00-talet. Den 31 december 2009


Jag har tidigare inför nyår på denna blogg gjort sammandrag av året som gått. I år blir det inget sammandrag. Många medier har inför årskiftet i år gjort en resumé över hela det gångna årtiondet. I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick ett sammandrag av "Svenskfinland på 00-talet". Sibbo omnämns inte i själva artikeln, men återfinns hela två gånger i Hbl:s uppräkning av milstolpar.


I själva artikeln "'Svenskan är inte lika viktig längre'" kommer Thomas Rosenberg med synpunkter som indirekt har relevans även för fallet Sibbo. Jag citerar:


Redan den nya grundlagen som trädde i kraft år 2000 innebar en försämring, säger sociologen Thomas Rosenberg . I den slopades de direkta bestämmelserna om att förvaltningsområden med svenska som majoritetsspråk inte får röras. Också språklagen från år 2004 är misslyckad för att den enbart utgår från individens rättigheter, säger Rosenberg och efterlyser kollektiva rättigheter och territoriala bestämmelser.


Jag är inte så väl insatt i hur detgick till då först grundlagen och senare språklagen skrevs om, men jag har för mig att Sfp är delskyldig till att de kollektiva rättigheterna ghelt slopades. På urbant håll inom Sfp fanns det på 1990-talet krafter som ville jämställa finlandssvenskarna med andra minoriter i Finland, fastän majoriteten av finlandssvenskarna då ännu bodde i kommuner med svenska som majoritetsspråk.


När det begav sig år 2006 fanns det på finskt håll ingen förståelse för några finlandssvenska terrototeriala rättigheter. Tvärtom användes påståenden om språkpolitik och Sibbos melemskaps i Östra Nylands förbund som argument för inkorporeringen. På finlandssvenskt håll var man över partigränserna så gott som eniga om att inkorporeringen inte var berättigad, men man tonade ner de språkpolitiska aspekterna. Sibbos traditionella politik från tidigare årtionden var det knappast någon som försvarade, fastän speciellt Tarja Cronberg, motiverade sitt stöd för inkorporeringen med Sibbos traditionella politik. Att Östersundom till stora delar förblivit oplanerat hänger främst samman med att området ur ekologisk och geologisk synvinkel inte lämpar sig för massiv bebyggelse, men indirekt beskyller även HFD i sitt beslut Sibbo för kommunens traditionella politik och markanvändning. Någon förståelse för att Sibbos traditionella linje representerat ett kollektivt finlandssvenskt intresse hittar man inte hos HFD.


Kostnadsfri metropolpolitik. Den 30 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn av ledarskribenten Esko Nurmi, som pensioneras vid årsskiftet. I kolumnen, som har rubriken "Joskus haaveet toteutuvat", lyfter Nurmi fram tre "drömmar", som han inte kunde ha förutspått: den nya Lahtisbanan, västmetron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag återger här valda bitar:


Päättyvällä vuosikymmenellä on tehty useita Helsingin seudun kehitystä ohjaavia isoja ratkaisuja. Jotkin olivat ehkä arvattavissa jo kymmenen vuotta sitten, osa ei.

Yllätyksiin voidaan lukea Lahden oikoradan ja länsimetron rakentamispäätökset sekä Sipoon lounaisosan liittäminen Helsinkiin. Ei niin, etteivätkö nämä kaikki olisi olleet vuosikymmeniä jahnattavina. Tarkkailija on väkisinkin kyynistynyt: eihän tuosta koskaan mitään tule. ...


Sipoon lounaisosan liitos Helsinkiin oli yllätys siinäkin mielessä, että mitään suunnitelmia ei virallisesti ollut pidetty esillä. Oli vain Helsingin kasvupaine ja maanomistus. Olisi pitänyt olla melkoinen insinööri, jotta olisi vaikkapa vuosituhannen vaihtuessa osannut ennustaa Sipoon padon olevan murtumaisillaan.

Alueliitos oli kabinettipolitiikan työnäyte. Ratkaisevaa oli, että Sipoo ei ollut kuntaliitosasioissa varovaisen keskustan valtapiiriä. Vanhasen hallitus pääsi tekemään näyttävää metropolipolitiikkaa, joka ei maksanut valtiolle mitään.

Sipoon osaliitos oli ituna esillä jo Holkerin hallituksen selvitysmiehen Raimo Ilaskiven asunto- ja maapoliittisessa toimenpideohjelmassa 1989. Ylipormestarin ja hänen huimapäisten avustajiensa lakeja myöten valmistelemat toimet eivät tuolloin saaneet poliittista tukea taakseen.



Helhetsbedömning. Den 29 december 2009



Jag har länge hoppats att Matti Vanhanen skulle tvingas avgå som statsminister. Visserligen finns det sidor hos Vanhanen som jag gillar, men redan i samband med Vanhanens agerande i fallet Sibbo i juni 2006 tycker jag att det hade funnits skäl att kräva statsministerns avgång. Speciellt med tanke på Finlands förestående EU-ordförandeskap var det dock inte realistiskt att förvänta sig att Vanhanens skulle avgå 2006. Dessutom gav det ledande oppositionspartiets ordförande, Jyrki Katainen sin välsignelse till så väl inkorporeringen som Paras-ramlagen redan i juni 2006 och räddade därmed Vanhanen ur en potentiell regeringskris. När Vanhanen nu meddelar att han inte fortsätter som partiordförande och därmed inte heller som statsminister kan jag ändå inte annat än tycka att han agerar lite oansvarligt.



Idag har statminister Matti Vanhanen hållit presskonferens och medgett att beslutet att om ett halvår avgå som partiordförande och statsminister inte (bara) beror på en planerad benoperation, utan på en "helhetsbedömning". Vilka andra faktorer som tagits i beaktande i helhetsbedömningen ville Vanhanen inte säga. Det är möjligt att Vanhanen upprikt har gjort en helhetsbedömning där de sjuka benen utgjort en avgörande faktor, men att tala om helhetsbedömning är ofta ett sätt att undvika specifiering. Eftersom jag kom ihåg att Vanhanen även vid presskonferensen efter statsrådets Sibbobeslut talade om en helhetsbedömning, har jag idag på nytt lyssnat på en del av presskonferansen från den 28 juni 2007.


I den ovannämnda presskonferensen återger Vanhanen i själva verket den beredande tjänstemannens ord då han talar om en helhetsbedömning. Gång på gång hänvisar Vanhanen till den beredande tjänstemannen utan att nämna hans namn, Arto Sulonen. Av någon anledning har det tidigare gått mig förbi att Mauri Pekkaren vid presskonferensen påpekar att han var den minister som ansvarade för kommunindelningslagen från 1993. Vanhanen valde dock av förekommen anledning att förlita sig på den beredande tjänstemannen istället för på den föredragande ministern.


En annan detalj som delvis gått mig förbi är att Vanhanen vid presskonferensen säger att den förre justitsiekanslern Paavo Nikula hade gett "klara direktiv" att en minister blir jävig om han på förhand tar ställning i den aktuella frågan. Det var för att den vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonka, på begäran, gjort en från Nikula avvikande bedömning som Vanhanen, enligt egen utsaga, kunde deltaga i beslutet. Vid presskonferensen skämtade Katainen att det var lättare att följa justitiekanslerns direktiv än journalisternas, eftersom det bara finns en justitiekansler. Vid tidpunkten fanns det emellertid så väl en tjänsteledig justitiekansler som hans vikarie.


