Den hotade staden. Den 31 oktober 2010


Projektchefen för Östersundom-projektet Matti Visanti deltog onsdagen den 20 oktober i ett seminarium om stadsplanering med temat "Uhattu kaupunki". I morgon skall stadsstyrelsen i Vanda och kommunfullmäktige i Sibbo ta ställning till ett förslag enligt vilket Matti Visanti skall fungera som ordförande och föredragande för den kommitté, som skall fatta besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom med omgivning. Visanttis anförande vid det ovannämnda seminariet hade rubriken "Voiko uusi kaupunki olla kaupunkimainen?" Seminariet fick ingen uppmärksamhet i medierna, fastän bostadsminister Jan Vapaavuori höll inledningstalet. Vandapolitikern Minna Kuusela deltog dock i seminnariet och har i sitt blogginlägg "Epäkaupunkia Sipoonkorpeen" refererat från seminariet. Kuusela är arkitekt och grön medlem i stadsfullmäktige och stadsplaneringsnämnden i Vanda. Jag citerar ur Kuuselas blogginlägg:


se mikä nosti hiuskarvani pystyyn oli Östersundom-projektin projektipäällikkö Matti Visanti. Östersundomhan on alue Helsingistä itään, eli kyse on kovasti tapetilla olleista tulevaisuuden asuinalueista ja tulevan Sipoonkorven kansallispuiston olemuksesta ja laajuudesta.

Visannin missio oli osoittaa vääräksi nykyinen suomalainen kaupunkisuunnittelu, joka lähtee hänen mielestään liikaa rakentamisen aiheuttamista haitoista ympäristölle. Ympäristölainsäädäntö ei hänestä missään tapauksessa sovellu ei oikeaan kaupunkiin. ...

Meille vilautettiin kuvaa Östersundomin kaava-alueesta, ja Natura-alueiden rajoista. Naturat Visanti käytännössä lyttäsi näyttäen kaavioita metsäkirvisen esiintymisestä jollain Sipoonrannan Natura-alueella. ...

Summa summarun: luonnon huomioiminen vaikuttaa oleva turhaa puuhaa jonka tuloksena Suomeen on syntynyt epäkaupunkeja ja huonoa kaupunkitilaa missä asuu onnettomia ihmisiä.





Liten nationalpark. Den 30 oktober 2010


Helsingin Sanomat har först idag noterat miljöministeriets lagförslag om Sibbos storskogs nationalpark. I dagens tidning ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpeen aluksi vain pieni kansallispuisto". Jag citerar ur artikeln:


Puistosta tulee aluksi pieni ja hajanainen, mutta esityksen mukaan sitä on tarkoitus laajentaa maanvaihdoilla Helsingin kanssa ja myös hankkimalla yksityismaita, jos maanomistajilla on siihen halua.

Porvoonväylän eteläpuolisia suojelualueita ei liitetä kansallispuistoon. Tämä on ollut ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kanta. Vihreät ovat halunneet laajempaa kansallispuistoa.

Sipoonkorven eteläreunalta merta kohti ulottuvista niin sanotuista ekologisista käytävistä on ministeriössä tehty linjaukset jo aiemmin.

Yhdyskäytäviä merelle on jätettävä vapaiksi rakentamiselta, ja asia pitää ottaa huomioon myös mietittäessä liikennejärjestelyjä kuten metroa.


Det kan noteras att det på Helsingin Sanomats karta över Sibbo storskogs "kärnområde" även tagits med Natura-områden söder om Nya Borgåvägen (väg 170). Däremot har man inte markerat Natura-området i Husö, för att området ägs av Helsingfors stad och inte staten. Miljöministeriets förslag till nationalpark motsvarar Forsstyrelsens alternativ 1, frånsett att de statsägda Natura-områdena söder om Borgåleden och Nya Borgåvägen inte ingår i förslaget. På Helsingin Sanomats karta är hela området för alternativ 1 markerat i grönt.


Vantaan sanomat publicerade i går på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistosta tehdään päätös vielä tänä vuonna". Iltalehti publicerade i torsdags ett blogginlägg av Antti Kaikkonen med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto".




