om hotet om tvångsannektering.

Pirathandel. Den 26 december 2006


I Helsinginsanomat den 8 december förklarade kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi hur det kom sig att en stordel av texten i hans rapport är identisk eller nära på identisk med Helsingfors utlåtande, som hade offentliggjorts ett par veckor innan Myllyniemis rapport offentliggjordes:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Det är märkligt att Myllyniemi, som borde ha läst Helsingfors utlåtande, inte i högre grad bearbetade det material som han fick fån Helsingfors stadskontor. Jussi Pajunen torde dock inte anmäla Myllyniemi för stöld av hans text. Dess värre har Myllyniemi inte bara infogat text som författats av Helsingfors stadskontor, utan även plagierat andra källor, vilket jag redogogjort för i blogginlägget Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006. Hela fem sidor av kapitel 2 är utan citationsmarkeringar eller källhänvisningar kopierade från Wikipedia.

I princip får man kopiera text från webbencyklopedin Wikipedia, men då måste man följa vissa villkor, som definieras i GNU Free Documentation License (GFDL). Liksom open sourse-programmet Linux får dokumnet som licensierats under GNU även säljas fritt. De centrala villkoren i GFDL är att källan uppges och att dokumnetet som innehåller text som licensierats under GFDL i sin tur licensieras under samma villkor. De som författat texterna i Wikipedia har inte gett bort sin upphovsrätt åt Wikimedia Foundation, men de har godkänt att vem som helst som följer villkoren i GDDL får kopiera och modifiera deras text. I sin rapport följer Myllyniemi naturligtvis inte villkoren för kopiering av Wikipedia. Därmed har han kränkt textförfattarnas upphovsrätt. Det hela kompliceras ytterligare av att Inrikesministeriet säljer rapporten för 25 € + moms. Enligt min bedömning gör ministeriet sig skyldigt till en form av pirathandel. Jag har dock inte ännu polisanmält vare sig Inrikesministeriet eller Myllyniemi, för även en tredje part kan vara skyldig.

Som jag noterat tidigare har Myllyniemi inte növändigtvis varit medveten om att han olovligt kopierat Wikipedia eller att han överhuvudtaget kopierat text från nätet. Istället torde Myllyniemi ha fått texten som kopierats från Wikipedia med texten som författats av Helsingfors stadskontor. Om detta vittnar de talrika länkmarkeringarna som finns kvar i texten. I Wikipedia markeras länkar endast med blå fontfärg, men då man man kopierar texten till ett Word-dokument tillfogas lätt understreckningar. Även understräckningarna finns med i Myllyniemis rapport. Det är svårt att föreställa sig att Myllyniemi inte skulle ha plockat bort länkmarkeringarna om han själv hade kopierat texten från webben.

Texterna i Wikipedia genomgår en fortgående modifiering. Därför är det möjligt att sluta sig till att texten i Myllyniemis rapport har kopierats från Internet mellan den 26 oktober och den 4 november. Visserligen innehåller texten några ändringar som sammanfaller med ändringar som senare gjorts i Wikipedia, men det kan förklaras på annat sätt. Att olemassaolevia ersatts med olemassa olevia kan bero på att rapporten gånomgått stavningskontroll. I Wikipedia nämns Mänstsälä och Borgnäs bland kranskommunerna först från och med den 25 november, men att Helsingfors stadskontor eller Myllyniemi själv har tillagt dessa kommuner i rapporten visar det faktum att namnen på dessa kommuner inte är understreckade och att de i rapporten har intagit sin rätta plats enligt alfabetisk ordning, vilket de den 26 december ännu inte gjort i Wikipedia.

Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006

Torsdagens Sipoon Sanomat berättar att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det gäller alltså besväret som Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla, med motiveringen att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni inte riktas mot Sibbo kommun och inte påverkar Sibbo kommuns rätt, skyldighet eller fördel, varför Sibbo kommun och Sibboborna inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.)

Sibbo kommuns bevär till Helsingfors förvaltningsdomstol från i juli noteras bl.a. att Finland har undertecknat och ratificerat Europarådets avtal om lokalt självstyre. Med anledning av besväret begärdes ett expertutlåtande av jurisdoktor, professor Kaarlo Tuori. I sitt utlåtande konstaterar Tuori följande:

Kunnallisvalitusta koskevassa käytännössä pääsääntönä on ollut, että valituskelpoisia eivät ole, paitsi kunnan sisäiset esitykset, myöskään kunnan valtion viranomaiselle tekemät esitykset. Esitystä on kuitenkin saatettu pitää valituskelpoisena silloin, kun sillä on oikeusvaikutuksia esimerkiksi siten, että esitys lain mukaan rajoittaa valtion viranomaisen harkintavaltaa lopullisessa päätöksenteossa tai on jopa päätöksenteon ehdoton edellytys.

