Stadsstyrelseordförandens make. Den 30 april 2007


Yle Internet har idag publicerat notiser med rubrikerna "Malms flygplats flyttas till Sibbo?", "Flygfält i Sibbo bör utredas" och "Nej till förbundssammanslagning". Den förstnämnda notisen har även publicerats på YLE FST5:s nyhetsfönser. Därtill har Yle Uudenmaan uutiset publicerat en notis med rubriken "Helsinki on siirtämässä Malmin lentokenttää Sipooseen".

I kolumnen "Vieraskynä" på ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat skriver Tarmo Palonen under rubriken "Palvelujärjestelmä tasapuoliseksi" om KSSR (Paras) och Sibbofrågan. Jag citerar ur kolumnen:

Helsingin kaupunki otti varaslähdön, kun se vaati jo kunta- ja palvelurakenneuudistuksen suunnitteluvaiheessa Sipoolta alueliitosta. Sipoon asukasmäärä alittaa kuitenkin jo nyt laissa määritellyn tavoitekoon, joten on luonnollista, että kunnassa vastustetaan kasvualueiden luovuttamista monta kertaa suuremmalle naapurille.

Jos uusi hallitus tekee Sipoon asiassa ensi töikseen laillisuuden rajoja hipovan ratkaisun, koko Paras-hankkeen tulevaisuus tulee kyseenalaiseksi. Pelkän puitelain perusteella ei pidä tehdä yksittäisiä päätöksiä; lain täytäntöönpanosäännökset ja kuntakohtaiset suunnitelmat ovat vasta tekeillä.

Jos Helsingin itäpuolella ilmenee ylipääsemättömiä liitospaineita, pitää koko Sipoo liittää Helsinkiin. Samalla tulee Itä-Uudenmaan tynkämaakunta yhdistää Uudenmaan liittoon.

En annektering av sydvästra Sibbo hotar Sibbos existens. Till dem som vill förinta Sibbo hör maken till Helsingfors stadsstyrelses nyvalde ordförande, Matti Niiranen. Om Suvi Rihtniemis (saml) egna uttalanden i Sibbofrågan har jag skrivit i blogginlägget "Vapaavuoris efterträdare? Den 24 april 2007". Jämfört med sin make är Rihtniemis ställningstaganden för en annektering diplomatiska. I gårdagens nummer av stadsdelstidningen Töölöläinen ingår en kolumn med rubriken "Sipoo kolmeen osaan - turvataan Töölönkin keuhkot", som "Töölöntullin puominvartija" Niiranen skrivit. Redaktör Niiranen vill spjälka Sibbo för att rädda Sibeliusparken... Jag citerar de inledande raderna:

Puominvartija ennusti ennen eduskuntavaaleja, että porvarihallitusta pukkaa. Ennustus toteutui. Nähtäväksi jää, miten käy ennustuksen Lounais-Sipoon liittämisen Helsinkiin kanssa. Katsotaan.

Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin toteutuu toivottavasti alkaneen porvarihallituksen kaudella. Itse asiassa Sipoo tulisi pilkkoa kolmeen osaan: yksi osa Helsingille, yksi Keravalle ja yksi Porvoolle.

Järkevä ja kestävä kehitys edellyttää kuntien rajojen muuttamista pääkaupunkiseudulla.

Ei voi olla järkevää, että jotkut kielelliset tai pienen kunnan itsekkäät mielihalut ja protektionismi estävät Suomen ainoan metropolin kehittämisen ja sitä kautta koko valtakunnan edun. Sitä paitsi: monen sipoolaisen maanomistajan taloudellinen etu olisi, että koko kunta pilkottaisiin.

Bilden ovan har jag lånat från bildalbumet på Rihtniemis webbplats. Bildtexten i albumet lyder enligt följande:

Suvi Rihtniemen ja hänen puolisonsa, toimittaja Matti Niirasen, yhteisiin harrastuksiin kuuluvat kävelyretket Helsingin puistoissa ja kaduilla. Suvin mielestä Helsingin laajentuminen Sipooseen mahdollistaa kaupungin vihreän ja puistomaisen yleisilmeen jatkumisen kauas tulevaisuuteen.

Helsingfors stad har först idag publicerat diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 28 februari. Här anger Rihtniemi andra motiv för en annektering. Jag citerar ur hennes anförande:

Helsingin verotulokertymän kehitys on edelleen suuri huolen aiheemme. Viimeksi asunto-ohjelman lähetekeskustelun yhteydessä totesimme, kuinka merkittävä tekijä asuntopolitiikka on riittävän veropohjan takaamisessa ja näin koko kaupungin talouden vakaudessa. Totesimme silloin - ja kyllä vielä nytkin - että vain rakentamalla tarpeeksi houkuttelevia ja tasokkaita asuinalueita ja riittävän monimuotoisia ja tilavia asuntoja - unohtamatta seudullista yhteisvastuullista asuntopolitiikkaa - saamme meille epäedullisen väestömuutoksen pysäytettyä ja sen mukana veropohjamme kehityksen terveemmälle uralle. Toivottavasti tämä alueliitos Sipoosta toteutuu ja nämäkin tavoitteet sitten sitä kautta.

Flygplats till Savijärvi? Den 29 april 2007

I torsdagens nummer av Sipoon sanomat ingick en en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon rakentamiselle ryöpytystä luonnonsuojelijoilta" och citatet "Sipoonkorven rajaa siirretty likaa pohjoiseen". Artikeln handlar om Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025 (pdf) från den 13 april. (Se Sibbofarsen fortsätter. Den 22 april 2007.) I gårdagens blogginlägg hävdade jag att fallet Sibbo handlar om en konspiration. Att tala om en konspiration skulle vara speciellt motiverat, ifall det visar sig att Sibbopolitiker eller -tjänstemän är inblandade. Om man läser utkastet till generalplan lika noga som Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings har gjort, så finns det faktiskt skäl att misstänka ett dubbelspel. Jag skulle själv dock vara mycket försiktig med att dra dylika slutsatser. Det har tydligt förekommit ett inofficiellt informationsutbyte mellan planerarna eller politikerna i Helsingfors och Sibbo, men det finner jag inte i sig speciellt anmärkningsvärt. Det är väl möjligt att Sibbo, p.g.a. det uppenbara trycket, redan tidigare skisserat utkast som motsvarar Helsingfors önskemål eller inofficiella planer. Det finns dock alla skäl att kritiskt granska Sibbos egna planer i Östersundom med omgivning.


I fredagens blogginlägg "Citat av citat av citat... Den 27 april 2007" skrev jag om förslaget till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo. I föredragningslistan där förslaget till stadsstyrelsens utlåtande återges även stadsplaneringskontorets utlåtande. Helsingfors stadsplaneringskontor beklagar sig minsann inte över att gränsen för Storskogen (Sipoonkorpi) flyttats så långt norrut. Jag citerar ur utlåtandet:

Yleiskaavaluonnoksessa on runsaasti virkistys- ja metsäalueita. Sipoonkorven yhteyteen tehty merkintä "Laajat yhtenäiset metsäalueet/Metsätalousvaltainen alue, joka on laaja, yhtenäinen ja ekologisen verkoston kannalta merkittävä" ulottuu aivan Itäsalmen "Taajamatoimintojen alueen" pohjoisreunaan kiinni. Kun Lounais-Sipoon taajamatoimintojen alue on selvä Helsingin suunnan taajamatoimintojen laajentumisvaraus, ei metsäalueiden ulottaminen näin etelään näytä tarkoituksenmukaiselta. Sipoonkorven rajaus tulee määritellä jatkosuunnittelun yhteydessä ja siihen rajautuvia toimintoja tukevaksi.

I förslaget till stadsstyrelsens utlåtande om utkastet till generalplan ingår flera intressanta detaljer, som jag inte hunnit kommentera. Bl.a. säges det att Sibbo bör reservera ett område för jordpåfyllning. Här tycker jag själv att Sibbo kunde komma emot och visa samarbetsvilja. Åtminstone skulle det vara taktiskt dumt att direkt avvisa förslaget. Jag bor själv nära Nordsjö f.d. jordpåfyllningsområde, "Nordsjö Topp", som är ett populärt utflyktsmål och som fått uppmärksamhet för sin biologiska mångfald.

Svårare att svälja kan förslaget på en reservering för ett flygfält vara. I förslaget till utlåtande heter det faktiskt att "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot esim. Savijärvelle tulisi esittää suunnitelmassa." Dagens Helsingin Sanomat har noterat att Helsingfors vill utreda möjligheterna att flytta verksamheten vid Malms flygstation till Savijärvi i en kort notis med rubriken "Helsinki haluaa Sipoon selvittävän Malmin kentän siirtoa Savijärvelle". Yle Internytt/ Mellannyland har idag i en notis med rubriken "Malms flygplats till Savijärvi i Sibbo?" noterat att Finavias utredning om flygplatsen, som borde ha varit färdig igår, är försenad och att det i Helsingfors utlåtandeförslag om Sibbos generalplan 2025 står att "generalplanen borde innehålla förslag om var i Sibbo man kunde placera verksamheten på Malms flygplats".

Det är naturligt att de som direkt skulle beröras av ett flygfält i Sibbo starkt motsätter sig förslaget. Jag skulle inte vilja ha ett flygfält på min åker, ifall jag ägde en åker. I sig tycker jag dock inte att ett flygfält för småflygplan skulle vara speciellt störande. Kanske beror det på att jag från min barndom i Sibbo skärgård är van med småplan som surrar i luften. Jag har själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" förslagit att Sibbo gör ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Orsaken till att Sibbo enligt min mening borde ta initiativ till ett flygfält i Sibbo är att annekteringen av sydvästra Sibbo speciellt på centerhåll har setts som ett altetnativ till småhusbebyggelse i Malm. (Se Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006 , Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007, Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007.) Frigörs Malm för småhusbebyggelse, kan en annektering av sydvästra Sibbo inte anses aktuell. Flyttas flygverksamheten till Sibbo, torde Malm kunna bevaras som helikopterterminal.

Konspiration. Den 28 april 2007

Ledaren i gårdagens Helsingin uutiset har rubriken "Ilmastonmuutos levistää paikallispolitiikankin". Citatutdraget lyfter fram en intressant fråga. Jag citerar: "Mielenkiintoista on nähdä, miten pääministeri Matta Vanhasen nurmijärveläinen omakoti-idylli ja asuntoministeri Jan Vapaavuoren metron varaan Sipooseen laajentuva metropoliajattelu törmäävät hallituksessa."

