Större kommun. Den 31 januari 2012


Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.



Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och  "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)



Bbl 31.1 2012 s 9


I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.


Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.


Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012

http://www.kuntalehti.fi/Pdfarkisto/KL-1116.pdf

I mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" noterar jag att Kuntalehti publicerat en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Kuntalehti 16 2011, där artikeln publicerats, finns nu i pdf-format på Ingternet. Föga överraskande nämns inte fallet Sibbo i artikeln, fastän lösningen på "Sibbofrågan" har haft en avgörande betydelse på kommunreformen KSSR. Artikeln handlar i själva verket om både den gamla och den nya kommunreformen, samt om övergången från förre till den senare. Här noteras även Jan Vapavuoris roll. Frågan är i vilken mån Vapaavuoris krav representerar Samlingspartiets intressen och linje. Åtminstone i samband med KSSR drev han närmast Helsingfors intressen.

Om det är Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors som driver på kommunreformen, så saknar det inte relevans att Vapaavuori sett en regionförvaltning som ett alternativ till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Även i samband med den nya kommunreformen skall Helsingfors naturligtvis ha sitt. Denna gång kan kommunministern knappast erbjuda en bit av Sibbo utan att motiven är allt för uppenbara. En regionförvaltning eller "metropolförvaltning" skulle därför betyda att nuvarande Helsingforspolitiker via regionförvaltningen skulle få mycket stor makt över metropolområdet. För Sibbos delär den stora frågan om metropolförvaltningen endast skulle gälla huvudstadsregionens fyra städer eller även Helsingforsregonens kranskommuner. Under Hannes Manninens tid som kommunminister föreslog Jussi-Pekka Alanen en mellanstegsförvaltning som förutom helsingforsregionens fyra städer även skulle innefatta Kyrslätt och Sibbo. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)


Bbl 27.1 2012 s 7

Christel Liljeström har låtit förstå att det inte är någon idé att slå vakt om Sibbos självständighet, ifall kommunen tvingas med i en metropolförvaltning. (Ett alternativ är här en splittring av kommunen, där en del av Sibbo kunde anslutas till Borgå.) Lljeström ser dock frågan ur en beslutfattares perspektiv. För den enskilda kommuninvånaren är den lokala identiteten och servicen viktigare än politisk makt. De facto har Sibbo redan i nuläge avstått från kommunens planeringsmonopol. Liljeström har skrivit om metropolförvaltning i blogginlägget "Metropolens olika skepnader" från den 13 februari 2011.


Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on? 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."


Vantaa-Sipoo. Den 27 januari 2012

HS 26.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Liuta selvitysmiehiä kuntiin". Rubriken på paradsidan lyder "Hallittus sysää kuntauudistuksen kymmenille selvitysmiehille". Helsingin Sanomat skriver att "Hallitus ei esittele helmikuussa omaa ehdotustaan Suomen uudeksi kuntarakenteeksi, vaan aikoo nimittää kymmeniä selvitysmiehiä jatkamaan suuren kuntauudistuksen valmistelua." Påståendet dementerades från flera håll igår. Däremot förnekades inte att man efter att regeringen i februari presenterat sitt förslag tillsätter en stor mängd utredningsmän.

Helsingin Uutiset skriver i artikeln "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille" från den 4 januari att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." (Se "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012".) Enligt Helsingin Sanomats uppgifter kommer det för hela landet att tillsättas mellan 20 och 70 utredningsmän. Helsingin Sanomats tolkning av tillsättandet av utredningsmän är att kommunreformen försenas med upp till ett år, men kommunminister Henna Virkkunen (c) dementerade igår att reformen försenas.

Om det tillsätts kommunindelningsutredare, som föreslår sammanslagningar, kunde kommuner i princip sammanslås frivilligt utan några lagändringar och utan att riksdagen behöver godkänna sammanslagningarna. Utnämningen av utredningsmän kunde innebära att beredningen av reformen kan fortsätta - kanske över kommunalvalet - utan att regeringen behöver avslöja med vilka medel sammanslagningarna skall ske.

Då kommunminister Hannes Manninen utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare i samband med Sibbofrågan försvarades utnämningen bl.a. med att det finns brist på utredningsmän. Varifrån finansministeriet plötsligt skall hitta ett tiotal kompetenta utredningsmän är en intressant fråga.

HS 26.1 2012 s A 4
Utöver nyheten om utredningsmän berättade Helsingin Sanomat igår att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (sdp) föreslår ett alternativ til kommunreformen. Alternativet skulle vara regionala hälsovårdsdistrikt med ett befolkningsunderlag på 250 000-300 000 invånare. Helsingin Sanomat kommer med ett eget inte speciellt logiskt förslag till distriktsindelning, enligt vilket Vanda och Sibbo tillsammans kunde utgöra ett distrikt

HS 26.1 2012 s A 10

I dag har Helsingin Sanomat publicerat artiklar med rubrikerna "Hallitus sitoutuu kuntauudistukseen" och "Kuntatyöryhmä sulkee suunsa yksityiskohdista".