Att Sibbo kommun inte skulle ha besvärsrätt är alltså inte entydigt. En annan sak är att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni i sig inte torde ha så stor betydelse, emedan fullmäktige den 29 november i sitt utlåtande förnyade sitt beslut och minister Hannes Manninen samma kväll, enligt Hbl, meddelade att utlåtandet är betydelselöst. Att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut är betydelselöst betyder inte att besväret saknar betydelse.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Den 24 december 2006

Alla mina julaftnar med undantag av en har jag firat i Sibbo. Traditionerna hör julen till. Många av julens traditioner anknyter till pjäsförfattaren, diktaren, psalmisten och sagofarbrorn Zacharias Topelius, som de tjugo sista åren av sitt liv bodde på Björkudden i Sibbo. Väljer statsrådet att stöda utredningsman Pekka Myllyniemis förslag till partiell kommunsammanslagning, så kommer Björkudden liksom Zachrisbacken att hamna just på Helsingfors sida av gränsen. Utredningsmannen har nog inte förstått vad Topelius betyder för Sibbo. Det kan finnas viktigare saker än glans, guld och prakt.

På bilden ovan firar Topelius en av sin ålderdoms jular på Björkudden. Med andra värsen ur Topelius Julvisa önskar jag bloggens läsare en god jul.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.


En etsi valtaa, loistoa,
en kaipaa kultaakaan;
mä pyydän taivaan valoa
ja rauhaa päälle maan!
Se joulu suo,
mi onnen tuo
ja mielet nostaa Luojan luo!
Ei valtaa eikä kultaakaan,
vaan rauhaa päälle maan!

Oseriösa metroplaner. Den 23 december 2006

I ett ledarstick med rubriken "Sibbo storskog inte helräddad" i dagens Hufvudstadsblad noterar Johanna Westman att statsrådets eller "statens" beslut för Sibbo storskogs del var nödvändigt men inte tillräckligt, emedan Sibbo storskog sträcker sig ända till motorvägen: "Nordöst­ra ändan av det område som utredningsmannen Pekka Myllyniemi tycker att borde överföras till Helsingfors ingår entydigt i den del av storskogen som inte lämpar sig för samhällsbyggande."

Senast Hufvudstadsbladet skrev om Sibbo storskog var den 22 november. (Se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.) Då skrev Westman att "enligt statens tekniska forskningscentral VTT är en metrobaserad tätort i sydvästra Sibbo inte förenlig med skydd för skogens randområden och dess ekologiska korridorer till kusten." Någon metro till Sibbo är nog inte heller aktuell, förutom i anslutning till Helsingfors annekteringsplaner och Sibbos avvärjningsplan.

I PLJ 2007 Likkennejärjestelmäluonnos nämns fyra spårtrafikprojekt som skall påbörjas under den första perioden (ensimmäisellä kaudella aloitettavat joukkoliikennehankkeet): Ringbanan (Marja-banan), metro Gräsviken-Mattby, Esbo stadsbana och spårförbindelse Helsingfors centrum-Degerö. Projekt som enligt planerna påbörjas under den andra perioden är Spår-Jokern, metro Mattby-Stensvik, metro Kampen-Böle och /eller Pisarabanan. En "förlängning av metron till Sibbo eller Håkansböle" finns endast med under kategorin "Lisäselvityksiä edellyttäviä joukkoliikennehankkeita". Hit hör andra mera eller mindre utopistiska projekt så som en förlängning av metron vidare mot flygstationen och en direkt järnvägsförbindelse från Helsingfors centrum till flystationen och vidare till huvudbanan.

Av de ovannämnda projekten torde en förlängning av metron mot Håkansböle vara det minst utopistiska. Orsaken är inte minst att en förlängning av metrolinjen i denna riktning kan göras i flera två etapper. I själva verket finns det mycket starka argument som talar för en förlängning av metrolinjen till Fazers industriområde. Det finns ett närmast akut behov av en ny bussterminal i öster och Fazers torde vara den perfekta placeringen. I framtiden går även Helibanan genom området, så har kunde även en omstigning från tåg till metro ske. I sin anmärkning till Helsingfors stadstyrelse angående Helsingfors planener att expandera österut säger Finlands naturskyddsförbund följande:

Helsingin kaupunki on esittänyt, että sen Lounais-Sipooseen kaavailemien uusien esikaupunkien joukkoliikenne tukeutuisi nykyisen itämetron jatkeeseen. Metron laajentamista itään se perustelee muun muassa valtakunnallisiin alueiden käytön tavoitteisiin sisältyvillä vaatimuksilla raideliikenteen laajentamisesta pääkaupunkiseudulla ja uuden asutuksen tukeutumisesta joukkoliikenteeseen, erityisesti raideliikenteeseen. Todettakoon, että Uudenmaan maakuntakaavassa on ilman itämetroakin osoitettu runsaasti uutta rakentamista raideliikenneyhteyksien varteen sekä myös uusia, Kehäradan ja Espoon metron kaltaisia raideliikenneyhteyksiä, jotka jo sinällään täyttävät VAT:n vaatimukset enemmän kuin hyvin.

Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta (YTV) sekä Uudenmaan liitto ovat myös omassa työssään priorisoineet pääkaupunkiseudun ja Uudenmaan liikennehankkeita. Pääkaupunkiseudun liikennejärjestelmä 2007:n ja Uudenmaan maakuntaohjelman 2007 - 2010 viimeisimmissä luonnoksissa on esitetty tärkeysjärjestyksessä pitkä lista sekä raide- että maantieliikenteen kärkihankkeita, eikä metron itälaajennus sisälly näihin. Itämetron laajennus on listattu ainoastaan pitkän tähtäimen selvityshakkeiden joukkoon, mikä on osoitus siitä, ettei hanketta pidetä erityisen tärkeänä, ja osoitus myös siitä, että kyseessä on Helsingin sooloprojekti. Kun otetaan huomioon, että listatut kärkihankkeet ovat erityisen tärkeitä (mm. raideyhteys pääradalta valtakunnan päälentokentälle, Espoon metro ja edellisiin liittyvät välttämättömät Helsingin ratapihojen järjestelyt – mm. Pisara-rata), ja sitovat sekä kaupunkien että valtion rahoitusta pitkäksi aikaa, ei Lounais-Sipooseen vievän metrolinjan toteutumista tästäkään näkökulmasta voi pitää realistisena, ja näin ollen Helsingin kuntajaon muutosta koskevalta esitykseltä putoaa tältäkin osin pohja pois.

Kokonaan toinen kysymys on se, että Itämetroa voisi olla viisasta jatkaa Mellunmäestä yhden asemanvälin verran Vantaan Fazerilaan, jotta saataisiin luotua matkakeskus, jossa Porvoon suunnasta tulevaa bussiliikennettä käyttävät, Helsingin itäosiin tai keskustaan suuntaavat matkustajat voisivat siirtyä kiskoille, ja joka voisi toimia myös Kehä III:n suuntaan operoivan bussiliikenteen päätepysäkkinä.

Förslaget på ett resecentrum är så seriöst att man i Helsingfors har börjat tala om en alternativ metrolinje från Nordsjö till Sibbo. I sitt berömda utlåtande missförstår stadsstyrelsen, kanske medvetet, förslaget på en förlängning av metron till Fazers. Helsingfors expansionsplaner baserar sig ensidigt på en förlängning av metron från Mellungsbacka genom glesbygd i Vanda till Sibbo, fastän Pekka Myllyniemi i sin rapport faktiskt säger att (enligt Ilaskivis utredning) "metroa voidaan jatkaa itään joko Mellunmäestä tai Vuosaaresta." (Helsingfors hade ju planerat byta Nedre Dickursby mot hela Westerkullakilen och hade Helsingfors börjat med att bygga Västersundom, så hade en metrolinje vidare till Sibbo inte förefallit lika vanvettig som den gör nu.) Speciellt realistiskt är det inte heller med en metrolinje från Nordsjö hamn genom ett naturskyddsområde till Östersundom. Dessutom har planerna på en förlängning av Nordsjömetron till hamnen redan hunnit skrinläggas. I sitt utlåtande har statsstyrelsen i själva verket målat in sig i ett hörn, men syftet med att hävda att en metrolinje från Mellungsbacka till Sibbo är nödvändig torde vara att visa att Sibbo inte själv har resurser att bygga ut samhällsstrukturen.

Metrolinjen kan inte förgrenas flera gånger, så alternativen metro i riktning Håkansböle och metro från Mellungsbacka till Sibbo är varandra uteslutande alternativ. Då Helibanan planeras gå via Fazers vidare till Östersundom är det klart att det sistnämnda alternativet inte är seriöst. Det är även skäl att notera att arbetsplatserna dit befolkningen från öster pendlar i framtiden huvudsaklingen kommer att ligga vid ringvägarna och i Aviapolis. Därför bör kollektivtrafiken inte ensidigt ledas in via Helsingfors centrum. Även ur denna synvinkel är Heli-banan, som direkt skulle anslutas till huvudbanan i nordöstra Helsingfors ett mycket vettigare alternativ en en metrolinje genom sydvästra Sibbo. Ett resecentrum vid Fazers skulle även betjäna kollektivtrafiken längs Ring III mellan Aviapolis och Nordsjö hamn. Helsingfors metroplaner handlar inte om trafikplanering, utan om annekteringsstrategi.

I så väl Helsingfors utlåtande som Myllyniemis rapport ingår följande textavsnitt:

Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehiskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

I Myllyniemis rapport ingår texten dessutom förutom på sida 24 även i förslagsdelen på sida 48. I samband med texten hänvisas i båda dokumenten till kartan ovan, eller i själva verket till samma powerpoint-dia där kartan ingår. Lustigt nog finns inte metrolinjen med på den även i övrigt bristfälliga och delvis felaktiga kartan, som enligt utsaga finns med för att illustrera förbindelserna. Vad denna karta däremot väl illustrerar är att Helsingfors metroplaner går i helt fel riktning.

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Fädernestranden. Den 22 december 2006

Yle Internytt noterar att namninsamlingen för Västerkullakilen, mot annekteringen, går bra. Adressen finns alltså på adressen http://www.hakunila.fi/fi-fi/adressit, men länken fungerar inte hela tiden. Den direkta adressen till adressen är http://www.hakunila.fi/fi-FI/adressit/LueAloite.aspx?PID=37572b75-98c8-4241-b7d5-027634aeaeba. Klockan 11:15 idag fredag hade 563 personer underteckant adressen, som öppnades på onsdag.