Matti Vanhanen (c) har stött Helsingfors planer på en annektering av sydvästra Sibbo, men Vanhanens syn på stadsplanering skiljer sig radikalt från den syn som Jan Vapaavuori (saml) i egenskap av stadsstyrelseordförande har representerat. Som stadsstyrelseordförande måste Vapaavuori även ta hänsyn till socialdemokraternas och speciellt till de grönas synpunkter. Min uppfattning är att de gröna och i synnerhet Osmo Soininvaara hade en avgöreande roll då Helsingfors i juni valde att föreslå att Helsingfors inkorporerar ett 5 000 hektar stort område som sträker sig ända fram till Sibbo å. För Samlingspartiet hade det i sig räckt med ett område på 3000 hektar. Vapaavuori torde redan på vårvintern 2006 ha varit medveten om att de gröna förutsatte ett större område än vad som skulle behövas för att ansluta den av Helsingfors ägda marken till huvudstaden. Trots att Vapaavuori angett ekologiska argument för en annektering, skiljer sig hans och Samlingspartiets syn på utvecklingen av sydvästra Sibbo radikalt från Soininvaaras vision. Detta framgår tydligt ur Soininvaaras kolumn "Asuntoministeri Jan Vapaavuorelle", som publicerades i fredagens nummer av Helsingin uutiset.

Av taktiska skäl har Vapaavuori förespråkat en förlängning av metrolinjen till Sibbo, men Soininvaara går mycket längre. Jag citerar ur Soininvaaras kolumn:

Väitetään, ettei hyvän kaupunkimaan arvo ei voi kuin nousta, koska sen valmistaminen on lopetettu. Sehän ei pidä paikkaansa. Rakentamalla ratoja, saadaan lisää hyvää kaupunkimaata. Tässä ei pidä hidastella. Sipoon metro pitäisi panna rakenteille jo ennen ensi talven lumia tai siis tammikuussa, jos lumia ei tule.

Genom att bygga en metrolinje genom södra Sibbo skulle markens värde öka. Och enligt Soininvaara är det kommunen - i detta fall Helsingfors - som bör kamma hem största delen av vinsten som det ökade värdet ger upphov till. Soininvaara har här länge varit av annan åsikt än Samlingspartiet, som anser att markägarna bör få en större andel av vinsten. Förslaget på att Helsingfors skall inkorporera ett 3 000 ha stort område byggar på att Helsingfors just inom det aktuella området äger närmare 700 ha. För de gröna skulle förslaget på det 3000 ha stora området ha varit svårt att acceptera, eftersom den Helsingforsägda marken till största delen ligger i Storskogen. Förslaget på att Helsingfors skulle annektera ett 5 000 ha stort område torde däremot ha byggt på Soininvaaras idé om att staden skulle göra vinst på värdeökningen av marken då staden planlägger och bygger infrastruktur.

I Sipoon sanomat den 19 april ingick en kommenterande text med rubriken "Kuka hömelö lipsautti Vantaalle väärät luvut". Jag citerar ur texten:

En erityisemmin rakasta salaliittoteorioita, mutta Leena Liipolan kerämiä tietoja tutkiessa sappi ja ajatukset juosta.
Maalikosta tuntuu yhä vahvemmin siltä, että Sipoon rajojen kohtaloa on puitu kulisseissa ja pitkään - kenties jopa lehmänkauppan kautta.
Vantaan Helsingiltä rajasiirtoesityksestä saamat tiedot, jotka siis ovat vääriä, kun kuulostavat osittain niin kovin tutuilta. Asukasluku kun on osapuilleen sama kuin mitä kuntajakoesittäjä esitti Helsingille siirrettäväksi.
Yhä vahvemmin tulee mieleen se ajatus, että marraskuussa kuntajakoselvittäjän raporttina lanseerattu rajansiirtoehdotus on ollut tehtynä jo aika päivää sitten. Helsinki vain ampui kesäkuussa niin kovaa ja korkealta, että marraskuussa julkistettu esitys kuuloistaisi maltilliselta ja kenties hyväksyttävissä olevalta, kompromissilta.

Själv gillar jag konspirationsteorier - på film. När det gäller det verkliga livet förhåller jag mycket skeptisk till de flesta konspirationsteorier. (Se Konspirationsteorier. Den 7 september 2006.) I fallet Sibbo är det för mig lika väl uppenbart att vi har att göra med ett slags konspiration. En annan sak är att alla inblandade kanske inte insett att det handlar om en konspiration. Jag finner det mycket troligt att Hannes Manninen (c) med Helsingfors och socialdemokraternas representant i strukturgruppen hade kommit överens om att stöda en annektering av ett ca 3 000 ha stort område. Soininvaara och de gröna torde dock ha förutsatt att området skulle sträckte sig änd fram till Sibbo å. Området på 3 000 hektar skulle allt för uppenbart ha hotat Sibbo storskog.

Jag finner det möjligt att Helsingfors ännu dagen före Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn med Vanda diskuterade inkorporeringen av ett 3 000 hektar stort område. Det skulle förklara varför man felaktigt antog att det bara bodde ca 2 000 invånare på området som Helsingfors föreslog att skulle inkorporeras. (Se Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007.) Det digitala dokomentet (filen) med kartan med Helsingfors förslag på ett 5 000 ha stort område, som bifogades till tillägget till föredragningslistan för Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni, är skapat först på morgonen efter Helsingfors stadsstyrelses extra möte. Att stadsstyrelsen i Vanda även levererades helt felaktiga uppgifter om stoleken på Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo finns det däremot ingen ursäkt till.

Citat av citat av citat... Den 27 april 2007

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte den 2 maj ta ställning till ett förslag till utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Förslaget till utlåtande ingår i föredragningslistan. I föredragningslistan citeras även stadsplaneringskontorets utlåtande från den 27 mars. Statdsplaneringskontorets utlåtande är inledelsevis diplomatiskt formulerat, men sedan refererar stadsplaneringskontoret till Pekka Myllyniemis rapport och citerar Myllyniemi. Jag citerar vidare:

Kuten selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla." Edelleen selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne."

Visst är det en dygd att använda citationsmarkeringar och uppge källa. Det har man inte gjort i förslaget till utlåtande om Nylands och Östra Nylands trafikstrategi, som ingår i möteskallelsen för stadsplaneringsnämndens möte den 12 april. Här står det, utan citationstecken eller källhänvisning, följande:

liikennestrategiassa ei ole esitetty mitään toimenpiteitä pääkaupunkiseudun vinoutuneen yhdyskuntarakenteen korjaamiseksi. Rakenteen vinoutuminen johtuu siitä, että pääkaupunkiseutu ei ole voinut laajentua itään. Tämän johdosta kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta kauas pohjoiseen ja länteen. Seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on ollut vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Frågan är vem som citerar vem eller vem som kopierat vem. I det berömda utlåtandet till länsstyrelsen (se mötesprotokollet), som Helsingfors stadsfullmäktige antog vid mötet den 29 november, står det bl.a. följande:

Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne. Alueen rakenteen vinoutuminen käy selvästi ilmi liitteenä olevasta kartasta, jossa rakennetut alueet on merkitty punaisella ja violetilla ja rakentamattomat alueet vihreällä. Karttaan on merkitty kuntarajojen lisäksi myös suuntaa antavasti Helsingin kaupunginvaltuuston Sipoosta Helsinkiin siirrettäväksi esittämä alue.

Som pricken på i:et citerar stadsplaneringskontoret i sitt utlåtande rader ur Myllyniemis rapport som är lätta modifieringar av satser i överbormästare Jussi Pajunens anförande vid stadsfullmäktige mötet den 21 juni. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Stadsplaneringskontorets utlåtande är även i övrigt intressant. Bland annat omnämns HELI-banan, som inte anses vara ett alternativ till metron. Endast indirekt förespråkar stadsplaneringskontoret en annektering av sydvästra Sibbo. Det tydligaste ställningstagandet för en annektering görs i följande sats: "Metron toteuttaminen on investoinneiltaan huomattavasti pikaraitiotietä raskaampi ja sen toteuttaminen vaatii voimavaroja, joita Sipoolla yksin todennäköisesti ei ole lähitulevaisuudessa."

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte ingår även et utlåtande av Helsingfors fastighetskontor från den 22 mars. Fastighetskontoret förespråkar direkt en annektering. Det heter bl.a. att "Kun seudun kuntien yhdistäminen ei tällä hetkellä näytä mahdolliselta, on esitetty kunnallisen jaotuksen muuttaminen hyvinkin perusteltu." Påpekandet är i sig ett intressant medgivande.

Även i själva förslaget till utlåtande över utkastet till generlaplan för Sibbo refereras det till Myllyniemis rapport. Jag citerar:

Kuten myös kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemi toteaa: "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne."

Krav på snabbt beslut. Den 26 april 2007

I gårdagens blogginlägg noterade jag att Pekka Korpinen i sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki", som publicerades i förrgår, föreslår att Sandhamn befolkas, trots att just motståndet mot Korpinens tidigare förslag på bebyggelse av Sandhamn fick fart på planerna på en annektering av sydvästra Sibbo. Kaupunkilehti Vartti vänder på saken i en artikel med rubriken "'Eläköön hidas hallinto'". Jag citerar:

Korpisen mielestä olisi perusteltua jättää Santahamina puolustusvoimien huomaan ainakin 2050 asti.
- Sen toteutus osana Meri-Helsinkiä ei ole ajankohtaista. Sipoo ja Helsingin satama-alueet työllistävät meitä ainakin seuraavat 20 vuotta.

Helsingfors stadsfullmäktige valde igår som väntat Suvi Rihtniemi (saml) till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Hufvudstadsbladet har noterat valet av ny stadsstyrelseordförande i en artikel med rubriken "Rihtniemi vill ha sibbobeslut fort". Jag citerar ur artikeln:

Stadsstyrelsens nya ordförande, Suvi Rihtniemi (saml), efterlyser raska tag i Sibbofrågan.
- Jag hoppas verkligen att frågan avgörs så snart som möjligt.
Många i Helsingforsledningen väntar med spänning på när den nya regeringen ska ta ställning till utredningsman Pekka Myllyniemis förslag att överföra 3 000 hektar mark till Helsingfors.

Att samlingspartiet i Helsingfors vill ha ett snabbt beslut i Sibbofrågan är i sig ingen nyhet. Här hyllar man minsann inte långsam förvaltning! Varför man önskar ett "snabbt beslut" är en knepig fråga. I mycket förteckta ordalag betonade stadsfullmäktigeledamot Sari Sarkomaa (saml), som numera är minister, i ett pressmeddelande med rubriken "SDP pelaa Sipoo-kysymyksessä kaksilla korteilla" den 29 oktober att det är ansvartslöst att fördröja beslutet. Jag citerar ur meddelandet:

SDP:n puoluesihteeri Maarit Feldt-Rannan esittämä näkemys lykätä Sipoo-kysymyksen käsittelyä maaliskuun eduskuntavaalien yli on tyrmistyttävä, toteaa Kokoomuksen puoluevaltuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Sari Sarkomaa.

Toisaalla SDP:n johtohahmot ovat vahvasti olleet aloitteellisia ja aktiivisia asian ratkaisemiseksi ja toisaalla, suomenruotsalaisten sosiaalidemokraattien tilaisuudessa asiaa jarrutellaan. Näin tärkeässä asiassa kaksilla korteilla pelaaminen on vastuutonta. Asian viivyttämisestä maksaa kipeimmin korkeiden asumis- ja elinkustannusten kanssa sinnittelevät tavalliset keskituloiset helsinkiläiset.