Helsingfors stadsfullmäktige skall på sitt möte i måndag behandla köpet av fastigheten Kilaskog till ett pris av 21 €/m2. Fastighetsnämnden godkände redan köpet på sitt möte den 7 september, men någon karta över området ingick då inte som bilaga till föredragningsllistan. (Se "Propagandaanfall. Den 6 september 2010".) I motiveringarna till köpet heter det att "Föredraganden konstaterar att köpet av fastigheten underlättar planläggningen av Östersundom och genomförandet av planen och är således är i enlighet med stadens markpolitik." I motiveringarna till fastighetsnämndens beslut kan man ytterligare läsa följande:


Helsingfors stad äger inom sitt gamla förvaltningsområde c. 2/3 av marken. I Östersundom äger Helsingfors nu på basen av kartmätning drygt 988 ha mark, vilket motsvarar c, 1/3 av markområdet. Helsingfors marker ligger huvudsakligen i områdets norra och södra delar.


På remiss. Den 29 oktober 2010


Miljöministeriets förslag till lag om Sibbos storskogs nationalpark har fått överaskande lite publicitet. Igår var det endast Yle som uppmärksammade ministeriets lagförslag. Yle publicerade Östnyland publicerade en nyhet med den felaktiga rubriken "Utredning om Sibbo storskog på remiss". Det är inte forsstyrelsens utredning, utan lagförslahget som är på remiss. Remisstiden går ut den 15 november. Yles text är nästan identisk med miljöministeriets pressmeddelande "Lagförslag om Sibbo storskogs nationalpark på remiss". Yle publicerade på onsdag kväll en inrikesnyhet med rubriken "Sibbo nationalpark på remissrunda". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en liten notis med rubriken "Sibbo storskog på remissrunda".





Stadsstyrelsen i Vanda sammankommer nästa gång redan i måndag. Denna gång finns ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" faktiskt med på föredragningslistan. Ärendet bordlades "till följande mäöte" på stadsstyrelsemötet den 11 oktober, men behandlades inte på följande möte den 25 oktober. Vanda informerade på stadens webbplats efter mötet den 11 oktober följande:


Kaupunginhallitus halusi pöydälle jättämisellä lisäaikaa yleiskaavatyötä tekevän toimielimen kokoonpanon arvioimiselle. Vantaan mielestä maakuntakaavaan rinnastettavan yleiskaavatyön toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä.


I en radiointervju noterade Patrik Karlsson att de tre tjänstemän som enligt Helsingfiors förslag skulle ingå i Östersundom-kommitén både skulle bereda och besluta. (Se "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010".) Nu har stadens jurist tagit ställning till de juridiska invändningarna. I föredragningslistan för mötet i måndag kan man läsa följande:


Kaupunginlakimies toteaa, että sopimusluonnoksen mukaan toimikunnan jäsen nimetään toimikuntaan virka-asemansa perusteella, joten hän ei kuntalain 32 §:n mukaan ole kunnan luottamushenkilö. Tästä syystä kuntalain 52 §:n 3 momentin esteellisyyssäännös ei tule sovellettavaksi eli toimikunnan viranhaltijajäsen ei ole esteellinen vaikka hän olisi itse esittelijänä tai vastaavalla tavalla valmistellut ko. yleiskaavaa.


Samma dag, den 1 november, som stadsstyrelsen i Vanda sjall behandla ovannämnda ärende skall kommunfullmäktige i Sibbo ta ställning till frågan. I princip kunde Vanda hinna förkasta helsingfors initiativ innan Sibbo kommunfullmäktige behandlar ärendet.

Lagförslag. Den 28 oktober 2010



Miljöministerietr publicerade igår ett lagförslag till lag om Sibbos storskogs nationalpark samt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark,
"Hallituksen esitys Eduskunnalle laiksi Sipoonkorven kansallispuistosta". Här kan man bl.a. läsa följande:


Kansallispuiston lopullinen laajuus sekä Sipoonkorven – Östersundomin alueelle kaa-vaillun lisäasukasmäärän edellyttämät lähi-virkistysalueet osoitetaan ennen kaikkea Helsingin kaupungin liitosaluetta koskevassa yleiskaavassa sekä käynnissä olevassa Uudenmaan 2. vaihekaavassa. Kaavoituksen yhteydessä tulee selvitettäväksi myös kansallis-puiston ja Östersundomin alueen Natura 2000-alueiden ja suojelualueiden välisten ekologisten yhteyksien sijainti ja laajuus. Myös maakunnallisen tai valtakunnallisen maisemanhoitoalueen muodostamiseen saattaisi olla edellytyksiä.