Det är speciellt många Sibbobor och finlandssvenskar som har undertecknat adressen för att Vikkulla eller Västerkullakilen skall bevaras som en del av Vanda. I Sibbo vill man gärna ha en buffert mellan sin kommun och huvudstaden, inte minst för att förhindra att en dela av kommunen inkorporeras med Helsingfors. Vikkullas betydelse för Vanda skall dock inte förringas. Vikkulla har Vandas enda havsstrand, Borgarstrandsvikens östra strand.

Borgarstrandsviken är så väl ekologiskt som kulturhistoriskt värdefull, men speciellt har den för Vanda ett symboliskt värde. Och när jag säger symboliskt värde, så menar jag inte att Borgarstrandsviken saknar praktisk betydelse för Vanda och vandaborna. Tvärtom är det symboliska ofta någonting mycket betydelsefullt, även om värdet inte kan mätas i pengar. Att värdet inte kan mätas i pengar betyder inte heller att det saknar ekonomisk betydelse. I affärsvärden byter börsnoterade bolag hemort av imageskäl. Folk väljer till och med bostad efter gatunamnet. Själv flyttade jag för drygt sex år sedan från Saanatunturivägen till Stora Ullholmsvägen. Det är knappast en tillfällighet att det bor mycket flera svenskspråkiga och före detta skärgårdsbor på adressen Stora Ullholmsvägen än på Saanatunturivägen ett par kilometer från min nuvarande hemgata. (Saanatunturui är ett fjäll i Enontekiö; Stora Ullholmen är en ö i f.d. Helsinge skärgård.)

Helsinge var tidigare en kustkommun med en lång havsstrand och skärgård i likhet med Sibbo och de flesta andra traditionellt svenskspråkiga kommuner i Nyland. Efter 1966, då Nordsjö inkorporerades med Helsingfors, förlorade Helsinge det sista av sin skärgård, men ett par kilometer havsstrand blev kvar i Vikkulla. Denna havsstrand saknar inte betydelse. För nylänningar har havsstranden alltid haft en stor symbolisk betydelse. Havstranden är en central faktor i nylänningarnas hembygdskänsla. Låt mig vara patetisk och citera Nylänningarnas marsch av Theodor Lindh:

Det stormande havets mäktiga sång
vart hjärta ibland oss känner,
vid vår vagga den ljöd i vår barndom en gång,
och den fostrar oss upp till männer.
När molnen sig skocka, när luften känns kvav,
när det mörknar ibland uppå färden,
som en fläkt från det friska, det fria hav
käckt storma vi ut i världen.

Framåt bjuder vågornas väldiga lek,
framåt glatt vindarna tåga,
framåt då, I bröder, mot våld och svek,
framåt mot det usla och låga!
Som vågen blott strävar med jublande mod
att få dö vid de älskade landen,
o, så låtom oss offra vårt liv, vårt blod,
allt, allt, för fädernestranden!

Låtom oss offra vårt liv, vårt blod, allt, allt, för fädernestranden! Eller låtom oss åtminstone skriva under adressen för bevarandet av Vandas sista havsstrand!


I dagens Helsingin Uutiset kommenterar Jussi Pajunen Sibbos initiativ till samarbete. Liksom notisens rubrik "Pajunen tyrmää" antyder avvisar Pajunen Sibbos erbjudande:

Helsingin valtuusto on tehnyt oman esityksensä, samoin selvitysmies Pekka Myllyniemi. Nyt katsomme, miten ne etenevät. Sen jälkeen Helsinki on valmis parhaaseen mahdolliseen yhteistyöhön

Men tänk, ärevördige överborgmästare, tänk om det generösa erbjudandet inte längre gäller efter att statsrådet har tagit ställning till Helsingfors och utredningsmannens förslag. Då kan det bli aktuellt med en inlösning av Helsingfors marker till råmarkspris.

Handel med stöldgods? Den 21 december 2006

Statsrådet har idag fattat beslutet att "Sibbo storskog" blir ett naturskyddsområde. (Se miljöministeriets pressmeddelande samt Yle Internytt, Yle och HS.) Det är de statsägda markerna i Sibbo som fredas. Den del av Sibbo storskog som Helsingfors stad vill inkorporera ingår inte i det aktuella området. (Se karta.) Vid en annan tidpunkt skulle beslutet ha varit mycket välkommet, men just nu väcker beslutet frågor och misstankar om ett mycket fult spel. Jag syftar inte på att Jan-Erik Enestam (Sfp) avgår som miljöminister eller på att det idag är exakt 50 år sedan Finland antog en lag om upprättande av naturskyddsområden, vilket minister Enestam uppmärksammar i en "analys" i dagens Hbl. Vad jag syftar på är att Sibbo Storskogs framtid hänger ihop med den så kallade Sibbofrågan.

I princip har statsrådet beslut ingenting med Sibbofrågan att göra, men jag är rädd för att det lika väl finns ett samband. Kravet på en nationalpark i Storskogen var ett av de villkor som Vanda ställde för ett stöd av Helsingfors expansionsplaner. Helsingfors stad äger skog invid den statsägda skogen. Indirekt torde regeringens beslut även påverka den av Helsingfors ägda skogen. Möjligheterna att grunda en nationalpark var ett av de lockbeten med vilka man övertalade de gröna i Helsingfors och speciellt i Vanda att stöda Helsingfors östexpansion. Om den aktuella kohandeln eller snarare handeln med rovbyte har jag skrivit i mitt blogginlägg Ändamålen helgar inte medlen. Den 20 november 2006.

