SoHä. Den 26 maj 2013

Regeringen Katainen har misslyckats med så väl kommunreformen som med social- och hälsovårdsreformen (SoHä-reformen). Dessa misslyckandena hänger nära samman. Regeringens, eller åtminstone Samlingspartiets, ursprungliga målsättning var att social och hälsovårdsdistrikten skulle sammanfalla med primärkommunerna. Det trodde man att skulle vara möjligt, om målsättningen att reducera antalet kommuner i Finland (utom Åland) från över 300 till under 70 uppfylldes. Målsättningen måste man dock ge upp då det visade sig att regeringspartiet socialdemokraterna inte ville ha (direkta) tvångssammanslagningar. Sedan visade det sig att experterna ansåg att antalet sjukvårdsdistrikt bör vara under 25. Ekvationen gick inte längre att lösa. Lika väl gav regeringen inte upp planerna på att utnyttja sohä-reformen som ett medel att tvinga fram kommunsammanslagningar.

Då justitiekanslern den 10 april, samma dag som riksdagen debatterade regeringens förslag till ny kommunindelningslag (se "Pakko. Den 14 april 2012" och "Remissdebatt om regeringens förslag till ändring av kommunindelningslagen 10.4 2013"), påpekade att "det är problematiskt att beredningen av kommunstrukturreformen och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården sker i olika takt" (se "Beredningen av kommunreformen i olika takt problematiskt") var det uppenbart att SoHä blivit ett problem för kommunreformen. Justitiekanslern ansåg att "grundlösningarna i servicestrukturreformen inom social- och hälsovården borde tillräckligt preciserat vara riksdagen till känna, när den behandlar regeringens proposition angående revideringen av kommunindelningslagen".

I torsdags tog statsrådet beslutet att komplettera den redan överlämnade regeringspropositionen om en ny kommunindelningslag eller kommunstrukturlag med de riktlinjer (se "Koordinaatioryhmän linjaus kuntauudistuksen sekä sosiaali- ja terveydenhuollon palvelurakenneuudistuksen yhteensovittamiseksi") som lagts fram av den av Petteri Orpo ledda sohä-koordineringsgruppen. (Se pressmeddelandet "SoHä-koordineringsgruppens linjedragningar ska inkluderas i motiveringsdelen till kommunstrukturlagpropositionen" och "Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av språklagen".) Förfarandet torde vara unikt, om än kompletteringarna formellt huvudsakligen handlar om motiveringar till lagförslaget. Det stora problemet är att SoHä-koordineringsgruppens riktlinjer, närmare bestämt förslaget om ansvarskommuner för social- och hälsovård, strider mot den av grundlagsutskottets tidigare givna tolkningen av grundlagen gällande kommunernas självstyre. Således ingår i kompletteringen även ett förslag på "komplettering" av grundlagsanalysen. I regeringens komplettering kan man bl.a. läsa följande:

När det gäller demokratiprincipen har [grundlags]utskottet fäst avseende vid i synnerhet en enda kommuns bestämmande inflytande och ansett att detta står i strid med den grundlagsenliga kommunala självstyrelsen. Denna tolkningspraxis bör dock tolkas med beaktande av att den utgår från den tidigare kommunstrukturen där skillnaderna i storlek mellan kommunerna var små, bortsett från Helsingfors. Storleksskillnaderna mellan kommunerna har ökat betydligt efter det att tolkningen presenterades, och grundlagsutskottet har inte tagit ställning till fördelningen av rösträtt i den förändrade situationen.

Regeringens förslag till nytolkning innebär att t.ex. Sibbo kommuns grundlagsenliga självstyre inte skulle kränkas av ett påtvingat SoHä-område bestående av Helsingfors och Sibbo, där där Helsingfors skulle utgöra ansvarskommun och Sibbo inte skulle ha någon röst. Motiveringen är att ansvarskommunens invånare eller röstberättigade utgör en majoritet av de röstberättigade inom SoHä-området. Baktanken torde vara att kommuninvånarna och lokalpolitikerna som förlorat sin röst då det gäller beslut om social- och hälsovård väljer en kommunsammanslagning med ansvarskommunen för att få tillbaka möjligheten att påverka besluten.

