Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". I mitt inlägg "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012" noterar jag att Helsingfors stad enligt stadsplaneringsnämndens utlåtande över etapplandskapsplanen inte ger ett utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften åt Östersundomkommitén. Fastighetsnämnden föreslås lika väl ge ett utlåtande (till stadsstyrelsen) som även inkluderar Östersundom. I förslaget till utlåtande ingår ett eget avsnitt om Östersundom. Avsnittet berör dock en enda fråga, nämligen kravet på att "i den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen." (Se "Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012".) I sitt utlåtande om utkastet till landskapsplan tog Östersundomkommittén avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Nu föreslås fastighetsnämnden upprepa synpunkten i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan:

Östersundom

Östersundomin alue on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi, jossa alueen toteuttaminen on kytketty uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan toteuttamispäätökseen.

Pääkaupunkiseudun taajama-alueeseen välittömästi rajoittuvalla Östersundomin alueella on nykyisellään noin 7 000 asukasta. Alueelle on laadittavana Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaava, jonka ratkaisu perustuu tehokkaaseen raidepohjaiseen joukkoliikenteeseen. Raskaan raideliikenneinvestoinnin toteuttaminen jo ennen lisäasutusta tai edes raideratkaisun kannalta kohtuullisen asukaspohjan olemassaoloa on kuitenkin yhteiskunnan resurssien haaskausta. Käytännössä alkuvaiheen joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon. Alue ei ole sellainen irrallinen uusi asuinalue, jonka toteuttamisen ehdoksi olisi perusteltua asettaa sitovaa raideyhteyden toteuttamispäätöstä.

Pääkaupunkiseudun muutenkin haastavaa asuntojen tuottamistavoitteiden toteuttamista ei ole syytä vaikeuttaa asettamalla vaikeasti tulkittavia esteitä uusien asuinalueiden käyttöön ottamiselle. Östersundomin alueen rakentamisen ehdoksi asetettu sitova raideyhteyden ja aseman toteuttamispäätös on siksi poistettava. Suunnittelumääräys, jonka mukaan alueen maankäyttöä kuntakaavoituksessa on suunniteltava ja mitoitettava raideliikenteen toimintaedellytyksiä suosivaksi on sen sijaan pidettävä hyvänä.

År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."

Området  "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:

Östersundomin Porvari

Itäväylän/Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteyksessä, Helsingin ja Vantaan rajalla sijaitseva Porvari on tulevaisuuden työpaikka- ja asuinalue, jolla on sijaintinsa puolesta suuri vetovoimapotentiaali. Se kaavaillaan myös merkittäväksi joukkoliikenteen runkoyhteyksien vaihtoasemaksi (metro/ pikaraitiotie/linja-autojen runkolinjat).

Alue on siten Östersundomin toteutuksen kannalta luonteva ensimmäisen vaiheen aluekeskus, joka sellaiseksi on syytä merkitä myös maakuntakaavaan. Östersundomin toteuttaminenhan on vuosikymmeniä kestävä prosessi. Kaavaehdotuksessa merkittyjen aluekeskusten toteutus on kaukana tulevaisuudessa, eikä ole mielekästä toteuttaa Östersundomia siten, että aloitusalueet pitkän ajan joutuisivat tukeutumaan itäisen Helsingin kaupallisiin ja julkisiin palveluihin, jolloin tarpeeton liikenne alueella samalla lisääntyy.


"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:

Samoin lautakunta katsoo, että ns Jokeri I:n linjauskäytävää on jatkettava Itäkeskuksesta Östersundomin Porvariin. ...

Lautakunta toteaa myös, että ns. Jokeri 3:n linjauskäytävää on jatkettava Östersundomin Porvarista Vuosaaren satamaan. Lentoasemaa ja Vuosaaren satamaa yhdistävä nopea joukkoliikenneyhteys on hyvin tärkeä pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kilpailukykyä vahvistava tekijä. 


Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012

Landbo.fi

I gårdagens inlägg "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012" skriver jag om en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina", som i fredags publicerades på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Samma dag publicerades på webbplatsen en annan nyhet med rubriken "Landbohon uusi lähiliikuntapaikka". I nyheten berättas det att "Landbon asuinalueelle Östersundomissa rakennetaan tänä kesänä uusi lähiliikuntapaikka aiemminkin urheilukäytössä olleelle hiekkakentälle." I nyheten berättas det vidare att "Kaupunki on lunastanut alueen ympäriltä lisää maita, joten uuden liikuntapaikan pinta-ala kaksinkertaistuu nykyisestään." Det var en intressant nyhet. På webbplatsen Landbo.fi hittade man visserligen redan ifjol en nyhet med rubriken "Pallokentästä lähiliikuntapaikka", där det berättas att "Myöhemmin (mahdollisesti vasta 2012) kun maanomistukseen liittyvät erimielisyydet on ratkaistu, parannellaan myös pallokenttää ympäröimällä se verkkoaidalla ja parantamalla valaistusta." (Se även "Budgetförslag. Den 8 oktober 2011".) I själva verket skall nu det andra skedet av projekte eller Landbon lähiliikuntapaikan uudisrakennustyön 2-rakennusvaihe som inledas.




I mitt inlägg "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" noterar jag att den aktuella idrottsplatsen på Helsingfors stads karta med geoinformation markerats invid Nya Borgåvägen, fastän den verkliga adressen Landbovägen 26. Marken som staden har inlöst torde i själva verket ha hört till samma fastighet Karlvik som de två områden som släkten Borgström erbjöd sig att sälja i februari och som fastighetsnämnden beslöt att köpa i mars. (Se "Markaffärer med släkten Borgström. Den 9 mars 2012".)




Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade publicerade i måndags på centralens egen webbplats en nyhet med rubriken "Östersundomissa parannetaan palveluita". I nyheten berättar Ina Liljeström, som är projektingenjör för Östersundom områdesbyggprojekt vid ekonomi- och planeringscentralen att "Alue on ollut kaavassa puistoalueena ja rakennusviraston hallinnassa, mutta muuttuu nyt lähiliikuntapaikaksi liikuntaviraston hoitoon". Från sidan länkas det till de två ovannämnda artiklerna på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Rubriken på nyheten är inte speciellt väl vald. Rubriken avslöjar allt för väl det som man vill säga med nyheten, att servicen förbättras i Östersundom. Detta var en av de officiella juridiska motiveringarna för inkorporeringen. Motsvarande rubrik hade man knappast valt, om det gällt en idrottsanläggning någon annanstans i Helsingfors.




Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012



Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade i fredags på webbplatsen Uutta Helsinkiä en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". I nyheten presenterar chefen för Östersundom områdesbyggprojekt Ari Karjalainen visionerna av solenergi i Östersundom och en "logistisk korsningsplats" (logistisen risteyspaika) i "Porvari", alltså i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden. (Jämför "Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012"
och "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012".) Om Porvari kan man bl.a. läsa följande:

Porvarin eli Länsisalmen alueella kohtaavat Kehä III, Itäväylä, Vuosaaren satamarata ja lyhyen matkan päässä Porvoonväylä. Alueelta on siis suorat yhteydet niin satamaan, lentoasemalle kuin rataverkkoonkin, joten se on omiaan erilaisten logistiikkaintensiivisten alojen toiminnoille, tilaa vievän tavaran vähittäiskaupasta kokoonpanoteollisuuteen.

Största delen av "Porvari" är lermark, men leran skapar bara förutsättningar för att ta tillvara solenergi. Karjalainen förklarar:

Rakentamisen kannalta usein ongelmaksi koetut savikerrostumat voidaan ehkä tulevaisuudessa käyttää hyödyksi. Kanadassa on toteutettu ratkaisu, jossa aurinkokeräimillä talteen otettua lämpöenergiaa ajetaan savikerrokseen. Saven lämpötekniset ominaisuudet mahdollistavat lämpöenergian varastoimisen maaperään.

Artikeln avslutas med en uppräkning av några "tidigare förverkligade projekt", var av det sista är följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Så har man då medgett att den påstådda badplatsen på Husö (se t.ex. "Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012") endast är planerad. Några nya rekreationsleder har man i inte skapat, annat än på guidekartan, om man frånser den olovligt byggda "räddningsvägen", som på kartan markerats som "huvudvandringsled". (Se t.ex. "Du är här. Den 2 oktober 2011".)

Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012

Helsingin Uutiset 21.12 2011 s 16

I mitt blogginlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" skriver jag om de märkliga kartorna och vägskyltarna som Helsingfors idrottsverk placerat ut i Husö. Sedan jag skrev inlägget har jag hittat många flera guidekartor och vägskyltar i Husö friluftsområde. Värdet på kartorna och skyltarna är tusentals euro, fastän de visar en badplats, en brygga och en vandringsstig som i verkligheten inte existerar. Helsingin Uutiset publicerade den 21 december en insändarartikel, som jag tidigare inte noterat på denna blogg. Insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen, har rubriken "Liikuntavirastp opastaa". Mikkonen föreslår i artikeln att man med guidekartorna och vägskyltarna försöker täcka användningen av skattemedel för den kontroversiella och delvis olovliga vägen på Husö.
 
Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö. (Se "Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012".)

En annan text som jag inte tidigare noterat är ett brev från Helsingfors naturskyddsförening och Finalnds naturskyddsförbund till miljöminister Ville Niinistö. Brevet som är daterat  har rubriken "Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin". Jag återger det i sin helhet:

Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiri haluavat kiinnittää huomiotanne tapaan, jolla Helsingin kaupunki suhtautuu rantojensa Natura-alueisiin.

Uimapaikka ja huoltolaituri Torpvikenin Natura-alueen (Östersundomin lintuvedet) rajalle

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto (KSV) aloitti vuonna 2010 tietyöt tehdäkseen Östersundomin Talosaareen huoltolaiturin ja uimapaikan. Se vaatisi ruoppauksen 1,5 – 2 metrin syvyyteen, aivan Natura-alueen rajaan asti. Hanke on alueelle 14.12.1988 hyväksytyn suunnitelman vastainen. Uimapaikka on siirretty virkamiespäätöksellä Natura-alueen reunaan, vaikka hyväksytty paikka on parempi (liite 1). Alueella on rakennuskielto ja toimenpiderajoitus yleiskaavaa varten.

KSV:n ja käytännön toteutuksesta vastaavan liikuntaviraston (LV) tarkoitus oli päättää hankkeesta kaupungin sisäisenä asiana, mutta asian tultua julki rakennusvalvontavirasto pyysi Uudenmaan ELY-keskukselta lausunnon. ELY-keskus totesi 23.9.2010, että jo tietyöt olisivat vaatineet maisematyöluvan, eikä kaupungilla ole toimivaltaa päättää ruoppauksista. Ruoppaukset ja laituri maatukineen tarvitsevat vesiluvan ja uimaranta poikkeamispäätöksen (liite 2).

Helsingin kaupungin liikuntavirasto (LV) jätti 17.3.2011 ELY-keskukselle uuden hakemuksen samasta hankkeesta. Edelleen pyritään rakentamaan aivan Natura-alueen rajalle, mikä ei ole mahdollista ilman raskaita ruoppauksia.

Hakemuksen käsittely on yhä kesken (Dnro UUDELY/247/07.01/2011). Marraskuun 2011 lopulla LV kuitenkin jo pystytti opasteet uimapaikalle ja huoltolaiturille – joita ei ole vielä olemassakaan.

Östersundomin yhteinen yleiskaava

Östersundomin kaavoituksessa keskeinen kysymys on, vaativatko Natura-alueet suojavyöhykkeen. Lisäksi kaupungin edustajat ovat useasti tuoneet esille halunsa rakentaa jopa Natura-alueille.

