Byte av fastigheter. Den 30 september 2009


Helsingfors fastighetsnämnd behandlade igår ett förslag till byte av fastigheter mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad, vilket jag skrivit om i inlägget "Byteshandel. Den 28 september 2009". Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbo & Hfors byter fastigheter" och "Sipoon ja Helsingin riita pienenee vaihtokaupalla". I Yles finskspråkiga notis hävdas det att byteshandeln skulle lindra konflikten mellan Helsingfors och Sibbo eller rentav att "Vaihdetut kiinteistöt osaltaan helpottavat kunnanosaliitoksen aiheuttamaa taloudellisia korvauksia koskevaa erimielisyyttä Sipoon ja Helsingin välillä." Jag betvivlar att den aktuella överenskommelsen har någon betydelse för ersättningstvisten, som förvaltningsdomstolen skall avgöra. Fastigheterna som ingår i byteshandeln skulle inte ha tillfallit Helsingfors som en följd av inkorporeringen. Fastigheterna vid Zachrisbacken ingår inte heller i byteshandeln. Inte heller ingår området i Nickby (och Pigby) som miljöministeriet och HFD beviljat Sibbo rätt att inlösa och som Hannes Manninen hade velat ge Sibbo i ersättning för det inkorporerade området. På Helsingfors karta är det sistnämnda området färgat i grått.


Kartellen faller samman. Den 29 september 2009


Dagens huvudnyhet är naturligtvis beskyllningarna mot statsminister Matti Vanhanen som framfördes i programmet Silminnäkijä. Övriga nyheter med nyheten om att HFD dömt Lemminkäinen till böter på 68 miljoner € för att ha upprätthållit en kartell har hamnat i skymundan. Å andra sidan dömdes Lemminkäinen till böter redan år 2007, vilket jag noterat i blogginlägget "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". I samma inlägg noterade jag att även Oy Alfred Palmberg Ab, hör till Lemminkäinen-koncernen. Efter domen mot Lemminkäinen torde det vara slut på asfaltskarteller i Finland på ett tag. Samtidigt har en annan kartell fallit samman. I blogginlägget "Politisk kartell. Den 13 augusti 2009" berättade jag om att professor Heikki Paloheimo hävdar att regerings- och konsensuspolitiken som bedrivs i Finland binder partierna till "politiska karteller". Man kunde tillägga att medierna i Finland dåligt uppfyllt funktionen som den fjärde eller tredje statsmakten, utan tvärtom varit en del av kartellen. Detta gäller alldeles speciellt fallet Sibbo. Knappast hade Matti Vanhanen kunnat föreställa sig att det tysta samförståndet om praxisen ("maan tapa") när det gäller gentjänster och valbidrag skulle upphävas så abrupt.

Byteshandel. Den 28 september 2009


Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för morgondagens möte ett ärende med rubriken "Esityksen tekeminen kaupunginhallitukselle kiinteistöjen vaihdosta Sipoon kunnan kanssa Nikkilässä ja Helsingin Östersundomissa". Helsingfors stad har, utöver området i Nickby (och Pigby) som Sibbo av miljöministeriet och HFD beviljats rätt att inlösa, pantat på en hel del mark i (nuvarande) Sibbo. Sibbo kommun äger för sin del en hel del mark i inkorporeringsområdet. Nu skall Helsingfors och Sibbo byta fastigheter. Kartorna ovan och nedan ingår i bilagor till föredragningslistan.




Ny information. Den 27 september 2009



I sitt inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag anknöt kommunminister Mari Kiviniemis flera gånger indirekt till fallet Sibbo, eftersom lagarbetsgruppen i sin promemoria hänvisar till fallet Sibbo. Vissa påpekanden stämde dock föga överens med det "rättspraxis" som det aktuella fallet erbjuder. Jag citerar ur Kiviniemis anförande:


Kuntia yhdistettäessä luovutaan nykyisestä asian kaksinkertaisesta käsittelystä valtuustotasolla. Valtioneuvosto voisi siten ehdotuksen mukaan kuntien yhteisen esityksen tultua valtioneuvostoon päättää asiasta ilman uutta kuulemis- ja lausuntokierrosta. Nykyinen valtioneuvoston käynnistämä niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä. Kuntaliitosprosesseissa siirrytään muutenkin pääsääntöisesti soveltamaan yleisiä hallinto-oikeudellisia periaatteita ja säännöksiä.


Kiviniemi talar här om förfarandet vid sammanslagning av hela kommuner, men enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall partiella kommunsammanslagningar kunna göras enligt samma modell, så att inga möjligheter till anmärkningar erbjudes efter att de berörda kommunernas fullmäktigen tillsammans framlägger en framställning till ändring i kommunindelningen. Se bilden ovan, som är ur kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria. Då en framställning görs av en enskild kommun kvarstår utlåtelserundan efter att att en framtällning gjorts till ministeriet. Se bilden nedan.



Enligt förslaget till ny kommunindelningslag skall däremot inte erbjudas möjlighet att (till berörda kommuner) göra anmärkningar efter att utredningsmannens förslag överlämnats till ministeriet. Eventuella anmärkningar görs istället efter att kommunindelningsutredaren gjort ett förslag till kommunerna. Istället bifogas kommunernas utlåtanden till utredningsmannens förslag. Se bilden nedan.




Påståendet "niin sanottu kenttäkierros ei käytännössä ole tuonut mitään uutta valtioneuvoston harkintaan vaikuttavaa tietoa kuntaliitoksen edellytysten täyttymisestä" är, trots att det i första hand gäller sammanslagningar av hela kommuner, anmärkningsvärt. Statrådets beslut i fallet Sibbo grundade sig på utredningsman Pekka Myllyniemis utredning och rapport. Utredningen saknade dock all trovärdighet, då Myllyniemi direkt kopierat motiveringarna ur Helsingfors egen utredning samtidigt som han uppenbarligen missförstått en del av motiveringarna. Högsta förvaltningsdomstolen kunde i sitt beslut inte gärna hävda att Myllyniemis utredning utgjorde en tillräcklig grund för statsrådet beslut. HFD undviker i sitt hundra sidor långa beslut att kommentera påståendena om brister i Myllyniemis utredning, men antyder att bristerna i kommunindelningsutredarens framställning kompletteras av övrigt beredningsmaterial:


Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.


Det övriga beredningsmaterialet som HFD ansåg att kompletterade Mullyniemis utredning utgjordes uttryckligen av anmärkningar och utlåtanden som gjordes efter att Mylyniemis framställning överlämnades till inrikesministeriet. Dessa anmärkningar och utlåtanden innehöll minsann en hel del information, som borde ha haft betydelse för bedömningen av grunderna för inkorporeringen. En annan sak är att varken Arto Sulonen, som ansvarade för beredningen, eller majoriteten av ministrarna som deltog i statsrådetsbeslut, tog notis av den relevanta kompletterande informationen.


Oikeuskäytäntö. Den 26 september 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Pajunen vaatii lamalääkkeiksi säästökuuria ja valtavaa velkapottia". I artikeln noteras det att "Suuren osan rahasta nielevät Jätkäsaaren, Kalasataman, Kruunuvuorenrannan ja Östersundomin uudet kaupunginosat, joiden odotetaan nostavan Helsingin ennen näkemättömään kukoistukseen." Det låter som ironi.