Grundlagsutskottets veckoplan


Suomen Kuvalehti, som bättre än något annat medium har bevakat kommunreformen, publicerade i fredags en artikel med rubriken "Hallitus jyrää sote-uudistusta: 'Nyt kajotaan oikeusvaltion ytimeen'". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Hallituksen täydentävässä esityksessä yritetään ohjata perustuslakivaliokuntaa uudelle tulkintalinjalle.

”Nyt näytetään ohjaavan riippumatonta perustuslakivaliokuntaa ihan kädestä pitäen”, kommentoi politiikan jo jättänyt konkari.

Hän tuntee omakohtaisesti perustuslakivaliokunnan työskentelyn ja pitää syntyvää tilannetta ainutlaatuisena. ”Enpä muista vastaavaa tilannetta valiokunnassa.”

Suurelle yleisölle koko kysymys näyttäytynee pilkun vääntämisenä. Mutta nyt puhutaan siitä, kuinka kansalaisten perusoikeuksia ja demokraattisen, suoran päätöksenteon painoarvoa tulkitaan. Kataisen hallitus haluaa osoittaa perustuslakivaliokunnan tähänastiset tulkintalinjat vanhanaikaisiksi.

Parhaillaan haetaan uutta tulkintaa kuntalaisten itsehallinnolle. Hallituspuolueiden näkökulmaa on puolustettu sillä, että kuntarakenne muuttuu ja siksi myös tulkinnan kunnallisesta itsehallinnosta tulisi muuttua.

Grundlagsutskottet skall inkommande onsdag höra experter angående kompletteringen av förslaget till kommunindelningslag. Följande dag skall grundlagsutskottet behandla själva förslaget till kommunstrukturlag.


Tassarna bort från kommunerna! Den 19 maj 2013

Hbl 16.5 2013 s 1
I torsdagens Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'Folk tror att besluten om fusioner redan är fattade'" (med citationstecken). Rubriken är ett citat av Mikeal Lönnroth, som är viceordförande i föreningen För Sibbo. På första sidan i samma tidning finns en bild med fem av föreningens styrelsemedlemmar. En av dem är författaren av denna blogg.

Det är knappast någon som bryr sig, men för mig har det varit viktigt att i egenskap av bloggare vara helt oberoende. Trots att jag öppet har sympatiserat för Sibbo har jag strävat efter en viss objektivitet. Visst hoppades jag när det begav sig att min blogg skulle hjälpa till att förhindra en inkorporering av sydvästra Sibbo, men jag har inte betraktat mig som en aktivist. Snarare än Sibbos intressen har jag slagit vakt om journalistiska ideal, maktfördelning och rättsfilosofiska principer. Jag har inte på över femton år varit skriven i Sibbo. Fram till i år har jag inte heller varit medlem i föreningen För Sibbo. Trots mitt engagemang för Sibbo har bloggandet om fallet Sibbo på ett akademiskt plan varit en fallstudie, där studieobjektet i princip kunde ha varit ett annat, ifall case Sibbo inte hade varit så extraordinärt.

I några år hade föreningen För Sibbo ingen aktivitet. När föreningen med anledning av kommunreformen återupplivades i början av året ville jag gärna vara med och skriva fortsättningen på fallet Sibbo. Även för den övriga styrelsen gäller engagemanget inte bara Sibbo, utan alla Finlands kommuner. Ett uttryck för detta är att styrelsemedlemmarna initierat medborgarinitiativet mot tvångssammanslagningar. Lämpligen publicerade Tietonantaja igår en artikel, som handlar om två av föreningen För Sibbos styrelsemedlemmars engagemang för medborgarinitiativet. Rubriken är "Näpit irti kunnista!"

Riktlinjer. Den 12 maj 2013


Under den gångna veckan har den av Petteri Orpo (Saml) ledda "samordningsgruppen för kommunreformen och omstruktureringen av social- och hälsovården" publicerat sitt "förslag till regeringen". Att gruppens ordförande Petteri Orpo, som är ordföranden för Samlingspartiets kommunalpolitiska arbetsgrupp, och Jouni Backman, som var SDP:s förhandlare om kommunreformen vid regeringsförhandlingarna, kom överens om "riktlinjerna" för social- och hälsovårdsreformen är föga överraskande. Föga överraskande är det även att riktlinjerna utgår från regeringens mål att skapa stora och "starka" kommuner. Frågan är om den aktuella överenskommelsen mellan gruppordförandena är bättre förankrad i respektive parti och riksdagsgrupp än regeringsprogrammet riktlinjer angående kommunreformen. (Jfr "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)