Dessutom publicerade ministeriet meddelandet "Lagförslag om Sibbo storskogs nationalpark på remiss" ("Lakiehdotus Sipoonkorven kansallispuistoksi lausunnoille") och en karta över området som enligt lagförslaget skulle ingå i nationalparken. I lagförslaget refereras det faktisk till kartan, "som utgör bilaga till denna lag".

I pressmeddelandet kan man bl.a. läsa att "Det föreslås att nationalparkens slutliga omfattning ska utredas i samband med generalplanen för det område som inkorporerats av Helsingfors stad och den andra etapplanen för Nyland."

Ytterligare publicerade miljöministeriet igår dokumentet "Metsähallituksen Sipoonkorpi-selvityksestä saatujen lausuntojen tiivistelmät".



Det aktuella lagförslaget kan jämföras med ett lagförslag om nationalpark från den 5 mars 2008. (Se "Lakialoite Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi" på Jacob Södermans webbplats.) Här talas det bl.a. om 2 700 hektar till skillnad från de 1 851 hektar som nämns i milöministeriets förslag till lag. Jag har på denna blogg skrivit otaliga inlägg om Sibbo storskog, speciellt i anknytning till inkorporeringen.

30-40 år. Den 27 oktober 2010


Andy McCoy deltog i Metropooliareena i Vanda för en vecka sedan. Om McCoys syn på kommunstruktturen i "metropolområdet" kan man läsa i en artikel som Sipoon Sanomat publicerat på Internet. McCoy skulle slå samman Vanda och Esbo med Helsingfors och dela Sibbo mellan Helsingfors och Borgå.




Helsingfors stads faktacentral har publicerat en prognos "Helsingin väestöennuste 2011–2050". Jag återger ett par plock:

Helsinkiin 1.1.2009 liitetty Östersundomin alue tuo Helsingille uusia rakentamismahdollisuuksia. Liitettävien alueiden kaavoituksen valmistelu on käynnistynyt vuonna 2008. Alueelle kaavoitettavan asuntokerrosalan kokonaisvolyymistä ei ole vielä tehty päätöksiä. Helsingin kaupungin kaupunkisuunnitteluviraston alustavien arvioiden mukaan asunto-kerrosalan kaavoitusmahdollisuudet alueella ovat välillä 1,5–2,0 milj. kem2. Alueen laajamittainen rakentaminen alkanee vuoden 2015 jälkeen ja koko alueen rakentaminen tulee kestämään todennäköisesti 30–40 vuotta. ...

Östersundomin alueen rakentamisen arvioidaan toteutuvan nopeammin ja volyymiltaan suurempana kuin se olisi toteutunut Sipoon osana.

Yle har på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo nationalpark på remissrunda". Se även miljöministeriets meddelande "Lagförslag om Sibbo storskogs nationalpark på remiss".


Till följande möte. Den 26 oktober 2010


Kommunfullmäktige i Sibbo skall på sitt möte den 1 november ta ställning till förslahet på en gemensam generalplan för Östersundom med omnejd. I Föredargningslisten finns inget förslag, men underförstått torde förslaget vara att liksom kommunstyrelsen den 19 oktober och planläggningssektionen den 13 oktober godkänna Helsingfors initiativ.


Vad fullmäktige besluter kan formellt sakna betydelse, då förslaget inte ser ut att godkännas i Vanda. På sitt möte den 11 oktober beslöt kommunstyrelsen i Vanda att bordlägga ärendet till följande möte, men ärendet fanns inte med på föeredragningslistan för gårdagens möte. Bakom kulisserna torde det försigå förhandlingar, men det lär vi inte få veta någonting om. Helsingin Sanomat förmedar, liksom stadsplaneringskontorest webbplats för Östersundom-projektet, bara propaganda för projektet.


Man kan fråga sig varför Helsingfors lägger fram ett förslag som man borde veta att beslutfattarna i Vanda inte kommer att godkänna. Kanske man från Helsingfors sida rentav gärna ser att Vanda fungerar som en bromskloss, som man skylla på när planeringen av Östersundom dröjer?




57-2026-10-C. Den 25 oktober 2010


Det har varit mycket svårt att hitta någon officiell information om Helsingfors stads planer på en "tillfällig" badstrand och en båtbrygga på Husö. På stadens digitala karta över byggnadslov kan man dock hitta ansökan om byggnadslov 57-2026-10-C. Ankomstdagen för ansökan är den 17 juni 2010. Bygglovet är ännu i ansökningsskedet. Efter ELY-centralens utlåtande torde det vara klart att inget lov kommer att beviljas. En intressant detalj är att markeringen för simstrandens och bryggans plats kastar med en kilometer.