Kommunminister Mari Kiviniemis inledande anförande (esittelypuheenvuoro) vid remissdebatten om förslaget till ny kommunindelningslag innehåller några försägningar, som tyder på att kommunministern fått hjälp med att skriva anförandet. (Se även "Yllätyshyökkäys. Den 24 september 2009".) Jag citerar ur Kiviniemis introduktion:


Kunnan osa voitaisiin siirtää toiseen kuntaan nykyiseen tapaan, jos asianomaisten kuntien valtuustot eivät siirtoa vastusta. Valtioneuvosto voisi päättää kunnanosan siirrosta valtuuston vastustuksesta huolimatta, jos muutos on laissa tarkemmin säädetyn kokonaisarvion perusteella kunnan kannalta vähäinen. Nykyisistä siirrettävän alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevista kaavamaisista prosenttirajoista ehdotetaan tältä osin luovuttavaksi. Lisäksi alueen kehittämisen edellyttämiä aluesiirtoja kuntien välillä voitaisiin vastaisuudessakin tehdä vastoin kunnanvaltuuston tahtoa, kunhan muutos ei merkittävästi heikennä muutosta vastustavan kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palveluiden järjestämisestä tai rahoituksesta. Tältä osin säännösten muotoilussa on otettu huomioon asiaa koskeva oikeuskäytäntö.


Det är svårt att föreställa sig någon annat exempel på ovannämnda rättspraxis än HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I lagarbetsgruppens promemoria refereras det flera gånger till HFD:s avgörande eller avgöranden i fallet Sibbo. I själva verket är delar av citatet ovan nästan en direkt återgivning av motiveringar i HFD:s Sibbobeslut. HFD:s beslut baserade sig inte på rådande lag, men nu föreslås det att lagen anpassas till "rättspraxis", så som jag noterat redan i inlägget "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".


Remissdebatten kan ses (och höras) på GoodMoodTV.

Palmberg. Den 25 september 2009



I dagens nummer av helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Poliisi selvittää myös Lemminkäisen konsernin vaalirahaa". MTV3 publicerade igår en nyhetsartikel med rubriken "Lemminkäisessä sisäinen tarkastus vaalirahasotkun takia". Jag citerar ur den sistnämnda artikeln:


MTV3:n tietojen mukaan Nova Kiinteistökehityksen entinen toimitusjohtaja Arto Merisalo on kertonut viranomaisille sopineensa Alfred Palmberg -yhtiön kanssa keskustan vaalitukien maksamisesta yhdessä.

Merisalon mukaan Palmbergin olisi pitänyt maksaa puolet keskustan varainhankintayhdistys Menestyvä Suomi ry:lle annetusta 100 000 euron potista. Merisalo ei tänään halunnut kommentoida sopimusasiaa.


I mina inlägg "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" har jag skrivit om Matti Vanhanens relationer till byggnadsbolaget Alfred Palmberg.


De senaste dagarna har många krävt statsminister Matti Vanhanens avgång. Enligt min mening borde Vanhanens avgång ha krävts redan i samband med Sibbohärvan i juni 2006. Regeringen kunde ha berett ett lagförslag om ändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo i enlighet med Heikki Harjulas och Kari Prättäläs anvisningar i Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar. Inrikesministeriet kunde även direkt ha utnämnt en kommunindelningsutredare eller gjort en egen framställning till ändring i kommunindelningen. Vardera förfarandena hade varit unika och kontroversiella, men troligtvis lagliga. Matti Vanhanen och Hannes Manninen valde dock av förekommen anledning att mygla ihop med lokalpolitiker från Helsingfors. Här borde Sibbo kommun ha krävt Vanhanens avgång, fastän en avgång varit osannolik med tanke på det stundande EU-ordförandeskapet. Istället valde lokalpolitiker i Sibbo att kräva att Sibbos egen kommundirektör och dåvarande kommunstyrelseordförande skulle avgå.


Yllätyshyökkäys. Den 24 september 2009


I förslaget till ny kommunindelningslag har man tagit i beaktande erfarenhet från tidigare ändringar i kommunindelningen. Alldeles speciellt har man tagit lärdom av fallet Sibbo. Statsrådets och HFD:s avgörande i Sibbofrågan stämmer betydligt bättre överens med förslaget till ny lag än med den rådande lagen. (Se "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".) Det finns dock även undantag. Det skall inte längre gå att göra framställningar till ändring i kommunindelningen utan att berörda kommuner först har hörts. Jag citerar ur kommunminister Mari Kiviniemis inledande inlägg vid remissdebatten i tisdags:


Hallituksen esityksellä pyritään myös parantamaan pöytätapoja kunnanosan siirtämistä toiseen kuntaan koskevissa asioissa. Valmisteltaessa esitystä kunnanosan siirtämisestä toiseen kuntaan edellytettäisiin esityksen käsittelyä asianomaisissa kunnissa ennen sen toimittamista valtioneuvostolle. Yksittäisten kuntien suoraan valtioneuvostolle tekemiin esityksiin perustuvat yllätyshyökkäykset rajansiirtoasioissa eivät siten enää olisi mahdollisia.


Månne Kiviniemis talskrivare inte noterat att minister Kiviniemi när det begav sig i juni 2006 själv i egenskap av minister och stadsfullmäktigeledamot visade upp ett dåligt bordskick då Helsingfors gjorde sitt överraskningsanfall mot Sibbo?


Raideliikenne Porvoon ja Helsingin välillä. Den 23 september 2009


I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". Artikeln är exakt den samma som publicerades i Helsingin uutiset redan den 2 september. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Raideliikenne Porvoon ja Helsingin välillä mahdollista 2020-luvulla". (Klicka på bilden ovan.) Artikeln bygger på en intervju med Olli Veltheim. I artikeln konstateras det bl.a. att "Pikaraitiotie ei voisi mennä Porvooseen. Detta är väl en självklarhet, fastän överborgmästera Jussi pajunen faktisktr talat om snabbspårvägsförbindelse till Borgå.


Blir det en snabbspårvägsförbindelse till Östersundom, utgör den en förlängning av någon av Jokerlinjerna. Detta framgår även ur en karta i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". Jokerlinjerna kommer dock inte att förverkligas eller åtminstone inte få räls på mycket länge.




Igår var det dags för remissdebatt i riksdagen om förslaget till ny kommunindelningslag. Diskussionsinläggen kan läsas på riksdagens webbplats. Riksdagen remitterade ärendet till förvaltningsutskottet, som grundlagsutskottet ska lämna utlåtande till.


Östersundom-projekti. Den 22 september

Helsingfors stadsplaneringskontor har idag äntligen uppdaterat webbplatsen för Östersundom-projektet så att sidorna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" och "Kehyssuunnitelma" är tillgängliga. Sidorna innehållerr inte några större nyheter, men ur texten framgår klart att Östersundom-projektet inte begränsar sig till inkorporeringsområdet. Så som jag tidigare noterat inkluderar den "gemensamma" generalplanen även Västerkulla, Västersundom och Granö, medan ramplanen omfattar ett kustområde som sträcker sig ända till Borgå. Helsingfors har ett intresse av att utveckla axeln Kyrkslätt-Borgå för att stärka Helsingfors position som ett centrum och inte bara som ett "påsbotten", men Helsingfors torde ha andra baktankar när det gäller strandområdena i Sibbo och speciellt när det gäller Granö. Jag skulle gärna veta på vilket sätt Sibbo är representerat då det gäller att göra upp en gemensam delgeneralplan med Helsingfors och Vanda.


En följd av Paras. Den 21 september 2009

Jan Vapaavuoris uppmärksammade tal vid evenemanget Metropooli-arreena senaste torsdag kan läsas på Vapaavuoris webbplats under rubriken "Puhe Metropoliareenan avauksessa 17.09.2009". Talet med all dess metropolretorik är till stor del gammal skåpmat, som användes redan i lobbyingen för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett påstående i Vapaavuoris tal vill jag ändå kommentera. Vapaavuori hävdar att "Paras-hanke ei johtanut kuntaliitoksiin Helsingin seudulla, ei edes yhteenkään puolivakavaan yritykseen, vaikka juuri täällä tarve niille olisi ollut ilmeinen." I själva verket var det uttryckligen KSSR som föranledde kommundelssammanslagningen eller inkorporeringen av sydvästra Sibbo. En annan sak är att inkorporeringen formellt inte gjordes innanför ramarna för kommunreformen.