Språkfördelning. Den 28 december 2009


Enligt Helsingfors stads uppgifter bor det i inkorporeringsområdet (stordistriktet Östersundom) omkring 2 000 invånare, varav omkring 500 har svenska som modersmål. Det betyder att endast cirka 25 % av befolkningen i inkorporeringsområdet har svenska som modersmål jämfört med över 38 % i Sibbo. Enligt Sibbo kommuns uppgifter hade endast 22 % av invånarna i delområdet Itäsalmi/Östersundom svenska som modersmål 31.12.2006. Oberoende av hur det gått med inkorporeringen hade andelen finskspråkiga ökat ytterligare i området. Sfp i Sibbo borde därför rent matematiskt ha dragit fördel av en inkorporering. Av socioekonomiska skäl är partiets störts konkurrent, Samlingspartiet extra starkt representerat i området. Sfp: riksomfattande motsstånd mot inkorporeringen kan åtminstone inte förklaras utgående från statistiken över språkfördelningen i det aktuella området.


Helsingfors stad upprätthåller en servicekarta, ur vilken man kan utläsa en mera detaljerad statistik över språkfördelningen i Helsingfors. För inkorporeringsområdets del kan man se språkfördelningen i fyra olika stadsdelar. Uppgifterna för Husö och Sundberg saknas, eftersom områdena har under 100 invånare. Störst är den svenskspråkiga befolkningens andel i stadsdelen eller delområdet Östersundom (inte att förväxla med stordistriktet Östersundom). Här är andelen svenskspråkiga 28,1 %. Björnsö kommer, trots den starka inflyttningen, inte långt efter: 27,2 %. Betydligt lägre är andelen svenskspråkiga i tillväxtområdet Landbo: 16,1 %. Kanske något överraskande är den sovenspråkiga befolkningens andel i Bäckängen praktiskt taget lika låg: 16,2 %. Området med den största andelen sovenspråkig befolkning i Helsingfors hittar vi inte i stordistriktet Östersundom. I Brunnsparken är andelen svenskspråkiga hela 36, 1 %. I Eira är den 21,5 %, i Ulriksborg 20,5 %, i Brändö 18,7 % och i Gardestaden söder om Södra Esplanaden är andelen svenskspråka 18,0 %.



På servicekartan finns endast de finska namnen på Tusby och Kervo, men Sibbo står ovanför Sipoo, liksom svenskspråkiga namn på byar står ovanför de finskspråkiga på de områden som hör till Sibbo. Även Östersundom står ovanför Itäsalmi, medan Karhusaari står ovanför Björnsö. När skalan ändras byter namnen plats, fastän Helsingfors stad officiellt inte använder namnet Itäsalmi.



Ändringar vid årsskiftet. Den 27 december 2009


Finansministeriet har den 17 december publicerat ett meddelande med rubriken "Ändringar vid årsskiftet". Angående kommunärenden informerar ministeriet om den nya kommunindelningslagen under rubriken "Nya kommunindelningslagen främjar förnyandet av kommunstrukturen". Ministeriet säger bl.a. följande om den nya kommunindelningslagen:


Syftet med lagen är att främja förnyandet av kommunstrukturen. Lagen har uppdaterats så att den motsvarar de nya behov och förändrade förhållanden som framkommit i och med kommun- och servicestrukturreformen. Lagens struktur, begrepp och administrativa förfaranden har förtydligats. Målen med utvecklandet av kommunstrukturen och förutsättningarna för ändrandet av kommunindelningen har preciserats. Målet för utvecklandet av kommunindelningen är en livskraftig och områdesmässigt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. I lagen förs på ett tydligare sätt fram kommunernas avgörande roll när en ändring i kommunindelningen inleds och bereds samt när beslut fattas om den. Kommuninvånarnas och andra berörda instansers möjligheter att påverka effektiviseras i samband med att framställningen om en ändring i kommunindelningen behandlas i kommunerna. ...

Bestämmelserna om ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna när en del av en kommun överförs till en annan kommun har också preciserats.


Finansministeriet informerar även om ändringar i kommunindelningen som äger i kraft vid årsskiftet. Ändringarna är intressanta med tanke på att det är sista gången som den nu gällande komunindelningslagen har tillämpas och som en jämförelse med fallet Sibbo har juridisk relevans. Sammanlagt förverkligas fyra kommunsammanslagningar. I samband med att Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors bildar den nya staden Lovisa överflyttas Haavisto-Vastila-området i Strömfors (Ruotsinpyhtää) till Pyttis kommun. Denna kommundelssammanslagning innebär att Östra Nyland blir något mindre och delar av en historisk gräns mellan det svenska och det ryska Pyttis utplånas från kartan.


I sitt meddelande informerar ministeriet till sist om fyra partiella sammanslagningar, som verkställs vid årsskiftet: mellan Tavastehus och Hausjärvi, mellan Kouvola och Itis, Villmanstrand och Ruokolax samt mellan Birkala och Tammerfors. Förändringen i kommunindelningen mellan Birkala och Tammerfors stämmer överens med lagens anda i så väl den nya som den gamla kommunindelningslagen. De berörda kommunerna har gjort en gemensam framställning om att flytta över sex hektar från Birkala till Tammerfors, för att Tammerfors skall kunna bygga en lättgrafikled till Pirkka-hallen och för att Pirkkahallen skall kunna få en ny parkeringsplats. De tre övriga partiella sammanslagningarna är intressanta. I samtliga tre fall görs en korrigering av kommunsammanslagningar (av hela kommuner) som förverkligades för ett år sedan. Ett område i en större stad överförs till en mindre kommun för att förbättra servicen för invånarna i området. Bland annat överförs Mommila-Hietonen med 168 invånare från Tavastehus till Hausjärvi, som från förut har drygt 8 400 invånare. En intressant detalj är att initiativet till de ovannämnda ändringarna i kommunindelningen har tagits av invånarna tidigare, men först nu har fått ministeriets stöd.


Efter att centrala ministrar hade uttryckt sitt stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo togs det många initiativ till partiella kommunsammanslagningar, som ministeriet dock inte biföll. För drygt två år sedan sade regeringsrådet Arto Sulonen vid finansministeriet att ministeriet inte kommer att före vidare initiativ till partiella sammanslagningar i områden där det bereds större sammanslagningar. (Se "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007".) Denna praxis skulle ministeriet följa i tre år. Tydligen har ministeriet gått in för en linje där kommundelssammanslagningar är möjliga efter en sammanslagning av hela kommuner.



Synliga och osynliga gränser. Den 26 december 2009


De senaste åren har man från Helsingfors sida - kanske inspirerade av Jussi-Pekka Alanens rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" - förringat betydelsen av kommungränser. Samtidigt har man även målmedvetet försökt göra kommungränserna i huvudstadsregionen ännu mera osynliga. Det var därför med en viss förvåning som jag för ett år sedan följde med hur Helsingfors i god tid före årsskiftet placerade ut nya gränsskyltar. Det var även spännande att följa med var man placerade skyltarna, eftersom gränsen i vissa fall var oklar. Helsingfors gick till verket så nitiskt att man rent av plockade ner ett gammalt historiskt gränsmärke. (Se "Fullbordat. Den 1 januari 2009".) Däremot kunde man inte se någon liknande aktivitet från Vanda stads sida. Med intresse väntade jag på att få se om Vandas gränsmarkeringar stämde överens med placeringen av Helsingfors gränsskyltar. Nu har det gått ett år, men Vanda har inte placerat ut en enda skylt vidden nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Överhuvudtaget har man från Vandas sida inte gjort något större väsen av att Vandas gränser förändrades för ett år sedan. Kartan ovan, där den så kallade Västerkullakilen fortfarande hör till Vanda medan Östersundom anslutits till Helsingfors, är ur tidtabeller för Vanda och Kervo 2009-2010.


Julotta. Den 25 december 2009


Eftersom jag håller på traditioner brukar jag gå i julotta på juldagen och inte på julbön på julaftonen. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) I år gjorde jag ett undantag och besökte även en så kallad julbön, eftersom min son sjunger i Matteus barnkör. Matteus församling ordnade sammanlagt åtta julböner, men åtminstone Matteus kyrka var lika väl fullsatt, fastän det inte finns någon gravgård intill kyrkan. Många kombinerar julbön med ett besök vid gravarna. Julbönen (eller julbönerna) i Österssundom kyrka kan därför tänkas ha lockat en del besökare som inte hör till de nya församlingar som förfogar över kyrkan: Matteus församling och Mellunkylän seurakunta, som på grund av inkorporeringen den 1 juli bytte namn till Helsingin Mikaelin seurakunta.