HS 27.1 2012 s A 10


HS 27.1 2012 s A 10

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Bra fakta behövs inför kommunvalet", där det noteras att en folkomröstning kan köra äver kommunfullmäktiges beslut.

Bbl 27.1 2012 s 7

Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Liuta selvitysmiehiä kuntiin" i gårdagens tidning följande:

Selvitystyön tulokset on tarkoitus käsitellä kunnanvaltuustoissa. Jos valtuusto tyrmää selvityshenkilön ehdotukset, asia palautuu valtioneuvostolle.

Valtioneuvosto voi sitten päättää, järjestetäänkö kunnan tulevaisuudesta kansanäänestys.

Jos asukkaat kannattaisivat kuntaliitosta, kansanäänestyksen tulos kaataisi kunnanvaltuuston kielteisen ratkaisun.

Jag har behandlat den ovanbeskrivna möjliga processen i mina inlägg "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011" och "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012". Det kan påpekas att Helsingforspolitikerna tidigare uttrycklihgen önskat att ministeriet utnämner en kommunindelningsutredare för huvudstadsregionen.


Förköpsrätt. Den 26 januari 2012


På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.




Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.



Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.





Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse  matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.



(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.


Svårare än man kunde tro. Den 24 januari 2012

Bbl 24.1 2012 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikelm med rubriken "Snart kastas nytt ljus över Östersundom". Rubriken på paradsidan lyder "Östersundomplan avancerar". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommitttén om drygt två veckor förväntas komma med ett förslag om planeringen av Östersundom. I artikeln omnämns även texten i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Borgåbladet skriver att "Planläggarna i Helsingfors har stött på samma problem som kollegerna i Sibbo i tiden tampades med: det är svårare än man kunde tro att planlägga och bygga ut i Östersundom."


Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012

HS 23.1 2012 s A 12
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia". Det är Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä som anser att flygfältsområdet i Malm, vars hyreskontrakt med staten går ut år 2034, bör byggas ut före Östersundom! Uttalandet är anmärkningsvärt på flera sätt, inte minst med tanke på de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Helsingfors stad och staten hade redan kommit överens om att staten tidigare skulle avstå från Malm, då försvarsminister (och senare statsminister) Matti Vanhanen satte käppar i hjulen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Ur Vanhanens synvinkel var Östersundom en kompensering för Malm, men nu vill Penttilä altså trots allt bygga Malm före Östersundom, som visat sig mycket svårt att planera. En pikant detalj i sammanhanget är att Malm saknas från generalplanen som följd av att stadsdirektör Jussi Pajunen var jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslutfattande om av generalplanen. Jag återger valda delar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Malmin lentokentän alueelle tulisi rakentaa asuntoja ennen kuin Helsinki ryhtyy itäisten liitosalueiden asuttamiseen, esittää apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd).

"Malmi ensin, Östersundom sitten. Se olisi paljon parempi järjestys", Penttilä sanoo HS:lle. ...

Toinen suurprojekti, Sipoosta lohkaistujen alueiden rakentaminen, etenee takkuillen. Östersundomin kaavoitus kymmenientuhansien ihmisten asuinalueeksi on osoittautunut hankalaksi.

Huonon maaperän ja useiden Natura-suojelualueiden takia käyttökelpoista rakennusmaata on oletettua niukemmin.

Poliitikkojen käsittelyyn on keväällä tulossa viisi vaihtoehtoista luonnosta osayleiskaavaksi. Ne eroavat toisistaan asuinalueiden sijainnin ja liikenneratkaisujen osalta. Metrokaupungin lisäksi arvioidaan vielä kerran pikaraitiotiehen perustuvaa kaavaa.



Guggenheim. Den 22 januari 2012


I mitt inlägg "Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012" har jag omnämnt Guggenheim-projektet, som i sig inte har någonting med fallet Sibbo att göra. Det var kolumnen "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" i Helsingin Sanomat som gav anledning till att ta upp Guggenheim på denna blogg. I kolumnen skriver Antti Blåfield att fallet Sibbo gav Helsingfors ryktet om att vara en rödare, vilket väcker misstroende angående Guggenheim. Nu vill man, enligt Blåfield, inte ge någonting åt Helsingfors. Jan Vapaavuori hade både den 10 och den 11 januari på sin blogg prisat Guggenheim då Blåfields kolumn publicerades den 12 januari. Följaktligen skrev Vapaavuori även den 12 januari ett inlägg om Guiggenheim, denna gång med rubriken "Helsinkiin vaiko eikö?" I blogginlägget skriver Vapaavuori att "Se mitä pääkaupunkiseudulla tapahtuu tai ei tapahdu heijastuu laajasti koko Etelä-Suomeen ja hieman välillisemmin koko maahan." Argumentet är bekant från fallet Sibbo, där inkorporeringen var av nationell betydelse, eftersom det som är bra för Helsingfors är bra för hela Finland...