Ett hån mot Sibbo. Den 20 september 2009


Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Vapaavuori leker elaka polisen". Johanna Westman kritiserar här användningen av benämningen metropol. Inledningsvis kommenterar Westman även den nya kommunindelningslagen:


Ingen sammanslagning med mindre än att berörda kommuner har kommit med en gemensam framställan till statsrådet. Så står det i den förnyade kommunindelningslagen, som träder i kraft i början av september.

Lagändringen kan ses som ett hån mot Sibbo, som har utsatts för stympning med hjälp av en alldeles annan lag. Men den bekräftar otvetydigt regeringens vilja att inte avvika från den linje som hittills har rått: kommunens självbestämmanderätt är inte att leka med.


Jag har inte noterat att förslaget till ny kommunindelningslag skulle ha godkänts av riksdagen. Däremot har republikens president den 11 september till riksdagen överlämnat regeringens proposition med förslag till kommunindelningslag. Remissdebatten förväntas äga rum vid plenum i tisdag, den 22 september. Enligt propositionen skall lagen träda i kraft den 1 januari. Sättet på vilket Helsingfors den 21 juni 2006 i brådskande ordning tog sitt beslut om en framställning till ny kommunindelning är inte möjligt enligt lagförslaget, men det borde det inte heller ha varit enligt rådande förvaltningslag. Enligt lagförslaget kan tvångssammanslagningar av hela kommuner fotfarande inte göras, men kommundelsammanslagningar mot en berörd kommuns vilja är fortfarande möjliga. De berörda kommunerna skall dock höras innan en framställning görs.


Förslaget till ny kommunindelningslag är ett hån mot Sibbo, men ännu mera ett hån mot rättsstatens grundläggande principer. Eller snarare är det beredningen av lagen som är ett hån mot rättsstaten. Lagförslaget är i hög grad skrivet för att retroaktivt legitimera beslutet att inkorporera sydvästra Sibbo. (Se t.ex. "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".) Föredagande tjänsteman är liksom i fallet Sibbo förvaltningsrådet Arto Sulonen. Med sig i lagarbetsgruppen hade Sulonen en annan inblandad i Sibbohärvan, Kari Prättälä från Kommunförbundet.


Angående den goda och onda polisen i Westmans ledare vill jag påpeka att rollen som den goda polisen eller the good cop enligt min bedömning inte passar så väl för Risto Rautava. Däremot torde den "onda polisen" Jan Vapaavuori ha försökt spela rollen som the good guy i de hemliga förhandlingarna med Sibboledningen våren 2006. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".)


Fritidsbruk? Den 19 september 2009


Helsingfors stadsplaneringskontor har under den gångna veckan fortsatt att dagligen uppdatera webbplatsen för Östersundomprojektet nästan dagligen. Helsingfors nya "stadsdelar" Östersundom, Sundberg, Husö, Björnsö och Ultuna har fått egna sidor. Här finns bl.a. flygbilder över områdena. Sidorna "Kehyssuunnitelma" och "Kuntien yhteinen osayleiskaava" fungerar fortfarande inte. Däremot fick "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet" igår en egen sida. Här kan man läsa att "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen." Om Granö säges det följande:


Granö

Sipoossa sijaitsevan Granön saaren pinta-ala on 238 hehtaaria ja siitä Helsingin kaupunki omistaa 168 hehtaaria. Saari on nykyisin vähäisessä virkistyskäytössä ja sitä hoidetaan nykyisin suurimmalta osin metsätalousalueena. Itäisellä rannalla on jonkin verran loma-asutusta.

Virkistyskäyttöä voidaan merkittävästi lisätä, jos saari yhdistetään mantereeseen sillan välityksellä Talosaaresta tai Ribbibgöstä. Granössä on rantaviivaa noin 9 km ja siten mahdollisuudet kehittää Helsingin vanhoille kansanpuistosaarille ominaista vapaa-ajanviettoa. Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.


Man kan fråga sig om det behövs bro, spårvägsförbindelse och tre stationsområden på Granö för att ön effektivt skall kunna tas i fritidsbruk. (Jfr "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".)


Kartan ovan med de nya stadsdelarna är från Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009"). På kartan syns även gränsen vid Österleden, så som gränsen går enligt inrikesministeriets och HFD:s tolkning av statsrådets beslut.



"Lyckad expansion". Den 18 september 2009


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Vapaavuoris utspel brottas ned". Artikeln har senare publicerats på Hbl:s webbplats under rubriken "Vapaavuoris metropolplaner i motvind". I artikeln noteras även Matti Vanhanens bidrag till gårdagens Metropooli-areena-tillställning, en en inspelad intervju. Hbl skriver att "Vanhanen tog införlivningen av Sibbo som ett exempel på lyckad expansion". Hbl citerar även Esbo stadsfullmäktigeordförande Jukka Mäkelä, som ansåg att tvångssammanslagningar är en skam:


Mäkelä påpekade att Esbo tagit sitt ansvar för tillväxten och jämförde med Sibbo i öst:

Sedan jag föddes har Esbo vuxit tiofalt. Sibbo har vuxit 1,7 gånger.


Som om Helsingfors intresse av att expandera skulle handla om att det flyttat för lite folk till grannkommunerna.


Skräckvälde. Den 17 september 2009


Yle har idag på eftermiddagen publicerat en nyhetstext med rubriken "Vapaavuori vill väcka skräck". Helsingin Sanomat har publicerat motsvarande nyhet under rubriken "Vapaavuori: Valtio saa herättää kauhua pääkaupunkiseudun kunnissa". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Vapaavuori möter motstånd". Jag citerar ur den sistnämnda artikeln:


– Staten är skyldig att ibland blanda sig i när det behövs.


Genom att säga så visar ministern att han är redo att gå så långt som till tvångsanslutning för att få med också Esbo i storstaden Vanda-Helsingfors.

Det som skiljer nuvarande situation från den vid inkorporeringen av Sibbo, är den att Esbo inte kan tvångsanslutas genom nuvarande lagstiftning. Staden står så stark att den inte behöver hjälp av andra.

Därför har Vapaavuori pläderat för lagändringar.


I sig stämmer det att tvångssammanslagningar av hela kommuner inte kan göras enligt nuvarande kommunindelningslag. Å andra sidan kan enligt nuvarande kommunindelningslag riksdagen ändra på kommunindelningen även genom lagstiftning. Detta påpekar även Kari Prättälä och Heikki Harjula i sin bok Kuntalaki (Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar). (Se "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009".) Däremot kan statsrådet inte besluta om tvångssammanslagningar av hela kommuner. Speciellt Jan Vapaavuori försökte sommaren 2006 skrämma Sibbo med hot om en speciallag om en inkorporering av sydvästra Sibbo. Det torde dock inte ha funnits ett tillräckligt stöd i riksdagen för en dylik lag. En speciallag för huvudstadsregionen torde vara mera realistisk.


Jan Vapaavuori kom med sitt kontroversiella uttalande vid den s.k. Metropoli-areena. En annan talare vid "Metropolarenan" var idag Matti Vanhanen. (Inlägget framfördes dock inte live.) Helsingin uutiset, som är en av arrangörerna bakom Metropoli-areena, har idag publicerat en artikel med rubriken "Matti Vanhanen: valtiota ei voi syyttää metropolin asuntopulasta". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:


Vanhasen mielestä pääkaupunkiseudun kunnat ovat päässeet hyvin alkuun metropolialueen kehittämisessä. Hyvinä esimerkkeinä hän nosti esiin Aalto-yliopiston, kehäradan ja Lounais-Sipoon alueliitoksen.