I fjol deltog jag för första gången, delvis i misstag, i en finskspråkig julotta. (Se "Förstörd skadeglädje. Den 25 december 2008".) Det var då Sibbo finska församling som för sista gången ordnade julotta i Östersundom kapell. Vad jag vet ordnades ingen finskspråkig julotta i Östersundom denna jul, men Matteus församling höll istället sin enda julotta i Östersundom kapell. Lite lustigt är det att jag först hittade informationen om julottan via Evenemax på Borgåbladets hemsida. Här hör Östersundom ännu till Sibbo.


Utanför kyrkan var den första jag hälsade på en Simsalöbo. Jag har själv i tiden kommit till Östersundom kapell med båt från Simsalö. Ändå kände jag mig i egenskap av medlem i Metteus församling lite som en kolonisatör i Östersundom kyrka. Och visst var det en konstig känsla att se Matteus kyrkokör, organist Markus Malmgren och avgående kyrkoherde Henrik Andersén i Östersundom kyrka. I sin predikan framhöll Andersén även det historiska i årets julotta. På ett fint sett lyfte han fram både kontinuiteten och det förgångna. Hit har tidigare generationer kommit till julotta från Östersundom, från skärgården men även från Helsinge. Andersén nämnde även att Zacharias Topelius torde ha kommit till kyrkan med släde över isen från Björkudden. Därefter läste han från predikostolen en vers från en av mina favoriter, Topelius "Julnatten" eller "Nu börjar den snöiga stormen sin färd".


När julottan var slut och Malmgren redan spelat sitt preludium passade kyrkoherden på att påminna om att julafton tidigare var en vanlig vardag och att juldagen är den rätta dagen att fira jul och önska god jul. Jag skall passa på att önska mina läsare en god jul med första versen ur "Julnatten".


Nu börjar den snöiga stormen sin färd
kring dalar och fjäll uti norden,
och brasan hon fladdrar i flammande härd,
och ljusen de brinna på borden.
Ty julen är kommen, den älskade gäst,
han kom ifrån himmelen neder;
den fattige reder sin stuga till fest
och halmen på tiljorna breder.
Guldlockiga små
så väntande stå,
och klockorna ringa,
och bjällrorna gå
O juletid!
O barndomsfrid uti norden!


Tidsaxel. Den 24 december 2009




På sidorna för Östersundom på webbplatsen Uutta Helsinkiä finns en tidsaxel. På tidsaxeln finns två processer markerade: ansluningen av Sibbo till Helsingfors och Byggandet av Östersundom. Inkorporeringen av Östersundom började och slutade Wed, 31 Dec 2008 22:00:00 GMT, dvs 24:00 finsk tid senaste nyår. Byggandet av Östersundom börjar Wed, 31 Dec 2014 22:00:00 GMT och slutar Sat, 31 Dec 2039 22:00:00 GMT.




På tidsaxeln kan man gå både framåt och bakåt, men några övriga händelser har jag inte hittat. För att hitta ytterligare en milstolpe måste man gå 2000 år bakåt till tideräkningens början och Kristi födelse. En händelse som det just nu är aktuell att ihågkomma, men som inte har så mycket med Östersundomprojektet at göra. God jul i alla fall.




Allians. Den 23 december 2009


Månne inte Matti Vanhanens beslut att inte fortsätta som ordförande för Centern var klart för en månad sedan då Mari Kiviniemi i en intervju för FNB sade sig vara beredd att ta emot nya utmaningar och antydde att hon är beredd att bli statsminister. (Se "Metropolförvaltning. Den 24 november 2009".) Kivinimi kom med sitt uttalande en dryg månad efter att Yle först sänt programmet om Nuorisosäätiö och plankorna och Vanhanen ett par dagar senare konstaterat att "Asemani on vahvempi kuin koskaan." Kiviniemi har föga stöd inom Centern, men Samlingspartiets och Helsingforspartiet skulle knappast acceptera någon annan av de nuvarande centerministrarna som statsminister.

När Vanhanen föst blev försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering och strax där efter själv blev statsminister profilerade han sig minsann inte som speciellt Helsingforsvänlig. Tvärtom. "Metropolpolitiken" fick sin början först i samband med kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet. Regeringe Vanhanen II baserar sig på en mycket märklig allians mellan Helsingforspolitiker och Centern. Denna allians var delvis en nödvändighet efter att den förra gereingen inte hann ta beslutet i Sibbofråga. Samtidigt innebar denna allians en möjlighet för Vanhanen att fortsätta som statsminister. Genom att Vanhanen satt kvar och Centern fick behålla kommunministerns portfölj kunde kommunreformen fortsättas utan några tvångssammanslagningar av hela kommuner. Samtidigt fick Helisingfors Östersundom, så som Vanhanen lovat. Till metropolpolitikens frukter kan även räknas Aalto-universitetet, Ringbanan och Västmetron. (Jyrki Katainen och Kuopioregionen har naturligtvis även fått sitt.)


Alliansen mellan Centern och Helsingfors har varit möjlig delvis tack vara Vanhanens tjänstemannaaktiga ledarstil. I regeringen Vanhanen II har dock Kiviniemi innehaft en nyckelroll i alliansen. Hur man skall lyckas få Cenetrns delegater att välja henne till partiordförande vet jag inte.



Vanhanen motiverade tidpunkten för sitt meddelande med att "Inte ens journalister har mage att försöka nå någon under helgerna." Indirekt har Vanhanen dock stört mångas julledighet. En som blivit störd under sin ledighet är Mika Rossi. Han kan hoppas på att bli ny kommunminister, ifall den posten skulle bli ledig i sommar. (Se "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".)



Utvecklingsdirektörens förslag. Den 22 december 2009


I gårdagens blogginlägg "Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009" skrev jag att Borgå stadsstyrelse på sitt möte den 14 december bahandlade "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Den 16 december behandla för sin del planläggningssektionen i Sibbo ramprogrammet Hepo. Enligt utvecklingsdirektörens förslag i föredragningslistan skulle planläggningssektionen göra följande beslut:


Planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att den antecknar för kännedom utkastet till Helsingfors-Borgå- utvecklingsplan och godkänner för egen del markanvändningens strategiska målsättningar som planeringens utgångspunkt.


Det kan påpekas att utvecklingsdirektören, Mikko Aho representerade Sibbo kommun i ledningsgruppen för ramprogrammet.




Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009

I gårdagens blogginlägg "Beställare. Den 20 december 2009" skrev jag att landskapsstyrelsen för Nylands förbund på sitt möte den 14 december behandlade eller utkastet till ramplan för området mellan Helsingfors och Borgå. I själva verket behandlade Borgå stadsstyrelse samma dag "ramprogrammet för Helsingfors-Borgå". Stadsstyrelsen tog i enlighet med föredragandens förslag följande beslut:


Stadsstyrelsen antecknar utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå för kännedom och att användas som bakgrundsmaterial när generalplaner och detaljplaner för Borgå utarbetas. Stadsstyrelsen godkänner de strategiska målen för markanvändningen i anslutning till planen som utgångspunkt för framtida planer. Utredningarna om den spårbundna trafiken ger inte svar på frågan om hur tågtrafiken mellan Helsingfors och Borgå ska organiseras. Borgå stad anser att reserveringen för Helibanan i landskapsplanen ska bli kvar som en framtida reservering. Stadsstyrelsen önskar att spårförbindelsen till Borgå ska kunna byggas så snabbt som möjligt och föreslår att kommunerna i planeringsområdet för sin del tryggar förutsättningarna för banbygget och tillsammans försöker påskynda byggtidtabellen för tågbanan.