Det finns vissa likheter mellan fallet Guggenheim och fallet Sibbo. Båda projekten kan ses som ett uttryck för en megalomanisk metropolidé - och för överborgmästarens napoleonkomplex. I båda fallen är det Samlingspartiet i Helsingfors som driver på. I båda fallen har frågan om jäv aktualiserats. I båda fallen förväntas stadsfullmäktige ta beslut i stor brådska. Tidskalan var dock av helt andra dimensioner då stadsstyrelsen i Helsingfors lade fram förslaget för fullmäktige om att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. En annan väsentlig skillnad är att det i samband med Sibbofrågan var kommunministern som förväntade sig ett beslut i brådskande ordning.

Ytterligare en väsentlig skillnad är mediernas hållning. I samband med fallet Sibbo hade Helsingfors Helsingin Sanomats och Suomen Lehtiyhtymäs stöd. I fallet Guggenheim har speciellt tidningarna som ägs av Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti förhållit sig mycket kritiskt till Guggenheimprojektet. 


Ingen reklam. Den 21 januari 2012



För några månader sig gjorde Blogger reklam för sin AdSense, genom vilken bloggare kan förtjäna pengar. Blogger påstod att min blogg "verkar vara populär". Att min blogg enligt Bloggers eller Googles statistik är populär eller välbesökt beror nog främst på att jag skrivit så många inlägg. Flertalet av besökare läser inte det senaste inlägget, utan besöker istället äldre inlägg, som de hittat via en sökmaskin. Väl så. Jag länkar även från mina nya inlägg till äldre inlägg.

Knappast skulle jag kunna förtjäna några stora summor på min blogg. För att förtjäna via reklam på min blogg vore jag tvungen att vara mera försiktig med upphovsrättsskyddat material. Liksom en stor del av alla bloggare rör jag mig i en gråzon när det gäller urklipp och bildmaterial.

Den huvudsakliga orsaken till att jag inte prövat på AdSense är ändå att jag på inget sätt skriver blogg för att förtjäna på det. Tvärtom har bloggandet kostat mig en hel del. Förutom allt tid som jag satt ner på bloggskrivandet har jag betalat för digitala tidningar och artiklar. Ett jobb måste vara lönsamt, men en hobby får kosta. AdSense doesn't make sense.

Det är lite intressant att Google erbjuder tjänster så som Blogger (bloggar på Blogspot) utan att ta betalt eller ens påtvinga reklam. Eventuellt förtjänar Google själv lite på AdSense, men det är nog inte företagets motiv bakom tjänsten. Lika väl är Googles intressen kommersiella. Det är inte mina.


Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012

http://yrjohakanen.fi/valtuustossa/2012/2134/ 
I gårdagens blogginlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012"  skrev jag om beslutet att riva kraftverket Hanaholmen-B och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Denna som på stadsfullmäktigemötet starkast kritiserade planerna på att riva och bygga nytt är Yrjö Hakanen. Hakanens anförande kan läsas på hans webbplats. Jag citerar ur anförandet:

Päästöjen osalta esitys olisi kuitenkin huonompi. Pricewaterhousecoopersin HelEnille tekemän selvityksen mukaan hiilidioksidipäästöt olisivat aluksi suuremmat ja sitten samaa tasoa kuin paljon halvemmassa, HelEnin johtokunnan esittämässä vaihtoehdossa. Liekö tässä syy siihen, että selvitystä ei ole tämän päätösasiakirjan liitteenä?

Toinen, ehkä vielä isompi riski koskee Vuosaareen suunnitellun monipolttoainelaitoksen ja sen kuljetusjärjestelyjen vaikutuksia Östersundomin ja Mustasaaren Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Ely-keskuksen lausunnon perusteella hanke edellyttää Natura-vaikutusten arviointia. Ympäristölautakunnalle on jo kerrottu, että voimalalle pitänee hakea valtioneuvostolta Natura-poikkeuslupa ja sille EU:n hyväksyminen. Lain mukaan se voi saada vain, jos vaihtoehtoja ei ole ja tilalle osoitetaan korvaava alue. Jo tämän päätöksen valmistelu osoittaa, että vaihtoehtoja on, joten hanke voi kaatua siihen, että poikkeuslupaa ei tule.

Hakanen talar felaktigt om "Östersundomin ja Mustasaaren Natura-alue". Han syftar naturligtvis på Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue. Officiellt heter Natura 2000-området Lunden på Svarta Backen och fågelvattnen i Östersundom, men vid Svarta backen finns även ett skilt naturskyddsområde i det område som redan före inkorporeringen av Östersundom hörde till Helsingfors.



Hakenen publicerade igår även ett blogginlägg med rubriken "Savupiippujen varjossa". Även Hakanens blogginlägg "Guggenheimin varjossa" från den 12 januari handlar om kraftverksplanerna. På Hakanens webbplats hittar man även artikeln "Helsingissä tekeillä miljardikupru gryndereille", som publicerats i tidningen Tietonantaja den 12 januari. Här skriver Hakanen korrekt om "Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue":

Vuosaareen suunniteltu uusi monipolttoainevoimala edellyttää Uudenmaan Ely-keskuksen lausunnon perusteella Natura-vaikutusten arviointia, koska se heikentäisi merkittävästi Östersundomin ja Mustavuoren Natura- ja suojelualueiden luontoarvoja.