Det har föreslagits att Helsingfors stad skulle ansluta sina marker i den norra delen av storskogen till en nationalpark mot att regeringen skulle ge staden en del av Sibbo. Detta vore ett sätt att finansiera nationalparken. Jag skulle kalla det handel med stöldgods. Av de 25 riksdagsmän som den 1 december undertecknade en lagmotion om en nationalpark i Sibbo Storskog fanns representanter för fem olika partier, men inte för Sfp. Det kan väl knappast vara en ren tillfällighet att den avgående miljöministerns eget parti inte var representerat?

Trots att man kritiserat Sibbo för att ha byggt Landbo norr om Borgå motorväg, har de gröna i Helsingfors och Vanda gått in för en kraftigt kantbiten storskog, om det svenska namnet för Sipoonkorpi ens längre är befogat. För att få en nationalpark är man beredd att offra de södra delarna av ödemarken, en del av åkrarna som utgör en buffertzon samt den ekologiska korridoren från Svarta backen och Borgarstrandsviken till Sibbo Storskog (se Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006.)


Idagens Borgåblad ingår ett par artiklar om hur Helsingfors expansionsplaner försvårat livet i Östersundom: "Huvudstaden klämmer åt stallet" och "Byrokraterna ställde till med götselfars i Östersundom".

Initiativ till samarbete. Den 20 december 2006

I morse förmedlade även Yle Internytt nyheten om att Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors. Yle Internett kan där till berätta att även "Kervo vill ha mera mark av Vanda och Sibbo" eller att "också Kervo vill nafsa en bit av Sibbo" samt att politiker i Vanda har startat en namninsamling mot att staden överlåter Västerkullakilen åt Helsingfors. En adress kan även undertecknas på nätet (portalen hakunila.fi).

Under rubriken "Onödigt att Sibbo röstar" (citationstecken ingår i rubriken) skriver dagens Hufvudstadsblad om den planerade folkomröstningen. (Se Referendum. Den 19 december 2006.) En som tyckte att en folkomröstning är onödig är statsninister Matti Vanhanens bror Rauno Vanhanen (c), som är ersättare i fullmäktige i Sibbo. Tillsammans med fyra socialdemokrater röstade Rauno Vanhanen mot förslaget att ordna en folkomröstning. Artikeln i Hbl omnämner även förslaget till samarbete mellan Helsingfors och Sibbo. Mera om omröstningen om folkomröstningen kan läsas i Borgåbladet.

Under rubriken "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" (och på finska "Sipoo tarjoaa Helsingille yhteistyötä") gör Sibbo kommun sitt uttalande om förslaget till samarbete. Jag citerar ett stycke:

Under det senaste halvåret har det blivit klart att Sibbo och Helsingfors har rätt så liknande mål när det gäller utvecklingen av metropolområdet kring huvudstaden. Båda vill till exempel utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo och här starkt basera sig på spårtrafik. I själva verket finns det endast en betydande skillnad i synsättet, dvs. vem som har de behövliga resurserna för att utveckla området och förverkliga de framförda planerna.

Dess värre finns det även en betydande inofficiell skillnad i synsättet: Helsingfors nöjer sig inte med att göra goda affärer på den mark som staden pantar på i Sibbo. Helsingfors vill även ha goda skattebetalare i nuvarande Sibbo, fastän man inte säger det i offentligheten. Om Helsingfors inte får sydvästra Sibbo, så torde Helsingfors inte alls vara så intresserad av att "utvidga samhällsstrukturen till sydvästra Sibbo". Även Pekka Myllyniemis rapport omnämns i Sibbo kommuns uttalande:

Trots till exempel VTT:s beräkningar, som normalt anses pålitliga, har Sibbo kommuns förmåga att klara av den snabba befolkningstillväxten ifrågasatts till och med i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Denna misstanke skingrades inte ens av de moderna handlingsmodeller för genomförandet av planen som Harkimo och Ekström har skisserat upp för Sibbo kommun i sin rapport, fastän motsvarande slag av samarbete mellan den offentliga och privata sektorn hela tiden utförs i många av Finlands kommuner redan nu.

Sibbo föreslår en samarbetsmodell som "baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete". Modellen motsvarar det sätt på vilket marken som Helsingfors pantade på i Ahlberga i Esbo efter en lång tvist slutligen planerades. Även här ville Helsingfors inkorporera det aktuella området. Det skall bli intressant att se hur Helsingfors skall kunna värja sig mot Sibbos initiativ till samarbete. Jag gissar att man inte tar ställning till initiativet innan statsrådet tagit ställning till Myllyniemis förslag. Helt klart är att Helsingfors genom att samarbeta med Sibbo mycket snabbare kan bygga de områden som staden äger i Sibbo. I sitt uttalande konstaterar Sibbo, med adressen till regeringen, följande: "Att få de stora markområdena som Helsingfors äger i Sibbo i bostadsbruk skulle för sin del underlätta tomtbristen i metropolområdet och sålunda sänka boendekostnaderna i huvudstadsregionen".

