Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007

Mitt bloggskrivande har den senaste tiden allt mera handlat om historieskrivning. Jag har gjort en del samtidshistorisk forskning, som jag för det mesta dokumenterat omedelbart. För läsarna kan helhetsbilden bli oklar, men jag skall på min blogg fortsätta med att lyfta fram detaljer i den ordning jag själv noterar dem. Min blogg är en blogg och inte en avhandling, fastän jag är mån om att ange källorna. På gott och ont har jag endast tillgång till offentliga dokument och inte till någon Deep Throat. Detta är en av de största skillnaderna mellan samtidshistoria och journalistik.

I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte onsdagen den 21 juni angav stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori som orsak till att stadsstyrelsen samlades för att ge sitt förslag först samma dag förklarar "neuvotteluja olemme kaupunginjohtajan ja valtuuston puheenjohtajan kanssa käyneet Vantaan poliittisen ja virkamiesjohdon kanssa vielä alkuviikosta". Då en överenskommelse mellan Helsingfors och Manninen föddes först en vecka tidigare hade Helsingfors ännu inte kommit överens med Vanda, åtminstone inte officiellt. Jag har förhållit mig skeptisk till Vapaavuoris förklaring, eftersom den inte förklarar varför Helsingfors förslag var så i ögonfallande dåligt förberett. Förslaget tyder på en oerhörd tidsbrist. Av protokollen från Vanda stadsstyrelsemöten framgår dock att förhandlingar med Vanda fördes ännu måndagen den 19 juni. Å andra sidan torde förhandlingarna ha varit avklarade redan före Helsingfors stadsstyrelsemöte samma dag.

Även Vanda stadsstyrelse sammankom till ordinarie möte måndagen den 19 i Dickursby. Sibbofrågan behandlades dock inte, åtminstone inte officiellt. Tisdagen den 20 sammankom stadsstyrelsen på nytt i Köpenhamn klockan 15:50. Vid detta möte informerades stadssyrelsen om förhandlingarna med Helsingfors. Jag citerar ur protokollet (MS Word):

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen, varapuheenjohtaja Markku J Jääskeläinen ja kaupunginjohtaja Juhani Paajanen informoivat kaupunginhallitusta Helsingin ylimmän johdon kanssa 19.6.2006 käymistään keskusteluista.

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Esitetyt ratkaisut mahdollistaisivat asuntopoliittisesti erittäin tärkeän noin 50 000 asukkaan asuntoalueen rakentamisen sekä itämetron jatkamisen alueelle Vesterkullan alueen kautta niin, että Vantaan alueelle tulisi kaksi metroasemaa.

Esityksestä on keskusteltu pääministerin, valtiovarainministerin ja kuntaministerin kanssa.

Vantaan kannalta hanke luo elinkeinopoliittisesti merkittävät kehittämismahdollisuudet kaupungin kaakkoisosissa sekä Kehäradan hankepäätöksen pikaisen käsittelyn myötä asuntopoliittisesti merkittävät rakentamismahdollisuudet nk. Marja-Vantaan alueelle.

Keskusteluissa on pidetty tärkeänä myös Sipoonkorven luonnonsuojelualueen kehittämistä.
Mötet avbröts klockan 17:05 och fortsatte först följande dag på samma ort klockan 11:30 då Helsingfors stadsstyrelse tidigare på morgonen redan hade kommit med sitt förslag! Jag citerar ur protokollet:

Päätetään

a) merkitä saatu informaatio tiedoksi,

b) todeta, että Vantaan kaupunginhallitus pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä.

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla. Esitys parantaa myös Vantaan kaakkoisosien kehittämismahdollisuuksia.

Vantaan kaupunginhallitus edellyttää, että samassa yhteydessä on ratkaistava myös valtakunnallisesti merkittävät liikennehankkeet: Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti. Kehä III:n pikaparannustoimenpiteet tulee sisällyttää valtion syksyn lisätalousarvioon.

Vantaan kaupunginhallitus pitää tärkeänä myös Sipoonkorven luonnonsuojelualueen kehittämistä sekä metroliikenneratkaisujen jatkamista Sipoon suunnalle.

Päätetään tarkastaa pöytäkirja tämän pykälän osalta välittömästi kokouksessa.

Vanda stadsfullmäktige ställde alltså den 21 juni samma villkor som i utlåtandena över Helsingfors och Myllyniemis förslag. Man kan fråga sig om Vandas villkor för ett positivt ställningstagande alls är relavant. Kanske handlade villkoren från styrelseordförande Tapani Mäkinens sida bara om att få så många som möjligt och speciellt de gröna att stöda en annektering. I verkligheten torde Helsingfors, kanske med Manninens stöd, mera eller mindre ha utpressat Vanda. Hufvudstadsbladet skrev i en artikel med rubriken "Manninen har ändrat åsikt" redan onsdagen den 21 juni att "Om man säger nej tack till Helsingfors kan huvudstaden kontra med inkorporering också för Vandas del."


Jag har tidigare behandlat statsstyrelsemötet i Köpenhamn i blogginlägget "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006". Liksom mycket annat i fallet Sibbo var Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn av ett synnerligen extraordinärt slag. Vanda stadsstyrelse kunde kanske inte behandla annekteringsfrågan på det ordinarie mötet måndagen den 19, eftersom Helsingfors stadsstyrelse först samma dag - utanför protokollet - behandlade frågan. Å andra sidan ville Helsingfors hemlighålla frågan så länge som möjligt. Jag frågar mig vad Mäkinen och Vandastyrelsen hade gjort ifall man inte hade åkt på resa till Köpenhamn. Jag frågar mig rentav om tidpunkten för resan var en ren tilfällighet.

Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007


I gårdagens blogginlägg "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007" skrev jag att "Ilaskivis förslag" inte alls ingår i rapporten "Yliporimestari Raimo Ilaskiven ehdotus". Däremot föreslår Ilaskivi att de fyra nyländska regionplaneförbunden skall slås ihop till ett enda regionplaneförbund, vilket Pekka Myllyniemi dock inte direkt nämner i sin rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad. Däremot säges det i Myllyniemis rapport att "stadsdelszonen i riktning Borgåleden är klart sämre utbyggd än de andra" och att det "konstaterades att detta delvis berodde på de oändamålsenliga regionplanegränserna". Idag har ladskapsförbunden tagit över regionplaneförbundens uppgifter, men Sibbo hör fortfarande till ett annat förbund än Helsingfors. Helsingfors tycks ha fått hela Helsingforsregionen att här se ett problem. Christel Liljeström påtalar detta i sitt senaste blogginlägg "Regionalpolitik" från igår kväll. Jag citerar:

Kvällen sista möte var Helsingforsregionens samarbetsmöte (HSYK). 14 kommuner söker gemensamt efter lösningar för framtida utmaningar inom boende, trafik och markanvändning. Du förstår säkert att Sibbo inte har en lätt sits. Det är häpnadsväckande hur en sten som satts i rullning är svår att få att ändra kurs. Mantrat om att allt ont beror på att en av 14 kommunerna hör till ett annat landskapsförbund (Sibbo till Östra Nyland) upprepas utan eftertanke.

Liljeström berör i sitt blogginlägg även spårtrafiklösningarna i Sibbo:

Samma problem finns i att Helsingfors hela tiden pressar på med metro. Hur i fridens namn skall jag få dem att förstå att vår generalplan baserar sig på spårbunden trafik och att utredning huruvida den skall vara i form av närtåg, metro eller Heli-förbindelse, klarläggs tills hösten 2007. Och innan dess vill vi inte bindas vid en viss form av spårbunden lösning.

I rapporten "Yliporimestari Raimo Ilaskiven ehdotus" föreslår även Ilaskivi att metrolinjen till Mellungsbacka förlängs i nordvästlig riktning, men de metroplaner som associeras till Ilsakivis utredning har föga gemensamt med Helsingfors aktuella metroplaner. Enligt Ilaskivis modell skulle metron fortsätta från Östersundom rakt norrut mot Håkansböle och vidare till Dickursby. Detta förslag presenteras i ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjordes av Pentti Murole och Simo Järvinen.

Helsingin Sanomat berörde de ovannämnda visonerna i en artikel med rubriken "Helsinki suunnitteli Itäsalmen kaupunginosan jo 17 vuotta sitten". I verkligheten utgorde Östersundom här endast en del av en större helhet, som även omfattade Nordsjö i Helsingfors och västra Vanda. Jag citerar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Keskeinen osa Ilaskiven esitystä oli Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajamaille perustettava uusi Itäsalmen kaupunginosa. Sen pinta-alaksi kaavailtiin 1500 hehtaaria. Asukkaita olisi ollut laskutavasta riippuen noin 50000.

Keskeinen osa Itäsalmi-hanketta oli rengasmetro, joka koukkaisi Vuosaaresta Itäsalmeen. Siihen oli suunniteltu rakennettavaksi yhdeksän asemaa.

...
Selvityksen punaisena lankana oli rakentaa uusia kaupunginosia nauhoina raideyhteyksien varteen.

Ilaskiven paperissa todetaan erityisesti, että "Vuosaari, Niinisaari, Itäsalmi sekä Sotungin suuntaan laajentuva alue rakennettavan metroyhteyden varressa luovat Helsingin vuosisataisen kehityksen ainutlaatuisimmat edellytykset uudelle kaupunkirakentamiselle".

I texten "Vappu Myllymäki: Visio lentokenttäkaupungista; 1990-luvun yleiskaavoitus" på Vandas webbplats kan man läsa om Vanda stads ställningstagandende till detta "Ilaskivis förslag", som inte skall förväxlas med det "Ilakivis förslag" som mitt blogginlägg från igår handlar om:

Ehdotus liitteineen saapui kuntiin lausunnolle. Vantaalla laaditussa muistiossa todettiin, että rakentamisen määrä on samaa luokkaa kuin kunnan omissa suunnitelmissa, mutta konsulttityötä kritisoitiin erityisesti siitä, että vaikka uudet alueet oli suunniteltu raideliikenteen varaan, ne olivat Helsinkiin suuntautuvia, Vantaan yhdyskuntarakenteesta irrallisia yksiköitä. Lisäksi ne sijaitsivat maastollisesti hankalissa paikoissa, jotka luontaisesti sopivat paremmin virkistysalueiksi.

Efter att ha tittat lite noggrannare på "Yliporimestari Raimo Ilaskiven ehdotus" har jag noterat att förslaget "Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana" förutom på sida 90 även finns på sida 31. På sida 31 anges förslaget till Helsingfors stadssryrelse som "toteutamistapa" för förslaget att "seudulla tulee osittain varautua nykyisten hallinnollisten rajojen ulkopuoliseen rakentamiseen". Till förslaget finns ett tillägg:

Samalla selvitysmies toteaa, että
mikäli vapaaehtoiset neuvottelut eivät johda tuloksiin, tulisi valtioneuvoston valmistella tarvittavat ratkaisut 'New-Town' -tyyppisesti erillislain pohjalta.