Todennäköisesti voimalalle pitäisi hakea poikkeuslupaa EU:ltä. Se voidaan myöntää vain jos vaihtoehtoja ei ole ja jos tilalle osoitetaan korvaava alue. Tässä tapauksessa vaihtoehtoja on, joten luvan saaminen olisi vähintäänkin kiistanalaista.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Adjö till den stora kolhögen". Ledarskribenten försvarar stadsfullmäktiges beslut, men skriver lika väl i liknande ordalydelse som Hakanen att "I skuggan av den heta debatten om att bygga ett Guggenheimmuseum fattade Helsingfors stadsfullmäktige ett beslut som till sin ekonomiska dimension är mångfaldig och som har ännu större konsekvenser för stadsmiljön."

Som en kuriositet kan nämnas att bilden av kraftverket på Hakanens webbplats är taget från Cargotecs (f.d. Parteks) kontor, där jag medan jag doktorerade och senare studerade till matematiklärare jobbade som receptionist och kvällsvaktmästare. Nu kan jag se fram emot att få se det nya kraftverket i Nordsjö från mitt köksfönster.


En dryg miljard. Den 19 januari 2012

Helsingfors ville inkorporera Östersundom för att via nya goda skattebetalare få ordning på stadens ekonomin. Nu verkar Helsingfors igen ha gott med pengar. Man är inte bara beredd att satsa hundra tals miljoner på ett Guggenheimmuseum. På sitt möte igår beslöt stadsfullmäktige i Helsingfors, i konflikt med  förslaget från direktionen för Helsingfors Energi, att ge Helsingfors Energi i uppdrag att riva det relativt nya kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Kraftverket anses störa stadsbilden i det nya bostadsområdet Fiskehamnen. Utgiften för det nya kraftverket beräknas till 1,2 miljarder euro, enligt vad Hufvudstadsbladet skriver i agens tidning. Jag har i mitt inlägg "Nordsjö och Natura 2000-området. Den 9 november 2011" noterat miljönämndens utlåtande utlåtande om utvecklingsprogrammet för Helsingfors energi, där även det föreslagna kraftverket i Nordsjö behandlades. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65§:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

Vuosaaren satamahankkeen arvioitiin jo yksinään aiheuttavan Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueella niiden luontoarvojen heikentymistä, joiden johdosta alue on liitetty suojelualueiden verkostoon.

I föredragningslistan refereras miljönämndens utlåtande bl.a. enligt följande:

Vuosaaren monipolttoainevoimalaitos ja sen vaatima polttoainesatama tarvitsevat mm. asemakaavan muuttamisen, ympäristövaikutusten  arviointimenettelyn ja luonnonsuojelulain mukaisen Natura-arvioinnin. Nämä valmisteluprosessit vievät huomattavan paljon aikaa, eikä uuden voimalan investointipäätösvalmiuteen tähtääviä toimia kannattaisi näin ollen siirtää.

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65 §:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

En synlig effekt av ett kraftverk skulle vara att röken/ångan från kraftverket reflekterar ljuset från Nordsjö hamn, så att omgivningen ytterligare lyses upp, men det finns naturligtvis även andra effekter. I princip kan ett nytt kraftverk Nordsjö ytterligare försvåra planeringen av Östersundom, då de totala effekterna för Natura-området tas i beaktande.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kehäradasta tulossa metsärata". I artikeln berättas det att byggandet av det nya bostadsområdet Marja-Vanda försenas. Tidningen noterar att Vanda inte har informerat staten om fördröjningen, fastän Vanda lockade staten med i ringbaneprojektet med hänvisning till det nya bostadsområdet. I verkligheten torde "staten" ha gått med på finansieringen i utbyte mot att Vanda avstod från Västerkullakilen för att möjliggöra inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Detta kan man läsa om bl.a. i mina inlägg "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".



Sidor föreslagna för radering. Den 18 januari 2012


Idag är engelskspråkiga Wikipedia att släckas i protest mot ett amerikanska lagförslag om att utöka möjligheterna för amerikanska myndigheter och upphovsrättsinnehavare att bekämpa piratkopiering (SOPA). Finska och svenska Wikipedia bör därmed vara tillgängliga. Det händer dock att enskilda finska och svenska sidor raderas. Just nu pågår en omröstning om sidan om Leppävirta-rörelsen bör raderas. Sidan handlar om en lokal politisk grupp i Leppävirta.