I föredragningslistan finns de "strategiska målen", som stadsstyrelsen i Borgå godkände "som utgångspunkt för framtida planer", nu översätta till svenska. Jag återger här valda delar:


Avsikten med ramprogrammet för Helsingfors -Borgå (Hepo) har varit att åstadkomma gemensamma strategiska avsikter i fråga om planering och idéer om den framtida markanvändningen med tanke på kommande årtionden. I arbetet har man samordnat aktuell markanvändning och trafikplanering. Målet har också varit att arbetet ska vara bakgrundsmaterial och en utredning, men inte planläggning som avses i MarkByggL. Kommunerna kan dra nytta av resultaten när de utarbetar generalplaner, detaljplaner, landskapsplaner och trafiksystem. Planeringen omfattar området mellan Helsingfors och Borgå med sikte på flera decennier, ända till år 2050. ...

Programmet innehåller de allmänna målen för utveckling av området mellan Borgå och Helsingfors. En separat granskning av trafiksystemet har utarbetats. Den centrala frågan i hela projektet har också varit spårtrafikförbindelserna både till Borgå och områdena öster om Helsingfors, Östersundom och vidare till Sibbo.

De strategiska målen för markanvändningen har delats upp på fyra helheter:

1.Främja utvecklingen av metropolområdet
2.En harmoniserad samhällstruktur
3.En god livsmiljö
4.Ett konsekvent och smidigt genomförande


Trafiksystemet för sträckan Helsingfors-Borgå utreddes genom att man bedömde fyra olika system för spårbunden trafik och huvudvägnätets kapacitet. I två alternativ utsträckte sig spårtrafiken från Helsingfors till Borgå och i två alternativ från Helsingfors till Söderkulla. Det första alternativet till Borgå var 1) tätortståg och 2) stadståg och det andra alternativet till Söderkulla 3) metro och 4) snabbspårvagn. För varje alternativ utarbetades markanvändningsmodeller.

Som underlag för modellerna användes de stadsstrukturmodeller som utarbetats tidigare. I alla modeller uppskattade man att området mellan Helsingfors och Borgå skulle få ca 150 000 nya invånare. Dimensioneringen av befolkningen varierade dock en aning i de olika modellerna, eftersom man dock eftersträvade en naturlig markanvändning i varje enskild modell. Till exempel i de spårmodeller som utsträcker sig till Borgå dimensionerades befolkningen en aning högre än i de andra modellerna. Modellerna utarbetades så att de stödde användningen av spårbunden trafik och i områdena kring stationerna hade planerats tätare bebyggelse än i de områden som fanns längre bort från stationerna. I detta skede ska ännu ingen modell väljas som underlag för byggande.




Beställare. Den 20 december 2009

På Helsingfors stads webbplats för projektområdet Östrersundom kan man på sidan med rubriken "Kehyssuunnitelma" läsa att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den 3 december godkände de strategiska målsättningarna för markanvändningen i området mellan Helsingfors och Borgå. Inledelsevis berättas det på denna sida att Helsingfors har gjort upp ramplanen tillsammans med Vanda och Helsingfors samt Nylands och Östra-Nylands landskapsförbund. I verkligheten dominerades så väl ledningsgruppen som arbetsgruppen för projektet helt av representanter för Helsingfors stad. Jag hade väntat mig få läsa om att även de andra kommunerna som deltagit i utformandet av en ramplan skulle ha godkänt de "strategska målen", men hitills har jag endast hittat ett protokoll enligt vilket man på Nylands landskapsstyrelses möte den 14 december gjort följande beslut: "Maakuntahallitus merkitsee Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman tiedoksi." Landskapsstyrelsen har alltså inte "godkännt" någon ramplan, men så var är det även Helsingfors stad som är beställare. I föredragningslistan noteras det även att "Työn käytännön koordinoinnista on vastannut Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto." Som bilaga till föredragningslistan ingick dokumentet "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelma".


Ett dokument som inte ingick i föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte är den av Strafica Oy beställda utredningen "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys", som borde ha varit färdig i slutet av november. I själva verket baserar sig ramplanen långt på denna utredning, som torde ha beställts av Helsingfors stad. Frnna utredning har jag överhuvudtagit inte hittat på nätet. Kanske har man valt att inte publicera utredningen, eftersom den i sin tur baserar sig på två utredningar, som skall vara färdiga först i slutet av januari: "Itämetron jatke", som beställts av Sito Oy och
"Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som beställts av WSP Finland Oy. Det kan noteras att det var WSP som stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som ritade ut flygfältet i Backas i Borgå innan kommunikationsministeriets flygfältsutredning hade offentliggjorts. (Se "Strategiska planer och visioner. Den 9 september 2008".)


Praxis och lag. Den 19 december 2009

Riksdagen godkände vid den andra behandlingen den 10 december förslaget till ny kommunindelningslag utifrån beslutet i första behandlingen. Därmed är ärendet slutbehandlat i riksdagen. Vad jag noterat har medierna inte alls uppmärksammat riksdagens behandling och beslut, men den formellt lagstiftande makten i Finland fungerar väl här endast som en gummistämpel. Vid den andra behandlingen hölls endast tre mycket korta anföranden. Närmast prisades möjligheten av kommunsammanslagningar utan gemensam gräns.


Möjligheten att slå samman två eller flera kommuner som saknar gemensam gräns och inte bildar ett sammanhängande område förhindrar spektakulära korridorer så som den mellan Savonranta med Nyslott. (Se "4 §. Den 25 november 2009".) Lagförslaget minskar på behovet av tvångssammanslagningar samtidigt som det möjliggör t.ex. en sammanslagning av Vasa och Lillkyrö utan att Korsholm berörs. I själva verket torde Sfp:s agerande i fallet Sibbo långt kunna förklaras utgående från att partiet fruktade att Sibbo skulle bli ett prejudikat som kunde tillämpas i Österbotten. De märkliga motiveringarna, där Sibbo och "Finlands enda huvudstad" gjordes till ett i sig synnerligen tvivelaktigt specialfall, förhindrade delvis att Sibbo blev ett prejudikat. Den nya lagen gör att eventuella prejudikat förlorar sin giltighet. Å andra sidan innebär den ny lagen att en del av de märkliga tolkningarna av den gamla lagen eller den "praxis" som härstammar från fallet Sibbo nu blir lag. (Se t.ex. "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".)


Östersundom och Östersundom. Den 18 december 2009


På starsidan till webbplatsen Uutta helsinkiä (se "ostersundom.fi. Den 12 december 2009") finns en klickbar bild med en karta över områden i helsingfors, som byggs de "närmaste åren". Hela inkororeringsområdet eller stordistriktet Östersundom är här markerat, men en klick på stordistriktet Östersundom leder till en sida om stadsdelen eller delområdet Östersundom. Här är endast stadsdelen Östersundom markerad på kartan. Runriken är "Aurinkoinen Östersundom". På sidan kan man läsa att "Alueen viidestä kaupunginosasta tulee Östersundomin kaupunginosa olemaan keskeisintä rakentamisaluetta." Det kan påpekas att Helsingfors äger endast en obetydlig del av marken i stadsdelen Östersundom.


Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009


Det finns flera orsaker varför Vanda inte vill låta Helsingfors via en gemensam delgeneralplan diktera hur Västersundom skall utvecklas. En orsak är att Helsingfors, åtminstone i utkastet till ramplan, planerar en massiv bebyggelse för 10 000 nya invånare i Västersundom på ett område som i landskapsplanen är markerat som en ekologisk korridor och i generalplanen för Vanda som rekreationsområde, värdefullt kulturlandskap och naturskyddsområde. Helsingfors har andra skäl än bara att en metrolinje skulle förutsätta en station och ett stationsområde i Västersundom: Helsingfors äger en stor del av marken i Västersundom. I sig var det naturligtvis en stor inkonsekvens att (hela) Västersundom inte inkorporerades med Helsingfors tillsammans med Östersundom.