I den uppföljande rapporten "Seurantaraportti 31.12.1989" konstateras dock "Ei vielä jatkotoimia vuonna 1989".

Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007



Sibbo kommun har idag publicerat ett pressemeddelande med rubriken "Det råder en mycket stark utvecklingsvilja i Sibbo". Pressmeddelandet handlar om de fem presentations- och diskussionsmötena om utkastet till generalplan för Sibbo 2025 som kommunen har arrangerat i Sibbo och i Helsingfors. Meddelandet har på Sibbo kommuns webbplats publicerats förutom på sidan för generalplanen 2025 även på sidan för pressmeddelanden som berör Helsingfors-Sibbo-frågan. Även om utvecklingsviljan från markägarnas sida torde vara uppriktig, handlar kommunens nya "utvecklingsvilja" nog i hög grad om att avvärja atacken från Helsingfors. Åtminstone skulle Sibbos sköna nya planer i Östersundom inte ha accepterats utan hotet från Helsingfors. Min personliga utvecklingsvilja är inte alls så hög, men jag stöder planerna för Nickby och Talmo. Här kommer initiativet från Sibbo, medan Helsingfors har försökt sätta käppar i hjulen.

I sin rapport Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad lyfter kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi starkt fram Raimo Ilaskivis utredning från 1989. Redan i följebrevet till Inrikseministeriet skriver Myllyniemi följande:

Det har föreslagits ett flertal lösningar på problemen i huvudstadsregionen. Statsrådets kansli kallade 1989 överborgmästare Raimo Ilaskivi att utreda saken, men han gav inte offentlighet åt sin beredning.

I andra stycket i avsnittet "3.2 Förslag till lösningar på problemen med samhällsstrukturen" återkommer Myllyniemi till Ilaskivi. Jag citerar ur den finska orginalversionen:

Valtioneuvoston kanslia kutsui 13.3.1989 ylipormestari Raimo Ilaskiven selvitysmieheksi, jonka tehtävänä oli mm.:

- selvittää pääkaupunkiseudun rakentamisen ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi sekä vuokra-asuntokannan lisäämiseksi tarvittavat maapoliittiset ja kaavoitukselliset toimenpiteet ja

- selvittää erityisesti keinot, joiden avulla yksityiset maa-alueet saadaan kohtuuhintaiseen asuntotuotantoon.

Denna specifiering av utredningsmannens uppgift är direkt kopierad från rapporten "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi", men ordet on i första satsen har bytts ut mot oli och mm tillagts. Avsnitt 3.2.3 har rubriken "Ilaskivis utredning" och handlar i sin helhet om Ilaskivis "utredning". Jag citerar ur avsnittet:

Avsikten är att den föreslagna områdesregleringen skall vara frivillig i enlighet med följande principer:

- till Vanda stad ansluts de områden mellan Ring III och Dickursby som i funktionellt hänseende hör dit och Vanda överlåter ett mindre område i Västersundom till Helsingfors stad.
- från Sibbo kommun ansluts delar av södra Sibbo till Helsingfors stad. Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.

...
Gränsen skulle ha dragits så att Söderkulla, Sibboviken och Sibbesborg skulle ha förblivit en del av Sibbo. Enligt förslaget skulle också Sibbos största enskilda industrianläggning i Sibbo ådal ha förblivit en del av Sibbo kommun. Förslaget hade utarbetats så att Sibbo skulle ha förblivit en kuststad i enlighet med sin tradition.

I verkligheten hittas "Ilaskivis förslag" inte alls i rapporten "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi". Istället utgör det ovannämnda förslaget en inoficiell och hemligstämplad karta på vilken Jussi Kautto hade ritat ett förslag till gränser. (Se Hemliga kartor. Den 28 mars 2007.) Förslaget till gränsjustering ingår inte i utredningsman Ilaskivis rapport. Det enda Ilaskivi säger om "Sibbofrågan" i rapporten är följande:

Selvitysmiehen ehdotus Helsingin kaupunginhallitukselle

Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana.

Förslaget är det åttonde och sista under rubriken "Övriga förslag" på sida 90. I rapporten ingår sammanlagt ett hundratal förslag. Sibbo har i Ilaskivis rapport föga med "problemen i huvudstadsregionen" att göra. Åtminstone är det inte Sibbo som är problemet. I direktiven till utredningsmannen står det även om utredningen att "se rajataan koskemaan pääkaupunkiseutua".

Jag undrar om Myllyniemi alls har hållit Ilakivis rapport i sin hand. Det förefaller som om Myllyniemi förväxlat rapporten från Ilaskivis utredning med den hemligstämplade kartan, som saknar officiell status.

Hemliga kartor. Den 28 mars 2007


Kartan ovan publicerades i Hudvudstadsbladet på sida 4 rerdan onsdagen den 21 juni, alltså före stadsstyrelsen och stadsfullmäktige i Helsingfors hade sammankommit för att ge sitt förslag till inkorporering. På första sidan i samma tidning fanns dock en underrubrik som löd "Helsingfors har fått grönt ljus av regeringen för ny gränslinje vid Sibbo å". Området som på kartan föreslås anslutas till Helsingfors är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 i våras i hemlighet krävde av Sibbo. Enligt kartan i Helsingin Sanomat omfattade Helsingfors krav inte Granö, men jag gissar att Gramö och flera andra öar på kartan i Helsingin Sanomat i misstag har fått fel färg. Området på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni motsvarar i stora drag utredningsman Pekka Myllyniemis förslag. Den största skillnaden är att Myllyniemi inte föreslår att Granö skall anslutas till Helsingfors.

Myllyniemi torde ha lämnat bort Granö, eftersom statsminister Matti Vanhanen hade låtit förstå att Sibbo bör få behålla skärgården och i sitt tal den 14 juli hade sagt att "Rajojen suhteen on keskityttävä yhdyskuntarakentamiseen soveltuvaan maahan, tätä taustaa vasten olen valmis tarkastelemaan mm. saariston osuutta ratkaisussa." Inget av de alternativa förslagen i Myllyniemis rapport omfattar några andra öar än Björnsö, som har broförbindelse till fastlandet. (Se Skärgården. Den 10 januari 2007.)

Området på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni torde motsvara de socialdemokratiska och speciellt de samlingspartistiska Helsingforspolitikernas önskemål. Efteråt har man beklagat sig över att Granö inte finns med i det av Myllyniemis förslag, fastän Helsingfors äger nästan halva ön. Området på kartan i Hufvudstadsbladet motsvarar den tvivelaktiga principen att markägaren istället för kommunen bör ha makten över planeringen. (Se Kalima. Den 21 mars 2007.)

Varifrån kartan i Hufvudstadsbladet härstammar vet jag inte. Min gissning är att källan finns i Sibbo, men gränserna på kartan kan ha varit aktuella ännu i början av veckan före midsommaren. Man kan fråga sig varför Helsingfors inte nöjde sig med detta gränsförslag. Orsakerna kan vara flera. En orsak är att gränsförslaget enligt de grönas bedömning hotade så väl Sibbo storskog som naturskyddsområdena vid Husö. Osmo Soininvaara torde ha krävt att Helsingfors istället skulle föreslå ett område som motsvarade Raimo Ilaskivis inofficiella och hemliga förslag från år 1989. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.)

I en artikel med rubriken "Kuka piirsi Helsingin uudet rajat?" Helsingin Sanomat den 10 augusti sade Pekka Korpinen att "samansuuntaisena alue esiintyi jo ylipormestari Raimo Ilaskiven raportin salaisessa liitteessä vuodelta 1989." Av artikeln framgår att gränserna i Helsingfors slutliga förslag ritades av direktören vid Helsingfors stadsplaneringsbyrå Tuomas Rajajärvi. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 novenmber sade Jussi Pajunen om Ilaskivis utredning eller förslag att den eller det delvis hade utnyttjats i Helsingfors förslag. Förslaget är visserligen "samansuuntainen", men gränserna i de två förslagen sammanfaller endast i den inre skärgården. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.)

I artikeln "Minä ne rajat piirsin, mutta 1989" i Helsingin Sanomat den 20 september svarar Jussi Kautto på frågan om vem som ritade gränserna "Minä". Jag citerar ur artikeln:

Kauton piti rajata alue, jota esitettäisiin "vapaaehtoisesti" liitettäväksi Sipoosta Helsinkiin. Kautto teki työnsä Ilaskivelle, mutta tämä ei koskaan julkistanut sitä.

Esityksestä on jäänyt jäljelle muistio ja puolitoista kertaa puolitoista metriä suuri kartta, johon suunnitellut alueluovutukset on piirretty. "Niitä tehtiin vain yksi", Kautto sanoo.

Kartta makasi kaupungintalolla 18 vuotta; ensin Kauton työhuoneen lukitsemattomassa kaapissa, sitten pölyttymässä kaapin päällä.

Viime talvena Kautto nosti kätensä ylös, veti kartan esiin, puhalsi pölyt päältä pois ja toimitti sen ennen eläkkeelle lähtöään kaupunginjohtaja Jussi Pajuselle.

Vaikka Ilaskivi oli julistanut sen salaiseksi, Pajunen päätti - juristeilta neuvoa kysyttyään - että sitä saa katsoa, mutta ei kuljettaa kaupungintalolta ulos. Se on siis levitettävä kaupungintalon pöydälle.

Ilaskivis förslag hade jämfört med Helsingfors förslag flera fördelar, vilket Myllyniemi noterar i sin rapport. Artikeln i Helsingin Sanomat räknar upp delvis samma fördelar:

Sipoosta rajattu alue on vanhassa kartassa lähes yhtenevä tänä kesänä julkistetun Rajajärven ehdotuksen kanssa.

Kauton kartassa vuodelta 1989 Helsingin itäraja päättyy kuitenkin jo ennen Sipoonjokea kun tämän vuoden kartassa itärajana on Sipoonjoki.

Sibbesborgin mäen ja Ingmanin meijerin Kautto halusi jättää Sipoon puolelle, samoin enemmän merenrantaa kuin Rajajärvi.

"Se ei ole niin röyhkeä", Kautto toteaa katsoessaan omaa työtään.

Sipoonkorpea hän olisi vallannut kuitenkin Sipoolta enemmän.

Liksom Kautto hade Soininvaara velat låta Sibbo behålla Ingmans mejeri, men ansluta en större del av Sibbo storskog till Helsingfors. Att Helsingfors inte gjorde ett förslag som bättre överensstämde med "Ilaskivis förslag" torde ha berott på tidsbrist. Det ät möjligt att "regeringen" i ett allt för sent skede gav grönt ljus för ett förslag med gränslinje vid Sibbo å.

Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007

Nylands förbund har på landskapsförbundets webbplats publicerat ett meddelande om besluten som landskapsstyrelsen fattade igår. På föredragningslistan fanns ett utlåtande om generalplanen för Sibbo 2025. Beslutet i ärendet har i meddelandet getts rubriken "Sipoon yleiskaavan rakenneratkaisut oikeita, mitoitusta syytä tarkistaa". Jag citerar ur meddelandet:

Uudenmaan maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Sipoon ja Helsingin seudun välisen yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa.

Yleiskaavan Lounais-Sipoota koskevia väestösuunnitteita on tarpeen jatkossa tarkistaa siten, että ne tukevat raideliikenneratkaisuja. Maankäyttöratkaisujen yhteen sovittaminen edellyttää rajat ylittävää suunnitteluyhteistyötä maakuntakaavoituksessa ja Helsingin seudun maankäytön kokonaistarkastelussa erityisesti Lounais-Sipoon ja Vantaan Vesterkullan alueella.

Jag har i blogginlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007" kommenterat förslaget till utlåtande, som jag tolkar som ett indirekt ställningstagande för en annektering. Jag hoppas att utlåtandet inte leder till nya panikreaktioner i Sibbo.

Även landskapsstyrelsen för Östra Nylands förbund gav på sitt möte igår ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat mötet och vissa representanters "tvådelade inställning". Jag återger här det sista stycket i inlägget:

Man skall inte slås av storhetsvansinne bara för att pressen mot Sibbo kräver exceptionellt stora tilltag. Men samtidigt skall vi inte heller vara rädda för att tänka annorlunda. Då vi förut planerade i storleksordning 10 skall vi nu tänka i storleksordning 100. Vill vi ha spårbunden kollektivtrafik till Nickby kan vi inte bygga typ “golf-semester-bostad”. Men vi behöver inte heller bygga fyrkantiga betong-lådor utan själ och arkitektur.

Jag hoppas verkligen att Liljeström har prövat bromsarna, speciellt i Östersundom.
Jag har länge låtit mig vilseledas av Sibbos motförklaring från den 31 oktober. I motförklaringen står det följande:

Todellinen syy Helsingin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksistä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkaistun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisenä asiana kaupunginvaltuuston kokoukseen.

Högsta förvaltningsdomstolen har inte ännu tagit ställning till Sibbos besvär över Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni, men jag tar risken att ifrågasätta den ovan citerade slutsatsen. Mina egna förklaringar till brådskan gör inte Helsingfors förfarande mera legitimt. I verkligheten beslöt stadsstyrelsen i Helsingfors redan på det ordinarie mötet måndagen den 19 juni sammankalla ett extra styrelsemöte på morgonen onsdagen den 21 juni. I protokollet från styrelsemötet den 19 ingår följande paragraf:

869 §
KAUPUNGINHALLITUKSEN YLIMÄÄRÄINEN KOKOUS
Khs
Kaupunginhallitus päätti kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Merkittiin, että esittelijä ehdotti, että kaupunginhallitus päättäisi kokoontua ylimääräiseen kokoukseen keskiviikkona 21.6.2006 klo 8.00.
Kaupunginhallitus hyväksyi esittelijän ehdotuksen.

I föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni anges inga ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt protokollet behandlades inte heller några andra ärenden. I verkligheten torde sammankallandet av det hemliga styrelsemötet ha varit orsaken till att nyheten om att det i hemlighet förberedda förslaget läckte ut till Helsingin Sanomat. Varför skulle man ha sammankallat ett extra möte, om det inte var för att stadsfullmäktige samma dag skulle kunna ta ställning till styrelsens förslag i Sibbofrågan? Det är visserligen i princip möjligt att alla styrelsemedlemmar inte kände till syftet med det extra mötet. Styrelsemedlem Osku Pajamäki (sdp) säger i förbifarten i ett svar på sin blogg den 3 december att han inte hade hört om Sibboprojektet (Sipoon-hanke) före styrelsemötet på morgonen den 21. Han var dock frånvarande från det ordinarie stadsstyrelsemötet måndagen den 19. Den gröna fullmäktigegruppens ordförande Olli Lehtipuu sade visserligen tisdagen den 20 juni till Hufvudstadsbladet (i numret som publicerades den 21 juni) att han ingenting vet om "något möte som skulle behandla de här frågorna", men Lehtipuu måste ha känt till ärendet för det extra styrelsemötet. Enligt diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 21 sade stadsstyrelsens andra viceordörande Sirkka-Liisa Vehviläinen (sdp) dessutom följande som ett svar på stadsstyrelsemedlem Birgitta Dahlbergs påstående att "stadsstyrelseledamöterna fick femton eller trettio minuter på sig för att sätta sig in i ärendet":

Tämän aamun kokouksessa kaupunginhallituksessa todella oli 15 - 20 minuuttia aikaa tutustua ennakkoon esityslistaan. Saimme kyllä maanantaina [19.6] selonteon esiin tulevasta ylimääräisestä kokouksesta, että emme ihan niin heikon ennakkotiedon varassa olleet kuin valtuutettu Dahlberg antoi kuvan.


Då Hbl talade med Lehtipuu hänvisade han till styrelseordförande Jan Vapaavuori, men även Vapaavuori var enligt Hbl förtegen den 20 juni. Han sade sig dock vara mycket intresserad av vad kommunstyrelsen i Sibbo besluter på sitt ordinarie möte samma dag. På protokollet från kommunstyrelsemötet den 20 juni omnäms inga frågor som berör tvisten med Helsingfors, men protokollet har inte justerats. Enligt protokollet från stadsstyrelsemötet den 21 juni sade Dahlberg på mötet på morgonen att "Sipoon kaupunginhallitus on kokouksessaan 20.6 päättänyt ottaa yhteyttä Helsingin kaupunkiin uudestaan toivoen uusia neuvotteluja, joiden avulla pyrittäisiin kumpaakin kuntaa tyydyttävään ratkaisuun pääkaupunkiseudun maankäyttö-, asunto- ja liikennepolitiikkaan."

Det ser ut som om Helsingfors ville hemlighålla ärendet för styrelsemötet den 21 juni för att kommunstyrelsen i Sibbo inte skulle kunna dokumentera sin förhandlingsvilja. I en artikel med rubriken "Nederlag för dialog" i Hufvudstadsbladet den 21 juni säger Sfp:s nyvalde ordförande att "Eventuellt är det så att Helsingfors inte velat komma överens." Statsminister Matti Vanhanen torde redan tidigare på våren ha signalerat sin beredskap att stöda en gränsjustering, såvida Sibbo och Helsingfors inte förhandlingsvägen kunde komma överens om en planering av sydvästra Sibbo. (Se "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007".)

En förklaring till det extraordinarie stadsstyrelsemötet onsdagen den 21 är att förslaget till stadsfullmäktige inte ännu var färdigt vid det ordinarie mötet måndagen den 19. Förslaget var dock till flera delar halvfärdigt ännu på onsdagen. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 anger stadsstyrelseorförande Jan Vapaavuori som orsak till att ärendet lämnades till sista stund att Helsingfors ännu i början av veckan förhandlade med Vanda. Jag antar att Helsinforspolitikerna där till förde interna förhandlingar in i det sista.

Rädslan för att Sibbo skulle visa förhandlingsvilja kan åtminstone delvis förklara hemlighetsmakeriet, men den förklarar inte helt den oerhörda brådskan med att föra fram ett förslag. Förslaget visade sig senare vara ett katastrofalt hastverk. Så väl själva förslaget till ny kommunindelning som motiveringarna för förslaget förbereddes uppenbarligen i en oerhörd tidsbrist. Varför denna brådska?

Tisdagen den 20 juni släppte Helsingin Sanomat nyhetsbomben om att Helsingfors med statsrådets stöd planerade att svälja sydvästra Sibbo. Hufvudstadsbladet kunde den 20 ännu inte berätta om några annekteringsplaner. Däremot ingick den 20 juni i Hbl en artikel med rubriken "Ingen enighet i kommunreformen". Jag citerar ur artikeln:

Få framsteg har gjorts i konflikten kring den stora kommun- och servicestrukturreformen. Ytterligare ett försök ska göras nu för att pressa fram samförstånd i den beredande gruppen före midsommar.
Lyckas inte det flyttas hela reformfrågan över till regeringens bord. Det var finansminister Eero Heinäluomas besked i går efter det att motsättningarna mellan centern och sdp än en gång förhindrat beslut i strukturgruppen, där förutom regeringspartierna också oppositionen är representerad.
...
Eventuellt har det ändå i någon mån rört på sig i minister Maninens senaste förslag, vars innehåll ännu inte gavs offentlighet. Sdp:s Rakel Hiltunen uttalade sig nämligen förvånansvärt positivt om det.

I ett pressmeddelande från den 19 juni säger Manninen att "Den av mig ledda strukturgruppen som beredde kommun- och servicestrukturreformen kunde inte behandla innehållet i ramlagen eftersom regeringsgrupperna inom beredningen inte har kunnat uppnå samförstånd." Strukturgruppens nästa sammanträdande skulle vara den 21 juni. I Hufvudstadsbladet torsdagen den 22 juni ingick på samma uppslag som artiklarna om fallet Sibbo en notis med rubriken "Kommunreformen bereds en vecka till". En vecka senare publicerade inrikesministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kunta- ja palvelurakenneuudistus etenee - rakenneryhmä pääsi yksimielisyyteen puitelain sisällöstä".

Helsingfors stadsfullmäktiges ordförande Rakel Hiltunen var alltså liksom Osmo Soininvaara och Stefan Wallin med i den strukturgrupp som beredde kommun- och servicestrukturreformen. Efter nyheten i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 var det inte mera så förvånansvärt att Hiltunen måndagen den 19 plötsligt uttalade sig positivt om Manninens förslag.

Manninen var inte nödvändigtvis lätt att övertala att stöda en annektering. I en artikel med rubriken "Statsledningen stöder ny Sibbogräns" skrev Camilla Berggren i Hufvudstadsbladet onsdagen den 21 juni följande:

Speciellt kommunminister Hannes Manninen har hittills talat för den kommunala självbestämmanderätten. Inga tvångssammanslagningar skall ske, men Helsingfors har lobbat flitigt och aggressivt och center- och sdp-ministerarna har nu tagit till sig argumenten att huvudstaden och metropolområdet måste få växa.

Det hade varit ett stort misslyckande för Manninen om reformfrågan hade sändts tillbaka till regeringen. Det förefaller som om representanter för Sdp och samlingspartiet krävde Manninens och stöd för en annektering för att kunna godkänna Manninens förslag i reformfrågan. Det uttalade stödet måste komma före midsommar, men före ministrarna kunde uttala sitt stöd måste Helsingfors stadsfullmäktige ge ett förslag. I efterhand verkar ministrarnas uttalade stöd märkligt. Genom sina ställningstaganden gjorde de sig jäviga samtidigt som ministrarnas stöd fick Sibbo att ta Helsingfors förslag på allvar och mobilisera ett starkt motstånd. Manninens eget ställningstagande gjorde även att kommunindelningsutredningen från första början saknade trovärdighet. Det uttalade stödet kan emellertid tolkas som ett bindande löfte om en tvångsinkorporering, som ingick i en överenskommelse.