Att Orpo och Backman vill utnyttja SOTE-reformen som ett medel för kommunreformen kan inte döljas. Helsingin Sanomat inledde en ledarskrift i gårdagens tidning med att konstatera att "Ei ole uu­ti­nen, et­tä hal­li­tus ha­luaa käyt­tää so­siaa­li- ja ter­veys­pal­ve­lu­jen jär­jes­tä­mis­tä työ­ka­lu­na kun­ta­uu­dis­tuk­sen edis­tä­mi­seen." Hufvudstadsbladet skriver i en ledare i dagens tidning att "Regeringens beslut att prioritera kommunreformen och använda vårdreformen som en morot eller piska för att få de minsta kommunerna att gå ihop till större kommuner har lett till beslut som inte utgår från vården." Utnyttjandet av social- och hälsovårdsreformen för krassa politiska intressen är speciellt allvarlig med tanke på att "samordningsgruppens" riktlinjer underkänts av experter på så väl sjukvård som juridik. Om grundlagsutskottet trots allt godkänner förslaget med ansvarskommuner, så är det bara en påminnelse om att grundlagsutskottet är ett politiskt organ.


Bbl 11.5 2013


"Samordningsgruppens" riktlinjer berör i princip inte kommunerna i "metropolområdet", men i gårdagens Borgåblad dras det slutsatser även för Sibbos del. Lenna Kokko, som är social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo, säger i en artikel med rubriken "Hälsovårdsreformen är oklar och abstrakt" följande:

-Det enda riktigt konkreta är att vi nu vet vilka krav som ställs på kommuner mellan 20 000 och 50 000 invånare, säger Kokko.
Kokko räknarmed att Sibbo kan klassificeras som en kommun med 20 000 invånare.
-I texten skriver man "cirka" 20 000 invånare och i Paras-reformen, den tidigare kommunreformen, fick vi grönt ljus för att kunna räkna oss som en sådan kommun, säger Kokko. För det första skulle vi redan ha över 20 000 invånare om inte Helsingfors hade annekterat Östersundom och dessutom har vi en stark tillväxt. 



Ny Natura-utredning. Den 5 maj 2013



Under den gångna veckan har Helsingfors stadsplaneringskontor publicerat ett arbetsprogram under titeln "Östersundomin yleiskaavan Natura-arviointi ja luontovaikutusten arviointi" som bilaga till en offerbegäran med titeln "Tarjouspyyntö, joka koskee Östersundomin yleiskaavan Natura-arviointia ja luontovaikutusten arviointia". Ur arbetsprogrammet framgår att Natura.utredningen beställs av Helsingfors stad, Nylands förbund och Vanda stad. Att Nylands förbund är en av beställarna förklaras av att kompletteringen av etapplandskapsplanen för området mellan Västersundom och Sibbo å planeras ske parallellt med den gemensamma generalplanen för Östersundom. Hittills har Natura-utredningarna försummats eller gjorts allt för sent vid planeringen av Östersndomområdet. Nu skall Natura-utredningen utföras samtidigt med arbetet på generalplanen och landskapsplanen. I arbetsprogrammet kan man läsa att "Työn tulee olla kokonaisuudessaan valmis yhtä aikaa kaavaehdotuksen valmistumisen kanssa, tavoitteena vuoden 2013 loppuun mennessä." För Natura-utredningen skall nu även utses en styrgrupp med representanter från Helsingfors stad, Vanda stad, Sibbo kommun och Nylands förbund.

Tidigare i år har FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy färdigställt varsin Natura-utredning för Nylands förbund soch Helsingfors stad. Utredningen "Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet Natura-arviointi Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavatyön pohjaksi" är daterad 29.1.2013, medan "Östersundomin yleiskaavaluonnoksen Natura-arviointi" är daterad 13.3.2013. (Se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013".) Nuskall det tydligen bli en gemensam Natura-utredning för landskapsplanen och den gemensamma generalplanen.





Att Vanda men inte Sibbo är en av beställarna av den nya Natura-utredningen är anmärkningsvärt. När Helsingfors stadsplaneringskontor försummade att låta göra en Natura-utredning, beställde Vanda för ett par år sedan ett utlåtande om Natura 2000-områdets inverkan på den gemensamma generalplanen, "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan". (Se "Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013".)


Google+ Followers