Bertas. Den 16 december 2009



Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte senaste vecka att godkänna ett förslag till köp av fastigheten Bertas i Immerby väster om Bäckängsvägen. Denna gång handlar det om en markaffär på 8, 62 hektar jämfört med 0,252 hektar senast. Inte heller denna gång ligger fastigheterna på ett område som lämpar sig för bebyggelse i större skala.


Sibbo i metropolen. Den 15 december 2009


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel av Mikaela Nylander. I artikeln, som har rubriken "Borgå och Sibbo i metropolen", skriver Nylander om visionen eller "ramprogrammet" för området mellan Helsingfors och Borgå. Nylander efterlyser en diskussion om hur man vill att Sibbo och Borgå skall se ut år 2050. Frågan är om politikerna i Sibbo vågar sig på en kritisk diskussion.



Det aktuella utkastet till ramplan bygger på Helsingfors vision enligt vilken tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras till kustområdet mellan Helsingfors och Sibbo. Det är skäl att kritiskt granska dessa visioner och undersöka bakgrunden till dessa visioner. Utkastet till ramplanen för 2050 motsvarar det segrande bidraget i tävlingen Greater Helsinki Vision 2050, men andra prisbelönta bidrag ser helt annorlunda ut. I bidraget Holistic Uniquesness koncentreras tillväxten norrut och västerut, medan man i bidraget Orlando ville stoppa spridningen av bebyggelsen genom att koncentrera tillväxten till ett område väster om Sibbo. (Se nedan.)



Tävlingsbidragen (frånsett det vinnande beställningsbidraget) visar att en expansion av staden österut varken är "naturlig" eller förhindrar urban sprawl.



Bro från Ribbingö. Den 14 december 2009


I programmet Närbild på FST5 ingick igår ett inslag med rubriken "Östersundom ett år efter annekteringen". I programmen kom en skolföreståndare med märkliga påståenden om fördelarna med att befinna sig på Helsinforsidan om gränsen. (Se "Bal. Den 10 december 2009".) I programmet ingick även en intressant intervju med min tandläkare Hannu Cederberg, som bor i Husö på Ribbingö, varifrån Helsingfors stad planerar en kilometerlång bro till Granö, som fortfarande gör till Sibbo. Programmet sändes i repris idag och kan över Internet ses på Yle Arenan.



Södra ostkusten. Den 13 december 2009

Sibbo kommun publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål". Jag har en känsla av att det ännu inte går att öppet går att diskutera tillväxtmålen i Sibbo. Jag återger här början av pressmeddelandet:


Sibbo håller fast vid sitt tillväxtmål


Generalplan för Sibbo 2025 möjliggör en betydande tillväxt i Sibbo. I enlighet med den av fullmäktige godkända strategin kan befolkningsmängden öka med 35 000 nya invånare och arbetsplatserna med 13 000 till utgången av år 2025. Detta innebär betydande utmaningar för den strategiska planeringen och markanvändningsplaneringen för att verkställandet av strategin ska kunna inledas på ett balanserat och behärskat sätt med beaktande av kommunens resurser. Förutsättningen för att målet ska uppnås är att nya slags partnerskap och verksamhetsmodeller söks och tas i bruk.

På basis av generalplanen har flera projekt inletts i södra Sibbo och beredningen av nya projekt pågår. I samarbete med städerna Helsingfors, Vanda och Borgå har en ramplan utarbetats vars syfte är att definiera gemensamma mål för utvecklingen av den södra ostkusten. Ramplanen skapar en grund för den fortsatta planeringen av olika lösningar för spårtrafiken österut genom att lyfta fram behoven och möjligheterna i varje enskild kommun och stad. Utöver ramplanen har Sibbo bedrivit ett aktivt samarbete med Helsingfors stad inom ramen för Östersundomprojektet för att främja smidiga förbindelser från Sibbo till huvudstaden och en fungerande samhällsstruktur i närheten av gränsen.


Jag finner det smått anmärkningsvärt att Sibbo så i den grad omfattar ett Helsingforperspektiv att man i sammanhanget talar om den "södra ostkusten" (eteläinen itärannikko).


I Helsingin Sanomat ingick senaste måndag en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". (Se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009".) Helsingin Sanomats ledarskribent skrev här bl.a. följande:


Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013.

Osayleiskaavan valmistelu kolmisin sopii sinänsä kaikille kunnille. Työ olisi omissa käsissä toisin kuin maakuntakaava, jolla on kokkeja ympäri maakuntaa. ...

Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu.


När det gäller planeringen av Helsingforsregionen och speciellt Sibbo brukar Helsingin Sanomat betona betydelsen av landskapsförbundet och lansskapsplanen. Nu när lanskapsplanen och landskapsförbundets "många kockar" står i vägen för Helsingfors möjligheter att diktera planeringen i grannkommunerna låter tidningen förstå att det vore bättre att planeringen hölls i "egna händer". I dagens nummer av Helsingin Sanomat svarar Nylands förbund via Ossi Savolainen och Riitta Murto-Laitinen på ledarartikeln. Nylands förbund stöder "varmt" Helsingin Sanomats betonande av samarbete mellan kommuner då det gäller planläggning, men taktfullt vill man ändå göra några rättelser. Jag citerar ur insändaren:


Maakuntakaavan laatiminen ei vie kauempaa kuin osayleiskaavankaan. Sekä yhteinen osayleiskaava että maakuntakaava voivat valmistua jokseenkin samanaikaisesti, mikäli yhteisen osayleiskaavan laatiminen alkaa mahdollisimman pian.

Kirjoituksessaan Helsingin Sanomat korostaa kuntien välisen yhteistyön tarvetta myös kaavakysymyksissä. Uudenmaan liitto kannattaa tätä ajatusta lämpimästi.

Maakuntakaavatasolla itäsuunnan rakenteen kehittäminen tapahtuu osana metropolialueen kokonaisuutta. Yhteisessä osayleiskaavassa puolestaan tutkittaisiin maakuntakaavaa tarkemmin itäsuunnan kehittämismahdollisuuksia ja luodaan puitteet asemakaavoitukselle. Uuden joukkoliikenteeseen ja erityisesti raideliikenteeseen tukeutuvan kaupunkirakenteen luominen Helsingistä Sipoon ja Porvoon suuntaan on koko metropolialueen edun mukaista.

Jos yhteistä osayleiskaavaa ei laadita, johtaa se todennäköisesti kaupunkirakenteen itäsuunnan toteuttamisen viivästymiseen. Se tarkoittaa myös sitä, että Helsingin, Vantaan ja Sipoon on laadittava omat osayleiskaavansa ennen alueidensa asemakaavoitusta.



ostersundom.fi. Den 12 december 2009


Helsingfors stad har registrerat webbadressen ostersundom.fi, men domännamnet har ingen egen webbplats, utan omdirigerar besökarna till adressen http://www.uuttahelsinkia.fi/ostersundom/perustiedot/tama-ostersundom. Helsingfors stad har nu även öppnat en svenskspråkig motsvarighet till sajten Uutta Helsinkiä. Namnet på den svenska sajten är Helsingfors utvecklas. Här finns även sidor under namnet Östersundom. Adressen är http://sv.uuttahelsinkia.fi/ostersundom, men jag har inte hittat en enda sida som länkar till den svenska sajten "Helsingfors utvecklas". På startsidan finns inga nyheter eller aktualiteter, men på sidan "Det här är Östersundom" finns en förbättrad översättning av motsvarande text på stadsplaneringskontorets sida om Östersundom. Lustigt nog har man på denna sida en länk med texten "Se mera om Östersudom" till de bisarra "specialsidorna" om inkorporeringen. Länken leder dessutom till de finska specialsidorna, liksom på motsvarande finskspråkiga sida på sajten Uutta Helsinkiä.