Ur Vapaavuoris anförande framgår att Helsingfors i själva verket hade en vecka på sig att plocka fram ett förslag. Jag citerar:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Toiseksi:

Kuntaliitos vie positiivisenkin tahtotilan olemassa ollessa aikansa. Asian todellinen edistäminen vaatii konkreettista esitystä valtiovallalle. Tiedostetaan, että seuraavat eduskuntavaalit järjestetään varsin pian. Päädyimme yhdessä valtion kanssa siihen, että nyt olisi sopiva hetki saattaa asia myös muodollisesti vireille, jotta asia voitaisiin myös ratkaista tämän hallituksen kaudella.

Hiltunens betydelse för att övertala Manninen framgår även ur Vapaavuoris anförande vid stadsfullmäktigemötet. Jag återger här avslutningen på anförandet, som är riktat till fullmäktigeordförande Rakel Hiltunen. En verklig judaskyss:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Pressmeddelanden och skvaller. Den 26 mars 2007

Yle Internytt Östnyland har i en notis med rubriken "Tilläggstid för komplettering" noteras Sibbos beslut att kompletera kommunens utlåtande om Myllyniemirapporten. I morgon skall kommunstyrelsen ta ställning till ett förslag till kompletering (pdf). Den finska versionen av förslaget har översatts från svenska. Jag har behandlat förslaget till komplettering i inlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007".

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat flera gamla pressmeddelanden angående "Helsingfors-Sibbo-frågan". Det färskaste är från den 22 mars och har rubriken "Sibbo lämnade besvär till Högsta förvaltningsdomostolen". Jag återger pressmeddelandet här:

Kommunstyrelsen i Sibbo har i dag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 15.2.2007. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges framställan om inkorporering av områden.
Sibbo kommun kräver, att såväl Helsingfors förvaltningsdomstols som Helsingfors stadsfullmäktiges beslut upphävs.

Jag har skrivit om det ovannämnda besväret i inlägget "Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007". Bland pressmeddelandena som nu publicerats opå webben finns ett meddelande från den 26 februari med rubriken "Myllyniemis rapport förkastlig" (Myllyniemen raportti kelvoton). Jag citerar ur pressmeddelandet:

Med vädjan till både rapportens tillkomstprocess och professor Kaarlo Tuoris, docent Erkki Mennolas och docent Toivo Pihlajaniemis expertutlåtanden konstaterar Sibbo kommun att Myllyniemis rapport är förkastlig att användas som beslutsunderlag. I de utlåtanden som Sibbo har fått konstateras att det inte ens är möjligt att behandla en flyttning av kommungränsen utan en separat Lex Sibbo.

Till pressmeddelandet har bifogats ett par bilagor med rubrikerna "Yhteiskuntatieteiden tohtori Toivo Pihlajaniemi: Kuntajaon muutokselle ei ole oikeudellisia edellytyksiä" respektive "Hallinotieteen tohtori Erkki Mennola: Asiallisesti kyse ei ole lainkaan kuntajakoselvityksestä". Jag citerar ur den förstnämnda bilagan:

Kuntajakolain asiantuntija Toivo Pihlajaniemi toteaa antamassaan lausunnossa yksiselitteisesti, että Helsingin kaupungin tekemä ja selvitysmies Pekka Myllyniemen sittemmin modifioima Sipoon, Vantaan ja Helsingin alueita koskeva muutosesitys ei täytä kuntajakolain 5. pykälän 3. momentissa säädettyä erityistä edellytystä. Jos Sipoon kunta vastustaa esitystä, ei rajansiirrolle ole Pihlajaniemen mukaan oikeudellisia edellytyksiä. Ainoa tapa, joka on löydettävissä myös kuntajakolain 1. pykälästä, rajansiirron lailliseen tekemiseen on Pihlajaniemen mukaan säätää asiasta erityislaki eduskunnassa.

Yhteiskuntatieteiden tohtori, kunnallisoikeuden dosentti Toivo Pihlajaniemen kannalle antaa erityispainoa, että hän on työskennellyt sisäasiainministeriön neuvottelevana virkamiehenä ja ollut keskeisesti mukana tehtäessä kuntajakolain säännöksiä. Pihlajaniemen tehtäviin on kuulunut mm. olla kuntajakolakia esittelevänä virkamiehenä. Sen lisäksi Pihlajaniemi on toiminut mm. sisäasiainministeriön määräämänä kuntajakoselvittäjänä. Sen vuoksi hänen asiantuntemustaan voi aiheellisesti pitää tässä asiassa vähintäänkin kuntajakoselvittäjä Pekka Myllymäen asiantuntemukseen verrattavana.

Kun kuntajakoselvittäjä Myllyniemi väittää esityksensä olevan toteutettavissa lainsäädäntömme puitteissa, ei Toivo Pihlajaniemi ole Myllyniemen kanssa siis ollenkaan samaa mieltä. Pihlajaniemi arvioi Helsinki-Sipoo -esityksen lähtökohtien ja tavoitteiden olevan enemmän yleistä yhteiskuntapolitiikkaa kuin kuntajakolain tarkoittamaa "varsinaista" kuntajaon kehittämistä. Siitä näyttää hänen mukaansa seuranneen, että itse esityskään ei sopeudu kuntajakolain säännöksillä haettuihin normipuitteisiin kaikilta osin.

Jag frågar mig om Sibbos panikreaktion i form av en överdimensionerad generalplan verkligen är motiverad, om lagen så tydligt är på Sibbos sida. Texten i den andra bilagan är ännu fränare. Jag citerar:

Myllyniemen "selvitys" on tuntemattomaksi jääneiden avustajien sopivista lähteistä kokoama sekava yhteenveto sellaisista seikoista, joiden ajateltu voivan perustella liitosta, Mennola tiivistää asiakirjan sisällön. Hän toteaa, että osa tekstistä on lainattu sanasta sanaan Helsingin kaupunginvaltuuston asiakirjoista. Jotkut osuudet näyttäisivät Mennolan mukaan olevan lähtöisin Uudenmaan liitosta tai Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnasta. Lähteitä ei kuitenkaan ole kerrottu. Mennola löytää Myllyniemen omaa tekstiä vain muutaman rivin. Yleisvaikutelmana raportista hän toteaa, että raportin kieliasu ja esitystapa on ala-arvoinen.

Erkki Mennola ei ihmettele raportin laadullisia ongelmia. Valtiotieteen maisteri Myllyniemeltä puuttuu selitystehtävän edellyttämä oikeudellinen ja alueellinen asiantuntemus. Myllyniemen esitys vastaa sattumalta täysin sitä lopputulosta, jota muun muassa puhemies Lipponen ja pääministeri Vanhanen ennakoivat jo ennen selvitysmiehen asettamista. Liitoksen laillisuus on jätetty tutkimatta kokonaan.

Mennola toteaa, että Myllyniemen nimiin kirjattu raportti on selvityksenä arvoton. Hänen mielestään raportilla ei saa olla mitään merkitystä asiaa ratkaistaessa. Lisäksi Mennola pitää sekä Myllyniemen että myös Helsingin kaupungin tekemiä alueliitosesityksiä lainvastaisina. Kummallekaan ei hänen mukaansa löydy kuntajakolain edellyttämiä perusteita. Mennola toteaa, että esitetyn rajansiirron voi tehdä vain eduskunnan hyväksymän uuden lain pohjalta.

Erkki Mennola muistuttaa, että kuntien laajentumisliitoksia ei ole tehty 1960-luvun jälkeen kuntien keskinäisen aseman muututtua lainsäädännössä. Jos Helsingille annettaisiin lupa rajansiirtoon, olisi se lähtölaukaus monille muilla samanlaisille hankkeille eri puolilla Suomea.

Hän pitää liitosta myös asiallisesti tarpeettomana, jopa vahingollisena. Uhkana on esimerkiksi, että syntyy pikarakentamisen kautta huonoa ja kallista kaupunkia, jätetään alueen nykyasukkaiden tarpeet huomiotta ja vaarannetaan suojelua tarvitsevaa ympäristöä. Esimerkiksi Vuosaaren sataman takia vaaditut työpaikka-alueet uhkaavat vakavasti Natura-alueita ja Sipoonkorpea. Lisäksi Helsinki on aiemmin sanonut, että Helsingin omat alueet riittävät satamalle.

Bland pressmeddelandena om Helsingfors-Sibbo-frågan finns även meddelandet "Sibbo kommun nöjd med tillståndet att lösa in Helsingfors stads marker" från den 9 mars. Från Helsingfors sida har man låtit förstå att konflikten om området i Nickby, som miljöministeriet beviljade Sibbo rätt att inlösa, inte har någonting med den aktuella gränskonflikten att skaffa, men Helsingfors torde ha pantat på marken i Nickby för att kunna driva stadens intressen i sydvästra Sibbo. I artikeln "50 000 skall bo i västra Sibbo", som ingick i Hufvudstadsbladet den 22 juni, sade kommunminister Hannes Manninen följande:

Sibbo kommer att finnas kvar och kan till och med bli starkare. Helsingfors säljer säkert sin mark i Nickby och kommunen kan snabbt få kompensation för det de förlorar i väster

Jag har idag tittat på mikrofilmer av tidningar från i juni. Hufvudstadsbladets nummer finns i digital form tillgängliga förts från och med augusti. Hufvudtadsbladet bevakade mycket väl händelserna före midsommar. Själv var jag då i Italien och fastän jag läste igenom alla Hufvudstadsblad då jag kom hem, tycks jag ha missat vissa väsentligheter. Även om en del frågor forfarande är obesvarade, har bilden av Manninens agerande nu klarnat för mig. Jag skall i ett senare blogginlägg åtekomma till de avgörande orsakerna till vändningarna före midsommar.

Idag har jag även lånat verket som för ett år sedan var Jussi Pajunens favoritlektyr, "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi". (Se Pajunens blogginlägg "Tämän hetken ehdoton suosikkiteokseni" från den 21 februari 2006.) Det är inte mycket jag har hittat i Raimo Ilsakivis rapport, men det allra sista stycket berör Sibbo. Jag citerar:

Selvitysmiehen ehdotus Helsingin kaupunginhallitukselle

Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana.

Jag skall återkomma till rapporten. Nu till dagens nyhet på löpsedlarna. Matti + Merikukka = sannt. Jag har unvikit att sprida rykten och gå till personangrepp på denna blogg. Jag har t.ex. inte påtalat vissa Helsingforspolitikers och tjänsemänns brottsregister, eftersom det inte i sig är relevant i Sibbofrågan. Inte heller har jag skrivit om statsministerns kvinnoaffärer. Den senaste affären har dock en viss relevans. Matti Vanhanen har själv medvetet bl.a. på sin blogg spritt rykten om en relation mellan honom och Merikukka Forsius. Tidigare har Vanhanen försökt förhindra ryktesspridning genom att koncekvent vägra kommentera påståenden om hans privatliv.