Sörre än och mindre än. Den 24 oktober 2010


I senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin kaava harppoo kohti kokoista kaupunkia". Enligt Sipoon Sanomat framskrider generalplanen för Östersundom i snabb takt. Månne det? Det ser ut som om det aktuella förslaget till enm Östersundom-kommitté skulle gå igenom i Vanda. Ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" finns inte ned på föredragningslistan för Vanda stadsstyrelses möte i morgon, fastän ärendet senaste gång efter diskussion bordlades till följande möte.

En annan öppen fråga är avgränsningen v den del av Sibbo eller Majvik som skall ingå i den gemensamma generalplanen. I föredragningslistan för kommunstyrelsens senaste möte heter det att "Suunnittelualueen alustava rajaus on esitetty kartalla esityslistan liitteenä olevassa työohjelmassa (liite 2/§226) sekä osallistumis ja arviointisuunnitelmassa (OAS, liite1/§226)." Avgränsningen av området är uttryckligen preliminärt. Avgränsningen i de omnämnda dokumenten avviker från avgränsningen på Helsingfors digitala karta.

Lägg till bild
Av de diskreta pilarna (> och <) på områdets östra gräns framgår att den preliminära avgränsningen inte alls är ett förslag, utan endast riktgivande.





För Vandas del förefaller avgränsningen att vara klar, frånsett att kommungränsen mellan Helsingfors och Vanda är oklar vid Österleden. En intressant detalj är att man tagit med Långmåssebergen i Gjutan, där Huvudstadsregionens gemensamma förbränningsanläggning skall byggas. Planeringen borde ju här i högsta grad vara en angelägenhet även för Esbo och övriga Nyland. Skulle besluten inte redan vara tagna och tillstånden inte beviljade kunde man spekulera om huruvida Helsingfors här idkar utpressning mot Vanda.


Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010


Regeringen Vanhanen I, eller åtminstone bostadsminister (och kommunminister) Hannes Manninen (c) och Matti Vanhanen (c) drev på en ökad andel egnahemshus eller "pientaloja". Centerministrarna stödde sig på en undersökning som visade att finländarna i en högre grad önskar bo i egnahemshus. Centerpartiet torde i denna fråga även ha önskat profilera sig mot de konkurrerande "betongpartierna". En annan bakgrund till programmet att öka andelen egnahemshus var målsättningen att höja förädlingsnivån på trävaruindustrin i Finland.






Jag återger nedan valda delar ur Vanhanens tal vid tekniska högskolan den 8 augusti 2004. Bilden ovan är ur Me rakemtajat Kevät 2004.


Näin eilen ohitseni ajaneen kiinteistövälittäjän auton, jonka kyljessä luki firman nimi ja slogan: "Miten haluaisit asua?" Slogan on hyvä ja itsestäänselvyys. Juuri asumisen suhteen ihmisillä pitää olla oikeus ja mahdollisuus valintaan. ...

Suomalaiset haluavat tutkimusten mukaan asua pientaloissa. Myös asuntopolitiikan on kyettävä aiempaa paremmin vastaamaan ihmisten asumistoiveisiin. Linjaus näkyy niin hallitusohjelmassa kuin hallituksen asuntopoliittisessa ohjelmassa. Molempien eräänä tavoitteena on pientalorakentamisen edistäminen. ...

Toistankin tässä asuntoministeri Hannes Mannisen asuntomessujen avajaisten yhteydessä esittämän vetoomuksen erityisesti pääkaupunkiseudulle ja sen ympäristölle, että tarvitaan tuhansia uusia pientalotontteja. Käsitykseni tonttimarkkinoista on sellainen, että vain uskottava näkymä tonttitarjonnan lisäämisestä panee hinnat kuriin. ...

Varsinkin Helsingin seudulla tonttien ja asuntojen hinnat ovat sietämättömän korkealla olkoonkin, että kovin nousutahti tuntuu tasaantuneen. Muuta selitystä on vaikea löytää kuin kysynnän ja tarjonnan yksinkertainen laki. Kun kysyntä asunnoista ylipäätään ja varsinkin lapsiperheiden kaipaamista pientaloasunnoista jatkuu, on tonttitarjontaa lisättävä mikäli hintoja halutaan alemmas. Ilman tonttien lisäämistä ihmisiä kiusataan myös jatkossa joko sietämättömän kalliilla tai sitten epätyydyttävällä asumisella. ...