Pientalokaupunki. Den 16 september 2009


I blogginlägget "Olämpligt område. Den 12 september 2009" nämnde jag utredningen "Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin liitettävän alueen suunnittelun lähtökohtia", som Helsingfors stadsplaneringskontor lade ut på Internet förra veckan.. I utredningen kan man bl.a. läsa följande:


Ehdotuksessa alueelle kaavoitettaisiin yhteensä 2 milj. k-m2 uutta asuntokerrosalaa. Tällä volyymillä alueen uusiin asuntoihin arvioidaan tulevan noin 39 000 asukasta (v. 2035). Alueella nykyisin olevan ja alueelle jäävän asuntokannan asukasmääräksi vuonna 2035 arvioidaan noin 1 500 henkeä. Liitettävän alueen väestön kokonaismääräksi arvioidaan näin ollen noin 40 500 henkeä vuona 2035, jolloin alue arvioidaan rakennetun valmiiksi.

Alueen hallitsevaksi talotyypiksi ehdotetaan tiivistä, kaupunkimaista pientaloa, joita ehdotuksen mukaan tulisi kerrosalasta puolet.


Frågan är vad den andra halvan av våningsyta förväntas bestå av. Pientalo är ett töjbart begrepp. På bilden nedan syns en tänkt holländsk modell av småhusbebyggelse. Bilden är ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009").



MTV3 har ikväll publicerat en nyhet under rubriken "Asuntoministeri Vapaavuori haluaa metropolilain".


För stort antal. Den 15 september 2009


Liksom jag tidigare noterat ingick i söndagens nummer av Helsingin Sanomat en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven alueelle kansallispuisto". Artikeln, som är undertecknad Timo Juurikkala (grön), Pertti Salolainen (saml) och Jacob Söderman (sdp), kan läsas på Jacob Södermans hemsida, där det för övrigt finns annat läsvärt. Timo Juurikkala, som är första undertecknande, är ny i riksdagen. Juurikkala har i offentligheten flera gånger kritiserat Helsingfors östexpansion, men han var samtidigt en nyckelpreson då det gällde att få De gröna i Vanda att formellt (i omröstningar i stadsfullmäktige) ställa sig bakom inkorporeringen av sydvästra Sibbo och delar av Västersundom by. Enligt en överenskommelse skulle Helsingfors förbinda sig att främja grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. I samband med förhandlingar kring inkorporeringen förband sig staten (centrala ministrer) att finansiera Ringbanan i Vanda, men inte att grunda en nationalpark. Löften om en nationalpark kom endast från Helsingfors. Vanda och speciellt De gröna i Vanda ställde dock som villkor för inkorporeringen. I den aktuella debattartikeln kan man läsa bl.a. följande:


Tämän ovat ymmärtäneet sekä Helsingin että Vantaan kaupungin päättäjät, jotka ovat kirjanneet kansallispuistotavoitteen suunnitelmiinsa. Myös Sipoo on suhtautunut luontoarvojen säilyttämiseen myönteisesti. Sanomattakin on selvää, että useimmat luontojärjestöt kannattavat kansallispuistoa kiihkeästi.

Pahiten Sipoonkorven luontoarvoja uhkaavat Helsingin tulevat suunnitelmat liitosalueen rakentamisesta. Helsingin tavoitteekseen asettama 30000 uuden asukkaan lukumäärä on liian suuri, kun otetaan huomioon alueen suojeluarvot ja rakentamismahdollisuudet.

Liitosalueella ja sen lähimailla on runsaasti sekä luonnonsuojelulain mukaan rauhoitettuja alueita että Natura 2000 -alueita, joiden rauhoituspäätösten purkaminen ei käytännössä ole mahdollista. Lisäksi merenrannan tuntumassa on alavaa maata, joka ei sovellu rakentamiseen.


Kartan ovan är ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009").


Omöjlig ekvation. Den 14 september 2009


I det senaste numret av Helsingin uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundom on mahdoton yhtälö". Artikeln är skriven av Anneli Mikkonen, som är viceordförande för Helsingin luonnonsuojeluyhdistys. Insändaren är ett svar på de visioner av Östersundom som presenterats i artikeln "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" i Helsingin uutiset den 2 september. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Jag återger här Mikkonens text i sin helhet:


Östersundom on mahdoton yhtälö

Projektipäällikkö Matti Visanti haluaisi rakentaa Östersundomin alueella myös joko Sipoonkorpeen tai Natura-alueille (HU 2.9.2009). Ongelmat eivät kuitenkaan poistuisi. Visannin olisi pitänyt huomioida rakentamista rajoittavina tekijöinä myös alueen kulttuurihistorialliset kohteet, laajat tulvavaara-alueet sekä Talosaaren pohjavesialueet.

Matti Visanti olisi vihdoin viimein voinut sanoa suoraan, mistä kiikastaa: 30 000 uuden ihmnisen asuttaminen alueelle pienkerrostaloihin, on täysin mahdoton yhtälö. Onko joko tingittävä väkimäärästä, tai lisättävä rakennustehokkuutta.

Edellinen valtuusto lähti suurella innolla hakemaan Sipoosta lisämaata tietämättä millaisesta alueesta on kysymys. Luvattiin pientaloja ja asetettiin väestötavoitteita tuntematta lainkaan alueen luonnonoloja. Nykyisen valtuuston pitäisi uskaltaa puhkaista tämä kupla ja todeta Östersundom-tavoitteen olevan mahdoton.

Visanti heitti, että Natura-alueiden suojelulle haetaan purku Brysselistä. Onkohan projektipäällikkö aivan vakavissaan halukas aloittamaan ehkä 10 vuoden taistelun, jonka aikana koko kaavoitus seisoo ja jonka lopputuloksena Natura-alueet suurella todennäköisyydellä jäävät entiselleen? Niille nimittäin ei ole vaihtoehtoa, mutta Helsingin rakentamiselle on. Kaupungilla on kaavoitettuna asunnoille maata kuutta (6) miljoonaa kerrosneliömetriä varten. Se on liki kolmannes kaupungin nykyisestä asuntokannasta ja lisäksitulevat Jätkäsaari ja Sompasaari.

Visanti haluaisi myös ottaa yksityisiä rantatontteja virkistyskäyttöön. Muuten mielenkiintoinen ajatus, mutta uskottavuus romahtaa siihen, että samaan aikaan Visannin virasto on kaavoittamassa varakkaiden tonttimaaksi nykyisiä yhteisiä virkistysrantoja muun muassa Talosaaressa.

Anneli Mikkonen
Helsingin luonnonsuojeluyhdistys (Helsy)
varapuheenjohtaja



Sipoonsyöjät. Den 13 september 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kuka täällä oikein määrää?". Helsingin Sanomat har undersökt vem som utövar makt i Helsingfors och gjort en lista, som toppas av Jussi Pajunen. Om överborgmestare skriver tidningen bl.a. följande:


Pajunen on ottanut ohjat tiukasti käsiinsä kaupungissa. Helsinki on jo ehtinyt kaapata Östersundomin Sipoolta. Seuraavaksi odotellaan velkaisen Vantaan putoavan Helsingin kätösille.

Pajunen on johtosäännön tulkintojen ja organisaatiouudistusten avulla keskittänyt itselleen lisää valtaa. Kun apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä aloitti kaupungintalolla kaksi vuotta sitten, Pajunen otti häneltä tuliaislahjaksi pois suurten aluerakentamishankkeiden – Östersundom, Kalasatama, Jätkäsatama – johtamisen.