Om det gemensamma målet att basera utvidgningen av samhällstrukturen på spårtrafik kommenterade jag redan i gårdagens blogginlägg. Sibbo talar inte uttryckligen om metro, vilket betyder att att spårtrafiken även kunde bestå av pendeltåg och järnväg, med andra ord Heli-banan. Helsingfors har i sina planer för sydvästra Sibbo bundit sig vid en förlängning av metrolinjen österut, så det är diplomatiskt korrekt att opreciserat tala om "spårtrafik". En metrolinje ingår även som ett altarnativ i generalplanen för Sibbo 2025. Liksom jag noterat förut är Helsingfors planer på en metrolinje till Sibbo varken vettiga eller realistiska. Det finns dock även vettiga förslag till en förlängning av metrolinjen. Jag skall återkomma till det i ett senare inlägg.


Till sist en lite gammal nyhet. Sibbofrågan dominerade debatten under Sfp:s partistyrelsemöte förra veckan. Skarpa inägg! Se Sfp:s webbplats. På Sfp:s sidor hittas även Astrid Nurmivaaras anförande "Westerkulla" vid fullmäktigemötet i Vanda den 11 december. Anförandet ingår i förkortad form som en insändare med rubriken "Uhkailua vai yhteistyötä" i söndagens Vantaan Sanomat.

Referendum. Den 19 december 2006

7:00
Folkomröstningen om kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag ordnas den 25 februari. I sin förmedling av nyheten har så väl finska Yle som Yle Internytt använt sig av fel karta. Frågan som sibboborna får ta ställning till lyder "Godkänner du att Sibbo kommun gräns justeras enligt kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag?" Svarsalternativen lyder "ja", "nej" och "tar inte ställning".

Yle Internytt uppger att "Sibbobor stöder en folkomröstning"... Det förväntatsades att Myllyniemi själv skulle föreslå en folkomröstning, men det gjorde han alltså inte. Se även ett pressmeddelande från Sibbo kommuns och föreningen För Sibbos uttalande om en folkomröstning. Se nedan.

För dem som inte har tålamod att vänta ett par månader på referendumet och för oss plebejer som saknar rösträtt ordnar jag här ett blebicit eller en rådgivande folkomröstning.

21:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag godkänt ett förslag till samarbete med Helsingfors. Styrelsen noterar bl.a. att både Sibbo och Helsingfors vill utvidga samhällsstrukturen och spårtrafiken till sydvästra Sibbo. (Se HS, FNB/Hbl.) Ordet metro lär inte ha nämts explicit, men om Sibbos och Helsingfors planer för stunden sammanfaller, så är det nog metro man syftar på med "spårtrafik". I det rådande skedet är klokt av Sibbo att visa samarbetsvilja och stöda Helsingfors megalomaniska metropolvisioner, men jag hoppas att man inte gör några förhastade beslut. Helsingfors metroplaner är inte seriösa. Jag skall återkomma till metrofrågan i ett senare blogginlägg, kanske redan i morgon.

Helsingforspolitikerna sätter blodet i omlopp. Den 18 december 2006

Idag har jag idkat roskisdykning. I soptunnnan fann jag Laura Kolbes debattartikel "Miksi Sipoon alueliitos pane veret kiertämään?" i Helsinginsanomat den 14 december. I fallet Sibbo är det nog ingen som fått mig att koka så mycket som Kolbe. Jag har tidigare behandlat Kolbes tal vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni i blogginlägget "Diskussionsprotokoll. Den 4 november 2006" och hennes problematiska dubbelroll som politiker och historiker i inläggen "Historien som legitimerande myt. Den 2 september 2006", "Allt handlar om Helsingfors stads ekonomi. Den 4 oktober 2006" och "City-Centern. Den 3 augusti 2006".

Efter avslöjandena om omfattande plagiat i utredningsmannens rapport känns det inte så meningsfullt att argumentera mot påståenden som Kolbe kom med redan i juni. På tal om plagiat, så säger ett envist rykte... Nej jag skall inte sprida några lösa rykten. Jag har på denna blogg försökt hålla mig till sak och inte gå till personangrepp, inte ens då blodet stigit till huvudet. Ändå vill jag påpeka att professor Kolbes akademiska trovärdighet inte precis ökar av att hon uttrycker sina historiska insikter i politisk retorik blandat med ogrundade påståenden och förtal. Fastän Kolbe i sin debattartikel inte kommer med någonting essentiellt nytt kan jag inte låta bli att granska några av hennes påståenden.

Att en historiker försöker ge historiska perspektiv på politiska frågor har jag i sig ingenting att invända mot. Historia varken bör eller kan helt skiljas från politik. Själv uppfattar jag professor Matti Klinges deltagande i EU-debatten på 1990-talet som synnerligen värdefull. Min doktorsavhandling Stora och små europeiska historier handlar i själva verket till stor del om Klinges bidrag till diskussionen om Finlands roll i Europa. I min avhandling intar jag visserligen den lilla sibbobons perspektiv, men trots en viss satirisk underton ger jag Klinge min uppskattning och mitt erkännande. Politiken behöver historiska perspektiv och då scenen förändras behöver vi historikernas hjälp att finna vår identitet.