Puheenjohtaja Heinäluoman on syytä selkeästi kertoa, mikä SDP:n kanta Helsingin ja muun pääkaupunkiseudun kehittämiseen oikeasti on. Asuminen on Helsingin seudulla sietämättömän kallista. Feldt-Rannan haluamaan Sipoo-asian lykkäämiseen SDP:n vaalitaktisista syistä ei ole yksinkertaisesti varaa.

HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007


Först i dagens tidning har Borgåbladet noterat att "Sibbo bjuder in ministrar". I Sibbos pressmeddelande "Sipoolta vierailukutsu ministereille Kiviniemi ja Vapaavuori" från i måndags heter det att "Erityisen tyytyväinen Sipoo on siihen, että metropolialueen kehittymisen kannalta avainasemassa olevat kunta- ja hallintoministeri Mari Kiviniemi ja asuntoministeri Jan Vapaavuori tuntevat hyvin seutukunnan olot ja erityishaasteet." Borgåbladet tolkar detta som att Sibboledningen är nöjd över att just Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori fått posterna som kommun- respektive bostadsminister.

I dagens Borgåblad ingår det även en artikel med rubriken "Satsa mindre i Östersundom". Bbl har talat med ordföranden för nämnden för teknik och miljö i Sibbo Rainer Karlsson, som säger att nämnden anser att planläggarna har överdimensionerat utbyggandet i Östersundom i utkastet till ny generalplan. Enligt nämnden för miljö och teknik bör Sibbo huvudsakligen satsa på att bygga ut Nickby och därefter Söderkulla. I sak delar jag själv helt denna uppfattning. Karlssons uttalande kan även tolkas som att politikerna i Sibbo har insett att Sibbo har lagen på sin sida i gränskonflikten med Helsingfors.

Biträdande statdsdirektör Pekka Korppinens (sdp) rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) har fått mycket uppmärksamhet i dagens tidningar. I en artikel med rubriken "Korpinen haluaa asuttaa Helsingin saaret" noterar Helsingin Sanomat att enligt Korpinen framtidsvision "'Sipoon tyhjiö' on täyttynyt ja siellä asuu kymmeniä tuhansia ihmisiä." Korppinen har gett Sibbo en hel delm utrymme i sin rapport. Avsnitt 4.5 har rubriken "Laajentuminen Sipooseen". Om "Sipoon tyhjiö" skriver Korppinen att "Sipoon tyhjiö on heijastunut varsin kielteisesti erityisesti Itä-Helsinkiin, joka on kärsinyt vakavasta työpaikkakadosta pääkaupunkiseudun elinkeinotoiminnan kallistuessa epäterveessä määrin länteen." Som om det vore Sibbos fel att Tekniska högskolan och Nokia finns i Esbo!

I avsnitt 2, "Pääkaupungin hallinnon erityispiirteet" skriver Korppinen att "Omakotitaloista tehdään – jos viranomaiset sen sallivat – satulinnoja, toimivasta yhdyskuntarakenteesta piittaamatta kuten on tapahtunut esim. Sipoon Karhusaaressa." Intressant nog sade Korppinen själv i artikeln "Hemligt möte för att ansöka om en ny gräns" i Hufvudstadsbladet den 22 juni 2006 att "Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag." Koppinens vision för Husö och området vid Husö är dock helt orealistiska. På området finns flera naturskyddsområden och största delen av området ligger klart under gränsen 3 meter över havsytan, som Helsingfors har ställt som lägsta golvnivå för ny bebyggelse. Att inkorporeringsförslaget överhuvudtaget blev aktuellt torde till stor del del bero på att Helsingfors sökte ersättande projekt till Koppinens planer för Sandhamn, som visade sig vara dåligt utredda och helt orealistiska. I sin rapport fortsätter Koppinen lika väl att måla upp orealistiska visoner av bebyggelse på Sandhamn med flera öar.

Namnet på sin partikamrat och namne Pekka Myllyniemi har Korppinen förvrängt. Jag citerar:

Nyt on tullut Sipoon vuoro. Selvitysmies Pekka Löytyniemen 30.11.2006 tekemän ehdotuksen mukaan Lounais-Sipoosta liitetään Helsinkiin vajaat 3 000 hehtaaria, joista osa on vanhastaan Helsingin kaupungin omistuksessa. Väkeä Helsinkiin liitettävillä alueilla on vähemmän kuin Vuosaaressa neljäkymmentä vuotta sitten. Molempia alueita yhdistää kuitenkin metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu.

Ställvis är Korppinen oasklig och spydisk. Korppinen talar bl.a. om "Sipoon 'musta aukio'". Vad säges om följande formuleringar?

... Sipoon väkiluku on vain yksi kymmenesosa Vantaan väkiluvusta. Kaikkinaisen kehityksen näin täydellinen pysäyttäminen on jo vaatinut Sipoon päättäjiltä erityislahjakkuutta.

Vad Korppinen skriver om spårvägsförbindelser till Sibbo är intressant och anmärkningsvärt. Jag citerar:

Kun eurooppalaisittain harvaan asutussa Helsingissä asuu 30 henkeä hehtaarilla, Sipoon nyt Helsinkiin liitettävillä alueilla asuu vajaa 1 henkilö hehtaarilla. On selvää, että jo kestävän kehityksen näkökulmasta Helsingin uusien ”liitosalueiden” tulee tukeutua raideliikenteeseen. Tällöin on kaksi vaihtoehtoa: joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen. Helsingin ja nykyisen Sipoon raja-alueilla on huomattavat Natura-alueet, joiden vaikutus tulee olemaan suuri tulevassa maankäytössä. Suunnittelutehtävä onkin mitä haastavin.

Korppinens funderingar kring spårförbindelser är speciellt intressanta med tanke på att kommunikationsminister Anu Vehviläinen har gett Banförvaltningscentralen i uppdrag att utreda om en ny järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg behövs. Se Yles notiser "HELI-banan väcks till liv igen", "Ny kustbana österut utreds" och "Helsinki-Pietari-radalle suunnitellaan uutta linjausta". Se även FNB:s notis "Behovet av östbana från Helsingfors utreds" och Kommunikationsministeriets pressmeddelande "Helsingin ja Pietarin välisen suoran ratalinjauksen tarpeellisuus syyniin". I pressmeddelandet står det bl.a. att "Työn lähtökohtana on selvittää ennen muuta Heli-radan (Helsinki–Loviisa–Kotka–Luumäki) mukainen ratakäytävä."

Helsingfors och "metropolen" borde lobba hårt för HELI-banan, men Helsingfors har byggt sin argumentering för en annektering av sydvästra Sibbo på nödvändigheten av att metrolinjen förlängs till Sibbo. Helsingfors planer för sydvästra Sibbo handlar just om "metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu", men om HELI-banan aktualiseras måste Helsingfors glömma planerna på en förlängning av Mellungsbackametron till Sibbo. Det medger även Koppinen indirekt.

22:30
Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Helibana alternativ till metro". Jag citerar ur ledarartikeln, som är skriven av Johanna Westman:

Alternativ fanns, att bygga storhamnen i Nordsjö var ett medvetet val.

Uppenbarligen fanns en annektering av sydvästra Sibbo redan då på ritbordet. Nu säger Korpinen nämligen att gränsjusteringen ger Nordsjö hamn luft under vingarna. Kan den ansvariga tjänstemannen tydligare medge det som han annars brukar förneka: att hamnen får det trångt i Nordsjö?
...

Helibanan är ett alternativ till metron, medger Korpinen för övrigt på tal om urbant tät bebyggelse i södra Sibbo.

Det är klart den är. Varför håller han då så enögt fast vid metron, som dessutom hotar Storskogen, ett regionalt viktigt grönområde?

Som bostadsminister bör Jan Vapaavuori (saml) grundligt sätta sig in i de samhälleliga fördelarna av en kustbana österut, till att börja med till Borgå. Det gäller att se längre än till Helsingfors gräns.

Vapaavuoris efterträdare? Den 24 april 2007


Av dagens tidningar har åtminstone Hufvudstadsbladet och Uutislehti 100 noterat att Sibbo bjudit in Vapaavuori och Kiviniemi till Sibbo. Rubriken i Uutislehti 100 är "Sipoo kutsui ministerit kyläilemään". Pressmeddelandet, som notisen bygger på, har i sin helhet publicerats på Kauppalehtis webbplats.

Det kommer inte att bli lätt för Hannes Manninens efterträdare. Vapaavuoris trovärdighet som minister har redan ifrågasatts med enledning av hans brottsregister, som fick stor uppmärksamhet i gårdagens Iltalehti. Under 20 % av nästan 3000 personer som Iltalehti frågat anser att Vapaavuori är "riittävän nuhteeton ministerin tehtävään". Vapaavuoris synliga roll i Helsingfors rövartog gör inte precis bilden bättre.
Styrelsen för Samlingspartiets Helsingforskrets föreslår att Suvi Rihtniemi blir Jan Vapaavuoris eftersträdare som stadsstyrelseordförande i Helsingfors. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Suvi Rihtniemestä tulossa Helsingin kh:n puheenjohtaja". Jag citerar ur artikeln:

Kaavoitettavaa maata löytyy Vuosaaren sataman vapauttamista entisistä satama-alueista. Mutta myös ihmisten kovasti haluamia pientaloja on pystyttävä kaavoittamaan.

"Jonkin verran Helsingin omien rajojen sisälle, mutta toivon myös, että Sipoon kysymys ratkeaa nopeasti."

Tällä Rihtniemi viittasi Lounais-Sipoon liittämiseen Helsinkiin, mikä on tulossa valtioneuvoston päätettäväksi.

Rihtniemi har i gruppanförandet vid stadsfullmäktigemötet det 11 jaunuari 2006, i gruppanförandet den 21 juni och gruppanförandet den 29 november uttalat sig i Sibbofrågan, men jag har svårt att bedöma i vilken mån ställningstagandena motsvarar hennes egen ståndpunkt. Åtminstone följande satser ur det sistnämnda anförandet torde hon inte vara upphovsman till:

Nyt seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu.

Eller kanske det just är Rihtniemi som skrivit raderna, som finns i så väl Pekka Myllyniemis rapport som i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen (MS Word)? På Yles valmaskin säger Rihtniemi följande:

Sipoon luonaisosan liittäminen Helsinkin on erittäin tärkeää yhtenäisen kaupunkirakenteen saamiseksi. Alue olisi saatavissa metron piirin ja sinne voisi rakentaa niitä kovin haluttuja pientaloja

Välkomna till Sibbo. Den 23 april 2007

Yle Internytt har i notiser med rubrikerna "Sibbo bjöd in Vapaavuori och Kiviniemi", "Ministrar inbjuds till Sibbo" och "Sipoo kutsuu Kiviniemen ja Vapaavuoren vierailulle" noterat att kommundirektör Markku Luoma har inbjudit ministrarna Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi att besöka Sibbo. Notiserna lär baserasig på ett pressmeddelande, men kommunstyrelsens ordförande omnämnde inbjudan på sin blogg redan i fredags.