Månne inte Pajunen hade anledning att ta ansvaret för de ovannämnda projekten, då Östersundomprojektet, eftesom Penttilä (nummer 5 på listan) inte var invigd i myglet bakom inkorporeringen. Enligt min bedömning är Pajunens roll i fallet Sibbo inte så central. I egenskap av stadsdirektör har han naturligtvis haft ett formellt ansvar, men det mesta Pajunen gjort i detta smmmanhang har gått på tok. Pajunens betydelse ligger kanske främst i att hans låga moral eller bristande tjänstemannaetik tillät utpressningsmetoder, bedrägeri och ett tidigare inte skådat myglande.


Nummer 3 på Helsingin Sanomats lista är Jan Vapaavuori, som tidningen benämner "Sipoon-syöjänä ansioitunut Vapaavuori". Om Vapaavuori noteras bl.a. att han vanligtvis för sin vilja igenom och att "Vapaavuori ja kaupunginjohtaja Pajunen pelaavat hyvin yhteen."


Nummer 4 på listan är Risto Rautava. Om Rautava skriver Helsingin Sanomat att "Omien ja kilpailijoiden riveissä eläkkeelle jäänyt ammattiupseeri nähdään "isojen poikien" – varsinkin Jussi Pajusen – kuuliaisena työnyrkkinä, jolla ei ole itsenäisiä näkemyksiä tai suuria visioita." När det gäller fallet Sibbo, så var Rautava dock den som i ett tidigt skede drev på ett "öpnande av gränsen till Sibbo".


Nummer 6 på listan är Otto Lehtipuu. Om Lehtipuu skriver Helsingin Sanomat bl.a. att "Lehtipuun, 40, todellinen merkitys on hänen kulissien takaisessa toiminnassaan."


Nummer 2 på Helsingin Sanomats lista är finansdirektör Tapio Korhonen. Han har inte tidigare figurerat på denna blogg. Därför skall jag här passa på att presentera hans åsiktsyttring i artikeln "Helsinki ja Sipoo kinaavat yhä alueliitoksen toteuttamisesta" i Helsingin Sanomat den 2 september 2008:


Helsinki on esittänyt Sipoolle, että kaikki Helsinkiin liitettävän alueen kiinteistöt vesi- ja katuverkkoineen siirretään Helsingin kaupungille ilmaiseksi. Esitys on hyvin kaukana Sipoon laskelmista, joissa puhutaan satojentuhansien eurojen menetyksistä.

Jos Sipoon maiden liittäminen Helsinkiin ei synny sulassa sovussa Helsingin ja Sipoon keskinäisissä neuvotteluissa, on edessä mahdollisesti vuosia kestävä oikeusprosessi.

Helsingin rahoitusjohtajan Tapio Korhosen mukaan Helsinki noudattaa Sipoon osakuntaliitoksessa vain lakia. "Lainsäätäjä ei edellytä, että mitään rahasummia liikuteltaisiin kunnalta toiselle tällaisessa tapauksessa", Korhonen linjaa.

"Kuntajakolain mukaan kuntalaiset ovat jo verorahoillaan maksaneet sen palveluverkon, joka siirtyy toisen kunnan alle."

Kuntajakolaki pyrkii ensisijaisesti turvaamaan alueella asuvan väestön palvelujen säilymisen. "Jos tästä asiasta on erimielisyyksiä, niin se on sitten oikeusprosessissa selvitettävä", Korhonen huomauttaa.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven alueelle kansallispuisto". Jag skall återkomma till artikeln, som är undertecknad av riksdagsledamöterna Timo Juurikkala, Pertti Salolainen och Jacob Söderman.


Olämpligt område. Den 12 september 2009


Igår lades det till en ny sida till på Helsinfors stadsplaneringskontors webbplats för Östersundomprojektet. Jag citerar ur sidan, som har titeln "Historia ja kulttuuri":


Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurimaisemaan kuuluu Östersundomin kartano ympäröivine viljelymaisemineen. ...

Östersundomiin rakennettiin 1600-luvun jälkipuolella rukoushuone, jota kutsuttiin 1700-luvulta alkaen kappeliksi. Kappeli kärsi isonvihan (1713-21) aikana pahoja vaurioita ja pikkuvihan (1742-43) jälkeen se oli purkukunnossa. Uutta kappelia alettiin rakentaa entisen paikalle vuonna 1753 ja se vihittiin käyttöön marraskuussa 1754.

Sakari Topeliuksen kotina tunnettu Villa Björkudden sijaitsee Östersundomin kartanon kaakkoispuolella meren rannassa. Topelius osti huvilan vuonna 1879 ja vietti siellä vanhuusvuotensa.

Kulttuurimaisemaan kuuluvat myös Östersundomin kartanon Korsnäsissä sijaitseva höyrylaivalaituri uimahuoneineen sekä salmen toisella puolella Karhusaaressa sijaitseva Sipoon vanhimpiin kuuluva Björntorp -torppa.

Husön kartano on vielä 1600-luvulla ollut tavanomainen perintötila. Siitä tuli kartano 1800-luvun puolivälissä, kun tilan päärakennus rakennettiin. Husön kartanon päärakennus pihapiireineen, peltoaukea, hevosaitaukset ja Husön lahti muodostavat Natura-alueiden väliin jäävän kulttuurisesti ehjän kokonaisuuden.


Enligt chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti är det endast det mellersta området i Östersundom, området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen som är oproblemaiskt som bostadsområde, medan Helsingfors marker huvudsakligen ligger norr och söder om detta område. Visanti vill i detta område mellan de två trafiklederna planera för 20 000 invånare. För att inkorporeringsområdet skall ge rum för ytterligare 10 000 invånare måste enligt Visanti antingen Sibbo storskog eller Natura-områdena i söder offras. Emellertid är inte heller det mellersta området oproblematiskt.



På webbplatsen för Östersundomprojektet publicerades för två dagar sedan en ny sida med titeln "Selvitykset". Här räknas det upp både färdiga och kommande utredningar. De kommande utredningarna är följande:


  • Itämetron jatke, esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
  • Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys (valmis tammikuu 2010 lopussa)
  • Energiaselvity
  • Liikennejärjestelmäselvitys
  • Kaupunkiekologia

Bland de färdiga utredningarna nämns förutom utredningarna "Rannikon laaksoista metsäylängölle" och "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia", som jag tidigare skrivit om på denna blogg, utredningar med titlarna "Sipoosta ja Vantaalta Helsinkiin liitettävän alueen suunnittelun lähtökohtia" och "Liitosalueen rakennettu kulttuuriympäristö". I den sistnämnda utredningen finns flera kartor som visar de mest betydelsefulla områdena med tanke på landskapsbilden.




Som helhet lämpar sig inkorporeringsområdet synnerligen dåligt som ett "naturligt utvidgningsområde för områdena Nordsjö-Mellungsbacka". Hade de verkliga förutsättningarna för sydvästra Sibbo som nytt urbant bostadsområde lyfts fram år 2006 hade det funnits betydligt större förutsättningar att stoppa annekteringen. Nu var det främst naturskyddsorganisationerna som lade fram fakta om området, medan Sibbo genom politiker, tjänstemän och konsulter lade fram fantastiska visioner för hur kommunen själv skulle planera och bygga för upp till 40 000 nya invånare i Östersundom.


I det senaste numret av Helsingin uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundom on mahdoton yhtälö". Jag skall i ett senare inlägg återkomma till insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen.


Sipoonkorpi. Den 11 september 2009


I gårdagens blogginlägg "Gator. Den 10 september 2009" berättade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på webbplatesen för Östersundomje-proktet hade publicerat några nya sior. Idag har här man uppdaterat eller lagt till ytterligare ett par sidor. Däremot är sidorna med rubrikerna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" och "Kehyssuunnitelma" fortfarande inte tillgängliga. Sidan som lagts till idag har rubrikerna "Historia ja kulttuuri: Rakennetun kulttuuriympäristön historiaa Östersundomissa". Dessutom har man idag bytt ut startsidan mot en sida med rubriken "Östersundom -maaseudusta kaupunkia". På den nya startsidan kan man bl.a. läsa att "Asukastavoite on vähintään 30 000 asukasta."


