Borde Östersundom återlämnas? Den 26 april 2015



I slutet av förra året publicerades ett nytt förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Från det föregående förslaget från 2011 har bl.a. bebyggelsen i Husö lämnats bort, men även det nya förslaget till generalplan kolliderar med Natura 2000. Den 2 april gav Ely-centralen ett Natura-utlåtande där man bl.a. konstaterar att "Östersundomin yhteisellä yleiskaavalla on yksistäänkin LSL 66 §:ss tarkotettuja merkittävästi heikentäviä vaikutuksia Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet (FI0100065) Natura 2000 -alueen luontoarvoihin."

Ely-centralens utlåtande fick uppmärksamhet då Helsingfors stadsplaneringsnämd i tisdags gav ett utlåtande till stadsstyrelsen. I utlåtandet noteras bl.a. följande:

Natura-arvioinnin johdosta kaavaehdotuksen hyväksyminen voi edellyttää LsL:n säännösten mukaan valtioneuvoston päätöstä siitä, että kaavaehdotus on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä vaihtoehtoista ratkaisua ole. Valtioneuvoston tulee päätöksessään myös määrätä luonnonarvoille aiheutuvien heikennysten korvaamiseksi tarvittavista ympäristöministeriön toimenpiteistä. 

Även om statsrådet skulle komma fram till att "ett starkt allmänt intresse" tvingar till en exploatering av Östersundom, så är det EU som har sista ordet. Det går knappast att bevisa att det inte finns alternativ.

Inför stadsplaneringsnämndens möte publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kasvu itään uhkaa tyssätä" (på tidningens webbplats uppdaterad till "Soininvaara väläyttää Östersundomin palauttamista Sipoolle"). I artikeln publiceras nämndens viceordförande Osmo Soininvaara, som säger att "Nyt pitää miettiä, mitä Östersundomilla tehdään vai annetaanko se takaisin Sipoolle." Soininvaaras kanske inte helt seriöst ämnade uttalande väckte stor uppmärksamhet och resulterade bl.a. i enkäter med frågan om Östersundom borde återlämnas till Sibbo. (Se "Soininvaara ehdottaa Lounais-Sipoon palautusta" och "Borde Sibbo få Östersundom tillbaka?",)

Redan 2013 noterade Soininvaara i Borgåbladet att "Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem." (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Helsingfors har efter inkorporeringen köpt mark i Östersundom för ett högt pris, men det är oklart om investeringarna kommer att ge utdelning. Klart är däremot att största delen av den "färdiga tomtmark" som Helsingfors ägde före inkorporeringen och enligt beskyllningar mot Sibbo inte fick bebygga kommer att förbli obebyggd.


Ingen garanti. Den 19 april 2015



Just nu finns det inga akuta hot mot Sibbos självständighet. Utredningen och framställningen om kommunsammanslagningar i "metropolområdet" är dock inte slutbehandlat och det är väl i princip ännu möjligt att kommunindelningsutredarna föreslår folkomröstningar om förslaget till  en "metropolstad". Vad som händer efter morgondagens riksdagsval vet ingen. En valseger för Centern är ingen garanti för att alla kommuner kan känna sig trygga. Även om man inom Centern inte entusiastiska för kommunreformer, kan det vara att man passar på att driva igenom en reform då man en gång sitter i regeringen. Det var vad man gjorde för tio år sedan, då partiet oberoende av regeringsprogrammet tog initiativet till kommunreformen KSSR, som indirekt kom att leda till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det finns fortfarande behov av föreningen För Sibbo, som håller årsmöte på tisdag.





Sote som kommunreform. Den 12 april 2015

Det är bara en vecka kvar tills Finland väljer en ny riksdag, som i  sin tur utser en en ny regering. Det svaga resultatet för Centern gav Samlingspartiet och Socialdemokraterna en unik chans att köra över Centern och landskapen och genomdriva en kommunreform som skulle stärka de stora centralorternas och de större städernas makt. Speciellt illa såg det ut för Helsingfors grannkommuner. Kommunreformen kom dock att bli ett totalt fiasko för regeringen Katainen.

Knappast är man inom något partoi speciellt ivriga att satsa på en ny kommunreform, men en kommunreform kan ändå bli aktuell även under nästa regering, om än indirekt. Helsingin Sanomat publlicerade den 4 april en kolumn med rubriken "Sote olisi myös kuntauudistus", där Kim­mo Pietinen skriver följande:

näyt­täi­si väis­tä­mät­tö­mäl­tä, et­tä so­te-uu­dis­tus­ta seu­rai­si myös kun­tauu­dis­tus, eri­tyi­ses­ti pien­ten kun­tien yh­dis­tä­mi­nen isom­piin. Yh­tä väis­tä­mät­tö­mäl­tä näyt­täi­si myös se, et­tä met­ro­po­li­hal­lin­to nou­see jäl­leen po­liit­ti­sel­le agen­dal­le pää­kau­pun­ki­seu­dul­la. Siis kak­si asiaa li­sää, mis­sä lo­pet­ta­va hal­li­tus (myös) epäon­nis­tui.

Det råder en viss enighet om att det behövs en sote-reform, men kanske inte för att man vill ha en social- och hälsovårdsreform i sig. Centern ser sote-reformen som en möjlighet att driva igenom landskapsmodellen, socialdemokraterna reformen som ett argument för en metropolförvaltning och Samlingspartiet ser reformen som ett medel för att åstadkomma kommunsammanslagningar. Det största hotet mot Sibbo och andra kommuner i Helsingforsregionen är att Centern för att kunna driva igenom sin landskapsmodell tvingas kompromissa med Samlingspartiet eller SDP och gå med på undantag för "metropolen". Lite så gick det till vid förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras) när regeringen Vanhanen I gick med på göra "Finlands enda metropol/huvudstad" och Sibbo till ett undantag.

Trafikstockningar hotar hamnarna. Den 5 april 2015

Tiden att anmärka om det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom gick ut den 4 mars, Östersundomkommittén hade dessutom begärt utlåtanden av vissa instanser före dem 31 mars. En av dessa instanser är HRT (Helsingforsregionens trafik), som antog ett utlåtande på styrelsemötet just  den 31 mars.

HRT, vars verkställlande direktör heter Suvi Rihtniemi, noterar i sitt utlåtande bl.a. följande:

Kuten kaavaehdotuksen selostuksessakin todetaan, kaavan toteutuessa Östersundomin alueelle syntyy merkittävästi uutta maankäyttöä ja liikennettä, minkä vaikutukset ulottuvat laajalle seudun liikennejärjestelmään. Suurimmat vaikutukset ovat seudun itäosissa, mutta liikenteen ruuhkautuessa vaikutukset voivat ulottua laajemmalle alueelle joukkoliikennettä ja muuta liikennettä ruuhkauttaen. HSL korostaa, että ajoneuvoliikenteen toimivuus on tärkeää valtakunnallisesti merkittävien Vuosaaren ja Porvoon satamien toiminnan näkökulmasta. Tästäkin syystä on erittäin tärkeää, että uudet alueet rakennetaan alusta lähtien joukkoliikenteeseen tukeutuen, jotta teiden ja katujen ruuhkautuminen minimoidaan ja alueista kasvaa alusta alkaen kestäviin liikennemuotoihin tukeutuvia.

När man försökte motivera inkorporeringen hette det att verksamheten i Nordsjö hamn kräver en utbyggnad av Östersundom. Nu ses byggnadsplanerna för Östersundom snarare som ett hot mot hamnarna.


Google+ Followers