Få se om Vapaavuori & Kiviniemi tackar ja till inbjudan. Det kommer inte att bli lätt för dem att byta roll från Helsingforspolitiker till rikspolitiker då det gäller Sibbo. Ifall av ett ministerbesök lär Sibboborna inte stå längs vägkanten och vinka med flaggor. Nedan en lämplig välkomstviedo, som jag hittat på Youtube.


Sibbofarsen fortsätter. Den 22 april 2007

Helsingin Sanomat skriver idag under rubriken "Reilusti Helsingin herra" om Jan Vapaavuori följande: "Jan Vapaavuori, 42, asuntoministeri, kokoomus Vapaavuori on reilu mies: reilusti oikeistolainen, reilusti kovis, reilusti kiipijä ja reilusti isojen asialla pieniä ja Sipoota vastaan." HS är naturligtvis ironisk, men tidniningen noterar även att "Vapaavuoren sovitetut synnit muuttuvat pikkuhiljaa pääomaksi, koska ne palvelevat kovan kundin imagoa." I huvudatikeln med rubriken "Erikoinen eliitti" frågar sig HS "miksi ihmeessä uuteen hallitukseen on valittu eduskunnasta juuri ne kaikkein erikoislaatuisimmat ja eniten julkisuutta keränneet yksilöt?" och nämner i sammanhanget "nuorena rötöstellyt Jan Vapaavuori", som föranleder "motstridiga tankar".

Om Mari Kiviniemi skriver HS att "Maakuntien nainen hän ei enää ole, mutta helsinkiläisyyskään ei ole uskottavaa". Valen av Mari Kiviniemi till kommunminister och Jan Vapaavuori till bostadsminister är på många sätt spektakulära. Utnämningarna av Kiviniemi och Vapaavuori hade kanske fått en ännu större medieuppmärksamhet, om inte det i Vanhanen II ingick flera andra kontroveriella ministrar. En fråga som förtjänar större uppmärksamhet än Vapaavuoris brottsregister och tuffa profil är bostadsministerns moraliska jävighet i frågor som berör sydvästra Sibbo. Som pricken på i:et fungerar Tatu Rauhamäki, som är viceordförande i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, som Vapaavuoris specialmedarbetare!

Min prenumeration på Sipoon Sanomat har gått ut. Därför läste jag först igår torsdagens tidning. (Sipoon Sanomat utkommer en gång i veckan.) Ledaren i torsdagens tidning har rubriken "Sipoo-farssiin uudet käänteet ja roolitukset". Ledaren handlar dels om utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till ministrar, dels om klagomålet till justitiekanslerns angående Vanda stadsstyrelsemöte i Köpenhamn förra juni. Jag citerar ur ledarartikeln:

Kesäteatteripläläykset mennen tullen voittava Sipoon rajafarssi on saanut taas uusia käänteitä ja uudet pääosanesittäjät.

Tosin uusi pääpari, keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi ja kokoomuslainen asuntoministeri Jan Vapaavuori, ei välttämättä lupaa Sipoolle hyvää. Molemmat ovat vahvoja helsinkiläisiä ja tähän saakka liputtaneet vahvasti rajansiirron puolesta.

Vapaavuori on jo kylläkin ehtinyt televisiohaastattelussa sanoa olevansa jäävi Sipoo-asiasta päätettäessä, mutta tämä ei vielä kuntarajoja pelasta.

I fredags skrev Hufvudstadsbladet om Mari Kiviniemi att "Frågan är om hon är jävig liksom bostadsminister Jan Vapaavuori (saml) kanske är?" I samma tidning sade Jan Vapaavuori " Jag har inte sagt att jag är jävig utan att frågan om jäv ska utredas." Eftersom det enligt min uppfattning är självklart att Vapaavuori är jävig att ta ställning till förslagen på en annektering av sydvästra Sibbo, antog jag att jävighetsfrågan hans möjlighet att som bostadsminister ta ställning till planläggningsfrågor som berör sydvästra Sibbo. Nu har jag tagit del av måndagens sändning av TV-nytt och inser att Vapaavuori till Hbl faktiskt understryker är att han inte sagt att han är jävig att ta del i behandlingen av annekteringsfrågan! Till TV-nytt säger han att om kommunministern för fram frågan till behandling, så kommer han att fråga justitiekanslern huruvida han är jävig att ta del i behandlingen.

Vad än justitiekanslern säger, så torde Vapaavuori hålla sig borta från en eventuell behandling av annekteringsfrågan. Vapaavuori vill väl inte riskera att beslutet ogiltigförklaras på grund av hans jävighet. Kiviniemis jävighet är kanske inte lika uppenbar, men hennes roll är här betydligt mera problematisk än Vapaavuoris roll. Hur skall Kiviniemi som kommunminister utan förhinder kunna leda beredningen av frågan i inrikesministeriet?

Om stadsstyrelsemötet i Köpenhamn skriver Sipoon Sanomat bl.a. följande:

Sipoolle eduksi saattavat olla farssin muut uudet juonikuviot, ainakin yleisen mielipiteen tasolla. Vantaan kaupunginhallitus antoi kesäkuussa Kööpenhaminan reissullaan siunauksensa Helsingin aluevaateille Vantaalla ja Sipoossa. Päätöksen pohjana olleet luvut ovat kuitenkin olleet täyttä puppua. Helsinki on esimerkiksi ilmoittanut omistavansa luovutusalueella selvästi enemmän maata kuin mitä tosiasiassa omistaa ja myös luovutusalueen asukaslukukin heitää aivan häränpyllyä.
...

Mikäli koko rajaprosessista paljastuu aina vain uusia kämmähdyksiä ja mokia, joku niistä saattaa olla juuri se Sipoon pelastus. Jos virheitä tulee tarpeeksi tai tarpeeksi vakavia, ei niitä voida ohittaa olankohtauksella.

I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Vantaan päättäjille syötettiin rajansiirrosta pajunköyttä". Därtill ingår en kommenterande text med rubriken "Kuka hömelö lipsautti Vantaalle väärät luvut?"

Jag har missat Nylands miljöskyddsdistrikts och Helsingfors naturskyddsförenings utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025 (pdf) från den 13 april. Medlemsföreningarna i Finlands naturskyddsförbund har förhållit sig mycket kritiska till Helsingfors planer för sydvästra Sibbo, men nu får även Sibbos egna planer kritik. Kritiken av utkastet till generalplan träffar å andra sidan även Helsingfors planer för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur utlåtandet:

Yleiskaavamateriaalin liitteinä olevista pöytäkirjoista käy selkeästi ilmi, että Sipoon uutta yleiskaavaa on valmisteltu jo hyvissä ajoin ennen Helsingin tekemää rajansiirtoesitystä. Kaavan hyväksymiskäsittelyä on kaavailtu kesään 2008 – ajankohtaan, jolloin Itä-Uudenmaan uusi maakuntakaava kohtalaisella todennäköisyydellä olisi jo kuulutettu voimaan. Näin olisi ollut hyvä.

Kuitenkin Helsingin tehtyä esityksensä rajansiirrosta, Sipoon kunnanhallitukselle on esitetty, että Sipoon rajojen turvaaminen edellyttää kaavoituksen nopeuttamista. Päätös nopeuttamisesta on myös tältä pohjalta tehty ja samalla on nostettu Sipoon väestönkasvuarviota merkittävästi ylöspäin. Rajansiirtokysymyksellä ja Sipoon kaavoituksella ei kuitenkaan ole todellisuudessa mitään tekemistä toistensa kanssa, kuten useissa Sipoon kunnan tilaamissa lainoppineiden lausunnoissakin on todettu, vaan ne ovat selkeästi erillisiä kysymyksiä.

Manipulering. Den 21 april 2007

Den spektakulära utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till Hannes Manninens efterträdare har gett Sibbofrågan extra medieuppmärksamhet under den gångna veckan. Regeringsprogrammets metropolpolitik har även fått extra uppmärksamhet genom att hela en fjärde del av ministrarna i den nya regeringen kommer från Helsingfors. Liksom den övriga ministrarna från Helsingfors har utbildningsminister Sari Sarkomaa (saml) tagit ställning i Sibbofrågan. I sitt första blogginlägg "Kesää ennen tärkeitä päätöksiä" från den 29 juni 2006 skriver stadsfullmäktigeledamot Sarkomaa att "Kaupunginvaltuuston kesätaukoa edeltävän kokouksen päätös ehdottaa valtioneuvostolle, että osa Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin, oli todella tervetullut." I sitt rundbrev "Sari Sarkomaan kuukausikirje Helsingissä 22.6.2006" skriver Sarkomma följande:

Kevätkauden viimeinen kaupunginvaltuusto istui yömyöhään. Kokous oli historiallinen, sillä teimme päätöksen esittää valtioneuvostolle, että osa Sipoota liitettäisiin Helsinkiin. Asia on äärimmäisen tärkeä meidän helsinkiläisten asuntotilanteen kannalta.

Sarkomaa torde dock inte vara inblandad i mygelhärvan. Om det vittnar hennes bedömning av KSSR (PARAS) i rundbrevet. Jag citerar vidare ur brevet, som är daterat dagen efter Helsingfors annekteringsbeslut:

Vuosikymmenten tärkein uudistus koki varsinaisen mahalaskun maanantaina, kun kunta- ja palvelurakenneuudistuksen sisällöstä ei päästy sopuun. Hallituksen keskeisten ministereiden ns. kolmen koplan päätös antaa puitelain valmistelulle viikon lisäaika tuskin tuo ratkaisevaa läpimurtoa.

Sopuun pääsyä on eniten vaikeuttanut päähallituspuolueiden keskustan ja Sdp:n erimielisyydet uudistuksen keskeisistä linjoista. Keskusta vastustaa kuntarakenteisiin puuttumista ja Sdp puolestaan kaihtaa jyrkästi palvelujen tuotantotapoihin koskemista.

Miten tästä umpikujasta päästään pois, onkin hyvä kysymys. Mitä pidemmälle uudistus lykkääntyy, sitä heikommaksi käyvät mahdollisuudet päättää sen sisällöstä vielä ennen eduskuntavaaleja. Hallituksen epäonnistuminen olisi jälleen kerran osoitus siitä, että punamulta on kyvytön tekemään päätöksiä suomalaisten hyvinvoinnin turvaamiseksi.

Sarkomaa misstog sig. Veckan efter midsommaren lyckades Manninens arbetsgrupp av förekommen anledning uppnå enighet. I sitt blogginlägg från den 29 juni konstaterar Sarkomaa att "Kun täysin eri mieltä olevat osapuolet ottavat toisistaan torjuntavoiton, ei kuntauudistuksen lopputulos voi olla kuin laiha ja vailla rohkeita linjauksia oleva lässähdys, jossa välttämättömäksi tiedetyt uudistukset siirretään tulevaisuuteen." Socialdemokraterna, eller partiets representanter i Manninens strukturgrupp Rakel Hiltunen, hade överraskande accepterat att "nödvändiga" reformer uteblev. Sarkomaa torde höra till de många Helsingforspolitiker som vilseletts i Sibbofrågan. Det antyder även Sarkomaas kommentar på Yles valmaskin angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Jag citerar ur kommentaren:

Helsingin lähialueita on liitetty osaksi pääkaupunkia kuluneiden vuosikymmenien aikana. Alueliitokset ovat vakiintunut käytäntö kasvattaa pääkaupunkiamme. Esimerkiksi Haagan kauppala ja Lauttasaari sekä Munkkiniemi, jotka kuuluivat aikoinaan Huopalahden maalaiskuntaan, on liitetty Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä.