Igår lades det till webbplatsen för Östersundomje-proktet till sidor med rubrikerna "Liikenne", "Alustavat suunnitteluperiaatteet", "Ympäristö ja maisema", "Yhdyskuntatekniikka" och "Selvitykset". På den sistnämnda sidan finns lämkar till ett par uträdningar som jag inte tidigare noterat. Jag torde återkomma. På sidan om samhällsteknik kan man bl.a. läsa följande:


Östersundomin vesihuoltoverkoston kunnossapidon hoitaa toistaiseksi Sipoon Vesilaitos. Alustavasti on kaavailtu, että nykyinen vesihuoltoverkosto siirtyy Helsingin Veden toiminta-alueeksi vuonna 2013, kun osayleiskaava valmistuu.


På sidan med rubriken "Alustavat suunnitteluperiaatteet" räknas det upp tre "planeringsprinciper" för naturområdena:


Luontoalueita koskevat suunnitteluperiaatteet:

  • Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena.
  • Natura2000-alueet punotaan luontevaksi osaksi kaupunkirakennetta.
  • Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.


Hur Östersundom fågelvattnen skall planeras till en en naturligdel av stadsstrukturen återstår att se. På sidan om miljön och landskapet kan man läsa bl.a. följande om Sibbo storskog:


Sipoonkorpi ulottuu metsäisenä ja kallioisena ylänköalueena Östersundomista pitkälle Vantaan ja Sipoon puolelle. Etelässä Sipoonkorpi liittyy metsäisten viheryhteyksien kautta Porvoon moottoritien eteläpuoliseen Mustavuori-Östersundomin Natura 2000 -alueeseen.

Sipoonkorven alue on yksi harvoista suurista yhtenäisistä metsäalueista lähellä pääkaupunkiseutua. Se tarjoaa elinpaikan monille Etelä-Suomessa uhanalaisille ja harvinaisille lajeille.

Sipoonkorven maasto on kallioista. Kallioperä on hyvin rikkonaista, minkä takia alue on luonnonolosuhteiltaan erittäin monimuotoinen. Vaikeat maasto-olosuhteet ja suuret korkeuserot ovat osaltaan auttaneet säilyttämään Sipoonkorven harvaanasuttuna, ja alue onkin säilynyt Etelä-Suomen oloissa merkittävänä erämaisena alueena.


Någon språkmur som förhindrat Helsingfors naturliga utvidgning i Storskogen omnämns här inte. Däremot finns det på sidan en bild med bildtexten "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena retkeilykohteena."


Vantaan sanomat har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tallentuu elokuvaksi".


Gator. Den 10 september 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort artikel med rubriken "Helsinki suunnittelee Karhusaareen uusia väyliä". I notisen berättas det att man vid Björnsövägen skall bygga fyra nya hållplatser och cykelväg. Däremot berättas det inte att Helsingfors vill omvandla Björnsövägen till en "gata" som underhålls av staden. Björnsövägen är faktiskt den enda plan för inkorporeringsområdet som syns på stadsplaneringskontorets karta över stadens planer.



Helsingfors stadsplaneringsverk har idag på webbplatesen för Östersundom-projektet publicerat några nya sior. En av sidorna har rubriken "Liikenne". Här kan man bl.a. läsa följande:


Östersundom suunnitellaan kaupunkimaiseksi, pääosin raideliikenteeseen tukeutuvaksi, tiiviiksi ja viihtyisäksi katuympäristöksi hyvine alueen sisäisine ja ympäristöön liittyvine jalankulku- ja pyöräilymahdollisuuksineen.

Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja tutkitaan työn alla olevissa konsulttiselvityksissä, jotka valmistuvat vuoden 2010 alussa. Raideratkaisulla on suuria vaikutuksia maankäyttöön, joten Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisen alueen yleiskaavallinen ja yksityiskohtaisempi suunnittelu pääsee käyntiin vasta raideratkaisun varmistuttua.


Dessutom finns det på sidan en bild med följande bildtexten "Uusi Porvoontie on tarkoitus muuttaa maaseutumaisesta maantiestä helsinkiläiseksi kaduksi." På bilden syns förutom Nya Borgåvägen även vägskälet till Björnsö.



Det kan tilläggas att de två blivande gatorna invid området som syns på bilden ovan går igenom vassbevuxna vikar eller sankmarker, som är Natura-område.


Sipoo-projekti. Den 9 september 2009


Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats för projektområdet Östersundom uppdaterades i måndags. Åtminstone försökte man uppdatera sidorna, men sidorna med titlarna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" respektive "Kehyssuunnitelma" är inte tillgängliga. Däremot finns en ny sida med titeln "Tietoa alueesta". Så mycket nytt finns det inte på denna sida. Sidan länkar till kartan med området där byggnadsförbud utlysts. Kartan har inte ändrats och byggnadsförbudet gäller naturligtvis inte området mellan Österledens nya och gamla sträckning. Jag finner det sannolikt att det på de två otillgängliga sidorna varit tänkt att finnas liknande material som i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009").



De två alternativen att offra antingen Sibbo storskog i norr eller Natura-områdena i söder presenteras på flera sätt i Visantis presentation. I presentationen finns två officiella dokument av kategorin "aluetutkielma" i anslutning till "Sibboprojektet". Den första kartan (se den översta bilden) har rubriken "Metro ja kaupunkirakenne". Denna karta presenterar ett utkast till stadsplan som bygger på metroalternativet. Enligt detta alternativ offras stora skogspartier norr om motorvägen. Planen liknar mycket den skiss som Tuomas Rajajärvi presenterade på överborgmästarens invånarkväll i november ifjol. (Se "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".) Den andra kartan i kategorin har rubriken "Pikaraitiotie Uudella Porvoontiellä". Här skonas Storskogen, men i stället offras Östersundom fågelvatten. Endast på den förstnämnda kartan syns ett datum, som antyder att utkastet är från ifjol. Det är dock uppenbart att förslaget som bygger på snabbspårväg längs Nya Borgåvägen är nyare. En detalj som visar detta är att gränsen på den senare kartan har justerats vid Österleden.




På stadsplaneringskontoret torde snabbspårvägsalternativet numera vara vara ett huvudalternativ. Innan någon av Jokerlinjerna förses med rels, kommer det dock inte att läggas ut några skenor i Östersundom. Planerna på att göra radikala ingrepp i strandlinjen är så väl tekniskt som juridiskt tvivelaktiga. Enligt HFD:s avgörande i fallet Sibbo "har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hän syn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter." Man kan fråga sig hur Sibbo borde ha planerat Östersundom för att uppfylla kraven. Borde man ha ritat ut bostadsområden och konstgjorda stränder innanför Natura-områden?


Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009


I mitt inlägg "Folkpark. Den 27 augusti 2009" berättadejag att Helsinghfors stadsplaneringskontor på sina webbsidor om projektområdet Östersundom skrev att "Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Informationen var intressant med tanke på att Östersundom inte tillhör det inkorporerade området. I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ges dock en förklaring till att Östersundominkluderats i projektområdet. I projekten berättas det att "Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan liitosalueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa Vantaan Västersundomiin sekä Sipoon Granö:ön." (Se bilden ovan.) Det totala området för delgeneralplanen torde ungefär motsvara det område som ursprungligen var tänkt att anslutas till Helsingfors. Hela Granö by (med Tobben) hör dock inte till området. Det kan även noteras att hela Granö hör till området, fastän Helsingfors endast äger den västra halvan av ön.


