Dispositionsplan. Den 25 maj 2014


"Yhdistelmä Karhusaaren kaavarunkoluonnoksesta ja Östersundomin yleiskaavaehdotuksen luonnoksesta, kevät 2014. Lähde: HSY, Seutu CD, KSV" Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014 s 51

Då planeringen av Östersundom lagts på is har Helsingfors stadsplaneringskontor satsat på en "dispositionsplan" för Björnsö. Att man börjar med Björnsö motiveras med att planeringen av ön inte är så beroende av planerna för Östersundom i sin helhet. Övriga Östersundom kan man inte planera innan man vet om det blir någon metroinje. Man kan ven tänka sig att det är frestande för Helsingfors att börja med Björnsö, för att området kan locka goda skattebetalare. Planerna, som skall ligga till grund för en ny detaljplan,  är nu framlagda till påseende, men innan man officiellt kan inleda detaljplaneringen, måste först generalplanen vara klar och före generalplanen måste landskapsplanen godkännas.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade under veckan "Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014". På sida 51 i detta dokument har de aktuella planerna för Björnsö infogade i ett utkast till generalplan för Östersundom. Detta utkast har inte tidigare publicerats och skiljer sig både från utkastet som var framlagt till påseende våren 2011. Utkastet skiljer sig även från det "reviderade utkastet" från februari 2012. På det nya utkast har har metrolinjen igen något rätats ut och bebyggelsen har lämnats bort från Husö och södra delen av stadsdelen Sundsberg. Det var huvudsakligen här som Helsingfors år 2007 ägde den "färdiga tomtmark", som enligt Matti Vanhanen motiverade inkorporeringen.


Ledande fråga. Den 18 maj 2014



Efter alla vändningar de senaste månaderna känns kommunreformen inte speciellt aktuell. Ändå är faran inte helt förbi. Det pågår faktiskt en av finansministeriet initierad särskild utredning om kommunindelningen i "metropolområdet". Det här är en unik chans, som man i Helsingfors inte vill sabba bort.

Kommunindelningsutredarna utreder inte bara möjliga ändringar i kommunindelningen, utan propagerar även för kommunsammanslagningar. För ändamålet har man öppnat en webbplats med namnet "Metropolutredningen". Här ber man nu om invånarnas "åsikter om betydelsen av kommungränserna i vardagen." Frågan är synnerligen ledande. Utan kommungränser kan det naturligtvis inte finnas kommuner, men frågeställningen utgår ifrån att kommungränserna i metropolområdet bara är till problem för invånarna. Enkäten ger inte mycket andra möjligheter än att bekräfta att gränserna är ett hinder. För dem som inte vill ha kommunsammanslagningar lönar det sig kanske ändå att besvara enkäten.


Omöjligt uppdrag. Den 11 maj 2014



Under den gångna veckan valde SDP ny ordförande.Det är ytterligare en förnedring för regeringen Katainen. Det finns flera orsaker till att Jutta Urpilainen inte fick förnyat förtroende, men hopandet och roendet i samband med kommunreformen, men visst träffar Antti Rinne mitt i prick när han "Vaaleissa sanotaan, että ei kannateta pakkoliitoksia. Sitten ollaankin niiden kannalla". I själva verket ändrade Urpilainen linje ytterligare tre gånger då det gäller tvångssammanslagningar. Utan kommunreformen hade det varit betydligt lättare för Urpilainen.

Jyrki Katainen valde att avgå frivilligt, men även hans period som statsminister överskuggas av en totalt floppande kommunreform (och social- och hälsovårdsreform). Henna Virkkunen hade haft förutsättningar att efterträda Katainen som Samlingspartiets partiordförande, men kommunreformen förstörde hennes möjligheter. Det är ironiskt att Jan Vapaavuori nu kan bli Katainens efterträdare, eftersom det var Vapaavuori som i regeringsförhandlingarna tillsammans med socialdemokraternas Jouni Backman kom överens om en kommunreform som visade sig vara en mission impossible. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".) Reformen fördömes inte bara av oppositionen, utan även av regeringspartiernas egna.

Tanken bakom kommunreformen var att utan att förhandla med oppositionen köra över Centern. Just därför är det så förödmjukande för regeringen Katainen att man till sist måste komma överens med oppositionen för att nå en överenskommelse om en modell för social- och hälsovården. Lösningen på social-och hälsovårdsreformen var på sätt och vis även en seger för den socialdemokratiska talmannen Eero Heinluoma, som hela tiden talat för "parlamentarism" eller en "parlamentarisk beredning" av kommunreformen.

Till saken hör att det inom socialdemokraterna en längre tid pågått en inre strid mellan och ena sidan Backman och Urpilainen och å andra sidan Heinäluoma, som verkat för valet av Rinne till ny partiordförande. Valet av Antti Lindtman till SDP:s andra viceordförande är ytterligare ett nederlag för Backmans linje.

Slutligen kan det påpekas att "parlamentarismens" seger ingalunda är en seger för maktfördelningen eller rättsstaten. Utsatta kommuner som Sibbo har all anledning att se upp om Rinne i likhet med Heinäluoma år 2006 förhandlar med andra partiordföranden om förändringar i kommunindelningen.


Det händer. Den 4 maj 2014



Planeringen av Östersundom har länge stått på stället. På webbplatsen "Nytt i Helsingfors" är den senaste nyheten från februari 2013. På den finska versionen av webbplatsen, "Uutta Helsinkiä" hittar man dock en sida med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Sidan är illustrerad med en bild med Lillören ("Sibbo Strand") i bakgrunden. Det är lite ironiskt. Dels hör området administrativt fortfarande till Sibbo, dels händer det för närvarande inte så mycket heller i Sibbo Strand. På den aktuella sidan kan man läsa lite om tidtabellen för planeringen av Östersundom:

Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014. Kaavaan pyydetään lausuntoja ja kaavaa korjataan tarpeen mukaan. Kaavoitus viedään päätöksentekoon vuoden 2015 alussa.


Google+ Followers