Helsingin seudun yhteistyön kehittämishankkeen päätavoitteen tulisikin olla se, että kunnat pääsisivät yhteiseen strategiaan, jolla alueen tontti- ja asuntotarjontaa lisätään kysyntää vastaavasti. Muutoin uhkana on, että varsinkin pientaloasumista haluavat lapsiperheet suuntautuvat yhä kauemmas paranevien liikenneyhteyksien varrelle. Muta tätäkään yhteiskunnan ei pidä rajoittaa, jos se itse epäonnistuu keskusten tuntumassa tonttipolitiikassaan.





Jag har i ett flertal blogginlägg redogjort för hur Vanhanens och Manninens bostadspolitik väckte starka reaktioner i Helsingfors. Även i Helsingfors ville man öka andelen egnahemshus, men här var motivet att man ville kunna konkurrera om goda skattebetalare. Helsingfors hade redan med staten kommit överens om att staten skulle offra flygverksamheten i Malm för ett nytt villaområde, då Vanhanen egenmäktigt här satte käppar i hjulet.




Malmprojektets svenska och engelskspråkiga sida finns dock fortfarande kvar på stadsplaneringskontorets webbplats. (Se bilderna ovan samt "The Malmi Project. Den 9 februari 2010".) Det är klart att konflikten mellan Helsingfors stad och centerministrarna inte var hållbar. Lösningen kom i medierna dock att betraktas som en lösning på "Sibbofrågan".




Med tanke på den ovan beskrivna bakgrunden till inkorporeringen är det begripligt att man i Helsingfors vill hålla fast vid planerna på att bygga egnahemshus eller små hus (pientaloja) i Östersundom, fastän dessa planer inte är förenliga med planerna på en metrolinje. En som hållit fast vid planerna på egnahemshus i Östersundom är Manninens efterträdare som bostadsminister, Jan Vapaavuori (saml). I sitt tal "Puu ja rakentamisen laatu: Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa" vid Puuteollisuuspäivät den 15 oktober lyfte Vapaavuori även fram egnahemshusens betydelse för trävaruföredlingen, samtidigt som han noterar inkorporeringsområdets nyckelroll:


Puurakentamisen lisääntymiselle ja tätä kautta myös jalostusarvon parantumiselle on kuitenkin nykytilan valossa kaksi mahdollisuutta: Toteuttaa enemmän pientalovaltaista asuinrakentamista ja edistää puunkäyttöä nykyistä paremmin kerrostalorakentamisessa ja muussa kuin asuinrakentamisessa. ...

Voidakseen säilyttää asemansa suuremmilla kaupunkiseuduilla tulee pientaloasumisen väistämättä ja reippain askelin kehittyä ns. kaupunkimaisen tiiviimmän pientaloasumisen suuntaan. Tästä ei valistuneissa kansalaispiireissä onneksi vallitse erimielisyyttä. Asiaa onkin edistetty esimerkiksi ympäristöministeriön "tiivis ja matala pientalorakentaminen"-hankkeella.

Edistystäkin on tapahtunut, mutta kovin laajamittaista se ei ole ollut. Olen usein todennut, että Helsinkiin liitetyn läntisen Sipoon entiset alueet ovat avainasemassa koko suomalaisen pientaloasumisen tulevaisuuden kannalta. Sen parempaa aluetta kaupunkimaisen pientaloasumiskonseptin läpilyöntiin ei maassamme ole, eikä tule.


Presidenten i Sibbo storskog. Den 22 oktober 2010


I mitt blogginlägg "4 000 kvm råmark. Den 18 september 2010" berättade jag om förslaget om att Helsingfors stad köper en halv fastighet på 0,4 hektar i Gumböle. Nu torde det vara klart att staden nöjer sig med halva fastigheten. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett förslag enligt vilken staden inte utnyttjar sin förköpsrätt att käpa den andra halvan av fastigheten. I motiveringarna lyder enligt följande:

Esittelijä toteaa, ettei kaupungilla ole tarvetta hankkia omistukseensa koko tilaa rakennuksineen. Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupunki on kuitenkin neuvotellut ostajan kanssa kiinteistökaupan, jossa kaupunki ostaa tilasta noin 4 000 m2:n suuruisen rakentamattoman määräalan.