I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni lyfte ledamot Kolbe fram Centerns och kommunminister Hannes Manninens roll i projektet att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors. Efter vad som hänt sedan dess borde Centern förstå att hålla en låg profil i Sibbofrågan. Centerns agerande står i uppenbar konflikt med Centern linje. Utredningsmannen som minister Manninen utnämnde visade sig ha författat en rapport som till största delen är ett rent plagiat. Det förslag som Kolbe tillsammans med andra fullmäktigeledamöter så euforiskt förespråkade i juni visade sig vara ett sällsynt fräckt förslag, men samtidigt ett fatalt hastverk. Medielobbningen för Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo har resulterat i ett rent språkhets. Ändå ställer Laura Kolbe upp för huvudstadens annekteringsplaner med en propagandistisk debattartikel där hon generaliserar och beskyller "anhängarna av Sibbo" för att vara intoleranta rasister. Och hon föreslår "Sibbo-rörelsens" (Sipoo-liike) emotionella energi kommer från stadsfientlighet. Visst är det märkligt att höra en centerpolitiker beskylla landsortsbor och den komunala självstyrelsens försvarare för stadsfientlighet.

I sin debattartikel skriver Kolbe att "Kaupunkialueet muodostavat uusia voimakenttiä kansallisvaltioiden rinalle." Jo, det har man ju kunnat lägga märke till det senaste halvåret. Enligt Kolbe har storstadsregionerna tagit över "superstaternas roll". Globaliseringen har förändrat städernas, landskapens och landsbygdens roll. Syftet med att nämna denna trend torde vara att framställa motståndet som förlegat och reaktionärt. I juni knöt Kolbe denna utveckling till Berlinmurens fall. Då hävdade hon även att "alueiden ja niihin sitoutuneiden identiteettien merkitys on korostunut". Detta förefaller Kolbe se som någonting så väl välkommet som ofrånkomligt. Det märkliga är att Kolbe lika väl vill stärka Helsingforsregionen för den nationella framgångens skull. Åtminstone argumenterar hon, liksom andra Helsingforspolitiker, för Helsingfors rätt utgående från nationens bästa. I själva verket är det Sibbo-lägret som här representerar ett tidsenligt regionalt tänkande. "Sibbo-rörelsen", om det nu överhuvudtaget existerar någon enhetlig "Sibbo-rörelse", vill inte minst slå vakt om just den regionala självstyrelsen och identiteten.

För oss som försvarat Sibbo betyder Sibbo olika saker. Om vi upplever ett hot, så upplever vi det på olika sätt. Det finns nog inga för alla Sibbobor och dess "anhängare" gemensamma rurala värden som sätter blodet i omlopp. Vad som får mig att bli förbannad är förljugenheten, myglet, fräckheten och arrogansen som Helsingforspolitikerna uppvisat i fallet Sibbo. Hade politikerna skött Sibbo-frågan på ett anständigt sett, hade jag kanske omnämnt Sibbo i en eller ett par blogginlägg. Nu har det snart blivit ett par hundra inlägg! Men Sibbo kan, när slaget är avgjort, kanske tacka Kolbe och hennes kolleger för att de provocerade fram starka känslor och blåste liv i kampglöden hos Sibbos försvarare.

23:30
Sibbo kommunfullmäktige beslöt ikväll att kommunen arrangerar folkomröstning om utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, uppger Helsingin Sanomat.

De ekologiska och geologiska aspekterna negligeras. Den 17 december 2006

I avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" (sida 49) i sin rapport behandlar Pekka Myllyniemi naturaspekterna av sitt förslag (som är större än förslaget 1, som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning):

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Trovärdheten i uttalandet om Helsingfors "långa tradition" försvagas dock av att följnade stycken ingår i avsnitt 5 i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
...
Helsingin kaupungin tekemän kuntajakoa koskevan muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen eikä voi sisältää merkittävää asuntorakentamista.
Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

På sida 52 i Myllyniemis rapport ingår ett nästan identiskt textavsnitt:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
Helsingin kaupunginvaltuuston kuntajaon muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen.
Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Myllyniemi torde i den text som han fått från Helsingfors stadskontor här ha försökt göra en rättelse. Han har bytt ut "Vanhan Porvontien" (Gamla Borgåvägen) mot "Uuden Porvontien", som på Sibbosidan är namnet på riksväg 170, fortsättningen på Österleden. Ur sammanhanget ser det ut som om Helsingfors i sitt utlåtande faktiskt syftar på området söder om Borgå motorväg och inte området mellan motorvägen och Gamla Borgåvägen, vilket skulle betyda ett område norr om motorvägen. Det område som Helsingfors syftar på i sitt utlåtande är eventuellt Västersundom eller Westerkullakilen mellan Österleden och Borgå motorväg. Helsingfors stadstyrelse har kanske inte noterat att det utöver Borgå motorväg finns så väl en väg som heter Gamla Borgåvägen och en väg som heter Nya Borgåvägen, men även ifall Myllyniemi tolkat området rätt, så är inte hans rättelse helt korrekt.