Pyydämme Teitä ja ympäristöministeriötä valvomaan erityisen tarkasti näitä hankkeita, jotka kohdistuvat Östersundomin lintuvesiin sekä niiden ja Sipoonkorven ekologisiin yhteyksiin.


Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012

Behov av  grönförbindelse, förslaget till etapplandskapsplan

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 29 finns ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta" . Här kan man bl.a. läsa att "Helsingin alueeseen kuuluvan Östersundomin alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen." I mitt inlägg "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012"
noterar jag att Helsingfors miljönämnd i sitt utlåtande även tar ställning till förslaget till etapplandskapsplan. Nu ser det ändå ut som om Helsingfors, Vanda och Sibbo liksom i utlåtandet över utkastet till landskapsplan överlåter uppgiften att ge ett utlåtande för Östersundoms del till Östersundomkommittén. Indirekt kommer stadsplaneringsnämnden ändå med en anmärkning som i första hand torde gälla Östersundom:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 


Regional strandpromenad, utkastet till gemensam generalplan


När det gäller förslaget att stryka HELI-banan är föredragande lite väl ivrig. Det heter nämligen i förslaget till utlåtande att "HELI-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta on erittäin myönteinen asia." Saken är kanske bra för stadsplaneringen i Helsingfors, men knappast för regionen som helhet, åtminstone inte för östra Nyland. Strykningen av HELI-banan skapar framför allt förutsättningar för en förbindelse mellan Helsingfors centrum och flygplatsen i Vanda, men eventuellt även för en metrolinje till Östersundom. Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Yhdyskuntarakenteen tarkoituksenmukainen laajeneminen ei enää perustele Heli-rataa, vaan Lentoradalta haarautuva ja Nikkilän kautta Porvoon suuntaan kulkeva Helsinki – Pietari (HEPI) rata ja Itämetron jatke Mellunmäestä Söderkullaan yhdessä korvaavat Heli-radan.

Kaavaehdotuksessa on esitetty metron suunnittelun mahdollistama ohjeellinen seutuliikenteen rata Östersundomin kautta Söderkullaan ja sieltä yhteystarvemerkintä Porvoon suuntaan. Tähän ei ole huomautettavaa.

Flygfältet i Malm och behovet av en ersättande flygplats lyfts starkt fram i förslaget till utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Det heter bl.a. att  "Malmin lentokentän tilanne on edelleen ratkaisematta, mikä vaikeuttaa huomattavasti Helsingin koillisten alueiden kehittämistä."  Vidare kan kan man läsa följande om malm:

Helsinki on jatkanut rakennuskieltoa lentokentän alueella useaan otteeseen. Jatkuvalla epävarmuudella on alueellisia vaikutuksia, jotka heijastuvat koko Helsingin koillisen alueen ja osin Vantaankin kehittämismahdollisuuksiin.

Helsingin uudessa yleiskaavatyössä Malmin kentän kysymystä arvioidaan uudelleen. Mikäli kentälle ei löydy korvaavaa sijaintia, kysymys uhkaa jäädä edelleen ratkaisematta. On oletettavaa, että ratkaisun edelleen lykkääntyessä kielteiset taloudelliset ja sosiaaliset aluevaikutukset pahenevat.

 Flygfältet i Malm utgör alltså - enligt förslaget till utlåtande - utgjort ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. I januari sade Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att flygfältsområdet i Malm bör byggas ut före Östersundom. Oklarheten kring Malm förklaras långt av att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra flygfältet för bostadsbebyggelse och i stället för Malm erbjöd Östersundom. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".)  Man kunde rentav hävdad att det indirekt är inkorporeringen som stoppat utvecklingen i nordöstra Helsingfors.


Trollkonst. Den 26 maj 2012

HS 25.5 2012 s 3

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingingin Sanomat finns en nyhet med rubriken "Pakkoliitokset pysivät pöydällä". Motsvarande rubrik på tidningens webbplats lyder "Kuntien pakkoliitokset pysyvät harkinnassa".

HS 25.5 2012 s A 4

Huvudartikeln till den aktuella nyheten har rubriken "Kunnilla ensi vuosi aikaa yhdistyä". Här kan man bl.a. läsa följande:

Hallitukselle valmistellun päätösesityksen mukaan Helsingin, Turun ja Tampereen kaupunki-seuduilla erillisselvitykset kuntien yhdistämiseksi alkaisivat jo ensi syksynä.
Tämä käy ilmi HS:n käsiinsä saamasta kuntauudistusta valmistelevien virkamiesten tekemästä muistiosta.
Näillä seuduilla yhdistyminen ei onnistu vapaaehtoisesti, joten valtio ohjaisi työtä pikaisesti asetettavien selvityshenkilöiden avulla.
Kolmen "vaikeimman" kaupunkiseudun kuntarakenteen uudistamista pidetään ratkaisevana koko uudistuksen kannalta, muistiosta selviää.
Kyseessä on valmis esitys hallitukselle siitä, miten kuntauudistusta jatketaan. Hallitus tekee päätöksen jatkosta iltakoulussaan kesäkuun alussa.
Helsingin seudulla tehtävässä selvityksessä ehdotetaan kuntarajojen muuttamista 14 kunnan alueella ja tarkastellaan myös erillisen metropolilain tarve.
Turun seudulla voidaan tinkiä 14 kunnan yhdistämisestä. "Alueelle voidaan selvittää useam-paakin kuin yhtä kuntaa", muistiossa todetaan.

HS 25.5 2012 s A 4

En kortare kommenterande text har rubriken "Ei pakoteitä kunnille".


HS 25.5 2012 s A 4

I en annan kortare text med rubriken "Yhdenkin kriteerin täyttyminen voisi johtaa selvitykseen" presenteras fyra kriterier för en utredning.


Bbl 26.5 2012 s 3

På paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet hittar man rubriken "Utredning om fusioner blir en halvmesyr".

Bbl 26.5 2012 s 5


Artikeln inne i tidningen har rubriken "Olyclig lösning om fusioner tvingas fram". På webben har Borgåbladet publicerat en text med rubriken "Tvinga fram fusioner är inte bra".