Kehyssuunnitelma. Den 11 december 2009



Helsingfors stadsplaneringskontor har tidigare i veckan uppdaterat sin webbsida "Kehyssuunnitelma" på webbplatsen "Östersundom". På sidan finns nu en länk till dokumentet "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" (se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009") samt de "strategiska målsättningar" som stadsplaneringsnämnden i Helsingfors för sin del godkände på sitt mötde den 3 december.


I gårdagens nummer av Borgåbladet ingick en notis med rubriken "Helsingfors har inga hemliga planer". Enligt notisen säger Mikaela Nylander att Helsingfors förgriper sig på Borgås suveränitet genom att sträck sina planer ända till Borgå. Vad skall man säga om Sibbo kommuns suveränitet?



Bal. Den 10 december 2009


Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Skolan vann på gränsjusteringen". Jag citerar ur artikeln:


Bytet av hemkommun har gett Östersundom skola mera resurser. Då Helsingfors för ett knappt år sedan tog över en del av Sibbo blev Östersundom skola en del av Helsingfors skolsystem.

Östersundom skola har fått nya datorer, dokumentkameror och videokanoner i klassrummen. Helsingfors har andra regler för när man får rätt till skolskjuts och många elever som förr gick eller cyklade till skolan får nu åka buss i stället.

Rektorn Agneta Lundmark säger att skolan aktiv har gått in för att se det positiva i kommunbytet. För elevernas del betyder det bland annat att de får flera utflykter och att fjärdeklassisterna får delta i stadsdirektören Jussi Pajunens självständighetsbal.


Dess värre har årets bal för fjärdeklasisterna skutits fram till nästa år på grund av svininfluensaepedemin.


På söndag ingår i programmet Närbild på FST5 ett reportage om Östersundom ett år efter inkorporeringen.


Christel Liljeström har kommenterat Yles inslag i ett blogginlägg.


Jag har tidigare kommenterat Yles avslöjande om brädförsändelsen till Matti Vanhanen i blogginläggen "Leipälaji. Den 16 oktober 2009" och "'Asemani on vahvempi kuin koskaan'. Den 18 oktober 2009". I dag kom opinionsnämnden med sitt beslut (MS Word), som friar Yle. Jag återger här en del av Yles svar, som ingår i beslutet:


Kyseistä rakennustarvike-erää koskevat tiedot on Ylen vastauksen mukaan saatu suuren rakennusyrityksen johtotehtävissä toimineelta henkilöltä. Hänen esittämänsä tapahtumaselostus oli yksityiskohtainen, asiantunteva ja perustui omakohtaiseen tekemiseen. Lähde oli itse hyväksynyt laskun rakennusyrityksen tilaamasta puutavaraerästä, jota ei ollut käytetty yhtiön omilla työmailla, vaan joka oli tarkoitettu Nuorisosäätiön silloiselle puheenjohtajalle Matti Vanhaselle. Lasku oli alemman tason käsittelyssä jäänyt valtuuksien puuttuessa hyväksymättä. Yle tarkentaa, että laskun hyväksyminen tapahtui tämän vuosikymmenen alussa. Lähteelle esitetty syy hyväksyä lasku – jotta yritys jatkossakin saisi Nuorisosäätiöltä urakoita – oli sinä ajankohtana looginen. Asian hänelle esitteli henkilö, jolla oli läheiset suhteet Nuorisosäätiön silloiseen puheenjohtajaan Matti Vanhaseen.

Tehdyn ratkaisun myöntäminen vielä nyt jälkeenpäin on lähteelle kiusallista, koska laskun hyväksyminen rakennusyrityksen kuluksi ei ollut vastannut todellista tilannetta – siksi lähde halusi pitää henkilöllisyytensä salassa. Richtin mukaan tapahtumakuvausta käytiin läpi useaan kertaan vuoden aikana. Lähteen itsestään ja toimistaan kertomat asiat pitivät tarkistettaessa paikkansa. Kertomuksen uskottavuuden sinetöi lähteen allekirjoittama sitoumus tulla oikeuteen todistamaan kertomuksensa oikeaksi, mikäli Yleä tai sen palveluksessa olevia henkilöitä vastaan kohdistetaan oikeustoimia. Tällainen sitoumus on myös Ylen sisäisten toimintaohjeiden mukainen ehdoton edellytys sellaisen tiedon julkaisemiselle, joka perustuu yksinomaan tai pääosin nimettömän lähteen kertomukseen.

Lähteen kertomuksen pitävyys varmistui Ylen vastauksen mukaan osin myös toista kautta. Kyseinen puutavaraerä on jäljitettävissä Nuorisosäätiön tietylle työmaalle, missä työntekijöille oli kerrottu kyseessä olevan ”Vanhasen laudat”, joihin ei saanut koskea ja jotka odottivat poiskuljetusta. Kyse on kuitenkin ns. toisen käden tiedosta.

Rakennustarvike-erästä on keskusteltu myös erään Nuorisosäätiön edustajan kanssa. Asian epäsuora myöntäminen – (ko. henkilö käytti ilmaisua ”ei savua ilman tulta”) – ja Nuorisosäätiön edustajan käsitys tapahtuma-ajankohdasta tukevat alkuperäislähteen kertomusta. Kyseinen Nuorisosäätiön edustaja ei Richtin mukaan toistaiseksi ole valmis astumaan julkisuuteen.



Asukkaiden ylikävely. Den 9 december 2009

Riksdagens förvaltningsutskott behandlade för en vecka sedan förslaget till ny kommunindelningslag. I enlighet med grundlagsutskottets anmärkning (se "Utlåtande av grundlagsutskottet. Den 27 november 2009") föreslår förvaltningsutskottet följande tillägg till 17 § med rubriken "Kommunindelningsutredarens ställning":


Den som blir förordnad till uppgiften ska ha tillräcklig sakkunskap och erfarenhet för att ha hand om uppgiften.


I måndags var det riksdagens tur att ta ställning till lagförslaget. Den gröna riksdagsledamoten Heli Järvinen lyfte här fram fallet Sibbo. Jag citerar ur Järvinens anförande:


Uusi laki pitää muutosten perusteena kuntien valtuustojen yhteistä yhdistämisehdotusta. Kun puhutaan kuitenkin menneestä, helposti tulee mieleen ongelmat Sipoon suhteen. Niin sanottuun Sipoo-ongelmaan tämä uusi lakikaan ei tuo ratkaisua, sillä jatkossakin muutos voidaan tehdä myös kunnan vastustuksesta huolimatta ainakin silloin, jos se on muutosta vastustavan kunnan kannalta vähäinen ottaen huomioon vaikutukset asukaslukuun, palveluihin, talouteen ja elinkeinotoimintaan. Eri asia on tietysti se, kuka mittaa ja miten nämä vaikutukset mitataan. Käytännössä jatkossa saattaa eteen tulla useampiakin Sipoon kaltaisia tapauksia ja siksi siitä on otettava opiksi.

Toimivan ja tiiviin ekologisesti kestävän kaupunkirakenteen luominen on ihannetavoite, mutta asukkaiden ylikävelyä on vaikea hyväksyä maassa, jossa hallituksen ohjelman etusivulla lukee, että kansalaisille on taattava oikeus vaikuttaa, osallistua ja olla osallisia päätöksenteossa.


Järvinen har tidigare framfört liknande synpunkter i artikeln "Kaikkien Sipoo", som publicerades i Vihreä lanka i oktober 2007.