Speciellt Jan Vapaavuori, Hannes Manninen och Lara Kolbe har jämfört de ovannämnda stadsdelarnas öde 1946 med sydvästra Sibbos öde i samtiden. Sarkomaa, som är född i Tammerfors och tog studenten i Vilmanstrand, torde inte känna till Hoplax landskommuns korta historia. Hon upprepar bara vad andra i propagandistiskt syfte sagt före henne.


Att Helsingfors stads administartiva område tidigare vuxit är inte relevant då det gäller att ta ställning till huruvida Helsingfors planerade utvidgning österut är berättigad. Fram till 1865 var Finland administrativt indelat i städer och socknar, vars lagliga rättigheter var olika. Många städer omringades av en enda socken, som kunde ha samma namn som staden. Staden kunde utgöra socknens administrativa centrum; staden och socknen hade ofta en gemensam kyrka. Genom den nya kommunförvaltningen från år 1865 omvandlades socknar till landskommuner, men ända fram till år 1977 hade städer andra juridisk rättigheter och skyldigheter än (lands)kommuner.


En bland många socknar som år 1865 ombildades till landskommun var Helsinge (Helsingin pitäjä/ Helsingin maalaiskunta). Landkommunerna var uttryckligen ämnade som administrativa enheter för landsbygd. För att ett stadssamhälle skulle kunna växa var det ibland nödvändigt att gränsen mellan staden och landskommunen justerades. I början av 1900-talet hade delar av Helsinge landskommun utvecklats till förstäder till huvudstaden. Utvecklingen ledde till att bl.a. Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredriksberg (Pasila) bröt sig ut ur landskommunen och år 1920 bildade en egen landskommun, Hoplax. Från första början utgjorde kommunen ett osammanhängande område. Mellan Drumsö och Munknäs låg den församlingsägda ön och enklaven Lövö, som fortfarande hörde till Helsinge landskommun. Situationen förvärrades ytterligare då Haga redan två år efter kommunens grundande blev en separat köping. Därefter bestod Hoplax kommun av tre separata områden, som saknade stadens rättigheter då det gällde handel och skyldigheter då det gällde planläggning. Situationen var på många sätt ohållbar.

Då utredningsman Yrjö Harva år 1936 föreslog att Hoplax landskommun skulle inkorporeras med Helsingfors hade kommunen existerat i sexton år. Att Hoplax kommun överhuvudtaget hade grundats berodde på att Drumsö, Munksnäs, Haga och Fredrikberg redan i praktiken hade vuxit samman med huvudstaden. Att liksom Kolbe, Vapaavuori och Sarkomaa här jämföra Östersundom, som i århundraden varit en del av Sibbo, med Drumsö är absurt. Kolbe, vars doktotorsavhandling handlar om villastaden Brändö, vet naturligtvis bättre. Sarkomaa torde döremot vara offer för vilseledande information. Historien har manipulerats i politiskt syfte; Sarkomaa har liksom många andra helsingforspolitiker utsatts för manipulering.

Tassarna bort från Sibbo, jäviga ministrar. Den 20 april 2007

I dagens Hufvudstadsblad ingår två korta texter om "Sibboministern" Mari Kiviniemi och bostadsminister Jan Vapaavuori. Rubrikerna är "Sibboministern tiger bestämt" respektive "Vapaavuori fick hemläxa". Båda texterna handlar om ministrarnas eventuella jäv i Sibbofrågan. Om Kiviniemi skriver Hbl följande:

Mari Kiviniemi (c) sitter i Helsingforsfullmäktige och var med om "junibeslutet", Helsingfors anhållan om gränsjustering mellan huvudstaden och Sibbo. Nu ligger annekteringen på hennes, region- och kommunministerns, bord. Frågan är om hon är jävig liksom bostadsminister Jan Vapaavuori (saml) kanske är?

Kiviniemis kommentar till Hbl lyder "ingen kommentar". Hon säger vidare att hon inte kan ta ställning till frågan om jävighet nu. Om Vapaavuori skriver Hbl följande:

Beträffande Sibbo och frågan om annekteringen förtydligar Vapaavuori:
Jag har inte sagt att jag är jävig utan att frågan om jäv ska utredas.

Klart är att Vapaavuori är jävig att som medlem i statsrådet ta ställning till annekteringsförslagens laglighet. Vad jag förstår är det frågan huruvida Vapaavuori även har förhinder att i egenskap av bostadsminister ta ställning till planläggningen av sydvästra Sibbo som skall utredas. Frågan om Kiviniemis jäv torde gälla inrikesministeriets beredningen av frågan. Utnämningen av duon Kiviniemi & Vapaavuori som Hannes Manninens efterträdare kan visa sig vara en lyckoträff för Sibbo. Jag skulle inte bli överraskad om justitiekanslern skulle ge så väl Kiviniemi som Vapaavuori rådet "tassarna bort från Sibbo".

I en text med rubriken "Vanhasen toinen hallitus" i dagens Helsinginsanomat presenteras ministrarna kort. Om Vapaavuori noteras det "Tullut tunnetuksi Sipoon kaappaajana." Om Kiviniemis politiska profil heter det bl.a. "Tarvittaessa käyttää voimakkaitakin ilmaisuja poliittisessa kielenkäytössään."

I en artikel med rubriken "Helsinkiläisille joka neljäs hallituspaikka" i onsdagens nummer av Helsingin Sanomat säges det följande om förvaltnings- och kommunminister Kiviniemi:

Mari Kiviniemi raivaa uraa citykepulaisuudelle puolueensa varapuheenjohtajana. Alun perin Vaasan vaalipiiristä eduskuntaan tullut Kiviniemi on kovin stadilainen esimerkiksi Sipoo-kysymyksessä.

Christel Liljeström berättar i ett blogginlägg att "Sibbo kommun har i dag inbjudit minister Vapaavuori och minister Kiviniemi till gemensam palaver till Sibbo för att ge dem en aktualitetsöversikt om planläggningssituationen i Sibbo." Om Vapaavuori skriver hon i samma blogginlägg "Pyh, om inte han är jävig så är väl ingen!"

I ledarartikeln "Nya vindar samsas med gamla synder" i morgondagens nummer av Borgåbladet räknar Jan-Erik Andelin upp de nya ministrarnas gamla synder. (Misshandel och stöld.) Andelin tilläger dock att "om vi talar om gamla synder borde vi hellre gå in i politikens kärna framom att älta huruvida bostadsministern har kört i fyllan nån gång (vilket han har)." Jag håller med. Det är mycket intressantare att bevaka huruvida Vapaavuori är opartisk som bostadsminister än att gräva i hans gamla förseelser.

I en artikel med rubriken "Metropoliohjelmasta ministerien" i dagens Helsinginuutiset presentaras de fem ministrarna från Helsingfors. Om Kiviniemi skriver gratistidningen följande:

Kiviniemi aikoo jatkaa edeltäjänsä Hannes Mannisen (kesk) aloitteellista ja neuvottelevaa linjaa Helsingin seudun kanssa.
– Linjana on tiivistää kuntien yhteistyötä. Valtion ote pysyy jämäkkänä. Valtio voi olla liikettä aikaan saava voima, mutta se myös sitoutuu seudun kehittämiseen, Kiviniemi määrittelee.
Lounais-Sipoon liitosta Helsinkiin Kiviniemi ei tässä vaiheessa kommentoi.

Om Vapaavuori skriver tidningen följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja on profi loitunut pääkaupunkiseudun määrätietoisena yhdistäjänä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan puheenjohtaja ja Sipoon nurkkauksen pääarkkitehteja.

Enligt överenskommelse. Den 19 april 2007


I ledarartikeln "Metropolipolitiikkaa" i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset kan man läsa följande:

Uusi hallitus joutuu heti työnsä alkuvaiheessa ottamaan kantaa myös aiemman hallituksen käynnistämään hankkeeseen, jolla osia Sipoosta liitettäisiin Helsinkiin. Ennakkomerkkien mukaan tämäkin hanke etenee sovitusti.

Det ovanciterade påpekandet har tydligen uppfattats som så viktigt att man sammanfattat det till ett konstruerat citatutdrag med ordalydelsen "Ennakkomerkkien mukaan Sipoon nurkan liittäminen Helsinkiin etenee sovitusti." Jag vore mycket intresserad av vilka "tecken" Helsingin Uutiset ser. Anmärkningsvärt är att Helsingin Uutiset här talar om "hallituksen käynnistämä hanke" och att man säger att "hanke etenee sovitusti". För att någonting skall förlöpa enligt överenskommelse, måste någon ha kommit överens om någonting.

I dagens Borgåblad handlar ett helt uppslag om förslag till ändringen av kommunindelningen i Östnyland. En kortare text på uppslaget har rubriken "Nya kommunministern har klar åsikt om Sibbo". Texten bygger på Kiviniemis pressmeddelandet från den 2 december. Två av artiklarna på uppslaget finns fritt tillgängliga i html-version på tidningens webbplats: "Delar av Pernå och Sibbo i stort Borgå?" och "Boxbor ser hellre ett stort Borgå än ett stort Hfors".

Lars Stormbom hör till de få före detta riksdagskandidater som forstsatt att skriva blogg efter valet. Stormbom skriver läsvärda blogginlägg både på finska och svenska. Dagens blogginlägg har rubriken "Metropoli on päässäsi".

Minister med lantiskomplex. Den 18 april 2007

I ledarartikeln "Regionreformen står i farstun" i dagens Hufvudstadsblad kommenterar Johanna Wessman valet av Kiviniemi till kommunminister:

Som nyinflyttad helsingforsare torde Kiviniemi ha stort intresse av att profilera sig som sådan på gott och ont. Det stärker huvudstadsregionens positioner, men i Sibboperspektiv ser saken annorlunda ut.

Även i bildtexten till artikeln "Kvinnorna i majoritet Väyrynen minister trots allt" kommenteras Kiviniemis ministerportfölj. Jag citerar:

Mari Kiviniemi får en tung portfölj i den nya regeringen. Hon blir kommun- och förvaltningsminister och hör till dem som kanske får ta ställning till Sibbofrågan.

Det blir kanske Kiviniemis uppgift att ta ställning till om det finns förutsättningar för Pekka Myllyniemis förslag, så att frågan kan föras vidare till statsrådet. Kiviniemi måste dock jäva sig då regeringen eventuellt tar Myllyniemis förslag till behandling.