Vanhanen har kvinnorelationer av olika slag. Vanhanen har backat upp flera kvinnor inom Centern, speciellt i Helsingfors. Även Tanja Saarela hör till Vanhanens skyddslingar. I sitt blogginlägg i "nätdagboken" den 2 december kommenterade Vanhanen Myllyniemis rapport. Samtidigt tog han även ställning till Harkimos och Ekströms modell. Jag citerar:

Myllyniemi esittelee myös ns. Harkimon-Ekströmin mallin. Malli on mielenkiintoinen. Sen mukaan Sipoo voisi ottaa neljälle suuralueelle kymmeniä tuhansia uusia asukkaita, rahoittamalla palvelut maanomistajilta perittävillä maankäyttömaksuilla. Maksu olisi 363 euroa kerrosneliöltä. Kun sen päälle lisättäisiin luultavasti samansuuruinen summa maanomistajalle kuuluvaa maan myyntituloa, nousisi tavallisen tontin hinta, jolla olisi rakennusoikeutta 250 neliötä 181 000 euroon. Yhtälö ei minusta toimi. Ei tuollaisia asumiskustannuksia pidä pelkkään tontin hintaan kasata. Muutoin kannatan kyllä maankäyttösopimuksia. Nurmijärvellä on kyetty kaavoittamaan melko paljon jakamalla potti niin, että kunta saa 60 prosenttia maanomistajan maalle kaavoitettavista tonteista ja maanomistaja saa 40 %. Molemmat ovat tyytyväisiä.

Harkimon-Ekströmin mallia voidaan hyvin soveltaa ei vain Sipoossa vaan muuallakin. Sinällään sen varmasti on toimiva, mutta halusin vain kiinnittää huomiota kustannuksiin.

I samband med sin kommentar av Harkimos och Ekströms modell kritiserade Vanhanen "sama Harkimo" som i en kolumn i Helsingin Sanomat några dagar tidigare hade angripit minister Saarela. Vanhanen skrev bl.a. att "Hän hyökkäsi ministeri Saarelaa vastaan tavalla, jossa ainoana tarkoituksena Harkimolla oli tukea omaa puoluettaan." Harkimo har av förekommen anledning haft goda relationer till så väl De Gröna som Samlingspartiet, men han har åtminstone tidigare varit politiskt obunden. Vanhanen torde alltså hugga i sten, men han gör sig samtidigt jävig i förhållande till Ekströms och Harkimos rapport. Fyra dagar efter att Vanhanen skrev det ovannämnda blogginlägget sågs han tillsammans med Harkimos exfru nummer två på presidentens slott.

Nu får man hoppas att Forsius har ett gott inflytande på sin kavaljer. Här är Forsius svar på föreningen För Sibbos enkät:

Stöder ni Helsingfors strävan att tvångsannektera sydvästra Sibbo?

En tue. Katson että Helsinki ei voi harjoittaa sanelupolitiikkaa, jossa Sipoon kunnallista itsemääräämisoikeutta ei kunnioiteta.

Har ni bekantat er med den. sk. Harkimo & Ekström-finansierings­modellen, som möjliggör Sibbos snabba tillväxt?

Olen pintapuolisesti perehtynyt malliin. Pidän mallia kuitenkin jossain määrin epärealistisena enkä periaatteessa kannata sitä, että kunnan investoinnit ja palvelut hoidetaan bisnesmallinmukaisesti.

Politiska bloggar. Den 25 mars 2007

Trafiken på min blogg har stabiliserats vid cirka 500 "träffar" per dag. Antalet "unika" besökare per dag har jag ingen statistik på, men antalet torde vara av storleksordningen ett par hundra. På min egentliga webbplats, som inte inbegriper min blogg, har antalet träffar eller "nedladdningar" per dag under det senaste halvåret varit i medeltal cirka 200 och antalet "unika" besökare per dag 140. Ett betydande antal besökare torde hitta till min blogg av ren tillfällighet via en sökmaskin, men jag uppskattar att de som regelbundet besöker min blogg är några hundra till antalet. Detta är ett relativt stort antal. Jag är ju en okänd person, som i ett litet land skriver på ett minoritetsspråk om ett ämne som i huvudsak berör en lokal fråga på en mindre ort. Dessutom är mina blogginlägg inte alls speciellt populärt skrivna. Jag är mera filosof och samtidshistoriker än journalist. En viktig orsak till den relativt stora publiken är att jag dagligen publicerar nya blogginlägg och kommer snabbt ut med nyheter.

Kontinuiteten är viktig för vilket medium som helst. Detta torde även gälla bloggar. Därför är det anmärkningsvärt att de flesta (föredetta) riksdagskandidater inte har publicerat blogginlägg på en hel vecka. Härav kunde man lätt dra slutsatsen att den största delen av de nya politiska bloggarna i själva verket var valbloggar. Kanske slog de politiska bloggarna igenom i Finland senaste år bara för att vi stod inför ett riksdagsval? Inte ens Matti Vanhanen har skrivit i sin "nätdagbok" sedan i måndags.

Jag tror lika väl att en hel del politiska bloggar kommer att överleva valkampanjen. Nu är politikerna trötta efter valkampanjen och håller en paus i bloggandet. Därmed riskerar de dess värre att förlora en del av sin publik. Detta är inte bara en förlust för de enskilda politikerna, utan även för deras partier. Centerns hemsida med olika färgade pratbubblor och möjlighet att lyssna till enskilda politikers eller kandidaterns "historia" illustrerar väl bloggandets betydelse för det politiska understödet. För mig som extra nogrant följt med fallet Sibbo har de politiska bloggarna varit en stor tilgång. Bloggarna är ofta myckate informativa och avslöjande, då tröskeln att publicera på en blogg är låg. Har man inte annat att skriva om, så kan man alltid citera och kommentera bloggar.

En politiker som inte bloggar och ändå blev invald i riksdagen är Mikaela Nylander. För Sibbos del var det beklagligt att Christel Liljeström inte blev invald till riksdagen, men å andra sidan är det bra att det finns flera östnyländska politiker med position att bevaka Sibbos intressen. Det viktigaste med Liljeströms kandidatur var att den höll Sibbofrågan på agendan och tvingade andra kandidater till ställningstaganden. Det är egentligen anmärkningsvärt att Liljeström var så nära att ta en plats i riksdagen. Sfp i Nyland hade ju sina starkaste kandidater just bland jordbrukare och kvinnor. Dessutom blev Leena Harkimo invald delvis med Sibboröster. Harkimo bloggar inte och har inte profilerat sig i Sibbofrågan. På föreningen För Sibbos enkät svarar hon dock bl.a. att "Sipoo on kykenevä ja ennenkaikkea halukas kehittämään ja asuttamaan kuntaansa itse, kokonaisena ja itsenäisenä." På frågan "Har ni ordentligt bekantat er med utredningsman Pekka Myllyniemis rapport och hans förslag om att införliva 3.000 ha, drygt 10 % av befolkingen och 16 % av skatteinkomsterna i sydvästra Sibbo till Helsingfors?" gav hon följande svar:

Olen kuullut Pekka Myllyniemeä ja mm. kaupunginjohtaja Pajusen esitykset Uudenmaa ja Itä-Uudenmaan liittojen ja kansanedustajien verkoston yhteiskokouksessa taannoin. Käsitykseni mukaan raportti on laadittu ikäänkuin "vanhalta pohjalta"...ts. Helsingin aikaisempien, pienemmän aluevaltauksen suunnitelmien pohjalta.

Nu gäller det för så väl Nylander som Harkimo att bevisa att de förtjänade nylänningarnas och Sibbobornas fötroende. Den enda av Sfp:s nyländska riksdagmän (frånsett Astrid Thors) som bloggar är Cristina Gestrin. Liksom Thors var hon alert och publicerade ett blogginlägg i Sibbofrågan redan den 21 juni. Det är det här som jag uppskattar allra mest hos politiska bloggar, att man kan hitta omedelbara kommentarer på aktuella och angelägna ärenden.

Jag är inte själv alltid så snabb. Först nu har jag läst tisdagens Hufvudstadsblad lite nogrannare. I artikeln "Alla vill vara med i Vanhanens tvåa" raporteras från en prresskonferans, där Matti Vanganen svarade på frågor om de kommande regeringförhandlingarna. Jag har i blogginlägget "Valresultat. Den 19 mars 2007" återgett Vanhanens svar på finska. Här kommer Hufvudstadsbladets översättning till svenska:

Hur ministerposterna fördelas mellan partierna avgörs först på förhandlingarnas slutraka. Senare avgörs också om det blir några nya ministerbenämningar. Med tanke på de kommande metropolbesluten har behovet av en särskild Helsingforsminister diskuterats.
- Jag tycker inte vi behöver en Helsingforsminister. I stället borde hela regeringen jobba för Helsingfors bästa.

Hur är det med Sibbos bästa?
- Regeringen ska nog också jobba för Sibbos bästa, försäkrade Vanhanen med ett brett leende.

I tidsdagens Hbl ingick även en artikel med rubriken "Grönt ja till borgerlig regering", där Sfp:s ordförande Stefan Wallin svarar på en fråga om Sibbo inför regeringsförhandlingarna. Jag citerar:

Samlingspartiets Jan Vapaavuori har inget emot att sfp sitter i rege­ringen. Men han undrar om det är ett problem för sfp att de två största partierna vill låta Helsingfors annektera en del av Sibbo. Wallin nappar inte på provokationen.
- Det är ingen vits att spekulera om Sibbo i det här skedet.

Alberga. Den 24 mars 2007

Förra lördagen publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Sydvästra Sibbo eller östra Helsingfors?". Artikeln är skriven av Juhani Karilas och Tua Sandberg från Östra Nylands Arkitekter SAFA och publicerades redan förra veckan (på finska) i Sipoon Sanomat. I onsdagens Borgåblad publicerades texten under rubriken "Helsingfors ruckar hela stadsstrukturen". Artikeln är värd att citeras, så här kommer valda bitar:

I den allmänna diskussionen och i den utredning, som den av inrikesministeriet tillsatta utredningsmannen Pekka Myllyniemi har gjort om syvästra Sibbo, har behovet av en ändring av den nuvarande kommunindelningen främst motiverats med ett förenhetligande av den nuvarande samhällsstrukturen och i synnerhet med behovet av att utveckla trafiknätet i de nuvarande tätorterna och det ifrågavarande arbetsmarknadsområdet.