HS 26.5 2012 s A 4 9


I dagens nummer avHelsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Pakkoliitoksista luvassa vääntöä hallituksessa".

HS 26.5 2012 s A 4 9


En annan artikel eller "nyhetsanalys" på samma sida i dagens tidning har rubriken "Metropoliliitos olisi taikatemppu".

Jatkosuunnitteluohjeet. Den 25 maj 2012

Sipoon Sanomat 24.5 2012 s 4

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en nyhet med rubriken "Östersundomissa huomioidaan kuntien jatkosuunnitteluohjeet". Texten är exakt den samma som Helsingfors stad publicerade på sin webbplats den 7 maj under rubriken "Östersundomin suunnittelussa huomioon Sipoon, Vantaan ja Helsinginn ohjeet". Nyheten publicerades samma dag på webbplatsen Uutta Helsinkiä under rubriken "Östersundomin suunnittelussa otetaan huomioon Sipoon, Vantaan ja Helsingin jatkosuunnitteluohjeet". Sipoon Sanomat anger dock inte textens källa eller ursprung. Sipoon Sanomats har kanske tolkat den återgivna nyheten som ett pressmeddelande. Det är inte så ovanligt att tidningar publicerar pressmeddelanden som sådana. Det kan påpekas att Helsingfors stads nyhet i sin tur är nästan identisk med texten i protokollet från Östersundomkommitténs möte den 7 maj

Det aktuella protokollet var framställt till påseende den 18 maj och sändes i början av veckan med e-post till dem som anmärkt eller gett utlåtande om utkastet till generalplan. Påståendet att Östersundomkommitten tar kommunernas direktiv i beaktande har jag kommenterat i inlägget "Östersundomplanen. Den 9 maj 2012".


Sipoon Sanomat 24.5 2012 s 4

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Yhteinen Sipoomme haluaa jatkossakin itsenäisen kunnan". I artikeln säger Caspar Berntzen förstå att den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo grundades för att förändra Sibbos politik, så någonting liknande som inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte upprepas. Vårt gemensamma Sibbo torde vara den fullmäktigegrupp där motståndet mot en eventuell kommunsammanslagning är allra störst. Däremot kan jag inte se att gruppen skulle verka för den påstådda målsättningen. Tvärtom är Vårt gemensamma Sibbo den fullmäktigegrupp som torde ha de sämsta förutsättningarna för att politiskt verka för ett självständigt Sibbo. Speciellt beklagligt är det att man antyder att det var Sibbos tidigare politik som förorsakade inkorporeringen, när de avgörande orsakerna till inkorporeringen är helt andra.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kunnilla ensi vuosi aikaa yhdistyä". Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Kuntien pakkoliitokset pysyvät harkinnassa". Det torde finnas skäl att återkomma.


Metro vie pohjan. Den 24 maj 2012

Bbl 23.5 2012

I gårdagens nummer av Boråbladet ingår en notis med rubriken "Konsult kollar metro ända till Sibbesborg". I notisen kan man läsa att målet med utredningen bl.a. är att ""hitta den optimala sträckningen för metrobanan".

I mitt inlägg "Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012" noterar jag att man i promemorian  "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot" till etapplandskapsplanen för Nyland medger att metron till Östersundom trots allt är ett hinder för Heli-banan. På paradsidan till gårdagens nummer av Uusimaa finns en nyhet med rubriken "Porvoon-junat vielä pitkään museopelejä". I texten, som även publicerats på tidningens webbplats, kan man läsa att "Uudenmaan liiton Porvoon suunnan -joukkoliikennemuistiossa arvioidaan, että Östersundomin metro vie pohjan taajamajunaradalta."

Uuismaa 23.5 2012


Artikeln inne i tidningen har rubriken "Porvoolaisten joukkoliikenne perustuu busseihin vielä kauan" och underrubriken  "Itärata lentoaseman kautta jää Östersundomin metrohankkeiden taakse". Här kan man bl.a. läsa följande:

Suurin raideliikennepaino annetaan Helsingin nappaamalle Östersundomin alueelle, joka rakennetaan metroyhteyden varaan. Östersundomin metro vie käytännössä loputkin mahdollisuudet lähiliikenneradalta Söderkullan ja Porvoon suuntaan, sillä kahdelle näin vierekkäiselle raidelinjalle ei löydy tarpeeksi matkustajia.



Det kan påpekas att Sibbo tidigare motsatte sig en metrolinje till Östersunddom, men inte Heli-banan.

Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012


Ifjol gav miljönämnden i Helsingfors ett uttalande om utkastet till etapplandskaplan 2 för Nyland som även berörde Östersundom, fastän man kommit överens om att Helsingfors liksom Vanda och Sibbo i sitt uttalande inte skulle uttala sig om Östersundom, utan överlåta uppgiften åt Östersundomkommittén. (Se bl.a. "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Igår behandlade miljönämnden på sitt mötte ett förslag till utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan. Även detta utlåtande inkluderar synpunkter angående Östersundom. Förslaget till utlåtandet antogs oförändrat till de delar som utlåtandet gäller Östersundom. Nedan ett utdrag ur utlåtandet:

Maakuntakaavaehdotuksessa Östersundomin alue on merkitty pääosin raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi. Taajamatoimintojen alueet sisältävät myös virkistys- ja puistoalueet, ulkoilureitit, pyöräily- ja jalankulkureitit sekä paikalliset suojelualueet.

Taajamatoimintojen alueita koskevan suunnittelumääräyksen mukaan alueiden käyttöä suunniteltaessa on huolehdittava siitä, että rakentaminen tai muu käyttö ei yksistään tai tarkasteltuna yhdessä muiden hankkeiden ja suunnitelmien kanssa aiheuta aluevaraukseen rajoittuvalla tai alueen läheisyydessä sijaitsevalla Natura 2000-verkostoon kuuluvalla tai valtioneuvoston verkostoon ehdottamalla alueella sellaisia haitallisia vaikutuksia veden laatuun, määrään, vesitasapainoon tai vesialueen pohjaolosuhteisiin eikä sellaisia melu- tai muita häiriöitä, jotka merkittävästi heikentävät alueen niitä luonnonarvoja, joiden suojelemiseksi alue on sisällytetty tai on tarkoitus sisällyttää Natura 2000-verkostoon.