Idagens Borgåblad ingår en intrevju med Samlingspartiets partisekreterare Taru Tujunen. Intervjun handlar till en stor del om Sibbofrågan.

Yle Internytt/ Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Bostadsministern inget hot i Sibbo".

Kiviniemis extrema uttalanden i Sibbofrågan kan förklaras med att hon är nyinflyttad helsingforsbo, men de kan även förklaras med att lantispartiet Centern är inflyttad i huvudstaden. Centern har under Matti Vanhanens ledarskap satsat målmedvetet på att erövra huvudstaden. Bevarandet av flygstationen i Malm och inkorporeringen av sydvästra Sibbo har här haft en central roll. Kiviniemis post som partiets viceordförande, vikarierande minister och nu ordinarie kommunminister är andra viktiga medel i projektet att etablera Centern i huvudstaden. Kiviniemis uttalanden i Sibbofrågan är till sitt innehåll närmast identiska med de uttalanden som Centern i Helsingfors har gjort.

Jag har tidigare citerat partidistriktets ställningstagande från den 1 december "Helsingin Keskusta: Vauhtia Sipoon alueliitoksiin". Här vill jag bara påminna om att Centern i Helsingfors angående annekteringsförslagens lagliga förutsättningar i ställningstagandet säger att "Näin tärkeän ja historiallisenkin ratkaisun kohdalla ei pidä tuijottaa kuntalain prosentteja." Jag hoppas att Kiviniemi inte personligen står bakom denna uppfattning. Å andra sidan är det Högsta förvaltningsdomstolen som har sista ordet. För dem som framför allt vill bevara naturen och landskapet i sydvästra Sibbo är en utdragen rättsprocess inte nödvändigtvis ett dåligt alternativ.

I gårdagens blogginlägg citerade jag Kiviniemis pressmeddelande från den 2 december. I verkligheten var det en modifierad version från Kiviniemis hemsida som jag citerade. Här har påståendet "Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan" bytts ut mot det mera sansade om påståendet "Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan." Påståendet "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin" har bytts ut mot "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin." Även andra mindre justeringar har gjorts. Jag citerar därför på nytt pressmeddelandet i den form som det har på Centerns webbplats:

Keskustan varapuheenjohtajan, Helsingin kaupunginvaltuutettu Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseeen. Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

- Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa. Liitos on perusteltu yhdyskuntarakenteen eheyttämisen sekä pääkaupunkiseudun ja koko maan kilpailukyvyn ja kehittämisen kannalta.

I ledarartikeln "Pernå är i traktens tuppspel" i morgondagens Borgåblad skriver Jan-Erik Andelin följande:

Den gångna vintern i Östnyland har färgats av den kommunala bataljen mellan Helsingfors och Sibbo. Den är ingalunda slut än – i synnerhet inte som centern har utnämnt sin Helsingfors-prinsessa Mari Kiviniemi, 38, till ny kommunminister.

En ny kommunminister. Den 17 april 2007


Helsingin Sanomat presenterar en artikel med rubriken "Kokoomuksen, vihreiden ja Rkp:n ministerit" i dagens tidning de nyvalda ministrarna. Om Jan Vapaavuori noteras "Tunnetaan Sipoon kaappaajana." I en annan artikel med rubriken "Pääkaupunkiseutu pääsi vihdoin omana alueenaan hallitusohjelmaan" och underrubriken "Valtion metropolipolitiikka Helsingin, Espoon ja Vantaan tueksi" får Vapaavuori mera uppmärksamhet. Jag citerar:

Asuntoministeriksi nimitettävä Jan Vapaavuori (kok) jättää tehtävänsä Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtajana. "Jätän eroanomukseni heti, kun ministeriys on virallistettu", Vapaavuori kertoi.
...

Tuleva asuntoministeri tyytyi raottamaan tulevaa rooliaan maanantaina lähinnä vaieten ja kehumalla hallitusohjelmaa. Voisiko siellä vaadittu 'yhdyskuntarakenteen eheytyminen' tarkoittaa metron vetämistä pian Sipooseenkin?

"En ota siihen kantaa. Ohjelman tarkemmat sisällöt hiotaan myöhemmin", Vapaavuori muotoili.

16:00
Mari Kiviniemi (c) blir ny kommunminister! Att Mari Kiviniemi utses till kommunminister när Jan Vapaavuori redan utnämnts till bostadsminister är spektakulärt. Det vore lätt att tolka det hela som ett bevis på att man försöker rädda en överenskommelse mellan å ena sidan Manninen och Centern och å andra sidan Helsingfors och SDP. Centern kan dock ha andra motiv till att välja sin enda riksdagsman från Helsingfors till kommunminister. Kivimäki torde ha backats upp av Vanhanen. Sammanlagt blir det hela fem ministrar från Helsingfors i den nya regeringen. Helsingfors valkrets har 21 platser i riksdagen.

Hannes Manninen (c) sitter inte med i nästa regering. Antti Kaikkonen var nära att få platsen som utrikeshandels- och utvecklingsminister, men portföljen gick till Paavo Väyrynen med rösterna 41 - 36. Matti Vanhanen blir således den enda ministern från Nylands valkrets med 32 platser i riksdagen. Man kan fråga sig i vilken mån Vanhanen kommer att representera de nyländska riksdagsmännens åsikt i Sibbofrågan.

Av de nylänska riksdagskandidater som valdes in i riksdagen meddelade en enda (Tapani Mäkinen) eller 3 % att han är helt av samma åsikt angående påståendet "Helsingin laajeneminen Sipooseen on oikeutettua, sillä pääkaupunki tarvitsee lisää maata asuntorakentamiseen." (Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo. Huvudstaden behöver nya områden för bostadsproduktion.) Sex eller 19 % meddelade att de är delvis av samma åsikt. En av dessa sex är Matti Vanhanen. Nio eller 28 % meddelade att de var delvis av annan åsikt, medan hela sexton eller 50 % var helt av annan åsikt. Se diagrammet ovan! (Klicka på bilden för förstoring.) Med andra ord är knappt 22 % av tiksdagsmännen från Nylands valdistrikt helt eller delvis av åsikten att Helsingfors expansion till Sibbo är berättigad, medan över 78 % anser att en expansion österut inte är berättigad. Motsvarande siffror för Helsingfors valkrets är 81 % respektive 10 %. Som tur är är det riksdagen och inte regeringen som har den lagstiftande makten.

Vanhanen och samtliga ministrar från Helsingfors har redan på ett eller annat sätt tagit ställning i Sibbofrågan och bör betraktas som jäviga att ta ställning till annekteringsförslagens laglighet. För att rädda sitt och sina kollegers ansikten skulle Kiviniemi göra klokt i att se till att regeringen inte alls behöver ta ställning i frågan. (Se Regeringen behöver inte fatta något beslut. Den 11 april 2007.) Det är möjligt att Kiviniemis uppgift framför allt är att sopa undan de brottsspår som Hannes Manninen lämnat efter sig på inrikesministeriet. Någon glasnost lär det inte bli, då Kiviniemi själv har skelett i garderoben.

Kiviniemi, som tidigare varit Matti Vanhanens consigliere, var vikarierande minister ifjol. Tillsammans med Centern i Helsingfors har hon starkt tagit ställning för en annektering av sydvästra Sibbo. Nedan citerade stycken är från hennes rundbrev "Marin Helsinki-kirje 3/2006" daterat den 20 oktober 2006:

Helsingin kaupunki esitti alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tukemana loppukesästä, että osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta liitettäisiin Helsinkiin. Me keskustalaiset valtuutetut kannatimme maa-alueiden liittämistä kaupunkiin, koska tonttitarjontaa ei ole kyetty lisäämään kuntien välisin sopimuksin.

Sipoon alueiden liittämisellä saadaan helpotusta Helsingin tonttipulaan, sillä kaupungin nykyinen asuntokanta ei vastaa ihmisten toiveisiin ja tarpeisiin. Liitettävän alueen suunnittelun painopiste tulee olla pienimuotoisessa ja laadukkaassa, kohtuuhintaisessa sekä kulttuurimaisemaa vaalivassa kaupunkirakentamisessa. Ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa-alueilleen. Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä ilmailukäytössä keskusta tukee.

I ett pressmeddelande från den 2 december meddelade Kiviniemi bl.a. följande:

Keskustan varapuheenjohtajan ja Helsingin kaupunginvaltuutetun Mari Kiviniemen mukaan Keskusta tukee kaupungin pyrkimyksiä käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen.

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri ennen kuin kysymyksessä päästiin eteenpäin. Kiviniemen mukaan Keskustan tavoitteena on, että nykyhallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Överborgmästare Jussi Pajunen har idag i ett blogginlägg med rubriken "Seutusanastoa" uttryckt sin entusiasm över "metropolpolitiken" i regeringsprogrammet. Samtidigt passar han på att försöka reda ut begreppen. Indirekt medger han att pratet om "metropolen" baserar sig på ett missförstånd av det engelska begreppet "metropolitan area".

Nedan Timo Harakkas kommentar till valet av Jan Vapaavuori till bostadsminister. Bilden med (går)dagens vinnare och förlorare är från Harakkas kolumn "Merikukka ja Mehukatti" i dagens nummer av tidningen Metro.

Ministerportföljer utdelade. Den 16 april 2007


I en text med rubriken "Uudessa hallituksessa 20 ministeriä" ger Helsingin Sanomat förslag till ministrar. Om kommun- och förvaltningsministern skriver tidningen att "Hannes Manninen olisi turvallinen valinta." På vilket sätt Manninen skulle vara ett "tryggt val" förstår jag inte. Fastän han skulle fortsätta som kommunminister kunde han knappast uppfylla de löften som han torde ha gett år Rakel Hiltunen (sdp) med flera. Freden med Helsingfors och Sdp kan inte tryggas genom att ha Manninen att sitta kvar. Själv skulle jag betrakta Manninen som en risk och en belastning som Vanhanen absolut bör göra sig av med. Tänk om medierna skulle få för sig att utsätta ministrarna för lite undersökande journalistik! Centerns ministrar torde utnämnas först på tisdag.

Om inrikesministern skriver Helsingin Sanomat att "Jan Vapaavuori olisi kovan linjan kokoomusnimi." Vapaavuoris trovärdighet kan få sig en stöt när Sibbofrågan avgörs och det kommer fram att Vapaavuori bluffat. Det är inte mycket idé med en hård linje, om den hårda linjen saknar lagliga förutsättningar att leda till resultat.

13:00
Samlingspartiet har utsett Jan Vapaavuori till bostadsminister!