I mitt inägg "Bro till Granö. Den 3 december 2008" berättade jag att Helsingfors planerar broförbindelse till Granö. Vad Helsingfors vill göramed ön fanns det redan då motsstridiga uppgifter om. Helsingfors har i offentligheten talat om frluftsbruk, men samtidigt har man krävt att Sibbo i sin generalplan (som inte inkluderar skärgården) markerar Granö som område med tätortsfunktion. Planerna på en folkpart motsäges av kartorna i Visantis presentation. Jag har redan i ett tidigare inlägg presenterat en karta ur presentationen där ett stationsområde markerats på Granö. På en annan karta i presentationen har hela tre stationer ritats ut på Granö. I helsingfors har man knappast tänkt sig att Granö skall förbli en del av Sibbo.




Strandlinje. Den 7 september 2009


Vihreä Lanka har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Linnut ja ihmiset ahtaalla Sipoonkorvessa". Det är artikeln i Helsingin uutiset "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" som föranlett texten i De grönas språkrör Vihreä Lanka. Jag återger här en del av texten:


Kaupunkisuunnittelulautakunnan varapuheenjohtajan Osmo Soininvaaran mukaan vihreät eivät tule hyväksymään sitä, että Porvoontien pohjoispuolella sijaitsevalle Sipoonkorven retkeilyalueelle kaavoitetaan asutusta.

Hän pitää täysin mahdottomana myös Natura-suojeltuun linnustonsuojelualueeseen koskemista.

”Alue pitäisi rakentaa ponttoonien päälle”, Soininvaara sanoo.

Lisäksi suojelupäätös pitäisi purkaa Brysselissä.


I artikeln i Helsingin uutiset och i sin presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ställer chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti Sibbo storskog mot Natura-områdena Östersundom fågelvatten. Någondera måste offras för att det i inkorporeringsområdet skall rymmas 20 000 invånarna. Visanti föreslår dock att det är Natura-områdena som skall offras. I sin presentation säger Visanti att "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I presentationen finns även en karta där Storskogen jämförs med Noux. Det kan påpekas att gränserna för Sibbo storskog här följer definitionen som getts av arbetsgrupp II och Östra Nylands förbund. Helsingfors har tidigare hävdat att Storskogens gränser kan definieras först i samband med planeringen av området, ett påstående som utredningsman Pekka Myllyniemi kopierade och infogade på hela tre olika ställen i sin Sibboutredning.


Om Visantis presentation ger hopp för Sibbo storskog, så föranleder den istället oro för Östersundom fågelvatten. Planerna att ta i bruk stränderna förefaller dock synnerligen orealistiska, vilket torde framgå ur bilden nedan.



Det är möjligt att De gröna i Helsingfors ser till att naturen i inkorporeringsområdet skyddas bättre än det hade gjort om HFD hade vänt tummen ned för ändringen i kommunindelningen. Jag kan dock inte låta bli att påpeka att de officiella politiska och juridiska grunderna för inkorporeringen, i den mån det överhuvudtaget funnits några grunder, därmed helt faller samman. Helsingfors ville till staden ansluta "sin" mark, de nästan 1000 hektar "färdiga tomtmarken", men Helsingfors äger inte just någon mark i området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen.

Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys. Den 6 september 2009


I morgon skall Helsingfors stadsstyrelse behandla stadens utlåtande till utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund. Ärendet bordlades vid det senaste möte, trots att Nylands förbund hade bett om ett utlåtande senast den 31 augusti. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) I föredragningslistan ingår som bilagor utlåtanden från 26 nämnder och administrativa organ. Liksom de flesta andra utlåtanden är stadsplanerinsnämndens utlåtande undertecknat redan i juni. I utlåtandet noteras bl.a. följande:


Helsingin liitosalueen toteuttaminen ja pääkaupunkiseudun taajamarakenteen laajentaminen itään edellyttää seudullisen raideliikennejärjestelmän laajentaminen myös itään, mikä on kirjattu myös valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin. Tämän vuoksi kyseisiin strategisten valintojen selitysteksteihin tulee lisätä maininta metron jatkamisesta lännen lisäksi myös itään.


I de nationella målen heter det faktiskt att "Alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään", men det kan nämnas att detta omnämnande av metronätverket tagits med efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I stadsdirektörens förslag till stadens utlåtande omnämns östmetron lika väl endast i satsen "Nopeat, hyvät vaihtomahdollisuudet tarjoavat pääkaupunkiseudun poikittaiset raideratkaisut (Raide-Jokerit) ovat metron itäisen ja läntisen haarojen jatkamisen ohella siten ensiarvoisen tärkeät." Istället finns i förslaget till utlåtande följande formulering:


Pääkaupunkiseutu tulee kehittämään sisäistä liikennejärjestelmäänsä vahvasti raideliikenteeseen painottuen. Tällaisia yhdyskuntarakennetta eheyttäviä ja täydentäviä hankkeita ovat mm. Kehärata, Länsimetro, Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys Östersundomiin saakka.


Helsingfors, som tidigare klandrat Sibbo koomun och Östra Nylands förbund för att inte vilja förbinda sig vid en utvidgning av metrolinjen österut, vill alltså nu inte själv ha ett direkt omnämnande av en metrolinje till Östersundom. En förlängning av metrolinjen österut är nu endast ett av flera alternativ. Övriga alternativ är vanlig järnväg och snabbspårväg.



I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ingår en dia som visar alternativa stationsområden i Östersundom. (Se bilden ovan.) Var de alternativa stationsområdena är placerade beror på spårvägsalternativ. De röda bollarna representerar metrostationer enligt tre alternativa linjedragningar. Alternativen är här en förlängning antingen av antingen av metrolinjerna till Mellungsbacka eller Nordsjö eller en ny förgrening från Östersundom eller Botby gård längs Österleden. Det sistnämnda alternativet torde inte vara tekniskt möjligt, utan representerar snarare huvudalternativet för en snabbspårvägslinje. På den aktuella kartan finns stationsområden som representerar två olika snabbspårvägslinjer, som inte behöver utesluta varandra. Den ena går längs Österleden - Nya Borgåvägen fram till Örnviken i Sibbo. Den andra förgreningen av snabbspårvägslinjen går via Husö till Granö! Det finns anledning att återkomma till Helsingfors planer för Granö i ett skilt inlägg. Alternativet tåg eller reguljär järnväg är kanske ändå det intressantaste. Ser man noggrant på kartan ovan ser man att de gröna bollarna som markerar stationer i anslutning till järnvägen (HELI) ritats ut söder om Borgåleden (motorvägen). Det är klart att detta nya förslag till linjedragning av järnvägen till Borgå utesluter en metrolinje, vilket även noterats på Visantis presentation. Den nya linjedragningen av järnvägen finns även på en annan karta i Visantis presentation. (Se nedan.) Benämningen är "Kaupunkirata muutetussa HELI-käytävässä".



Artikeln "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" finns nu även i webbversion.


Junta. Den 5 september 2009



För fyra år sedan diskuterade Helsingforspolitikerna livligt om Sandhamn skulle göras till ett nytt bostadsområde för tiotals tusen nya invånare eller om man, så som Risto Rautava föreslog, istället skulle öppna gränsen till Sibbo. Osmo Soininvaara förespråkade Sandhamn som nytt bostadsområde, men han hade kanske inte klart för sig vad Rautava syftade på med att "öppna gränsen". En junta bestående av samlingspartistiska militärer lyckades åtminstone tillfälligt rädda Sandhamn från bostadsbebyggelse. Det blev Rautavas förslag som utgick med seger, men Soninvaara ställer fortfarande Sandhamn mot Östersundom.


