Östersundom får vänta på kommande generationer. Den 31 januari 2016

Bonasa bonasia https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Haselhuhn-01.jpg
 
I mitt förra inlägg "Tio år. Den 17 januari 2016" skrev jag om artikeln "Kaupunginjohtaja Pajunen palasi rikospaikalle Sipooseen" ("Helsinki aloitti Sipoon valtauksen 10 vuotta sitten – metsässä ei ole vieläkään tapahtunut mitään"), som Helsingin Sanomat publicerade den 12 januari. Följande dag, den 13 publicerade tidningen en ny artikel med rubriken "Pyy uhkaa Östersundomia" ("Pyyn ja ruisrääkän suojelu uhkaa kaataa itämetron jatkon Östersundomiin"). I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Salmenkallio on Laineen mukaan asumisen kannalta parhaita alueita Östersundomissa.

”Pahin vaihtoehto on, ettei Helsingin omistamille maille voida rakentaa ollenkaan”, Laine sanoo.

Tämä saattaa merkitä, että paikkaan kaavailtua 10 000 asukkaan tiivistä kaupunkipientalojen aluetta ei voida toteuttaa.

Silloin vaakalaudalle joutuu myös 650 miljoonaa maksava metron laajennus itään päin. Jos Itämetron linjausta joudutaan muuttamaan, käyttäjiä ei ehkä tule tarpeeksi, eikä itämetroakaan kannata rakentaa.

I artikeln kommer projektchef Ilkka Laine med ett intressant påstående angående möjligheten att metron inte byggs: "Östersundomin maat kannattaa jättää säästöön odottamaan tulevia sukupolvia".

Rubriken föranleds av följande textavsnitt:

Yksi mahdollisuus ratkaista ongelmaa on hakea poikkeamislupaa Natura-direktiivistä.

”Pyitä ja kehrääjiä on runsaasti Sipoonkorven kansallispuistossa pikkumatkan päässä. Ruisrääkät taas ovat ottaneet omakseen Vuosaaren täyttömäen. Lajien säilyminen voidaan turvata”, Laine huomauttaa ja viittaa selvityksiin.

Angående påståendet om att järpe och kornknarr hotar Östersundom kom Jukka Hintikka, som är ordförande för Helsingforstraktens Ornitologiska Förening Tringa, med en insändare med rubriken "Östersundomia uhkaa kelvoton kaavoitus, ei pyy", där han bl.a. säger följande:

Todellisuudessa Östersundomin Natura-alueiden suojeluperusteena on 9 suojeltua luontotyyppiä, 28 kasvi- ja sienilajia, yksi hyönteislaji sekä 22 lintulajia.

Euroopan unionin Natura-verkosto ei suojele yksittäisiä pyitä tai ruisrääkkiä, vaan sen tavoite on turvata riittävä määrä kaikkia EU:n alueella esiintyviä luonnollisia elinympäristöjä ja niiden eliölajeja. Suojelusta tinkiminen johtaisi hiljalleen koko suojelualueverkoston ja eurooppalaisen luonnon monimuotoisuuden rapautumiseen.




Tio år. Den 17 januari 2016

Med anledning av att det gått tio sedan Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen ställde krav på sydvästra Sibbo och Helsingin Sanomat publicerade artiklarna "Jussi Pajunen vaatii Helsingin kasvua itään" och "Sipoo ei halua Helsinkiä metsiinsä" se "600 hektar mot 4 hektar. Den 1 oktober 2010") publicerade Helsingin Sanomat i tisdags en artikel med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen palasi rikospaikalle Sipooseen" ("Helsinki aloitti Sipoon valtauksen 10 vuotta sitten – metsässä ei ole vieläkään tapahtunut mitään"). I artikeln noters alltså att ingenting har hänt i "skogen" under de senaste tio åren. Helsingfors planer har stött på motgångar som långt beror på Natura 2000-området i Östersundom, men det kan påpekas att Pajunen för tio år sedan inte sade att "ei ole järkevää, että pääkaupunkiseudun, Helsingin, Vantaan ja Keravan rajalta alkaa tällainen erämaa." Ödemarken som Pakjunen syftade på, Sibbo storskog, som i verkligheten börjar i Vanda, är idag till stor del nationalpark, indirekt som en följd av inkorporeringen. Helsingfors stad har även avstått från en stor del av sin markegendom i storskogen.

I Helsingin Sanomats artikel kan man läsa att "Sipoon Östersundomin lisäksi Helsinki sai maata myös Vantaalta, kun kaupungit vaihtoivat alueita Mustavuoren-Salmenkallion tienoilla ja Ala-Tikkurilassa." Det här är ett märkligt påstående. Visst hade Helsingfors och Vanda förhandlat om att byta den så kallade Västerkullakilen mot Nedre Dickursby, men förhandlingarna ledde inte till resultat. Istället ersatte staten eller regeringen Vanhanen Vanda för det förlorade området genom att finansiera Ringbanan.


Metropolen som självstyrelseområde. Den 3 januari 2016


Av kommun- och social- och hälsovårdsreformen har regeringen Sipilä endast fortsatt social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reformen. Det blev ingen kommunreform eller åtminstone ingen kommunstrukturreform med betydande ändringar i kommunindelningen, trots att riksdagen under regeringen Katainen stiftade en kommunstrukturlag. Sote-reformen förväntas visserligen medföra nya konkurrerande självstyrelseområden på landskapsnivå och stora förändringar när det gäller kommunernas uppgifter, men den borde inte medföra tryck på sammanslagningar av kommuner. Därmed borde även hotet mot Sibbo vara avvärjt - trodde jag.

Helsingin Sanomat publicerade i onsdags under rubriken "Helsingin ykköspoliitikon pelko: Helsinki ja Uusimaa elättävät jatkossa liikaa muuta Suomea" en intervju med Helsingfors stadsstyrelseordförande Tatu Rauhamäki. Rauhamäki säger här att "Todennäköisyys sille, että pääkaupunkiseudulla edettäisiin lähivuosina kohti kuntaliitoksia ovat marginaaliset". Så långt allt väl, men Rauhamäki hävdar sedan att "Metropolialueen haasteet vaativat syvempää itsehallintoa". I metropolområdet borde självstyrelsen enligt Rauhamäki vara djupare än vad regeringen planerat, eftersom självstyrelseområdena formas utgående från de små landskapens villkor. Rauhamäki kommer även med ett konkret förslag: Landskapet Nyland bör delas upp i två självstyrelseområden av vilket det ena skulle bestå av medlemskommunerna i Helsingforsregionens trafik, alltså Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt, Vanda och Sibbo. Om förslaget säger Rauhamäki att "Vahva itsehallintoalue olisi siedettävä kompromissi vahvan kuntaliitoksen ja löyhän metropolihallinnon välillä."

Rauhamäki vill uttryckligen ha ett "starkt" eller "djupt" självstyrelseområde, trots att Samlingspartiet i Helsingfors hittills motsatt sig en metropolförvaltning och andra former av mellanstegsförvaltning. Förklaringen till Rauhamäkis kursändring kan vara att han eller Samlingspartiet vill flytta över största delen av kommunens roll till självstyrelseområdet och låta de nuvarande kommunerna bevaras för någon form av närdemokrati. Det av Rauhamäki föreslagna självstyrelseområdet kunde ha stora likheter med den i samband med kommunreformen föreslagna "metropolstad med flera centra". Städerna i huvudstadsregionen samt Kervo, Kyrkslätt och Sibbo skulle de facto slås samman till en metropolstad utan att man skulle göra några formella kommunsammanslagningar.

Google+ Followers