Östersundom on Helsingille huomattavan tärkeä asuntorakentamisen kannalta ja Helsingin itäisenä kasvusuuntana. Siellä on myös erityisen paljon arvokasta luontoa ja kulttuurihistoriallisia kohteita. Vaikutusten arvioinnilla tulee olemaan merkittävä rooli aluetta koskevien suunnitelmien hyväksymisessä.

Vaihemaakuntakaavaehdotuksessa Östersundomin taajama-alue on rajattu kiinni Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueisiin, ja rannalle on merkitty viheryhteystarve. Kaavaehdotuksen Natura-arviointi kuitenkin puuttuu. Lausuntovaiheessa ei ole mahdollista varmistua siitä, ettei vaihemaakuntakaavaehdotus aiheuta merkittäviä haittoja Östersundomin lintuvesien ja Mustavuoren lehdon sekä Sipoonkorven Natura-alueille.

Ympäristölautakunta huomauttaa, että kaavaehdotusvaiheessa tulee olla käytettävissä luonnonsuojelulain mukainen Natura-arviointi, jotta voidaan varmistua, ettei suunnitelma aiheuta Natura-alueen suojelun perusteina oleville luontotyypeille ja lajeille merkittävää haittaa.

Östersundomin yhteistä yleiskaavaa on valmistelu samaan aikaan maakuntakaavaehdotuksen kanssa. Natura-aluetta turvaavien suojavyöhykkeiden sijainti ja riittävyys tulisi määritellä yhteistyössä ennen maakuntakaavan viemistä ympäristöministeriöön vahvistettavaksi.

Östersundomin ranta-alue on myös Ely-keskuksen määrittelemää tulvariskialuetta, mitä ei ole otettu huomioon maakuntakaavaehdotusta valmisteltaessa.

Miljönämndens utlåtande är igen inte till Nylandsförbund, utan till Helsingfors stadsstyrelse, som senaste gång helt negligerade miljönämndens utlåtande. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011".) Få se om Helsingfors denna gång i stadsstyrelsens utlåtande kommer att uttala sig om förslaget till etapplandskapsplan till den del som förslaget berör Östersundom eller om man igen överlåter uppgiften år Östersundomkommittén.

Aurinkoenergiaklinikka Östersundom. Den 22 maj 2012



I gårdagens blogginlägg "Viisi metroasemaa. Den 21 maj 2012" berättar jag om en presentation som chefen för Östersundom områdesbyggprojekt Ari Karjalainen presenterade den 13 oktober i Tammerfors. Den 29 mars höll Karjalainen ett anförande vi seminariet "Alueelliset energiaratkaisut -klinikka" i Esbo. Rubriken för Karjalainens anförande var "Aurinkoenergiaklinikka Östersundom" och powerpointpresentationen, som han använde sig av, hade rubriken "Östersundomin aluerakentamisprojekti - aurinkoenergiaklinikka". I presentationen från oktober använder sig Karjalainen av en version av alternativ B (Viisi metroasema) till utkast till gemensam generalplan för Östersundom som är daterad 30.8.2011. I presentationen från mars använder sig Karjalainen av en version daterad 30.1.2012, fastän den officiella versionen, som publicerades superonsdagen den 8 februari, är daterad 4.2.2012. Skillnaden mellan de två versionerna är försumbar, men användningen av den äldre versionen visar att olika versioner av utkastet legat på Karjalainens bord. På den aktuella dian kan man läsa att den tidsmässiga målsättningen för en detaljplan (aloitusasemakaava) för Sundberg och "Porvari" är 2013- 2014.




I Karjalainens presentation kan man även ta del av ekonomiska målsättningar eller prognoser.




I Karjalainens presentation hittar man även en dia med "bakgrunden". Som bakgrund nämns bl.a. "Pääkaupunkiseudun tasapainoinen kehittyminen rannikkovyöhykkeen suunnassa" och "Hajautumiskehityksen kääntäminen houkuttelevalla pientalokaupungilla".


Viisi metroasemaa. Den 21 maj 2012


I gårdagens blogginlägg "Områdesbyggprojekt. Den 20 maj 2012" noterade jag att chefen för Östersundom områdesbyggprojekt heter Ari Karjalainen. Jag har på denna blogg omnämnt Karjalainen endast i förbifarten, fastän han torde ha en central roll i planeringen av inkorporeringsområdet.

 


Senaste oktober torde Karjalainen ha deltait i ett seminarium om solenergi i Tammerfors. Åtminstone hittar man på Internet en presentation, som är daterad 13.10.2011. Rubriken lyder "Östersundomin aluerakentamisprojekti: Aurinkoenergiahankkeiden syntyminen alueen suunnittelussa", men Karjalainens presentation innehåller dior som inte har inte speciellt handlar om solenergi. De intressantaste diorna är två med alternativ B till utkast till gemensam generalplan för Östersundom. Karjalainen lyfte alltså för deltagarna vid seminariet fram alternativet B med fem metrostationer redan i oktober, medan alternativet presenterades för offentligheten först i februari. På versionen av alternativ B som offentliggjordes i februari hart det visserligen gjorts vissa ändringar när det gäller ekologiska korridorer. Å andra sidan är versionen i Karjalainens presentation daterad 30.8. 2011. Några andra alternativ presenteras överhuvudtaget inte i Karjalainens presentation. Valet av alternativet B torde i praktiken ha varit klart redan senaste höst, fastän de förtroendevalda fick säga sin åsikt förts under våren.