I Fyrans nyheter lyftes Vapaavuoris långa brottsregister fram, men inte hans roll i Sibbofrågan. Som minister kan Vapaavuori inte fortsätta som stadsstyrelseordförande. Vapaavuori är, om någon, lika väl jävig att ta ställning till lagligheten i Myllyniemis eller Helsingfors annekteringsförslag. Bostadsministerns portfölj, som hör till miljöministeriet, är en av de lättaste. För Hannes Manninen var uppgiften som bostadsminister en bisyssla vid sidan av rollen som kommun- och regionminister. Till skillnad till Manninen kommer Vapaavuori inte att ha någon kommunministerportfölj som vapen att hota med för att driva regeringens bostadspolitik. (Se Två taburetter. Den 10 februari 2007.) Visst är det pikant att Vapaavuori skall ärva bostadsministerns portfölj av Manninen. Eftersom Vappavuori hållit en hög profil i Sibbofrågan, har hans delaktighet i Helsingfors myglande fått en viss uppmärksamhet i medierna. I verkligheten torde dock stadsfullmäktigeorförande Hiltunen vara den huvudskyldige till att Helsingfors myglat tillsammans med Manninen. Det blir ändå spännande att se om Manninen skall fortsätta som kommunminister.

Även Astrid Thors (sfp), Sari Sarkomaa och Tuja Brax (grön) är blivande ministrar och invalda från Helsingfors. Thors har från första början starkt tagit avstånd från annekteringsplanerna, medan Sarkomaa och Brax i egenskap av stadsfullmäktigeledamöter röstade för Helsingfors annekteringsförslag den 21 juni.

Yle Internett/ Östnyland har i en notis med rubriken "Bra regeringsprogram för Östnyland" kommenterat regeringsprogrammet ur Sibbos synvinkel. Jag citerar:

överlag är programmet bra, säger Nylander, i synnerhet med tanke på Sibbo-frågan. Den nya regeringen kommer inte att ta ställning till marktvisten mellan Sibbo och Helsingfors, Sibbo-frågan finns inte alls med i regeringsprogrammet. Kommunstyrelseordförande i Sibbo, Christel Liljeström, är inte överraskad över det här. Hon hade inte heller väntat sig att regeringen skulle ta ställning till marktvisten.

...
Beträffande Sibbo kan ännu konstateras att det nya regeringsprogrammet innehåller en benämning om att man skall börja med en speciell metropolpolitik med tanke på huvudstadsregionens specialbehov. Genom denna politik skall man lösa problem med markanvänding, boende och trafikfrågor.

Lyssna på ett audioklipp med Mikaela Nylanders kommentarer.

Stadsstyrelsen i Vanda antog på sitt möte idag förslaget till utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo utan större ändringar. (Se Bristfälligt utredda planer. Den 14 april 2007.) Förslaget till generalplan för Vanda finns från och med idag till påseende. Speciellt intressant är förslaget för Västerkullas och Västersundoms del. Se karta! Området som föreslagits att inkorporeras av Helsingfors är praktiskt taget i sin helhet markerat som naturskyddsområde. Heli-banan finns tydligt utritad, liksom anslutningen från hamnbanan till Heli-banan. Metrolinjen till Sibbo har överhuvudtaget inte ritats in, men en nästan osynlig pil antyder möjligheten att förlänga Mellungsbackametron mot Västersundom. Västersundom på gränsen till Sibbo är markerat som naturskyddsområde och friluftområde, medan åkrarna vid Westerkulla gård är markerade som område för närreaktion och "område som är värdefullt med tanke på landskapet". Man kan fråga sig om inte även marken vid Östersundom gård och Östersundom kapell är värdefull med tanke på landskapet.

Brutna löften? Den 16 maj 2007

Delegationen för huvudstadsregionen sammankom i Vanda igår. På mötet godkändes ett förslag till stadsplanering för huvudstads- och Helsingforsregionen. Strategin för markanvändning, boende och trafik behandlas ännu på Helsingforsregionens samarbetsmöte den 5 juni varefter förslaget torde godkännas på det gemensamma mötet för huvudstadsregionens stadsfullmäktigen den 19 juni. Några nya radikala förslag för Sibbos del finns inte denna gång. I förslaget för gårdagens möte listas dock 13 spetsprojekt, av vilka åtminstone två har direkt eller indirekt betydelse för Sibbo:

- Kaupunkirakenteen jatkaminen Sipooseen, Itämetron jatkeen
kehittämisvyöhyke ja Kerava-Nikkilä- radan hyödyntäminen

-Malmin lentokentän muuttaminen asumiseen ja lentokenttätoimintojen
hajasijoittaminen tai sijoittaminen korvaavalle
kentälle seudulla

Delegationen gjorde även ett ställningstagande under rubriken "Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta edellyttää: Sovitut liikenneratkaisut on toteutettava", där det heter att "Neuvottelukunta edellyttää, että uusi hallitus vastaa täysimääräisesti edellisen hallituksen antamista lupauksista ja noudattaa jo tehtyä sopimusta." Ställningstagandet är naturligtvis i första hand en reaktion på handels- och industriminister Mauri Pekkarinens (c) uttalande om finansieringen av Ringbanan, men jag frågar mig om man mellan raderna även inkluderar annekteringen av sydvästra Sibbo i "edellisen hallituksen antamia lupauksia".

Kuntalehti har på tidningens webbplats publicerat en notis om den ovannämnda planen med rubriken "Pääkaupunkiseudun kaupunkisuunnitelma lähes valmis". För övrigt poserar den nya kommunministern på omslaget till senaste nummer av Kuntalehti. I numret ingår en intervju med Mari Kiviniemi, men hon har inte mycket att säga om Sibbofallet. Jag citerar de sista raderna i intervjun:

Yksi haastava hanke kuntaministerin salkusta kuitenkin puuttuu.
- Olen esteellinen Sipoon alueliitosasiassa. Tässä asiassa olen käyttänyt ääneni Helsingin kaupunginvaltuustossa. En ohjaa ministeriössä asian valmistelua, enkä anna aiheesta tätä pidemmälle meneviä lausuntoja, Kiviniemi painottaa.

Kiviniemi var vikarierande minister då hon använde sin röst i ärendet i Helsingfors stadsfullmäktige. Det torde då ha ansetts sannolikt att statsrådet skulle hinna behandla förslaget eller förslagen till ny kommunindelning medan Kiviniemi ännu var minister. Man kan fråga sig varför hon inte lade ned sin röst.

Vem som leder beredningen av Sibbofrågan har ännu inte klarnat. En del av dem som menar att Mauri Pekkarinen (c) inte bör jäva sig, torde vara rädda för att uppgiften går vidare till Astrid Thors (sfp). Om Thors får ta an uppgiften, kan samma personer inte gärna betrakta Thors som jävig. Här har annekteringens anhängare ett dilemma. Om Pekkarinen jävar sig, ses det som ett svek, ett bevis på att "Kepu pettää aina". Anklagar man Pekkarinen och Centern för brutna löften, medger man samtidigt att det funnits en överenskommelse och då är det klart att alla involverade centerministrar bör betraktas som jäviga. Månne inte anklagelserna om "pekkarointi" när det gäller Ringbanan delvis är förklädd kritik mot Pekkarinens ovilja att bereda Sibboärendet. Dessutom torde Ringbanans förtur framom Västmetron ha ingått i överenskommelsen mellan Helsingfors, Vanda och "ledande ministrar" som gjordes i juni ifjol.

Metropolisering. Den 15 april 2007

I tisdagens Hufvudstadsblad ingick en artikel med rubriken "Nya regeringen jobba för Helsingfors" där professor Matti Kortteinen talade om Helsingfors som en "metropol i fickformat". I onsdagens Hufvudstadsblad kommenterade Johanna Westman i ladarartikeln "Politikprogram, inte minister" utrycket "metropol i fickformat" och påpekade att "metropolisering betyder tillbakagång för innerstan medan välbeställda, förmögna 'element' koncentreras i ett växande bälte av förstäder." Det är väl närmast just metropoliseringen som ger anledning att betrakta Helsingforsregionen som ett metropolområde. Sett ur denna synvinkel är hypen kring metropolen löjlig och pinsam.

Kommunsammanslagningar är ett sett att försöka råda bot på de problem och utmaningar som metropoliseringen medför. Ett allternativ till mammutkommuner är metropolfövaltning. I Helsingfors har speciellt Samlingspartiet tagit avstånd från förslag till metropolförvaltning. Då en fusion av städerna i huvudstadsregionen inte anses realistisk, satsar man på en kommundelssammanslagning. En annektering av delar av Sibbo skulle ge Helsingfors möjlighet att ta del av de "förmögna element" som genom metropoliseringen koncentreras till kranskommunerna. Helsingfors skulle bli så väl centrum som periferi.

I verkligheten söker sig "förmögna element" till kranskommunerna för att bostadspriserna eller priset på tomtmark här är lägre. (Se till exempel artikeln "Kehyskunnat vetävät puoleensa koulutettuja ja hyvätuloisia muuttajia" med underrubriken "Helsinki suurin häviäjä nuorten menestyjien muuttoliikkeessä Uudellamaalla", som publicerades i Helsingin Sanomat den 30 mars.) De dyraste bostäderna finns i stamstaden. Utvecklingen i Helsingfors metropolområde avviker från utvecklingen i många andra metropolområden, där innerstaden eller stadsdelar nära centrum har förslummats. I Helsingfors finns de största socioekonomiska problemen i stadens nordöstra del, i s.k. betongförorter som byggdes på 1960- och 1970-talet. Liknande förorter finns även i Vanda. Att betongförorterna med hög andel socialt boende är koncentrerad till huvudstadsregionens nordvästra del, betyder att den ekonomiska bördan i huvudstadsregionen är ojämt fördelad till Helsingfors och Vandas nackdel. I sig skulle en annektering av sydvästra Sibbo inte lösa några problem i huvudstadsregionens nordöstra del. Tvärtom är det närheten till naturen och landsbygden som lockat många att bosätta sig i östra Helsingfors eller Vanda.

I Helsingin uutiset kunde man senaste höst läsa om hur östra Helsingfors förslummas om inte metropolen får växa i österut. Kanske hade redaktören missförstått stadsledningens budskap. I verkligheten anser sig Helsingfors behöva sydvästra Sibbo som kompensering för de utgifter som staden har i "östra Helsingfors". Den 17 augusti ifjol höll stadsstyrelsens ordförande Jan Vapaavuoi i Nordsjö ett tal där han indirekt lät förstå att begreppet östra Helsingfors (Itä-Helsinki) är ett imageproblem för Nordsjö. I talet, som Vapaavuori get rubriken "Sipoon alueliitos muuttaisi Itä-Helsingin asemaa", sade Vapaavuori bl.a. följande:

Vanhimmat vuosaarelaiset muistavat keskustelun, jota käytiin Vuosaaren liittämisestä Helsinkiin neljäkymmentä vuotta sitten. Alueliitos oli ollut esillä pitkään. Helsingin maalaiskunnan valtuusto siunasi kauaskatseisesti liitoksen ylivoimaisella ääntenenemmistöllä. Helsingin kaupunginvaltuustossa liitos hyväksyttiin lähes yksimielisesti.

Tänään meitä puhuttaa kysymys läntisen Sipoon kohtalosta. Helsingin kannalta alueliitoksessa on kyse ennen kaikkea asunto- ja tonttipulasta sekä näihin kytkeytyvistä asuntojen korkeista hinnoista. Tämä heijastuu mm. työvoiman saantiin sekä alueen yleiseen elinvoimaisuuteen ja kilpailukykyisyyteen. Nämä taas vaikuttavat koko alueen - ja itse asiassa koko Suomen hyvinvointiin.