På den "hemliga" kommunkartan, som publicerades i Suomen Kuvalehti den 13 januari (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") har två kommuner betecknats med texten "Kunnan jakaminen mahdollista". Den ena kommunen är Sibbo, den andra Leppävirta i Norra Savolax. Några andra likheter med Sibbo än att kommunen gränsar till flera städer (Kuopio, Varkaus och Pieksämäki) kan jag inte se. På sidan Wikipedia:Poistoäänestykset/Leppävirta-Liike kan man dock hitta följande diskussionsinlägg:

Paikallistason toimijoistakin tarvitaan tietoa WikiPediaan, täältähän kuntalaiset ensimmäisenä tietoa etsivät. Jos puhutaan paikallistason toimijoista , niin en täällä Savonmualla muista nähneeni artikkeleita mediassa Tuusulan_puolesta ryhmittymästä. Leppävirtaliike 11. tammikuuta 2012 kello 18.06 (EET)
Ei ole pahemmin täälläkään näkynyt. Pitää huomata että kyseistä artikkelia ei ole isommalla porukalla arvioitu, kuten ei suurinta osaa Wikipedian artikkeleista. --Harriv 11. tammikuuta 2012 kello 23.15 (EET)
Minä sen sijaan näin ihan Helsingissä asti uutisointia Tuusulan puolesta, tai oikeastaan vastaan, kun sipoonkaappaushankkeen kanssa yhtäaikaisesti Kerava ja Järvenpää yrittivät kaapata Ristikydön Tuusulalta samoin perustein kuin Helsinki Sipoolta Östersundomin. Siinä sitten Helsingin Sanomissa asti haukuttiin Helsingin herrojen suilla TuPulaiset pataluhiksi, kun uskalsivat puolustaa Tuusulan oikeutta maihinsa - Sipoossa sentään taivuttiin vahvemman määräysvallan alle. Iivarius 12. tammikuuta 2012 kello 02.52 (EET)

http://fi.wikipedia.org/wiki/Stop_Online_Piracy_Act

Bland de företag som motsätter sig det aktuella lagförslaget finns även Google, som upprätthåller webbtjänsten Blogger, där denna blogg publiceras. Blogger och denna blogg lär dock inte släckas idag. Om lagförslaget går igenom är det dock troligt att Google och andra Internetföretag tvingas stänga tjänster, som  används för medborgarjournalism och fri informationsspridning.




Nourish! Den 17 januari 2012


Igår publicerades resultaten från planeringstävlingen för "Sibbesborg". Jag är föga entusiastisk. Kanske kan visionerna hjälpa Sibbo att bevara sin självständighet i samband med den nya kommunreformen, men effekterna kan även vara den motsatta. Lite surt känns det att första priset togs av WSP (WSP Finland Oy), som även stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som gjorde kommunikationsministeriets flygfältsutredning, där flygfältet placerades i "Backas" i Borgå. På denna blogg har jag även noterat WSP Finlands roll i planeringen av Östersundom och speciellt av bryggan och badstranden på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".)




I mitt inlägg "Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011" har jag konstaterat att Helsingfors planer för Östersundom, Suur-Östersundom inte är förenliga med Sibbos planer för "Sibbesborg". På kartan ovan av WSP Finland Oy:s vinnande bidrag Nourish! kan man notera en metrolinje längs Nya Borgåvägen. En metrolinje som kurvar sig genom Östersundom ("mutkametro") är föga lämplig som spårvägsförbindelse för Söderkullaområdet. För övrigt är hela metron i blåsväder efter beslutet om (endast) en halvautomatisering av metron.




Helsingin Sanomat har i en artikel med rubriken "Itämetro päättyisi siltojen kaupunkiin" dagens tidning lyft fram just östmetron.

HS 17.1 2012 s A 11


Till sist vill jag påpeka att Sibboviken och Sibbo å utgör kärnan i Sibbesborg, medan Helsingfors i sin ursprungliga framställning till ändring i kommunindelningen försökte göra viken och ån till naturliga gränser.

New urbanism. Den 16 januari 2012


På webbplatsen Yhetinen Östersundom finns fyra temata, varav ett är "Tätt stadsboende i småhus". Detta är den trollformel genom vilken Helsingfors stadsplaneringskontor skall förverkliga de motstridiga målsättningarna för inkorporeringsområdet. På sidan för temat "Tätt stadsboende i småhus" finns en länklista med en enda länk. Länken leder till webbplatsen "New Urbanism". På denna webbplats presenteras tio principer för ny urbanism. Den 8. principen är "Smart Transportation", som innebär "A network of high-quality trains connecting cities, towns, and neighborhoods together". Trots att man gör sken av att planera Östersundom som en del av "utvecklingskorridoren" mellan Helsingfors och Borgå, har inkorporeringen indirekt resulterat i att man slopat planerna på en järnväg genom Östersundom. Enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall spårvägstrafiken från Östersundom endast ledas mot Helsingfors centrum. Lite ironiskt är det att det första som man hittar på webbplatsen "New urbanism" är en bild av och en video om höghastighetståg.




Nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan. Den 15 januari 2012

Den "hemliga" kommunkartan i Suomen Kuvalehti fanns i bakgrunden till många av ledarartiklarna i lördagens dagstidningar. Dettä gäller även ledaren i Borgåbladet, som har rubriken "Finessen finns i finjusteringen". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sibboveteranen Christel Liljeström i Sibbo var tidigt ute och sade det som förr eller senare behöver sägas – att nuvarande Sibbobors intressen möjligen bäst tas tillvara i en kommunreform om kommunen delas. Olyckligtvis borde hon ha valt en annan tajming, eftersom det i hennes egen kommun uppfattades som att hon i fel ögonblick kastade Sibboyxan i sjön.