Medierna har uppmärksammat president Tarja Halonens "landskapsbesök" i Helsingfors igår. Speciellt har besöket i Sibbos storskog uppmärksammats. Det är i sig intressant att presidenten besöker Hindsby skog i Sibbo i sitt besök i Helsingfors. På någotvis har hela Sibbo kommit att associeras med helösingfors efter inkorporeringen. Uppslaget ovan är ur dagens nummer av Borgåbladet. Själva begreppet "Sibbo storskog" (Sipoonkorpi) är representerar för övrigt ett Helsingforsperspektiv.




Helsingfors naturskyddsförening associerar för sin del Sibbo storskog med inkorporeringsområdet. Föreningen har en webbplats om "Sipoonkorpi ja liitosalueet, fast den aktuella rubriken på sidan är "Sipoonkorven kansallispuisto".

Sibbesborg. Den 21 oktober 2010


Sibbo kommun har idag öppnat en ny portal på adressen www.sibbesborg.net peciellt för en planeringstävling för Söderkulla med omnejd. Jag är naturligtvis inte speciellt entusiastisk över visionerna på en "New Sustainable Town" med upp till 100 000 invånare vid mynningen till Sibbo å. Det är på många sätt dock betydligt vettigare och framför allt mera långsiktligt att planara i Söderkulla än i Östersundom. Här skulle ån och Sibboviken utgöra samhällets centrum, inte en gräns så som i Helsingfors framställan till ändring i kommunindelningen. För Helsingfors är problemet att staden inte äger mark här och att området - än så länge - inte hör till huvudstaden. Helsingin Sanomat skriver dock idag i artikeln "Helsingin viereen kaavaillaan jopa 100 000 asukkaan kaupunkia: Sipoo unelmoi Sibbesborgista" att "Pitkän tähtäimen kasvuun kannustaa Helsinki, joka haluaa laajentaa metropolialuetta itään." Man kan fråga sig vems drömmarna om "Sibbesborg" egentligen är. En viktig orsak till att Helsingfors visionerar om en "metropol" som växer mot Borgå torde paradoxalt vara att man vill tvinga Esbo att gå samman med huvudstaden.


Visionerna för Sibbesborg stämmer dåligt överens med en metrolinje till Östersundom eller Majvik vad som skulle behövas är naturligtvis en järnvägslinje.


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Hakala: Jag var inte jävig". Jag misstänkte redan tidigare att det var Arto Sulonen som i egenskap av chef för Kommunförbundets juridiska avdelning låg bakom förvirringen kring jävfrågan i Ingå. I går skrev Yle att "Fullmäktiges beslut har med andra ord uppkommit i oriktig ordning enligt Kommunförbundets jurister", men kommunfullmäktigeordföranden Heimo Hakala hade själv fått svaret från Kommunförbundet att han inte var jävig i frågan som gällde hans eget kontroversiella uppförande. Yle kan idag berätta att Hakala talat direkt med Sulonen per telefon och att Sulonen ansett att Hakala inte var jävig, då det inte är frågan om någon ekonomisk nytta för honom.

Sulonens tolkning av jäv är intressant och torde passa honom själv, med tanke på hur han i egenskap av tjänsteman på inrikesministeriet beredde Sibbofrågan för regeringen. Fallet Hakala visar hur Kommunförbundets jurister fungerar som auktoriteter och domare i kommunala frågor, men Sulonen torde aldrig bli en lika stor auktoritet som sin föregångare Kari Prättälä är eller varit. Med tanke på Kommunförbundets roll som så väl intressebevakare som domare är det anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula kunnat fungera som tillfälligt förvaltningsrör i HFD och aldeles speciellt att han deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.



Stadsfullmäktige i Vanda sammanträder nästa gång måndagen den 25 oktober klockan 14. Vid stadsstyrelsemötet den 11 oktober beslöt man enligt protokollet enhelligt att bordlägga ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" till nästa möte, men ärendet ingår inte i föredragningslistan för mötet den 25 oktober.


På sitt "besök i Helsingfors" idag besökte president Tarja Halonen även Sibbo storskog tillsammans med bl.a. Sibbos kommunfullmäktigeordförande Chri´stel Liljeström. Enligt Borgåbladet artikel "Med presidenten vid lägerelden" ägde promenaden rum innanför Sibbo kommuns gränse.