Dessa motiv kan inte ensamt utgöra grunden för en sammanslagning av sydvästra Sibbo och Helsingfors. De sociala, ekologiska och till vardagsfunktionerna knutna aspekterna liksom områdenas framtidsutsikter inom målsättningen för hållbar utveckling har ännu inte noggrannare utretts.

...
Från Helsingfors sida har det framhållits motstridiga uppgifter om målsättningen för byggandet av sydvästra Sibbo. Å ena sidan har behovet av nya lågt och tätt bebyggda småhusområden framlagts, men de nämnda exploateringstalen motsvarar närmast en tät stadskärna. Sibbo kommun har i sina planer lagt ett ambitiöst mål för befolkningstillväxten i de sydvästra delarna. Denna målsättning har Helsingfors varit beredd att fördubbla.

Att förenhetliga samhällsstrukturen kan innebära olika saker, beroende på vilken del av huvudstadsregionen eller zonerna man avser. I Helsingfors är stadsstrukturen möjlig att förtäta. En förskjutning mot Sibbo skulle dock innebära att stadsstrukturens tyngdpunkt förändras vilket skulle medföra mångfacetterade verkningar.

I dagens Helsinginsanomat ingår en bakgrundsartikel med rubriken "Leppävaara jäi liittämättä Helsinkiin". Jag citerar ur artikeln, som finns gratis tillgänglig på nätet:

1944 valtioneuvosto päätti suuresta alueliitoksesta, jolla Helsingin maa-alaa kasvatettiin 130 neliökilometrillä vuoden 1946 alusta.

Mietinnön asiasta laati kunnallisen keskustoimiston johtaja Yrjö Harvia. Valtioneuvosto päätti vastoin selvitysmiehen näkemystä jättää lännessä Espoolle Hagalundin eli nykyisen Tapiolan, Westendin, Leppävaaran ja Kilon. Vielä 1960–70-lukujen vaihteessa valtioneuvoston selvitysmies L. O. Johansson esitti Leppävaaran sekä Sipoon länsiosien liittämistä pääkaupunkiin. Teuvo Auran virkamieshallitus ei kuitenkaan kyennyt liikuttamaan rajoja.

Den 3 september ingick i Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa". (Artikeln publicerades på tidningens webbplats under rubriken "Helsingin pinta-alaa on kasvatettu koko sen historian ajan".) Artikeln i dagens Helsinginsanomat visar att rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa" var dåligt vald. Helsingfors har inte alls alltid fått sina krav på gränsjusteringar igenom. Tvärtom lyckades så väl Vanda som Esbo i början av 1970-talet värja sig mot Helsingfors ambitioner på att expandera. Jämförelsen med tidigare förslag till gränsjusteringar är dock inte speciellt relevant, emedan lagen väsentligen förändrats sedan början av 1970-talet. Lösningen på den utdragna konflikten mellan Helsingfors och Esbo om Alberga har dock föreslagits som en modell på en lösning på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Denna lösning omnäms även i artikeln i dagens Helsinginsanomat. Jag citerar:

Leppävaaran suurena maanomistajana Helsinki halusi alueelle runsaasti rakennusoikeutta, ja paljon vuokrataloja.

Yksi pitkä neuvottelukierros kaatui kalkkiviivoilla. Toinen vakava yritys toi sopimuksen vuonna 1987. Helsinki alensi maann hintaa, ja Espoo käänsi kurssia sosiaalisen asuntotuotannon suuntaan. Sopimus auttoi käynnistämään tehokkaan kaupunkirakentamisen.

I Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" från den 19 december säges följande: Eftersom sydvästra Sibbo har ansetts vara viktigt med tanke på utvecklingsmålen i metropolområdet räcker Sibbo Helsingfors handen till samarbete för att målen för vardera kommunens område skall kunna uppnås i så gott samarbete som möjligt. Ett konkret alternativ skulle vara en samarbetsmodell som baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete. En motsvarande modell har använts till exempel vid planläggningen av de marker som Helsingfors stad äger i Alberga i Esbo.

Lehtipuu. Den 23 mars 2007

Sibbo kommun har idag på kommunens webbplats publicerat ett meddelande enligt vilket kommunstyrelsen i Sibbo "i dag" har lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari. Meddelandet är inte daterat, men i verkligheten torde besväret ha lämnats in redan igår.

I gårdagens Sipoonsanomat ingick en insändare av Sirpa Kauppinen, som är grön stadsfullmäktigeledamot i Vanda och som var uppställd i riksdagsvalet. Artikeln, som har getts rubriken "Alueliitos on asukkaiden mielipiteen vastainen", börjar med satsen "Ainoana vihreänä äänestin Vantaalla maanvaihtoa vastaan." Samma artikel publicerades på hemsidan för De Gröna i Vanda den 16 mars under rubriken "Sipoon ja Helsingin jupakka". Det är anmärkningsvärt att Kauppinen faktiskt är den enda gröna fullmäktigemedlemmen som röstade mot Vandas utlåtanden om förslagen till ändring i kommunindelningen. Flera gröna i Vanda har starkt kritiserat så väl Myllyniemis förslag som Helsingfors agerande i Sibbofrågan.

En förklaring till att de gröna i Vanda röstade för Vanda stads utlåtanden är att Otto Lehtipuus fullmäktigemotion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi) förbereddes i samarbete med De Gröna i Vanda. (Se pressmeddelandet "Otto Lehtipuu: Helsingin valtuuston enemmistö kannattaa Sipoonkorven kansallispuistoa".) Överhuvudtaget har Lehtipuu haft en central roll då det gällt att få de gröna att ställa sig bakom förslagen till en annektering.

Lehtipuu är förutom ordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors även viceordförande i stadsfullmäktige. Intressant nog lär han lika väl i Hufvudstadsbladet den 21 juni ha förnekat att han kände till något kommande möte, fastän så väl styrelsen som fullmäktige sammankom samma dag och fastän stadsstyrelsen på sitt möte den 19 juni enligt protokollet beslöt att sammakalla ett extra styrelsemötde den 21 juni klockan 8:00. I föredragninglistan för styrelsemötet den 21 juni nämns dock inga andra ärenden än "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". Enligt diskussionsprotokollet från fullmäktigemötet den 21 juni fick Lehtipuu själv se texten i föredragningslistan (för fullmäktigemötet?) efter halv åtta på morgonen den 21 juni, vilket betyder mindre än en halv timme före styrelsemötet började.

Lehtipuus anföranden vid fullmäktigemötena den 21 juni och den 29 november är intressanta. Jag har tidigare på denna blogg noterat att Lehtipuu backats upp av Osmo Soininvaara. (Se Soininvaaras arvtagare. Den 2 mars 2007 och Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007.) Stödet från Soininvaara torde vara av stor betydelse då det gällt att få de gröna fullmäktigegrupperna med sig. I de ovannämnda anförandena för Lehtipuu fram exakt samma åsikter och idéer som Soininvaara har framfört i andra sammanhang. Den 21 juni sa Lehtipuu bl.a. följande:

Tämä ratkaisu johtaa toteutuessaan siihen, että Helsingin intressit kehittää maankäyttöä suuntautuvat mahdollisimman lähelle meren rantaa ja tavallaan käännämme katseemme pois metsäalueelta ja Sipoon korvesta. Mielestäni tämä luo enemmän edellytyksiä Sipoon korven suojelulle kuin vähentää niitä.

Vihreät ovat johdonmukaisesti olleet sitä mieltä, että Helsingin intressit Sipoon puolella eivät ole olleet kiinteistötalouden intressejä. Maankäyttöä ei voi päättää maan omistusalojen mukaan.

Liksom Soininvaara, men till skillnad från stadsplaneringsnämnden och fastighetsnämnden, vill Lehtipuu inte bebygga den mark som Helsingfors äger i Sibbo. (Se Olika beställningar. Den 10 mars 2007.) För Lehtipuu är det inte Helsingfors markegendomar som motiverar en annektering. I en replik vid samma fullmäktigemöte sade Lehtipuuföljande:

Idea tiiviissä rakentamisessa on se, että rakennetaan joukkoliikennekaupunkia, jolloin olennainen asia on asunnon etäisyys joukkoliikennepysäkistä tai asemasta. Tämä edellyttää sitä, että rakennetaan ikään kuin pieniä kyliä pysäkkien ympärille ja niitten väliin jää sitten nimenomaan väljästi viheralueita ja niitä kulttuuriluontoarvoja, joita pyrimme myös Sipoon puolella säästämään.

Lehtipuus vision är den samma som Soininvaara presenterade i artikeln "Sipoosta kadehdittu mallialue" i Helsingin Uutiset den 15 juli. Vid stadsfullmäktigemötet den 29 november sade Lekhtipuu, enligt diskussionsprotokollet, bl.a. följande:

On selvää, että pääkaupunkiseudun tasapainoinen kehitys vaatii vahoja panostuksia pääkaupunkiseudun itäisiin osiin, sekä Itä-Helsinkiin, Itä-Vantaalle että myös Sipoon puolelle. Pelkkä lentokentän olemassaolo siellä suunnalla tai Vuosaaren sataman valmistuminen sinne eivät riitä. Pääkaupunkiseutu kärsii vinoutuneesta kaupunkirakenteesta, siitä, että länsi on tällä hetkellä huomattavasti paremmin voiva kuin itäsuunta, tai ainakin uhka on olemassa, että Itä- ja ehkä Pohjois-Helsinki joltain osin putoavat vauhdista verrattuna pääkaupunkiseudun länsiosiin.

Liksom Soininvaara bekymrar sig Lehtipuu för en obalans i huvudstadsregionen, men han bekymrar sig liksom Soininvaara för en socioekonomisk obalans, som har föga med den obalans i samhällstrukturen som Pekka Myllyniemi och Hannes Manninen påtalat. Den obalans som Lehtipuu liksom Soininvaara talar om är Sibbo på inget sätt skyldig till. Esbo är problemet.

Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Nytt Sibbo i Österbotten" i kolumnen "Pressklipp" noterat ledaren i gårdagens Vasablad. Jag citerar direkt ur ledaren, som är skriven av Kenneth Myntti och har rubriken "Sfp-valseger med komplikationer":

I Radio Vega i går uttryckte forskaren Anita Niemi-Iilahti en förväntan om att sfp, i fall av en regeringsmedverkan, också ser till att få in en österbottnisk minister. Tillmötesgås hennes krav kommer vi högst sannolikt att vid partiordförande Wallins sida att se endera Ulla-Maja Wideroos eller Håkan Nordman på en ministerstol.
Faller valet på Nordman kommer denna meningmotsättning och ideologiska vattendelare i partiet mer än någonsin till uttryck. Den aktuella annekteringen gäller Sibbo, men framöver kan liknande beslut drabba också andra kommuner i Svenskfinland.
Det heter att konflikt är politikens bränsle. Mätt på den grund kör partiet nu med välfylld tank mot regeringsförhandlingarna och allvarets stund i Sibbofrågan.
Wallin blev valvinnare, men till ett rätt högt pris.

15:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen angående Helsingfors förvaltningsdomstosl beslut från inte granskar Sibbo kommuns besvär, där man protesterade mot Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade förslag från den 29 november på en annektering av sydvästra Sibbo. Se notis med rubriken "Sibbo lämnade in besvär till HFD" på Yle Internytt och notisen "Sipoo jätti valituksen korkeimmalle hallinto-oikeudelle" på finska Yle.

16:00
Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sibbo har besvärat sig till HFD".

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt den 13 mars att anföra ett besvär till HFD över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari att inte ta Sibbos besvär från den 8 januari över Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade annekteringsbeslut från den 29 november till prövning. Kommunstyrelsen i Sibbo lämnade den 15 januari in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga annekteringsbeslut från den 21 juni.

Vid sitt nästa möte skall kommunstyrelsen behandla ett förslag till en kompletering av utlåtandet om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen. Förslaget finns som bilaga till föredragningslistan på finska och svenska. En kompletering blev aktuell då Eero Seppänen (saml) överraskande vid fullmäktigemötet den 5 mars föreslog att ärendet om utlåtande över kommunindelningsutredarens framställan återremmitteras till kommunstyrelsen för ny beredning. Beslutet att kompletera utlåtandet torde kunne ses som en kompromiss. I förslaget till kompletering behandlas de ekonomiska koncekvenserna av Myllyniemis förslag och där till följderna för församlingsverksamheten.

Innehållet i kompleteringen är väsentligt, men personligen upplever jag kompleteringen onödig. En utredning som så klart går under ribban borde överhuvudtaget inte behöva några utlåtanden. Kommun- och regionministern kan väl med egna ögon se att någonting gått fatalt på tok. Pekka Myllyniemis rapport är katastrofalt undermålig. Utredningen är en skandal, eller borde åtminstone vara det. Man kan fråga sig om Hannes Manninen inte bemödat sig om att läsa igenom rapporten eller om han liksom en del Helsingforspolitiker bara lotsas som om allt vore i sin ordning med utredningsmannens rapport. Förslaget till kompletering av Sibbo kommuns utlåtande kommer med stark kritik. Jag citerar:

I kommun- och regionministerns svar 23.2.2007 till riksdagens talman angående riksdagsledamot Antti kaikkonens skriftliga spörsmål sägs att ändringens inverkan på kommunens ekonomi också har berörts i utredningen. - Hur kan man dock ens förvänta sig från statligt håll, att någon instans seriöst skall kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell gränsändring, då kommunindelningsutredarens ekonomiska bedömning består av några lösryckta siffror?

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på sitt möte den 26 mars ge ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. I föredragningslistan som finns på landskapsförbundets webbplats ingår ett förslag till utlåtande. Personligen är jag mycket kritisk till att Sibbo enligt generalplanen i Östersundom inklusive Gumböle planerar bostäder för upp till 20 000 nya invånare, men den siffran tycks inte räcka till för Nylands förbund. I förslaget till utlåtande heter det nämligen att "Vaikka yleiskaavan mukainen väestömäärän kasvu vuoteen 2025 on Sipoon mittakaavassa varsin suuri, ei Lounais-Sipoon suunniteltu mitoitus turvaa edellytyksiä raideliikenteeseen perustuvan joukkoliikennejärjestelmän toteutumiselle." I förslaget till utlåtande säges även följande:

Yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa. Uudenmaan 8.11.2006 vahvistetussa maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Helsingin seudun liikennejärjestelmien ja maankäytön kokonaistarkastelun yhteydessä on perusteltua tarkastella ja mahdollisesti tarkistaa myös Sipoon yleiskaavan väestösuunnitteita siten, että ne tukevat esitettyjä liikenteellisiä ratkaisuja.

Det förefaller mig som om man här indirekt gör ett ställningstagande för en annektering eller för Helsingfors annekteringsförslag. I sin rapport säger Myllyniemi att "Ett förenhetligande av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser placeras på området." Att dra så väl en metrolinje som HELI-banan genom södra Sibbo vore rena vansinnet, speciellt som det finns behov av en spårförbindelse från Mellungsbacka till Håkansböle och kanske vidare till Dickursby. Även ur Helsingfors synvinkel vore HELI-banan att föredra, men Helsingfors förespråkar metroalternativet, för att det utgör ett argument för en annektering. HELI-banan skulle huvudsakligen finansieras av staten och den ställer inte några speciella krav på befolkningsunderlag.

Kalima. Den 21 mars 2007

I Sibbofrågan förefaller Helsingfors stadsplaneringsnämnd hållit en högre profil än stadens fastighetsnämnd. Detta kan bero på att stadsplaneringsnämndens orförande Maija Anttila (sdp) är stadsfullmäktige (och var riksdagskandidat) till skillnad från fastighetsnämndens ordförande Kai Hagelberg (saml). Å andra sidan har fastighetsnämndens viceordförande Kai Kalima (sdp) hållit en desto högre profil. Kalima ersatte i höstas Anttila som den socialdemokratiska fullmäktigegruppens orförande. Kalima fick uppmärksamhet då han i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november hävdade att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors. Även i övrigt var Kalimas anförande häpnadsväckande aggressivt, provocerande och osakligt. Jag citerar ur diskussionsprotokollet:

On aika mielenkiintoista se, että Helsingin kaupungin asukkaita edustava RKP:n valtuustoryhmä on asettunut omia asukkaita vastaan. Se on todella mielenkiintoista, koska Helsingin ja maan etu on se, että kaupunki voi laajeta niin, että se ei näivety. Meillä on tällä hetkellä jo tiettyjä taloudellisia ongelmia sen takia, että meillä ei ole riittävästi veroa maksavia asukkaita ja koska meillä ei ole tarjota edullisia, järkevähintaisia asuntoja.

Nyt pitää kysyä, minkä takia RKP:n valtuustoryhmä tekee näin? Asia on täysin selvä. Yksisilmäiset kielipoliittiset syyt, jotka ovat aina vaikuttaneet teidän kantoihin, ohjaa tällä hetkellä kannanottoa. Kuun maan etu ja Helsingin etu pitäisi olla ratkaiseva, niin teillä on pieni nurkkakuntainen kielipoliittinen etu. Tämä on järkyttävää. Tämä näkyy myöskin historiasta. Kun katsomme yrityksiä liittää Vuosaarta Helsinkiin aikanaan, te vastustitte sitä. Te vastustitte Westendin liittämistä Helsinkiin, joka johti siihen, että jouduimme odottamaan Vuosaarta vuosikymmeniä, joka jarrutti Helsingin kehitystä. Westendiä emme ole saaneet vieläkään. Meillä on toki Leppävaarassa maita. Mutta olemme voineet kehittää yhdessä Espoon kanssa, mutta emme Sipoon kanssa.
...
On aivan varmaa, että Helsingin ja maan etu tulee kärsimään siitä, että tätä asiaa jarrutetaan. Mutta muistakaa yksi asia. Jos saatte tämän ehdotuksen nurin, seuraava ehdotus on ehkä se, että koko Sipoo vaaditaan liitettäväksi, koska samalla rähinällähän sekin menee. Ja kun täällä - niin kuin sanottiin - tehdään näitä ratkaisuja ei vain kymmeniksi, vaan sadaksi vuodeksi, pitkällä tähtäyksellä sekin on välttämätöntä. Ja niin kuin täällä on sanottu, on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

Den 28 juli hade Kaarlo Tuori, som är professor i förvaltningsrätt, i ett expertutlåtande hävdat att Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 21 juni var lagstridigt. Kalima, som själv professor i finansrätt, höll den 29 november även ett anförande där han ifrågasatte Tuoris kompetens. Jag citerar:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...
Ei Helsingillä ole vaihtoehtoja. Ei meillä ole valinnanvaraa. Me olemme tässä tilanteessa. Joko me "kuihdumme pois ja kuolemme" tai sitten me koetamme säilyttää asukkaiden ja kaupungin toimintakyvyn. Tässä suhteessa RKP:n toiminta on ällistyttävää. Jos te olette sitä mieltä, että lakia tulkitaan väärin, tehkää ehdotuksia siitä, kuinka Sipoo tai Länsi-Sipoo voitaisiin teidän mielestänne oikein liittää. Sitä te ette tee. Mutta juridiikka on kummallista. Lailla säätämällä maatalotukilailla säädettiin, että kukolla tarkoitetaan kanaa. Kukko siis laskettiin, kanojen määrää arvioitaessa mukaan.

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalima säger att om lagen står i vägen för Helsingfors så kan "vi" stifta en ny lag för att inkorporera sydvästra Sibbo. Det verkar som om Kalima inte egentligen bryr sig om vad lagen säger. Jag undrar om Kalima är den självutnämnda juridiska expert som Helsingfors stadsstyrelse förlitade sig på då man beredde förslaget till stadsfullmäktiget mötet den 21 jun. I så fall gjorde man ett misstag. Arroganta jurister är inte att lita på.
Vid stadsfullmäktigemötet den 28 februari kritiserade Anttila Myllyniemi förslag för att inte inkludera Granö, fastän Helsingfors äger halva ön. Kalima gick längre och hävdade, enligt Helsingin Sanomat, att "Selvitysmiehen esitys on torso". Helsingin Sanomat noterade även att Kalima "piti kestämättömänä, että Helsingillä on maaomistuksia Sipoossa, mutta paikallinen Rkp estää rakentamisen näille maille". Kalima anser alltså liksom Anttila att Helsingfors markegendomar skulle ge huvudstaden rätt att inkorporera delar av grannkommunen. När Helsingfors i tiden köpte sin markegendom i Sibbo hade man inte för avsikt att behålla marken, än mindre att bebygga den. Om marken hade varit färdigt planerad för bebyggelse, hade Helsingfors fått betala ett pris i en helt annan storleksklass. Lika väl lär Kalima vid det gemensamma sammanträdet för stadsfullmäktigen i huvudstadsregionen den 22 maj i Finlandiahuset ha angett som motivering för en inkorporering att "Helsingillä on Sipoossa 5000 hehtaari maata, ja sitä ei saa käyttää." (I verkligheten torde Helsingfors äga omkring 1700 ha, av vilket hälften ligger i Sibbo storskog, men 5000 ha stort är det område som Helsingfors föreslagit att annektera.) Riksdagsledamot Jyrki Kasvi (grön) har i ett blogginlägg med rubriken "Kaavoituksen ja maanvaihdon uudet pelisäännöt" från den 23 maj kommenterat Kalimas argumentering. Jag citerar:

Just. Muistaakseni kaavoitusmonopoli on edelleen kunnalla eikä maanomistajalla, Sipoossa Sipoon kunnalla eikä Helsingin kaupungilla. Vai tarkoittiko Kalima kenties sitä, että jos minä ostan Helsingin Keskuspuistosta riittävän ison läntin maata, voin itse päättää, mitä sinne rakennetaan.