Osmo Soininvaara publicerade på fredagen ett blogginlägg, som torde ha inspirerats av artikeln och kartan i Suomen Kuvalehti. Soininvaara förespråkar kommunsammanslagningar speciellt för att han anser att konkurensen mellan kommuner är skadlig för samhällsstrukturen. Blogginlägget, som har rubriken
"Onko kuntien välinen kilpailu hyväksi?", publicerades vidare av Suomen Kuvalehti på tidningens webbplats. Soininvaara är kanske den som ivrigast av alla har förespråkat en metrolinje till Östersndom. I sitt blogginlägg skriver han följande:

En tiedä, mutta luulen, että Helsingin nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan Östersundomissa johtuu siitä, että pikaratikka tukisi työpaikkoja ja palveluja väärällä puolella kaupungin rajaa, kun taas metro tuo turvallisesti keskustaan ja Kalasataman tulevalle työpaikka-alueelle.

Soininvaara vet nog mera än han antyder. Soininvaara är själv viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och när det gäller Östersundom hävdade han så sent som hösten 20110 att "Meillä on ... kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa". (Se "Ota tai jätä. Den 6 november 2010".) I Helsingfors har man dock även andra skäl att ta ställning för en metrolinje. Förlängningen av metron till Östersundom var en förutsättning för inkorporeringen. Då kommunsammanslagningar diskuteras i samband med den nya kommunreformen ser det inte bra ut om Helsingfors öppet medger att metron inte kommer att byggas. Därtill kommer behöver Helsingfors metrolinjen på landskapsplanen för att man skall kunna omvandla friluftsområden till område med tätortsfunktioner.



Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012

Suomen Kuvalehti 13.1 2012 s 23

I årets andra nummer av Suomen Kuvalehti ingår en artikel med rubriken "Mahdoton kuntauudistus". I artikeln noteras det bl.a. att Jan Vapavuori (saml), Jouni Backman (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) är de centrala arkitekterna bakom regeringens kommunlinje. Jag har själv i mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" förundrat mig över  att Samlingspartiet, socialdemokraterna och De gröna lät dessa tre kommunsammanslagningsivrare formulera kommunreformen i samband med regeringsförhandlingarna, fastän deras åsikter i den aktuella frågan knappast är representativa för respektive partier. Suomen Kuvalehti hävdar att endast Samlingspartiet står bakom kommunreformen och att den knappast kommer att förverkligas. Det som väckte uppståndelse igår var dock de "hemliga kommunkartor" som tidningen publicerade tillsammans med artikeln. Suomen Kuvalehti hävdar att tidningen kommit över finansministeriets karta med förslag för nu kommunstruktur. Publiceringen av kartan  pressmeddelande med rubriken gav finansministeriet anledning att igår publicera ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Varken kommunminister Henna Virkkunen eller finansministeriet hävdar dock att kartan som Suomen Kuvalehti läckt ut inte skulle härstamma från beredningen av kommunreformen.

I det aktuella numret av Suomen Kuvalehti finns en karta där Sibbo har ritats som en del av Helsingfors tillsammans med de fyra städerna i huvudstadsregionen. På en mera detaljerad karta har Sibbo lämnats som en grå fläck och markerats med texten "Kunnan jakaminen mahdollista". Den senare nämnda kartan hittas även som en interaktiv karta på Suomen Kuvalehtis webbplats tillsammans med texten "Salainen kuntakartta - ministeriön suunnitelmat paljastuivat".



Sipoon Sanomat publicerade igår på Internet en artikel med rubriken "Suomen Kuvalehti julkaisi ”salaisen kuntakartan” - Sipoo mahdollista jakaa". Tidningen har talat med kommundirektör Mikael Grannas, som tolkar kommunkartan mycket optimistiskt.

För Mari Kiviniemi och Centern läckte kommunkartan vid lämplig tidpunkt. Hbl noterar dock i förbifarten i dagens tidning att "Centerordförande Kiviniemi var kommunminister när Helsingfors efter ett häftigt gräl annekterade Sibbo för några år sedan."

Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012



[För den den "hemliga komunkartan", se Fallet Sibbo på Facebook.]

Helsingfors fastighetsnämnd hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen Östersundomista (Östersundom, 91-442-1-77)". Det handlar om en bebyggd fastighet på 4 180 m². I föredragningslistan noteras det om fastigheten även att "Östersundomin yleiskaavaluonnoksessa se on merkitty kerrostalovaltaiseksi rakentamisalueeksi." Vidare noteras att "myyjä vuonna 2010 on myynyt kaupungille raakamaata (omistusosuus noin 1,4 ha, yksikköhinta 23 euroa/maa-m²)." Det totala priset är en halv miljon euro. Som motivering anges ytterligareföljande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu itäosaltaan kaupungin vastikään ostamiin alueisiin. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Som vanligt ingår som bilaga till föredragningslistan två kartor, varav den ena är en karta över Helsingfors stads markegendom i inkorporeringsområdet. Nytt är denna gång att kartan även inkluderar fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda.