Värdefulla naturområden. Den 8 december 2009



Helsingfors stasplaneringskontor har idag uppdaterat sina sidor för projektområdet Östersundom med en nyhet eller aktualitet från stadsplaneringsnämndens möte senaste torsdag. Redan i fredags publicerade Yle en kort notis med rubriken "Kustområdet öster om Helsingfors lockar 150 000". Idag har Yle publicerat en ny lite längre text med rubriken "Storstad mellan Helsingfors och Borgå?" Ja återger här valda stycken:


Enligt en ramplan som nyligen har presenterats för beslutsfattarna i regionen, ska kustområdet mellan Helsingfors och Borgå byggas ut till en sk. utvecklingskorridor, där 150 000 invånare ska kunna bo.

I planen ingår både metro- och järnvägsspår, och tanken är att man ska kunna bygga en helt ny stad i området.

Enligt Matti Visanti vid stadsplaneringskontoret i Helsingfors är situationen i dag omöjlig för huvudstaden: söderut ligger havet och att växa bara västerut och norrut är omöjligt. ...

Bernt Norman på Natur och Miljö är bekymrad över planerna. Han påpekar att det finns många större och värdefulla naturområden i kusttrakten mellan Helsingfors och Borgå, och att de borde skyddas.


Lyssna även på ett audioklippet "Helsingfors växer österut" .


Menettelytapariita. Den 7 december 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa". Tidningen har inte tidigare förmedlat nyheten om konflikten mellan Helsingfors och Vanda då det gäller sättet att besluta om en gemensam delgeneralplan. (Se "Strid om planeringen. Den 3 december 2009".) Nu tar tidningen upp konflikten direkt i en ledare och passar samtidigt på att ge sin egen vinklade tolkning. Jag återger här valda bitar:


Helsingin seudun kehitystä itään on avannut Sipoon lounaisosien ja Vantaan kaistaleen liittäminen Helsinkiin tämän vuoden alusta. Liitos vahvisti Sipoon omia suunnitelmia tehostaa maankäyttöä ja Porvoon suuntautumista pääkaupunkiseutuun sekä vauhditti Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, joka toteutuu vuoden 2011 alusta. ...

Samaa yhdyskunta-akselia on yritetty rakentaa ennenkin, mutta päällimmäiseksi tulokseksi valitettavasti on jäänyt erimielisyyksien kirjaaminen. Näkemyserot huomaa maisemassa siitä, että heti Vuosaaresta, Mellunmäestä ja Länsimäestä itään mentäessä alkaa syvä maaseutu.

Alueliitos laajentaa tiivistä asutusta, mutta ennen kuin päästään rakentamaan, on suunniteltava sekä laadittava yleiskaava ja asemakaavat.

Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat aikoneet käyttää lain suomaa mahdollisuutta tehdä yhteinen osayleiskaava, jolloin ei tarvitsisi odottaa yhdistyvien maakuntaliittojen uutta maakuntakaavaa, jonka hyväksyminen saattaa venyä vuoteen 2013. ...

Menettelytapariita koskee sitä, voiko vaadittava yhteinen toimielin olla suppea virkamiesryhmä. Helsinki on halunnut järjestää asian näin olettaen, että valmistelussa olisi helpompi ratkaista kiperimmät ongelmapaikat ilman poliitikkoja. Ongelmat liittyvät ennen muuta Sipoonkorven ja natura-alueen rajauksiin, joita Helsinki haluaa säätää saadakseen kyllin rakennuspaikkoja väkilukutavoitteen saavuttamiseksi.

Vantaa suhtautuu näihin rajantarkistuksiin pidättyvästi. Luontorajauksen lisäksi tärkeä yhteinen ratkottava on raideliikenteen linjaus. Sipoosta suunnittelualueeseen kuuluu Granö, josta Helsinki omistaa pääosan. Saari tullee virkistyskäyttöön.


Helsingin Sanomat har idag även publicerat en text med rubriken "Terveisiä Hjallikselta". Texten handlar om Sipoonranta, som tidngen benämner eliittikaupunginosa.


Tekniikka & Talous har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingistä itään suunnitteilla koteja 150 000 asukkaalle". Tekniikka & Talous uppger som källa Yle Uusimaa, fastän utkastet som nyheten handlar om finns fritt tillgängligt på Helsingfors stads webbplats.



Sipoonranta. Den 6 december 2009


I veckoslutets nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Hjallis Harkimo uskoo Sipoonrantaan ja sen vetäjään sataprosenttisesti". Artikeln publicerades först i senaste nummer av Sipoon Sanomat. I artikel presenteras även bakgrunden till Sipoonranta:


Kun Helsinki taannoin päätti lähteä ryöstöretkelle Sipooseen, ja sipoolaiset kirjaimellisesti huusivat Senaatintorin mielenosoituksessaan Hjallistaan apuun, ei mies kauan empinyt, kun teki varjoselvityksensä kunnan pelastamiseksi.

Helsinki vei Lounais-Sipoon esitellyistä vaihtoehdoista piittaamatta, mutta Sipoon saamattomaksi soimaaminen jäi kotikuntaansa kiintynyttä Harkimoa kaihertamaan.


Bo-Erik Ekströms och Harry Harkimos skuggutredning stoppade inte inkorporeringen, men gjorde det ännu svårare för vissa ministrar att motivera sitt stöd för ändringen i kommunindelningen. Minn egen bedömning är dock att skuggutredningen och Sibbos eget förslag till utveckling snarare försvagade än stärkte förutsättningarna att förhindra inkorporeringen. Sibbos egna planer skulle på inget sätt ha löst Sibbofrågan. Hannes Manninen hade redan lovat sydvästra Sibbo till Helsingfors, som i första hand var ute efter goda skattebetalare. Det är inte heller Helsingfors som i första hand var på rövarstråk. Snarare handlar fallet Sibbo om att vissa ministrar, statliga tjänstemän och förvaltningsråd tänjde på lagen för att Manninens löften till Helsingfors skulle uppfyllas.


Sipoonranta är inte ett projekt som gläder beslutsfattare och tjänstemän i Helsingfors. Tvärtom utgör projektet ett exempel på hur kranskommuner på ett, ur Helsingfors synvinkel, osolidariskt sätt konkurrerar om goda skattebetalare. Med tanke på de officiella motiveringarna till inkorporeringen kan man från Helsingfors sida dock inte kritisera Sipoonranta. Eftersom Helsingfors lade beslag på Sibbos bästa skattebetalare är projektet ur politisk synvinkel legitimt. En annan sak är hur projektet i övrigt har skötts.


Bilden ovan med Storören, där Sipoonranta skall byggas, är från Helsingfors stads publikation "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet".


Långdragen och komplicerad beslutsprocess. Den 5 december 2009


Helsingfors stad har beställt två skilda utredningar om Metro och sbabbspårväg österut. Både utredningarna skall vara färdiga i slutet av januari, men dokumentet "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto", som ingick som bilaga till stadsplaneringsnämndens föredragningslista (se "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma. Den 30 november 2009") innehåller information som torde basera sig på de två utredningarna. Dels presenteras i detta dokument ett nytt förslag till sträckning för metron som avviker från tidigare förslag. (Se t.ex. "Trojansk häst. Den 29 september 2008".) Dels presenteras här beräknade kostnader: Om metron dras ända till Söderkulla, är priset 440 miljoner euro. Om metrolinjen slutar i Östersundom, är kostnaderna 280 miljoner euro.


Beräkningarna för priset av metron är intressanta med tanke på att Helsingfors i Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä", som förvaltningscentralen sände inrikesministeriet hösten 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade, kalkylerade med ett pris på 140-150 miljoner euro för en 6,3 km lång metrolinje (med 4 stationer). För övrigt skulle metron enligt denna utredning dras endast till Östersundom, fastän utredningen var ämnad att ge motiveringar till Helsingfors förslag, enligt vilket den nya kommungränsen skulle gå vid Sibbo å.




I sin Sibboutredning ger Myllyniemi egentligen en enda motivering till inkorporeringsområdets storlek. Om området var mindre, så att inga särskilt vägande skäl krävts, skulle förverkligandet av metron kräva smarbete även med Sibbo:


För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.