Alternativ B finns med på en andra dia med rubriken "Aikataulullisia tavoitteita". På dian kan man bl.a. läsa att målsättningen är "Aloitusasemakaava Salmenkalliossa tai Porvarissa 2012 - 2014" och "Metron laajennus Salmenkallioon saakka 2020".




Områdesbyggprojekt. Den 20 maj 2012



Det är inte bara stadsplaneringskontoret som ansvarar för planeringen av stordistriktet Östersundom. Det är i själva verket ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för Östersundom områdesbyggprojekt. Ekonomi- och planeringscentralen är till skillnad från stadsplaneringskontoret inte beroende av någon nämnd eller biträdande stadsdirektör, utan är direkt underställd stadsdirektör Jussi Pajunen.

Förutom att ekonomi  ekonomi- och planeringscentralen ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä (Nytt i Helsingfors) och webbadressen ostersundom.fi har Östersundom en egen sida på ekonomi- och planeringscentralens webbplats. Här kan man bl.a. läsa att "Östersundomin aluerakentamisprojektin johtajana toimii Ari Karjalainen". Sidan illustreras av en bild från "badplatsen" på Husö. Den 16 maj publicerades på en nyhet med rubriken "Miten pienyritykset viihtyvät tulevaisuuden Östersundomissa?" Nyheten har publicerats med anledning av utredningen "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa", som jag behandlar i inlägget "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012". Utredningen publicerades dock redan i slutet av februari. I texten kan man bl.a. läsa Östersuindom har förutsättningar för logistik på grund av läget som en port till Sankt Petersburg. (Jfr "Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012".)


Ari Karjalainen
Ari Karjalainen


Den aktuella nyheten publicerades den 16 maj även på webbplatsen för näringslivsservice. Näringslivssservicen har en egen webbplats, men byrån för näringslivsservice är, liksom utvecklingsavdelningen dit områdesbyggenheten hör, en avdelning under ekonomi- och planeringscentralen.

Parallella spårförbindelser. Den 19 maj 21012


I gårdagens blogginlägg "Grönstruktur. Den 18 maj 2012" berättar jag om dokumentet "Luontotiedot ja muutokset viherjarjestelmässä", som publicerats som bakgrundsmaterial till förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Bland bakgrundsmaterialet hittar man även utredningen eller promemorian "Porvoon suunnan joukkoliikenteen kehittämisvaihtoehdot". I sammanfattningen av promemorian kan man angående Heli-banan läsa följande:

Om Heli-förbindelsen skulle anges som en tätortsbana samtidigt som metronätet utvidgas till Östersundomområdet och därifrån vidare till Söderkulla i Sibbo, skulle det betyda två parallella regionala spårförbindelser för kollektivtrafik. I samma terrängkorridor skulle också finnas de redan nu betydande busstrafikförbindelserna längs rv 7 och lv 107. Byggandet av två parallella spårförbindelser som betjänar den regionala trafiken, metro och järnväg, skulle ställvis försämra lönsamheten för byggandet och trafikeringen av bägge.

Alltså är metron trots allt ett hinder för Heli-banan, fastän Helsingfors i sitt svar på min anmärkning angående Helsingfors framställning till ändring i kommunindelningen säger att "Huomautuksissa esitetty väite, että Sipoon metro syrjäyttäisi käytännössä HELI-radan, ei pidä paikkaansa." (Se "Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006".)

I promemorian presenteras utredningen "Östersundomin liikennejärjestelmävertailu. 31.1.2012", som jag har behandlat i inlägget "Spår. Den 23 februari 2012". Angående mtrolinjen i utkastet till gemensam generalplan noteras det att "Metrolinjaus vastaa Uudenmaan maakuntakaavaluonnoksessa esillä ollutta ohjeellista linjausta." I verkligheten är det naturligtvis utkastet till landskapsplan som anpassats efter utkastet till generalplan, fastän det borde vara tvärtom. (Se "Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012".) Vidare kan man angående metron och Östersundom läsa följande:

Koko maakunnan ainoa, uuden raideliikenneyhteyden varaan tukeutuva uusi merkittävä taajama-alue on Östersundom. Alue sijaitsee maakunnan aluerakenteen kannalta keskeisesti ja sitä on mahdollisuus kehittää jatkumona tiiviille, metron varaan tukeutuvalle itäiselle Helsingille. Metroa ja sen varaan tukeutuvia taajamia voidaan rakentaa vaiheittain. Metron jatkaminen ei ole riippuvainen muun rataverkon kapasiteetista. Östersundomin taajama-alueita ei kuitenkaan ole mahdollista ottaa käyttöön ennen kuin metron rakentamisesta alueelle on sitova päätös.


Grönstruktur. Den 18 maj 2012


Med förslaget till etapplandskapsplan för Nyland har landskapsförbundet publicerat en det bakgrundsmaterial. Bland bakgrundsmaterialet finns ett dokument med titeln "Luontotiedot ja muutokset viherjarjestelmässä". Östersundom nämns överhuvudtaget inte i dokumentet, fastän det är just i inkorporeringsområdet som man hittar beteckningen som definierats "Uusi merkintä viherjärjestelmään Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavassa". Med undantag av Västerkullakilen hittar man på inkorporeringsområdet inte alls beteckningen med definitionen "Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavassa kumottavaksi esitettävä viherjärjestelmän merkintä". Förklaringen torde vara att alla beteckningar innanför den del av inkorporeringsområdet som hört till Sibbo föreslås upphävas. (Se "Östersundom överkryssat. Den 19 mars 2012".) Därmed förblir även alla återstående grönområden och -korridorer i Östersundom "nya".

Beteckningen "kumottavaksi esitettävä viherjärjestelmä" är speciellt iögonfallande för Västersundoms del. Här har man direkt anpassat grönområdena enligt det uppdaterade utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Grönområdet söder om Österleden föreslås upphävas, fastän området gränsar till ett Natura 2000-omåde och den av riksintresse viktiga Svarta backen.