På den andra kartan går kommungränsen vid Österleden som vanligt längs vägens gamla sträckning, i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets oklara beslut.


Fastighetsnämnen beslöt om köpet av fastigheten i enlighet med förslaget i föredragningslistan.


När det begav sig år 2006 hade historikern Laura Kolbe en märklig roll som stadsfullmäktigeledamot och representant för Centern i Helsingfors, samtidigt som hon med hjälp av historien försökte legitimera inkorporeringen. (Se"Historien som legitimerande myt. Den 2 september 2006".) Nu föreslår Kolbe att Helsingfors satsar på Guggenheimmuseet istället för på metro till Östersundom. (Se "HS-raadin vastaukset kysymykseen: Pitääkö Helsinkiin rakentaa Guggenheimin museo?")

Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012

Helsingin Uutiset 11.1 2012 s 4
I gårdagens blogginlägg "Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012" noterade jag en eventuell spänning mellan kommunminister Henna Virkkunen (saml) och bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (sdp), som även ansvarar för "metropolpolitiken". I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Hallituksessa kädenvääntö metropolipolitiikasta", som just tar fasta på motsättningen mellan de två ministrarna. (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) I artikeln uppmärksammas pressmeddelandet "Asuntoministeri Kiuru: Metropolialueen yhteistyötä tiivistettävä", som miljöministeriet publicerade den 4 januari. I artikeln noteras även träffen mellan Kiuru och representanter för Helsingforsregionen, dit Helsingfors inte bjöds in. I artikeln kan man vidare läsa följande:

Kuntaliitosten sijaan Kiuru tarjoa yhteistä seurantaelintä, mahdollisesti seudullista yhteistyövaltuustoa viemään asioita eteenpäin.
Kiurun ratkaisumalli vastaa osin Espoon kaupungin linjauksia verkostomaisesta yhteistyöstä. Merkillepantavaa oli, että Kiurun ajatuksia ei kutsuttu kuulemaan Helsingin kaupungin edustajia, jotka liputtavat kuntaliitosten puolesta.

Kiurus modell har likheter med de modeller som Hannes Manninen lanserade vid beredningen av kommunreformen KSSR. Manninens modeller fick tummen ner av Helsingforspolitiker, men frågan är om det inte var Samlingspartiet som fällde förslaget på en metropolförvaltning, trots att partiet när det begav sig var i oppositionen. För Helsingfors och Samlingspartiet dög endast kommunsammanslagningar och då Helsingfors inte kunde få Esbo (och Vanda) erbjöds man sydvästra Sibbo.




I på ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn med rubriken "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" Texten handlar primärt om Guggenheimmuset, som ledarskribenten Antti Blåfield försvarar, men texten handlar även om misstänksamheten och missunnsamheten mot Helssingfors, som Helsingfors själv delvis föralnlett, speciellt genom inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag citerar:

Helsingillä on sama ongelma kuin monella keskuskunnalla: ympäröivät kunnat vaurastuvat keskuskunnan imussa, ja näin sosiaalinen eriytyminen kiihtyy helposti entisestään. ...

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on reagoinut asetelmaan vaatimalla pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä, huonolla menestyksellä.

Pajusen kärjekkäät puheenvuorot ovat tulehduttaneet pääkaupunkiseudun kaupunkien keskinäiset välit siihen pisteeseen, että kaupunginjohtajat kähmivät jo toistensa selkien takana. Aiemmin pääkaupunkiseudun kaupunginjohtajilla oli kykyä puhua asioista yhdessä.

Naapurikuntien vihamielisyyden ja epäluulon ymmärtää, kun katsoo, miten Sipoo silvottiin. Helsingin naapurikunnasta lohkaistiin väkivalloin suuri osa Helsinkiin ilman asiallista valmistelua, ja siitä maksetaan nyt karvas hinta.

Sipoosta kaapatulle osalle ei voidakaan kaavoittaa suunniteltua Itä-Helsingin uutta keskusta, koska Natura-varaukset rajaavat rakentamista merkittävästi. Kuitenkin Helsinki sai naapureidensa silmissä rantarosvon maineen.

Nyt Guggenheim-hanke nostaa epäluulon taas pintaan.

Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012


När regeringen Vanhanen I år 2007 efterträddes av regeringen Vanhanen II delades Hannes Manninens två ministerportföljer, kommunministerns och bostadsministerns, på två ministrar, Mari Kiviniemi respektive Jan Vapaavuori. Utnämningarna var som gjorda för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och lösningen på Sibbofrågan skulle följas. Att det behövdes en skild minister för bostadsministerns portfölj var lite speciellt, men Vapaavuori fungerade även som metropolminister. I regeringen Katainen har de två ministerportföljerna fördelats mellan Henna Virkkunen (saml) och Krista Kiuru (sdp). Kiuru är visserligen även kommunikationsminister, men därtill är hon i ytterligare "metropolminister" som ett arv från Vapaavuoris ministerskap.