Enligt Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" ryms det i Östersundom 20 000 invånare på det "oproblematiska" området mellan Österleden och Nya Borgåvägen. För att placera ytterligare 1 000 invånare i Östersundom måste antingen Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område, offras. I Helsingin uutiset föreslår Visanti att Natura-områdena offras. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Soininvaara skulle däremot nöja sig med 20 000 invånare i Östersundom och istället ta Sandhamn i bruk som nytt bostadsområde.



Jag har aldrig besökt Sandhamn, eftersom ön normalt är stängd för utomstående. För tillfället går det dock att besöka ön, dp militäranläggningen firar 200-årsjubileum. (Se "Kommendören och Sandhamn. Den 26 augusti 2009".) Sandhamn är säkert ur flera synvinklar värt att bevara, men det är inte sökt att misstänka att man det är ambitionerna att bevara Sandhamn i militärt bruk som motiverar festligheterna. Ordförande för festkommittén är överstelöjtnant Jarmo Nieminen, som är officer och medlem i den samlingspartistiska fullmäktigegruppen i Helsingfors. I tisdags publicerades en bok om Sandhamn med bilder och text av överstelöjtnant Nieminen. I torsdags presenterade Helsingin Sanomat Nieminens bok, som har titeln "Santahamina − Sotilassaaren luontoaarteet". (Se bilden ovan.) Bokan föranledde samma dag ett blogginlägg av Osmo Soininvaara. Jag återger här valda delar ur inlägget "Santahamina ja Östersundom":


Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on sanonut kantanaan, ettei Helsinki enää tarvitse Santahaminaa asuntokäyttöön, koska on tuo Östersundom. Kokoomuksen suunnasta on sanottu samaa myös Malmin virkistyslentokentästä. Myös sinne aiottu rakentaminen mahtuu Sipooseen. ...

Östersundomin alueelle mahtuu minun mielestäni noin 20 000 asuntoa. Tämä ei vastaa edes yhden vuoden kaavailtua asuntotuotantoa Helsingin seudulla. ...

Helsinki kaavaili aikanaan esittäessään Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin, kaavailuissa oli isompi alue aina Sipoonjoelle asti. Kun tästä sitten saatiinkin vain puolet, aluksi arvioitiin, että alueelle mahtuisi noin 20 000 asukasta. Nyt suunnittelijoille on kuitenkin annettu ohje mahduttaa alueelle 30 000 asukasta. Tämä on huono juttu, koska silloin joudutaan uhraamaan merkittäviä luontoarvoja. Samalla rakennettava alue muuttuu kapeasta nauhakaupungista leveäksi, jolloin se ei enää ole joukkoliikenteellä kunnolla hoidettavissa. Rakennetaankin siis autokaupunkia.

Minusta kunnanrajoista riippumatta pitäisi toteuttaa alkuperäinen kapea nauhakaupunki metron varassa Östersundomiin yhteistyössä Sipoon kanssa ja jättää Natura-alueet ja Sipoonkorpi rauhaan. ...


Puolustusvoimat ovat ryhtyneet invaasioon säilyttääkseen mukavat työpaikkansa muutaman kilometrin päässä Helsingin keskustasta. On myönnettävä, että minäkin puolustaisin tuollaista mukavuutta, jos kyse olisi minun työpaikkani sijainnista. Mutta Santahamina on nyt skandaalimaisen huonossa käytössä, sillä ei sillä enää maanpuolustuksellista merkitystä ole. ...

On suorastaan söpöä, että kokoomus on nyt herännyt näin innokkaasti varjelemaan luonto-arvoja, mutta eikä niitä pitäisi varjella myös Sipoonkorvessa, joka aiotaan panna matalaksi? Mistä tällainen valikoivuus innostumisessa luontoarvoihin? ...

Siispä:

Östersundom on rakennettava kapeampana, vaikka sinne mahtuukin vähemmän ja ulotettava nauhakaupunki pitkälle Sipoon puolelle yhdessä Sipoon kunnan kanssa.

Santahamina on saatava asuinkäyttöön joskus vuoden 2025 tienoilla.


Bilden överst visar en karta med Östersundom fågelvatten, som Soininvaara tydligen vill bevara. Kartan ingår i en dia i Visantis ovannämnda presentation. Av någon anledning är inkorporeringsområdet utritat grovt enligt det ursprungliga förslaget i utredningsman Pekka Myllyniemis framställning och rapport. Varifrån månne denna karta härtsammar?


Stor-Östersundom. Den 4 september 2009


I mitt blogginlägg "Inget nytt område. Den 31 augusti 2009" noterade jag att det i förslaget till Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund fanns med text från förslaget till fastighetsnämndens utlåtande, fastän fastighetsnämnden aldrig godkände sitt förslag. (Se "Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009".) Fastighetsnämnden bordlade ärendet fastän deadline var följande dag. Nylands förbund hade i sin tur bett om ett utlåtande från Helsingfors stad senast den 31 augusti. Stadsstyrelsen hade förslaget till utlåtande på föredragningslistan för mötet den 31 augusti, men stadsstyrelse bordlade i sin tur ärendet.

På mötet skulle stadsstyrelsen även ta ställning till ett förslag till utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund. Även detta ärende bordlades, trots att östra Nylands förbund bett om ett utlåtande före den 7 september. Nu skall förslagen till utlåtanden över båda utkasten till landskapsöversikt behandlas på stadsstyrelsemötet i måndag den 7 september. Fastighetsnämnden har hunnit godkänna sitt förslag till utlåtande, som denna gång därför finns med som bilaga till föredragningslistan. Det var i fastighetsnämndens utlåtande som det ursprungligen hävdades att "on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina." Fastighetsnämnden hade sitt möte den 1 september, dagen efter stadsstyrelsemötet. Det förefaller som om man i god tid kände till att stadsstyrelsen skulle bordlägga ärendet om utlåtandet över utkastet till landskapsöversikt, trots att landskapsförbundet hade begärt att få ett utlåtande senast den 31 augusti.

Nedan citerar jag ur stadsdirektörens förslag till utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund:

Porvoon Silmukka -vaihtoehto ehdottaa kaupunkijunarataa Helsingin ja Porvoon välille, mikä voisi ainakin periaatteessa korvata Helsingin metron tai pikaraitiotien Östersundomissa. Ratalinjausta tulisi kuitenkin tarkistaa, jotta rata mahdollisimman hyvin hyödyntäisi kaupunkirakennetta. Toisaalta kaupunkijunan voisi korvata metro tai pikaraitiotie. ...

Itä-Uudenmaan liitto on yhdessä Uudenmaan liiton, Porvoon, Sipoon, Vantaan ja Helsingin kanssa laatimassa kehyssuunnitelmaa Helsingin ja Porvoon välille, jossa hahmotellaan aluerakenteen kehitystä ja vaihtoehtoja pitkälle tulevaisuuteen.

Den i citatet ovannämnda ramplanen finns även omnämnd i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från den 25 augusti. (Se "Annekterade områden. Den 2 september 2009" och "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Tre av sjutton diabilder i Visantis presentation handlar i själva verket om planeringen av axeln Helsingfors-Borgå. Dian eller bilden nedan visar fyra spårvägsalternativ, som det finns skäl att återkomma till.




I Visantis presentation finns även tre olika strukturmodeller, som ger helt olika tyngd åt Östersundom.




Alternativet "Rannikkokaupunki" förefaller vara inspirerat av det vinnande bidraget Emerald med East Coast Town i tävlingen Greater Helsinki Vision. Även Kalkstrand och Träskby ingår i "Kuststaden".




I modellen "Suur-Östersundom" koncentreras bebyggelsen och befolkningen till Östersundom.




Idet tredje alternativet "Suur-Söderkulla, Sibbesborg" är bebyggelsen speciellt koncentrerad till Sibboviken och ådalen.



Google+ Followers