Nedan ett urklipp ur sammanställningen av de fastställda landskapsplanerna för Nyland. Största delen av inkorporeringsområdet utgör här en del av grönstrukturen (viherjärjestelmä). Västersundom i Vanda inklusive åkermarken söder om Österleden, som redan före sammanslagningen av landskapsförbunden hörde till Nyland, är här betecknat som rekreationsområde.




100 000 m2-vy. Den 17 maj 2012

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/4665/NF_EHDOTUS_nahtavilla_14.5.2012_ruotsi.pdf

I mitt inlägg "Hyvä me. Den 8 maj 2012" uttrycker jag tvivel på att värdet på fastigheten vid motorvägsavtaget i Östersundom till så hög grad skulle bero på att Sibbo kommun i tiden detaljplanerat området. Östersundom skall ju få en ny generalplan och i förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland har alla beteckningar i tidigare region- och landskapsplaner upphävts. (Se "Östersundom överkryssat. Den 19 mars 2012".) En ny landskapsplan lär inte kunna upphäva beviljad byggnadsrätt, men nog sätta käppar i hjulen för ett köpcentrum. Därför torde värdet av fastigheten som Sibbo säljer till Helsingfors för 25 miljoner euro i verkligheten speciellt bero på man i det aktuella området i förslaget till landskapsplan har har placerat beteckningen "stor detaljhandelsenhet av regional betydelse" ("utanför områdena för centrumfunktioner"). Den stora detaljhandelsenheten finns med redan i  utkastet till etapplandskapsplan, men här har arealen inte ännu fastställts. Istället anges värdet zzz 000 m2. (Se "zzz 000. Den 25 maj 2011".) I förslaget till etapplandskapsplan har nu maximidimensioneringen för "Helsinki, Östersundom." bestämts till 100 000 m2 -vy. (Se bilden ovan.) Värdet kan jämföras med den totala byggnadsrätten (affärs-, kontors- och bostadsbebyggelse) för den aktuella fastigheten på 89 003 m2.




Det kan å andra sidan noteras att den aktuella fastigheten ligger på ett område som i förslaget till landskapsplan betecknats som "Område, väg eller objekt som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården". För ett dylikt område föreslås följande bestämmelse:

I den mera detaljerade planeringen av området ska värnandet om kulturmiljöns särdrag beaktas och bevarandet av betydande landskaps- och kulturvärden tryggas.
I den mera detaljerade planeringen ska den i landskapsplanen åsyftade markanvändningen och landskaps- och kulturvärdena bedömas och samordnas.

Det var inte minst med tanke på områdets kultur- och landskapsvärden som Sibbos egna planer på ett köpcentrum i tiden stoppades.



Helsingin ryöstöretki. Den 16 maj 2012



Sipoon Sanomat har på tidningens webbplats idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Helsingin ryöstöretki vääristää Sipoon talouslukuja vielä pitkään". I texten kan man läsa följande:

Budjetti on ... littymässä reippaasti tänäkin vuonna, vaikka tulosennuste näyttää hyvältä. Syynä vääristymään ovat entisen Lounais-Sipoon alueella käynnissä olevat maakaupat, joiden myötä Sipoo saa Helsingiltä seuraavan kolmen vuoden aikana yhteensä 33 miljoonaa euroa.

Kanske det mest anmärkningsvärda är uttrycket "Helsingin ryöstöretki" (Helsingfors rövarstråt). Själv brukar jag på denna blogg inte tala om rån. Visst gjorde sig Helsingfors ledning sig medskyldig till så väl utpressning som bedrägeri (se "Arkiverat: Utpressning. den 26 juli 2009" och "Sipoonsyöjät. Den 13 september 2009") och visst är det många Helsingforspolitiker som har blod på sina hämder, men de huvudskyldiga är lika väl representanter för statsrådet, högsta förvaltningsdomstolen och kommunförbundet.

Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012



Förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland är offentligt och officiellt framlagd 14.5 - 15.6. Även enskilda personer kan lämna in anmärkningar mot förslaget.

På webbsidan för Nylands förbund hittar man nu bl.a. dokumentet "Etapplandskapsplan för Nyland 2 - Förslag - Beteckningar och bestämmelser". I mitt inlägg "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september" 2011  noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande över utkastet till landskapsplan tar avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. Kravet gällde i utkastet "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" och Östersundom var nästan med undantag av grönområden i sin helhet betecknat som ett dylikt område, vilket även gäller i förslaget till landskapsplan. I bestämmelserna till förslaget till landskapsplan kan man emellertid fortfarande om "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" läsa följande:

Planeringen av markanvändningen i området och av den nya spårtrafikförbindelsen och stationen ska kopplas ihop. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen.




Här har alltså förslaget till landskapsplan inte anpassats till Östersundomkommitténs önskemål. (Jfr "Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012".) Kravet på bindande beslut om spårvägsförbindelser kan göra att Helsingfors planer för Östersundom kommer att dröja länge.

Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012


Från och med idag är etapplandskapsplanen för Nyland offentligt och officiellt framlagd. Enligt lagen skall landskapsplanen styra generalplanen, men inkorporeringsområdet är här som vanligt ett undantag. I gårdagens blogginlägg "Från utkast till förslag. Den 13 maj 2012" noterade jag några förändringar som gjorts i förslaget till landskapsplanen. För Östersundoms del innebär förändringarna från utkastet till landskapsplanen närmast att då utkastet till landskapsplan baserade sig på det ursprungliga utkastet till generalplan (alternativ A), så baserar sig förslaget till landskapsplan på det "utvecklade" utkastet (alternativ B). I förslaget till landskapsplan har bland annat metrolinjen korrigerats så att den stämmer överens med den nya dragningen genom Vanda. Även grönförbindelserna har på ett iögonfallande sätt anpassats till utkastet till generalplan. (Ovan alternativ A och utkastet till landskapsplan, nedan alternativ B och förslaget till landskapsplan.)