Tällaiseltahan se pääkaupunkiseudun kaavoitus on joskus tuntunut, mutta Kai Kalima on ensimmäinen, joka on sanonut asian noin suoraan.

Myös vaatimukset Sipoon länsiosien liittämisestä Helsinkiin avaavat uusia näköaloja. Kuntien rajojen muuttamiseen ei jatkossa ilmeisesti enää tarvitakaan molempien kuntien suostumusta. Riittää, että toinen kunta ostaa toisen alueelta maata ja vaatii niitä sitten itselleen.

Hmmm, onkohan Kauniaisissa ja Kirkkonummen itäosissa tontteja kaupan. Espoon kaupungin kannattaisi ehkä tehdä tarjous.

Igår skrev Jussi Pajunen sitt första blogginlägg för detta år, vilket jag noterade på min blogg igår. (Se Helsingfors Führer. Den 20 mars 2007.) Dagens nummer av Kaupunkilehti Vartti har inte hunnit notera blogginlägget, men nog att Pajunen inte har skrivit blogg på tre månader. Pajunen säger i tidningen att bloggskrivandet inte är förbi. Jag citerar ur artikeln i Kaupunkilehti Vartti:

Omaa lempilastaan eli Helsingin ja Sipoon välistä aluekiistaan hän ei kuitenkaan halua netissä kommentoida.
- Sipoon olen jättänyt harkitusti aika vähälle, sillä se elää joka tapauksessa voimakkaasti mediassa. Se on myös asia, jota tutkitaan suurennuslasilla, ja josta valitetaan.

I verkligheten behandlade Pajunen Sibbofrågan även i sitt blogginlägg från igår.

Helsingfors Führer. Den 20 mars 2007

Kimmo Oksanen har på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett inlägg med rubriken "Saako Helsingin führeriksi nimitellä". Oksanen gör stort nummer av att föreningen För Sibbo i en kommentar på föreningens webbplats benämner Helsingfors ledning "Helsingin Führerit". Jag citerar:

Niin. saako siis "Helsingin führeriksi" nimitellä? Asiallista se ei ole, ei hyvän tavan mukaista, eikä sivistynyttä tai fiksua. Liekö edes järkevää. Mutta onko se edes laillista?
Kun metropolin tulevaisuutta kohta hallituksen muodostamisen jälkeen aletaan rakentaa, olisi hyvä ja kiva, jos keskustelu pysyisi asiallisena, koska se varmaan toisi mukanaan myös asiallisimmat ratkaisut.

Man får verkligen hoppas på en saklig diskussion om "metropolen" och Sibbo. Hit hör inte prat om språkmurar och påstånden om att Helsingfors bara har kunnat växa i två riktningar. Jag kan medge att jag smått förundrat mig över kommenterarena på För Sibbos diskussionssida. Det är dock skäl att notera att föreningen på inget sätt representerar kommunen, de folkvalda eller Svenska folkpartiet. Jag är inte ens övertygad om att alla aktiva inom föreningen sörjer över att Christel Liljeström (Sfp) inte blev invald till riksdagen. (Oksanen skriver att han besökte föreningens diskussionsspalt för att han ville veta "onko suru nyt surkeimmillaan, kun Sipoon asian puolesta puhunut Christel Liljeström (r) ei päässytkään eduskuntaan".)

Det är klart att kommunstyrelseordföranden och kommundirektören bör uttrycka sig diplomatiskt och korrekt, men en talesman för en invånarförening kan ta sig betydligt större friheter. Benämningen "Helsingin Führerit" var onödig, men den uttrycker nog vad en hel del Sibbobor tycker och känner. Det tyska ordet Führer betyder i sig ingenting mera eller mindre än ledare (johtaja). Alla torde känna till ordets historiska belasting och det är denna belasting som motiverar själva benämningen "Helsingin Führerit". Uttrycket "Helsingin Hitler" vore betydligt grövre. För övrigt har jag själv skrivit ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen som Hitler".

På tal om "Helsingin Führerit" så har överborgmästare Jussi Pajunen idag för första gången i år publicerat ett blogginlägg. Även i dagens blogginlägg berör Pajunen Sibbofrågan. Valfreden är nu över. Jag citerar:

Myös Sipoo-esitysten kohtalo on ratkeamassa lähiaikoina. Toivon myönteistä päätöstä. Alueliitoksen toteutuminen käynnistää merkittävän monia hallintokuntia koskevan valmistelun. Helsinki on luvannut uuden yhdyskuntarakenteen toteuttamisessa ripeää etenemistä. Näin myös tulee tapahtumaan.

Pajunens löfte torde vara riktat till den kommande regeringen, men jag skulle inte ge löftet något större värde. Helsingfors har i Sibbofrågan gett många motstridiga löften.

Benämningen "Helsingfors Führer" passar dåligt på styrelseordförande Jan Vapaavuori, emedan han i Sibbofrågan huvudsakliogen fört fram argument som inte är hans egna. Initiativet till annekteringen förefaller komma från tjänstemän och nämnder. Å andra sidan torde inte heller Pajunen själv ha myntat de bevingade orden om väderstreck. I utlåtandet (MS Word) om förslaget till ändring i kommunindelning som Helsingfors stadsfullmäktige gav den 29 november nämns att stadsdirektören som ett kompleterande dokument till inrikesministeriet den 30 juni sände bl.a. stadsstyrelsens utlåtande om utkastet till landskapsplan för Östra Nyland 5.9.2005. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Hallinnolliset rajat eivät vastaa todellisuutta

Huolimatta siitä, että tällä hetkellä perinteinen Uusimaa on hallinnollisesti jaettu kahteen maakuntaan, se muodostaa yhtenäisen eteläisen Suomen rannikkovyöhykkeen ja talousalueen.
...
Kun maakunnan keskiönä pidetään Porvoota ja Loviisaa, siitä seuraa, että esimerkiksi Sipoo näyttäytyy tällöin maakunnan reuna-alueena, jolle sopii luontevasti harvahko asutus ja virkistyspainotteinen maankäyttö. Tällöin unohdetaan, että rajan länsipuolella maakuntien hallinnolliselle rajalle saakka yhdyskuntarakenne on tiivistä ja lähes rajalle ulottuu jo nykyisin metrolinja, jota voitaisiin helposti ja jota olisi taloudellista ja tarkoituksenmukaista jatkaa itään päin.

Helsingin seudun kaupunkirakenne ei ole tasapainossa. Kaupunkirakenne on laajentunut vuosikymmenien kuluessa länteen ja pohjoiseen. Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että myös Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista. Uudenmaan maakunta-kaavassa on otettu tähän kanta osoittamalla taajama-alueen kasvu itään ja itämetron jatkaminen Mellunmäestä aina Sipoon ja Itä-Uudenmaan maakunnan rajalle. Itä-Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksen kaavakartalla tätä jatketta ei ole otettu huomioon.

Det är möjligt att Pajunen är delförfattare till det ovanciterade utlåtandet, men texten härstammar delvis från stadsplaneringsnämndens utlåtande (MS Word) om utkastet till landskapsplan för Östra Nyland från den 25 augusti 2005. Pajunen hade visserligen varit stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, men han har knappast författat stadsplaneringsnämndens utlåtande. Jag citerar ur utlåtandet:

Helsingin seudun kaupunkirakenne ei ole tasapainossa. Kaupunkirakenne on laajentunut vuosikymmenien kuluessa länteen ja pohjoiseen. Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista yhdessä läntisten ja pohjoisten osien kanssa. Uudenmaan maakuntakaavassa on otettu tähän kanta osoittamalla taajama-alueen kasvu itään ja itämetron jatkaminen Mellunmäestä aina Sipoon ja Itä-Uudenmaan maakunnan rajalle.

Påståendet om ställningstagandet i Landskapsplanen för Nyland är en sanning med modifikation. (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.) Det finns andra stycken i stadsstyrelsens utlåtande som är kopierade från stadsplaneringsnämndens utlåtande, t.ex. följande:

Maakuntakaavaluonnokseen on merkitty yhdyskuntarakenteen laajenemissuuntia nuolimerkinnöin Keravan-Talman-Nikkilän akselilla. Helsingin kantana on, että koko seudun yhdyskuntarakenteen kannalta tarkoituksenmukaisempaa olisi painottaa ja kehittää juuri eteläistä, Porvoonväylän tuntumaan merkittyä eheyttämisvyöhykettä, jolloin uusi rakenne voisi tukeutua myös olemassa olevan raideliikenteen jatkomahdollisuuksiin.

Sibbo och Östra Nylands förbund hade redan tidigare gått med på att markera området kring E18 som "eheyttämisvyöhyke". Benämningen eheyttämisvyöhyke betyder ingenting och kan inte översättas till svenska, men i utkastet till landslapsplan för Östra Nyland har man översatt benämningen till "zon där man strävar efter en enhetligare samhällsstruktur". Det hela handlar om att legitimera en utbredning av stadssamhället med "sammanhållning av samhällstrukturen" - i sig en självmotsägelse. Eftersom den existerande järnvägen går genom Nickby och inte södra Sibbo håller dock inte argumentet. Det torde vara Sibbos eftergift för Helsingfors krav på att koncentrera utvecklingen till södra Sibbo som fick de gröna i Helsingfors att stöda en annektering.

Den en sida långa sammanfattningen av stadsstyrelsens utlåtande är indentiskt med sammanfattningen av stadsplaneringsnämndens utlåtande. Här konstateras det bl.a. att "Tasapainoisen kaupunkirakenteen muodostumisen kannalta on välttämätöntä, että Helsingin seudun itäosien kehittäminen on mahdollista yhdessä läntisten ja pohjoisten osien kanssa." Även fastighetsnämnden hade den 11 juli gett ett utlåtande (MS Word) om utkastet till landskapsplan. Fastän Helsingfors markegendomar i Sibbo snarare torde angå fastighetsnämnden än stadsplaneringsnämnden har stadsstyrelsen inte kopierat detta utlåtande. Utlåtandet är dock intressant i sig. Jag citerar valda bitar:

maakuntajaotusta tulisi muuttaa niin, että koko pääkaupunkiseutu kuuluisi vain yhteen maakuntakaavaan joko omana maakuntanaan tai yhdistäen nykyiset Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunnat.

Vähimmäismuutos olisi Sipoon siirtäminen pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan
...
Granön saarella rajaus noudattaa maaomistusta eikä toiminallista kokonaisuutta. Vaikuttaa suorastaan siltä, että pääkaupunkiseudun laaje-neminen itään halutaan selkeästi tukkia.
...
Malmin lentokentän toimintojen korvaavien sijoitusvaihtoehtojen kannalta olisi syytä tutkia sijoitusmahdollisuuksia selvästi lähempää nykyistä sijoitusta. Eräs esille tullut vaihtoehto on kaupungin pääosin omistaman Granön saaren käyttö.

Google+ Followers