I det sista avsnittet i rapporten, "5.5. Ehdotuksen oikeudellinen perustelu", på sida 55 upprepar Myllyniemi ännu engång stycket från sida 49. Följande av Helsingfors stadskontor författade text upprepar Myllyniemi alltså sammanlagt tre gånger i förslagsdelen i sin rapport:

Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

På sida 36 citerar Myllyniem (utan citationstecken) ytterligare Sibbos generalplan 2025: "Sipoonkorven laajan yhtenäisen metsäalueen luontoarvot ja ekologiset yhteystarpeet huomioidaan." Mera än det ovannämnda har utredningsmannen inte att säg om naturvärdena eller förslagets ekologiska aspekter. Med andra ord har han inte utrett någonting utöver att han i sin rapport infogat text som han ått från Helsingfors stadskontor. Desto grundligare har Finlands naturskyddsförbund i sin anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse behandlat det aktuella områdets ekologiska och geologiska förutsättningar. Anmärkningen, som med bilagor är 17 sidor lång, är mycket läsvärd. I anmärkningen noterar även naturskyddsförbundet att "Sibbo Storskog" (Sipoonkorpi) inte är ett juridiskt definierat begrepp, men tillägger att det är ett allmänt omfattat begrepp som Helsingfors inte kan ändra på med egna beslut. Förbundet noterar även att de omgivande åkrarna utgör en buffertzon:

Sipoonkorpi ei ole juridisesti määritelty alue vaan käsite, joka on suomennos käsitteen alkuperäismuodosta ”Sibbo Storskog”. Tälle käsitteelle on myös määritelty fyysiset rajat Sipoonkorpi-II –työryhmän toimeksiannossa (rajat liitteessä 3). Alueeseen sisältyy siten Sipoonkorven laaja, yhtenäinen metsäalue sekä sen puskurivyöhykkeenä toimivia peltoja.

Sipoonkorpi II -työryhmän varsinaisena tehtävänä oli visioida ja määrittää Sipoonkorven tulevaa maankäyttöä. Koska Sipoonkorpi ei ole juridinen käsite, sen tulevaa maankäyttöä ohjaavat täysin normaalisti kaavoitus ja muut prosessit siten kuin laeissa säädetään. Esimerkiksi Helsingin kaupungin Sipoonkorven eteläosassa omistamat, Helsinki-Porvoo -moottoritiehen rajoittuvat alueet on kaavoitettu oikeusvaikutteisissa seutu- ja maakuntakaavoissa virkistysalueiksi, eivätkä siten ole muutettavissa esim. rakennusmaaksi.

Sekä Helsingin kaupungin että Sipoon kunnan taholta on vuonna 2006 pyritty määrittelemään Sipoonkorven rajoja uudelleen. Koska Sipoonkorpi on laajapohjaisesti sovittu käsite jolla on tietty sisältö, eivät sen paremmin Helsinki kuin Sipookaan sitä voi omilla päätöksillään muuttaa. Toisin sanoen jos jotain toimintaa ollaan sijoittamassa aiemmin mainitun rajauksen sisälle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorpeen; ja jos toimintaa ollaan sijoittamassa rajaukseen sisältyvälle metsäalueelle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorven metsäalueelle.

Jag skall här citera ytterligare ett stycke ur Finlands naturskyddsförbunds anmärkning:

Kun edellä esitettyyn lisätään vielä alueen alavien osien poikkeuksellinen tulvaherkkyys (mm. Helsingin ja Porvoon välinen maantie on vuosittain poikki tulvan vuoksi), lainvoimaiset kaavavaraukset sekä alueelta tiedossa olevat luontoarvot (mm. arvokkaiksi todettujen kalliometsien ja muiden luontokohteiden määrä), päädytään lopputulemaan, jonka mukaan kohtuuhintaiseen pientalorakentamiseen soveltuvien kohteiden määrä alueella on melko vähäinen, osa niistä on jo käytössä, ja ne sijaitsevat hajallaan, mikä puolestaan ei edistä esim. raideliikenteeseen tukeutuvaa joukkoliikenneratkaisua. Myös alueen nopeaa kaavoittamista ja siten saamista nopeasti rakennuskäyttöön voidaan tältä pohjalta pitää epärealistisena.

Även Helsingfors naturskyddsförening lämnade in en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse. Föreningen är på samma linje som takorganisationen:

Nykyisessä esityksessä Länsi-Sipoon alueelle on suunniteltu rakennettavaksi tiivistä pientaloasumista, johon tarjotaan hyvät joukkoliikenneyhteydet (metro). Yhdistyksemme haluaa korostaa, että monet luonnonsuojelulliset tekijät (nykyiset Natura-alueet, ekologisten käytävien turvaaminen, Sipoonkorven metsän erityisluonne), maaperätekniset seikat (kallioisten ja savi-liejualueet) että virkistykselliset arvot huomioiva, järkevä asuinrakentaminen ei mahdollista kovin laajamittaista, halvan asuntoalueiden rakentamista.

Helsingfors må ha "pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta", men i fallet Sibbo lotsas man att det inte finns några ekologiska eller geologiska problem. Dess värre har inte heller utredningsmannen gjort några egna, av Helsingfors oberoende, utredningar i frågan.

Google+ Followers