Från utkast till förslag. Den 13 maj 2012



Nylands förbund lägger i måndag offentligt fram förslaget till etapplandskapsplan. Redan förra veckan publicerade landskapsförbundet på sin webbplats ett dokument som man kalla "Ehdotuksen kalvopaketti lausunnonantajille", men som har titeln "Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaava Kaavaehdotus". I pdf-dokumentet, som ursprungligen är gjord som ett Powerpoint-dokument, hittar man en del som berör planerna för Östersundom. Bl.a. noteras det på en dia att östmetron i förslaget till etapplandskapsplan fortsätter ända till Söderkulla. I sig är det ingen nyhet att metrolinjen förlängts till Söderkulla, eftersom förslaget till landskapsplan de facto publicerades redan i mars. (Se "Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012".)




Östersundom har i det aktuella dokumentet även fått en helt egen dia. Här noteras det bl.a. att "Alueen yksityiskohtaisempi suunnittelu on samanaikaisesti käynnissä Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisessä osayleiskaavaprosessissa." Inte heller detta är någon nyhet, men visst är det anmärkningsvärt att man lägger fram ett utkast till generalplan innan man lagt fram ett förslag till landskapsplan. Förhållandet mellan landskapsplanen har förblivit oklar. (Jämför "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Lite komiskt är det att områdena kring de på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom utritade metrostationerna på förlaget till landskapsplan har markerats som "taajamarakenteen tiivistämisalueet". Här finns överhuvudtaget ingen bebyggelse från förut med undantag av ett frontmannahus vid Östersundom metrostation.





Campingplats. Den 12 maj 2012


Gårdagens blogginlägg gav jag rubriken "Förseglad affär. Den 11 maj 2012". Rubriken var inspirerad av Yles nyhet "Östersundomaffären nu förseglad". Användningen av yttrycket förseglad i ett dylikt sammanhang är ovanligt, men i gårdagens nummer av Borgåbladet finns det faktiskt en kort notis med rubriken "Markaffär föreglas", som handlar just om Östersundomaffären.

Helsingin Uutiset publicerade igår kväll på webben en artikel med rubriken "Meri-Rastilassa pelätään: Kaupunki jyrää asukkaat". Artikeln är skriven med anledning av att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte tidigare i veckan godkände en delgeneralplan för Havs-Rastböle i Nordsjö. I artikeln kan man läsa följande:

– On aika hassua, että aivan metroaseman vieressä on alue, jossa on vuodessa vain 2–3 kuukautta varsinaista toimintaa. Se on tavallaan joutomaata. Minä en näe, mitä hyötyä leirintäalueesta olisi paikallisille asukkaille, kertoo ryhmän puhemies, arkkitehti Seppo Honkanen.

– Olemme ehdottaneet, että Östersundomista, joka on saatu Helsingille, löytyisi helposti uusi paikka leirintäalueelle, Honkanen jatkaa.

Planerna för Havsrastböle har motiverats med metrostationen i Rastböle, men i verkligheten finns det även andra motiv. Dels vill man bygga attraktiva havsnära bostäder för goda skattebetalare, dels vill man förbättra hela områdets rykte och image. Metrostationen i Rastböle, som gränsar till så väl en campingplats som det planerade området, är minsann inte den enda som inte utnyttjas maximalt året om. Det finns t.ex. flera metrostationer invid koloniträdgårdar. (Se "Motstridiga motiveringar. Den 5 augusti 2008".) Tyvärr kommer Seppo Honkanen med ett helt orealistiskt motförslag. Det finns inga förutsättningar för ett campingområde i Östersundom.




Den 24 april publicerade Seppo Honkanen som en kommentar på Osmo Soininvaaras blogg ett förord till en skuggplan, där man bl.a. kan läsa följande:


Korvaava tontti on löydettävissä esim. Östersundomin liitosalueelta jonne ollaan suunnittelemassa yleiskaavaa. Rannoilla on Natura-alueita mutta sinne on suunniteltu myös venesatamia, uimarantoja ja rantapuistoja, Talosaaressa sijaitsee ratsutila. Näiden yhteydessä on ihanteellinen paikka leirintäalueelle. Liityntäliikenne Itäkeskukseen on helppo järjestää. Sitä paitsi karavaanarit ja perheet liikkuvat yleensä – autolla!

 För en vecka sedan publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel med rubriken"Leirintäalueen siirto säästäisi rantametsän". I insändaren, som är undertecknad av Leena Ahola, kan man bl.a. läsa följande:

Korvaava tontti on löydettävissä Östersundomin liitosalueelta, jonne ollaan tekemässä yleiskaavaa. Rannoilla on Natura-alueita, mutta sinne on suunniteltu myös venesatamia ja uimarantoja, joiden yhteydessä olisi ihanteellinen paikka leirintäalueelle. Uuden leirintäalueen perustamiskustannukset voidaan kattaa nykyisen leirintäalueen maapohjan tuotolla. 

Helsingin Uutiset publicerade redan den 19 maj ifjol en artikel med rubriken "Meri-Rastilaan sovitetaan tornitaloja", där man kan läsa följande:

Asukkaiden mielestä leirintäalue sopisi hyvin Östersundomin rannoille suunniteltujen venesatamien, uimarantojen ja rantapuistojen yhteyteen. Leirintäalue voisi sijoittua uuden Salmenkallion metroaseman tuntumaan.


Förseglad affär. Den 11 maj 2012


Med anledning av Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i onsdags publicerade Yle igår en nyhet med rubriken "Östersundomaffären nu förseglad". Kommundirektör Mikael Grannas länkade till artikeln på Twitter.



Liksom jag nämner i gårdagens blogginlägg "33 miljoonan edestä Sipoota. Den 10 maj 2012" diskuterade stadsfullmäktige affären, fastän det inte lades fram några motförslag. Däremot klubbades ärendet om Sandhamn av utan någon diskussion. Osmo Soininvaara var visserligen inte på plats, men motionen om Sandhamn hade undertecknats av 48 andra fullmäktigeledamöter. Månne de alla verkligen var nöjda med stadsstyrelsens förslag till svar?

Google+ Followers