Nu föreslår Helsingfors lika väl att metron skall fortsätta ända till Söderkulla. Beslutsprocessen ser minsann ut att bli långdragen och komplicerad, men det beror främst på att Vanda kommer emellan. Ur kartan ovan framgår att Helsingfors räknar med massiv bebyggelse i Västersundom. I generalplanen för Vanda är området rekretions- och naturskyddsområde. I landskaplanen utgör området en del av en ekologisk korridor, men Helsingfors äger största delen av marken.


Sibbohörnet. Den 4 december 2009


"Metropoli laajenee rajusti itään" är rubriken på en artikel i dagens nummer av Helingin sanomat". På tidningens webbplats kan man läsa en kortare version av artikeln under rubriken "Helsinki haluaa ulottua Porvooseen 2050". I artikeln presenteras det utkast till ramplan och strategiska målsättningar som Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår. Motiveringarna för den nya tänkta expansionen är liknande som de som framfördes i samband med den egentliga Sibbofrågan. Jag citerar ur artikeln:


Taustalla on Helsingin kaupungin halu luoda uusi kasvukäytävä myös idän suuntaan. "Metropolialuetta on tähän saakka kehitetty länteen, pohjoiseen ja sisämaahan. Porvoon suunta on jäänyt huomiotta", hankkeen vetäjä, Helsingin kaupungin yleiskaavasuunnittelija Aimo Huhdanmäki sanoo.



På samma sida i tidningen finns en kortare artikel med rubriken "Östersundomilaiset tehokaavaa vastaan".



En faktaruta på samma sida i tidningen har rubriken "Tästä on kyse".


Yle har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Helsingin ja Porvoon välin asuttaminen kiihtyy".


Rubriken på paradsisan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Här gäller det inte ramplanen, utan motgången för den gemensamma delgeneralplanen för planeringen av "Sibbohörnet" inklusive Västersundom och Granö.



"Förhandlingar om Sibbohörnet på is" är rubriken på själva artikeln. (Klicka på bilderna.)





Strid om planeringen. Den 3 december 2009


I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta")". På Tidningens första sida finns en rubrik som lyder "Sipoosta sukeutui mahtiriita".



Sibbo är här en missvisande benämning. Konflikten gäller i själva verket en planerad gemensam delgeneralplan för inkorporeringsområdet, Västersundom och Granö. (Se även "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Jag återger här början och slutet på artikeln:


Helsingin ja Vantaan erimielisyys Sipoon liitososien kaavoituksesta uhkaa viivyttää hanketta vuosilla.

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto on laatinut suunnitelman, jolla Sipoon liitosmaiden ja siihen liittyvien Vantaan itäosien osayleiskaavan valmistelu ja hyväksyntä olisi annettu pienelle Östersundom-toimikunnalle. Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli pohjaa uuteen maankäyttö- ja rakennuslakiin, joka edellyttää yhteisen toimielimen pystyttämistä yleiskaavatyöhön.

Laaditun muistion mukaan toimikuntaan olisivat kuuluneet vetäjänä Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi ja jäseninä Vantaan kaupunkisuunnittelujohtaja Jukka Kullberg sekä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Aho. ...


Taustalla on myös liitosalueiden rakentamismäärien turvaaminen. Toimikunta olisi joutunut ottamaan kantaa myös suojeltujen Natura-alueiden ja Sipoonkorven rajoihin. Tausta-arvioissa on todettu, että virkamiehistä koostuvan toimikunnan olisi ollut helpompi muokata suojeltujen alueiden rajoja kuin poliitikoista kootun toimikunnan.




I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Hellre metro än snabbspårväg" och en kortare text med rubriken "Frågan om kollektivtrafiken behandlas separat". Den längre artikeln handlar om utkastet till ramplan, som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta ställning till idag. Hbl har däremot valt att behandla endast det andra ärendet som tas upp på stadsplaneringsnämndens möte, planerna för Ärtholmen. Det är utvecklingsdirektör Mikko Aho som hellre vill ha metro.




Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Praktgräl om Sibbohörnets framtid". Jag återkommer.


Brutet motstånd. Den 2 december 2009


Helsingfors stad har nu även på stadens finska hemsida publicerat stadsplaneringskontorets nyhet från igår, "Helsingin ja Porvoon välisen alueen maankäyttöä suunnitellaan". En av de få kommentarerna till förslaget till strategi för markanvändningen som jag hittat på nätet är Hannu Vepsäläinens blogginlägg "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma". Vepsäläinen är Esbobo, vänsterförbundare och ingenjör med generalplanering som specialområde. Hans kommentarer verkar varken orginella eller speciellt kritiska. Jag återger här de inledande raderna ur blogginlägget:


Uusi suunnitelma esittää uutta maankäyttöä paitsi Helsinkiin liitetylle Östersundomiin myös Sipoon Söderkullaan ja Porvoon ympärille. Kaikkiaan alueelle mahtuisi 150 000 asukasta. Laajenemissuunta itään on luonteva - sen on estänyt tähän asti Sipoon vastustus, joka nyt on siis murrettu. Asiaa edistää myös maakuntaliittojen yhdistyminen. Laajenemissuuntaa perustelevat Vuosaaren satama ja sen synnyttämät työpaikka-alueet. Rannikko on epäilemättä myös houkutteleva asuinympäristö.



Kartan ovan med alternativet "Metro Söderkullaan" är "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma", som ingår som bilaga i stadsplaneringsnämndens föredragningslista för mötet i morgon.


Helsingin uutiset och vantaan sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta"). Jag återkommer.


Maankäytön strategiset tavoitteet . Den 1 december 2008


Helsingfors stadsplaneringskontor har idag publicerat en nyhet med rubriken "Ennakkotiedote: Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta 3.12.2009". Den första underrubriken lyder "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelmalla haetaan yhteistä tahtotilaa", men medierna har ännu inte uppmärksammat förslaget till ramplan. Den enda diskussionen som jag har hittat på nätet är i samband med Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 3.12.2009". Beslutet som Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall ta på torsdagens möte är i och för sig inte speciellt viktigt. Nämnden skall bara för sin del ta ställning till eller godkänna de "strategiska målsättningarna för markanvändningen" (maankäytön strategiset tavoitteet) i kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Formellt är Helsingfors stad bara en instans av flera som skall godkänna målsättningarna. Målsättningarna är i sig desto mera anmärkningsvärda. Jag återger här de inledande raderna:


Hyödynnetään Helsinki-Porvoo-välin rannikkoalueen vetovoimaa uusien asunto- ja työpaikka-alueiden rakentamisessa, huomattava määrä tulevasta rakentamisesta sijoittuu lähelle merta· Varaudutaan 150 000 uuteen asukkaaseen, Hepo-alue ottaa metropolialueen kasvusta 1/5 tulevina vuosikymmeninä.



Att tillväxten i Helsingforsregionen skall koncentreras just till kusten i Sibbo är ingen självklarhet, men de föreslagna målsättningarna motsvarar väl visionerna i det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007".) I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" refereras det även till Greater Helsinki Vision. Det är skäl att minnas att Emerald var ett beställningsarbete, som när det gällde exploateringen av den östra kusten markan skilde sig från andra prisbelönta bidrag. Det är uttryckligen i Helsingfors stads och inte hela Helsingforsregionens intresse att tillväxten konsentreras till södra Sibbo. Dels vill Helsingfors stad förhindra att stamstaden blir ett "påsbotten". Dels vill Helsingfors genom att satsa på attraktiva områden längs den östra kusten stärka Helsingfors möjligheter i konkurrensen med Esbo. Detta är åtminstone de motiveringar som ledande Helsingforspolitiker framfört.


Förslaget till strategi för området mellan Helsingfors och Borgå skulle minsann förtjäna en kritisk granskning och diskussion. Frågan är om man från Sfp-håll, efter inkorporeringen, vågar komma med kritik mot visionerna.


Google+ Followers