I mitt inlägg "Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012" har jag berättat om en "hemlig" träff mellan metropolministern och representanter för Helsingforsregionen utan Helsingfors. Helsingin Sanomat berättade att Helsingforsregionen repsresenterats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda samt fyra representanter för kranskommunerna. Artikeln i Helsingin Sanomat om den aktuella träffen noterades på Twitter även av Sibbo kommundirektör Mikael Grannas. På måndagen berättade Grannas på Twitter plötsligt att han är en av representanterna för kranskommunerna (KUUMA-kommunerna) i delegation för metropolpolitiken där Kiuru är ordförande. I själva verket hade Grannas valts som en av fem representanter för KUUMA redan den 22 december, vilket framgår ur dokumentet "Metropolipolitiikkan neuvottelukunta", som publicerats samtidigt med pressmeddelandet  "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2011-2015". Efter kommundirektörens twitterinlägg har även Borgåbladet i en liten notis i dagens tidnig noterat Grannas medlemskap i delegationen.





Ur Helsingin Sanomats artikel "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man ana en viss spänning mellan den socialdemokratiska metropolminister och den samlingspartistiska kommunministern när det gäller den nya kommunreformen. Helsingin Sanomat. Bakom delegationen för metropolpolitik står dock så väl finansministeriet som miljöministerier och Virkkunen fungerar som viceordförande.


Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012


I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" noterar jag att Helsingfors stad på webbplatsen Uusi Helsinki den 23 november bytt ut artikeln "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" mot en helt ny version av artikeln med  rubriken "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Den 30 december uppdaterades webbplatsen ytterligare med texterna
"Östersundom odottaa yleiskaavaa" och "Tämä on uusi Östersundom". Den senare texten illustreras med en bild av stenbryggan som enligt idrottsverkets vägskyltar och karta över Husö fungerar som servicebrygga.


Christel Liljeström. Den 9 januari 2012

HS 9.1 2012 s A 12
Med anledning av den nya kommunreformen ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vallan kasvot vähissä" och dårraden "Vetohahmojen tarve korostuu, kun valtio aloittaa liitoksiin tähtäävän kuntaremontin." Artikeln handlar om bristen på starka politiker eller ledargestalter i kranskommunerna. Utanför brödtexten presenteras sju politiker från sju olika kommuner. Om Christel Liljeström kan man läsa följande:


Christel Liljeström

51, Rkp, Sipoo Sipoon rautarouva puistattaa pääkaupunkiseutua. Rkp:n entinen varapuheenjohtaja on erittäin kokenut poliitikko. Yksi niistä, jotka venyttivät Östersundomin aluekiistaa käsijarru ylhäällä loppuun saakka.

Sittemmin Sipoo alkoi kääntää maaseutumainettaan modernimmaksi, ja Liljeström on joutunut avautumaan länteen. Paljon paikallista valtaa, joka murenee, koska Rkp:lla ei ole enää entisenlaista mahtia idässä.



Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.




I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.


Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.


Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)



Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012

Bbl 6.1 2012 s 7
I gårdagens blogginlägg "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012" redogör jag för Helsingin Uutisets uppgifter enligt vilka det på våren skall tillsätta två utredningsmän för att utreda kommunstrukturen i huvudstadsregionen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text med rubriken "Metropolområdet blir fråga för utredningsmän" Borgåbladet talar om ett rykte, men anger inte källa. Däremot kan Boråbladet berätta att Päivi Laajala påstår att hon inte känner till några planer på utredningsmän. (Päivi Laajala är överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Laajalas tjänst söktes år 2008 även av Arto Sulonen. Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)


HS 6.1 2012 s A 3
Helsingin Sanomat har i dagens nummer även noterat planerna på utredningsmän. I en artikel med rubriken "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man läsa följande:

Ei olisi yllätys, jos kuntakartan ensiversioissa olisi harmaata pääkaupunkiseudun kohdalla. HS:n tietojen mukaan Virkkunen on asettamassa kaksi selvityshenkilöä tutkimaan alueen kuntajärjestystä. 

Mera än så säger Helsingin Sanomat inte om planerna på en kommunindelningsutredning i huvudstadsregionen. Den aktuella artikeln handlar istället om hur Esbo tillsammans med Vanda och ett par kranskommuner lobbar mot tvångssammanslagningar i regionen. Vid den förra kommunreformen lyckades Helsingfors pressa grannkommunerna att stöda huvudstadens anspråk på sydvästra Sibbo. Denna gång står Helsingfors åtminstone än så länge ensamt med sina krav. Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Espoo kokosi kapinaryhmän".


HS 6.1 2012 s A17

Senare på morgonen har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats publicerats en text med rubriken "Helsingin naapurikunnat järjestivät salakäynnin metropoliministerin luo".

Google+ Followers