Kommunstyrelsen godkände förslaget. Den 20 oktober 2010


Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på sitt möte i går förslaget till en gemensam generalplan i Östersundom med omnejd. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Snart torde planeringen av Östersundom inledas". Yle skriver att "Ännu skall fullmäktige i både Vanda och Sibbo ta beslut i frågan", men i verkligheten bordlade stadsstyrelsen i Vanda ärendet på sitt möte senaste vecka och torde inte godkänna förslaget till en Östersundom-kommittée enligt den av Helsingfors föreslagna modellen. (Se "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010".)

Sibbesborg eller Suur-Söderkulla. Den 19 oktober 2010



Kommunstyrelsen i Sibbo tar idag ställning till Helsingfors initiativ till en gemensam heneralplan för Östersundom med omgfivning. Samtidigt som man skall taa ställning till om Majvik och Granö skall ingå i en gemansam generalplan har man i Sibbo visioner om ett "Sibbesborg" med upp till 100 000 invånare. Läs Borgåbladets artikel "Sibbesborg blir internationellt stadslaboratorium". Bilden ovan är ur ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från augusti 2009. Här är modellen Sibbesborg eller Suur-Söderkulla ett alternativ till Suur-Östersundom. Sibbo planerar en planeringstävling för "Sibbesborg" tillsammans med bl.a. Tekniska högskolan (Aalto-universitetet). Sibbo har även samarbetat med högskolan då det gäller idéer för planeringen av Granö.



Granö har varit ett centralt objekt i kursen "Johdatus yhdyskunta- ja kaupunkisuunnitteluun" vid tekniska högskolan denna höst. Bilden eller dian nedan ingår i ett par olika presentationer från skilda föreläsningar.


Virkamiesten omavaltaisuus. Den 18 oktober 2010


I dagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om Östersundom och bl.a. det olovliga bygnadsbarbetet på Husö. Se sändningen på Yle arenan!







Yle publicerade idag på eftermiddagen på Internet den aktuella nyheten under rubriken "Helsinki ja luonnonsuojelijat törmäyskurssilla Östersundomissa". Jag återger här inledningen på texten:


Luonnonsuojelu ja Helsingin rakentamistavoitteet ovatkin alueella paikoitellen pahassa ristiriidassa. Luonnonsuojelijoiden mukaan Östersundomin suunnittelussa on edetty väärässä järjestyksessä. Ennen kaavoituksen aloittamista olisi pitänyt tehdä polittiset päätökset joukkoliikenteestä ja rantojen käytöstä, summaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen hallituksen jäsen Anneli Mikkonen.

– Nyt tässä on ollut päällimmäisenä vain nopea kaavoittaminen.

Erityisesti Mikkosta närästää Talosaareen ilman lautakuntapäätöstä jo rakennettu huoltotie, jota hän pitää esimerkkinä virkamiesten omavaltaisuudesta.

– Kaupungin tavoite on ollut se, että päästään käsiksi Naturaan ja toisaalta heikentää näitä luontoarvoja joita täällä Talosaaressa on.



Kardborre. Den 17 oktober 2010


Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluyhdistys) ger årligen ut en tidskrift med namnet Takiainen. (Takiainen är karrdborre på svenska.) Tidskriften finns även i pdf-format på Internet. I årets nummer, Takiainen 2010, finns speciellt två texter som berör inkorporeringsområdet och fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "Kuka päättää kaavasta" av Mikko Niskasaari:

Helsingin kaupungin johdossa ei ilmeisesti täysin ymmärretty, millaista aluetta he ovat hankkimassa, kun valtioneuvostolle jätettiin hakemus Lounais-Sipoon liittämisestä kaupunkiin. Alueelle ideoitiin valtavia asukasmääriä ottamatta huomioon sen luonnonoloja ja suojelukohteiden mittavuutta. Hanketta kaupattiin metropolialueen kasvattamisen tärkeydellä, mutta ei muistettu samaisen alueen virkistystarpeita.

En annan artikel med rubriken "Metsästä merelle" handlar om Sibbo storskog och Östersundom fågelvatten. Slutet av artikeln, som jag återger här, handlar om skyddet av Natura 2000-områdena i Östersundom:

Kaavoittamisesta vastaava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä sanoo, ettei Natura-alueisiin puuttuminen käy. ”Alueella on voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava. Laillinen järjestys on joko muuttaa maakuntakaavaa tai laatia kuntien yhteinen yleiskaava. Helsinki on pitänyt parhaana yhteistä yleiskaavaa, myös Vantaa ja Sipoo ovat olleet tästä kiinnostuneita. Se on kuitenkin herkkää työtä, perusasiat on hyväksyttävä yksimielisesti". "Östersundomissa on oltava kolmesta asiasta yksimielisyys: raideliikenneratkaisusta, Sipoonkorvesta ja Natura-alueista", Penttilä sanoo. Myös ympäristöministeriön virkamieskunnassa Natura-alueille rakentamista pidetään mahdottomana ajatuksena. "Sille ei ole perusteita", kuittaa hallitussihteeri Heikki Korpelainen. "Naturan suojelutavoitteesta poikkeamiselle on neljä edellytystä. Hankkeelle ei ole vaihtoehtoa: sille on oltava yleisen edun kannalta pakottava tarve. Suojelumenetykset on kompensoitava muilla alueilla ja heikentämisestä on pyydettävä EUkomission lausunto. Jos nämä edellytykset täyttyvät, hallitus voi periaatteessa antaa luvan poiketa Natura-suojelusta, mutta ehdot ovat erittäin tiukat."

"EU:ssa hyväksytyt poikkeustapaukset ovat olleet laajoja infrastruktuurihankkeita, kuten maan eri osia yhdistävät moottori- tai rautatieyhteydet tai koko valtakunnalle tärkeät suuret satamahankkeet. Ne ovat koko yhteiskunnalle tärkeitä, sellaisia joita ilman yhteiskunta ei tule toimeen", Korpelainen selventää. Östersundomissa Naturaalueille pyrkimisessä on kysymyksessä kalliiden rantatonttien hankkimisesta maksukykyisille, mikä tuskin on yhteiskunnan elinehto.

Asiaan vaikuttanee myös se, että Helsingin kaupungin asutukselle jo kaavoittamille alueille mahtuu uusia asuntoja kuuden miljoonan kerrosneliön verran. Se on lähes kolmannes kaupungin nykyisten asuntojen pintaalasta. Tämän lisäksi kaavoitetaan entiset teollisuusalueet Jätkäsaari, Kalasatama ja osa Laajasaloa. Yksin Jätkäsaareen kaavaillaan 15 000 asukasta.




Jag kan erkänna att jag inte tidigare hållit i ett exemplar av Takiainen förrän jag igår då jag vandrade på Husö på väggen till Torpet hittade ett exemplar av årets nummer.




Byggandsarbetet på Husö verkar vara avslutat för detta år. Arbetet med vändningsplatsen på den yttersta udden torde lämnas på hälft, då det inte beviljats något tillstånd för den tänkta badstranden. Åtminstone hade grävmaskinen körts upp på ett flak. Bilderna nedan är tagna igår. Då det är lågvatten ser man tydligt att en siinstrand inte är möjlig utan muddring. Vid lågvatten syns även pålar från den gamla bryggan.















Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010


Finlands naturskyddsförbund (Nylands naturskyddsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening) har för ett par veckor sedan publicerat under rubriken
"Ehdotus kansallipuistoksi ja ekologiksi yheyksiksi sekä Helsingin kaupungin liikenne suunnitelmia samalla kartalla" publivcerat kartor med de tre alternativa spårvägslösningarna för Östersundom. Metrolinjen och snabbspårvägslinjerna har ritats ut på kartan med naturskyddsorganistaionernas förslag till nationalpark och ekologiska korridorer. Gärna kunde man även ha ritat in lederna för matartrafik, speciellt den planerade vägen från Sundberg över Husö och Björnsö till Zachrisbacken.




Lite komiskt finner jag det att även naturskyddarna använder namnet "Ei vielä nimeä" för den eventuella metrostationen i Västerkulla. Namnet härstammar från en karta i Helsingin Sanomat, som publicerades före metroutredningen. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010", "Kylmää kyytiä. Den 18 augusti 2010".) Man kan fråga sig varför Helsingin Sanomat samarbetar med stadsplaneringskontoret i Helsingfors. Samarbetet kunde förklaras med att tidningens allmänna linje är att ställa upp på den politiska maktens sida. Tidningen är t.ex. känd för att stöda regeringen, oberoende vilka partier som är med i regeringen. En annan förklaring är att både Helsingin Sanomat och stadsplaneringskontoret drar nytta av samarbetet. Så här fungerar det ju ofta inom mindre seriösa medier. Helsingin Sanomat presenterar och försvarar Helsingfors planer enligt stadsplaneringskontorets önskemål; stadsplaneringskontoret läcker i gengäld information till Helsingin Sanomat innan ens de förtroendevalda har fått ta del av informationen.

Google+ Followers