Toteutuessaan alueliitos loisi myös todellisen kasvusysäyksen koko Itä-Helsingille, joka sen jälkeen ei enää ainakaan maantieteellisesti edes olisi itäistä, vaan pikemminkin keskistä Helsinkiä.

Om beteckningen "Itä-Helsinki" är ett imageproblem för stadsdelarna i nordöstra Helsingfors, så har staden till stor del bidragit till detta imageproblem. I sig är det inget problem att Nordsjö eller andra stadsdelar i "östra Helsingfors" ligger i stadens östra del. Det gör även Brändö, Tammelund och Marudd. Att "östra Helsingfors" har ett dåligt rykte beror till stor del på att Helsingfors högutbildade och förmögna befolkning är koncentrerad till stamstaden. Att nuvarande "östra Helsingfors" ligger utanför innerstaden borde i metropoliseringens tidevarv inte vara ett problem i sig. Vill man upplösa själva begreppet "Itä-Helsinki", så finns det andra sätt än att skapa ett nytt Östhelsingfors. Frågan är om Östersundom ens längre skulle locka till sig förmögna element, om Helsingfors planer för sydvästra Sibbo förverkligas.

21:00
Ministerportföljerna har delats ut. Kommunministern är även i nästa regering en centerpartist. Det är svårt att säga om det är bra eller dåligt. En bra sak är det i alla fall att bostadsministern inte är centerpartist.

Bristfälligt utredda planer. Den 14 april 2007

I dagens Helsinginsanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa moittii Sipoon rakennussuunnitelmia". I notisen säges det att "Vantaan mielestä suunnitelmissa asukasmäärän kasvu ja tieverkon kehitys eivät vastaa toisiaan, ja esimerkiksi työmatkaliikenteen hoitamista Vantaan suurille työpaikka-alueille ei ole selvitetty kunnolla." Stadsstyrelsen i Vanda skall på sitt möte i måndag ta ställning till stadsplaneringsnämndens förslag till utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Liksom i den nyländska landskapsstyrelsens utlåtande över utkastet till generalplan är det lätt att hitta politiska baktankar i förslaget som ingår i föredragslistan (MS Word) för stadsstyrelsens möte. Sfp:s representant i stadsplaneringsnämnden Astrid Nurmivaara lämnade in avvikande åsikt till protokollet (MS Word) från stadsplaneringsnämndens möte den 4 april. I förslaget till utlåtande kan man läsa bl.a. följande:

Vantaan kaupunki pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä ja suhtautuu lähtökohtaisesti myönteisesti kaupunkirakenteen jatkamiseen metroon tukeutuen Etelä-Sipooseen. Vantaa katsoo, että ns. itäsuunnan raideliikenteeseen tukeutuvasta kaupunkirakenteesta ei toistaiseksi ole sellaista eri osapuolten yhteisesti hyväksymää suunnitelmaa, jonka perusteella maankäyttöratkaisut voitaisiin osoittaa Vantaan yleiskaavassa. Vantaa on varautunut metron jatkamiseen osoittamalla raideliikenteen kehittämissuunnan ja on valmis osallistumaan itäisen kasvusuunnan suunnitteluun eri osapuolten kanssa.

Jag undrar om en del av kritiken i det ovanciterade utlåtandet i själva verket är en kritik mot Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. I utlåtandet talas det nämligen om brister i utredningen om den planerade befolkningsökningens följder för trafiken genom Vanda. Å andra sidan träffar kritiken även Helsingfors planer för sydvästra Sibbo. I själva verket är Sibbos planer för Östersundom med omnejd en light version av Helsingfors inofficiella planer för området.

I gårdagens Helsinginsanomat ingick en notis med rubriken "Sipoo sai yleiskaavaan 82 ehdotusta". I notisen betonas det att det lämnades in bara 82 åsikter om utkastet till generalplan. Notisen i Helsingin Sanomat bygger på ett två veckor gammalt pressmeddelande med rubriken "Det råder en mycket stark utvecklingsvilja i Sibbo" från den 28 mars! Att Sibboborna inte kommit med flera "åsikter" torde bero på att man är tvungen att välja mellan två onda ting och väljer det mindre onda, Sibbos utkast till generalplan. De som vill "utveckla" Sibbo har kunnat utnyttja den panikreaktion som Helsingfors förslag från förra sommaren gav uphov till samt Sibbobornas obefogade pessimism. Sibbos motdrag är kanske taktiskt smart, men jag är inte så övertygad om nödvändigheten i att kopiera Helsingfors mycket dåligt utredda planer.

Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Sibbobo klagar över justering av Vandagräns" noterat att "Sibbo-, urskogs- och Östersundomaktivisten Leena Liipola har vänt sig till justitiekanslern med klagan där hon ber att han utreder om Vanda stad hade tillräcklig information då staden beslöt sig för att överlåta den så kallade Vandakilen till Helsingfors." Klagomålet torde uttryckligen gälla stadsstyrelsemötet i Köpenhamn den 20 - 21 juni. Vanda stadsstyrelse beslöt då enligt protokollet (MS Word) följande:

a) merkitä saatu informaatio tiedoksi,

b) todeta, että Vantaan kaupunginhallitus pitää tärkeänä Helsingin metropolialueen monipuolista kehittämistä.

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla.

Vandatyrelsen förhöll sig alltså på basen av den mottagna informationen positivt till Helsingfors förslag, vilket torde ha varit en förutsättning för att Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni skulle kunna fatta sitt annekteringsbeslut. Enligt Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuoris anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte berodde "se, että asian valmistelu meni niin viime tippaan" på att "Helsinki ja Vantaa ... ovat pääkaupunkiseudun yhteistyösopimuksessa - itse asiassa juuri Sipoon kysymyksen takia - sitoutuneet käymään neuvotteluja aluevaihdoksista Vesterkullan kiilan ja Ala-Tikkurilan osalta" och att "neuvotteluja olemme kaupunginjohtajan ja valtuuston puheenjohtajan [Rakel Hiltunen] kanssa käyneet Vantaan poliittisen ja virkamiesjohdon kanssa vielä alkuviikosta".

Enligt notisen i Borgåbladet anser Liipola att "Vanda stadsstyrelse haft fel uppgifter om markområdets omfattning och invånartal". Vandastyrelsen utgick från att Helsingfors äger 2 400 ha mark innanför det av Helsingfors föreslagna området på 5 000 ha. I verkligheten äger Helsingfors här mindre än 700 ha. (Se Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007.) Av denna markegendom ligger största delen i Sibbo storskog.

Yle Intenytt/ Mallannyland har i noterat klagomålet till justitiekanslern i en notis med rubrikerna "Sibbobo klagar". Yle Uudenmaan uutiset/ Itä-Uudenmaan uutiset och Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset har uppmärksammat klagomålet i en notis med rubriken "Kantelu oikeuskanslerille Västerkullan kiilan luovutuksesta".

Sibbo kommun har på kommunens webbplats, troligtvis idag, publicerat besväret, som kommunstyrelsen i Sibbo lämnade in till Högsta förvaltningsdomstolen den 22 mars. Liksom framgår ur pressmeddelandet från den 22 mars Sibbo kommun, kräver Sibbo att såväl Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari som Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från den 29 november upphävs.

Protokollet från Nylands landsskapsstyrelses möte den 23 mars har publicerats på landskapsförbundets hemsida. På mötet tog styrelsen ställning till ett förslag om ett utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo 2025. Ur protokollet framgfår att styrelsen på Harry Bogomoloffs initiativ gjorde ett litet tillägg till förslaget i föredragningslistan. Tillägget lyder "Helsinki on saattanut valtioneuvoston ratkaistavaksi ehdotuksen kuntajaon muuttamiseksi Sipoon lounaisosassa." I protokollet står det även att "Merkittiin pöytäkirjaan, että Pekka Myllyniemi esteellisenä poistui kokouksesta asian käsittelyn ajaksi." Myllyniemi jävade sig även då landskapsstyrelsen tidigare i år röstade om förslaget på en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund. Jag undrar verkligen om Myllyniemis uppdrag som kommunindelningsutredare gör honom jävig att ta ställning till utlåtanden som berör Sibbo. Att Myllyniemi genom sitt medlemskap i landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige för Nylands förbund tidigare gjort sig jävig som utredningsman anser jag däremot uppenbart.

Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007

I mitt blogginlägg "Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007" citerade jag protokollet från Vandas extraordinära styrelsemöte den 20 - 21 juni. En detalj i protokollet gick mig förbi. Jag citera ett stycke ur protokollet (MS Word) på nytt:

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Ur Helsingfors stadsfullmäktigeledamöters personliga bloggar framgår att medlemmer i Helsingfors stadsfullmäktige har haft en fullständigt felaktig bild av Helsingfors markegendomar i Sibbo. Ur Vanda stadsstyrelses protokoll framgår svart på vitt att Vandastyresen har fått felaktig information av Helsingfors representanter eller åtminstone fattat sitt beslut utgående från helt felaktig information. Det betyder att Helsingfors stadsfullmäktige fattat sitt beslut utgående från information om ett "stöd" som Vandastyrelsen uttryckte på basen av felaktig information.


Enligt utredningsman Pekka Myllyniemis rapport liksom enligt protokollet från Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni bor det 3 500 invånare i det aktuella området, enligt Sibbos utlåtande "nästan 4 000". Talet 2 000 motsvarar istället ivånarantalet på det område som skildrades på kartan i Hufvudstadsbladet den 21 juni. (Se "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Landområdet som Helsingfors äger på fastlandet i det föreslagna området är i verkligheten under 700 hektar. För att komma upp till siffran 2 400 måste man förutom Helsingfors markägendomar på öar i skärgården ta med ett vattenområde på 1 400 hektar. I den nämnda arean på 5 000 hektar ingår dock varken öar eller vattenområden. De land- och vattenområden som Helsingfors äger inom det område som Helsingfors föreslog att annektera torde för övrigt i sin helhet finnas innanför område som skildrades på kartan i Hbl. Helsingfors markegendom framgår ur en karta som publlicerades i Helsingin Sanomat den 6 november.

Vanda stadsstyrelse fick genom dåvarande styrelseordförande Tapani Mäkinen tisdagen den 20 juni klockan 15:50 veta att Helsingfors skulle lämna in ett förslag på 5 000 hektar. I övrigt var informationen helt felaktig. Att man tagit misste på storleken på Helsingfors markägendom finns det ingen ursäkt till. Att Mäkinen uppgav ett felaktigt invånarantal kan eventuellt bero på att man i förhandlingarna mellan Vanda och Helsingfors måndagen den 19 juni ännu talade om ett mindre område av Sibbo.

Att jag överhuvudtaget noterat de felaktiga uppgifterna i protokollet från stadsstyrelsemötet i Köpenhamn beror på att en privatperson nu har gjort ett klagomål till justitiekanslern angående Vanda stadsstyresemötes beslut den 21 juni.

Google+ Followers