tag:blogger.com,1999:blog-78387796197662543212024-03-19T10:46:45.190+02:00Fallet SibboEn blogg om inkorporeringen av sydvästra Sibbo och kommunreformernaFallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.comBlogger2399125tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-9195351922012923522023-12-29T19:50:00.007+02:002023-12-30T00:36:38.294+02:00Svar utan svar. Den 29 december 2023<p>Eftersom jag kommenterat eller framfört en åsikt om planeringsprinciperna för delgeneralplanen för Östersundom fick jag tidigare i veckan via e-post ett protokollsutdrag från stadsmiljönämndens möte den 19 december 2023.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFOU3atta-8i6f7QDZEwTtSokOU58VhjkP_yyBk9Ob1msDHPEpRmFNEIGhu93XiKwIBhvNIoA6zJ0UGnLN8OpILOJoygKe6ebuaVHLu8-Y3mcJGbCvY14nR0h8rQ0lI4Uph753UDKCKr-_hTUqOqfHzsId2sP63EHNe1XRR3BhJGpLD7gPpFifE8uvHsM_/s837/691.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="815" data-original-width="837" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFOU3atta-8i6f7QDZEwTtSokOU58VhjkP_yyBk9Ob1msDHPEpRmFNEIGhu93XiKwIBhvNIoA6zJ0UGnLN8OpILOJoygKe6ebuaVHLu8-Y3mcJGbCvY14nR0h8rQ0lI4Uph753UDKCKr-_hTUqOqfHzsId2sP63EHNe1XRR3BhJGpLD7gPpFifE8uvHsM_/s320/691.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>Protokollsutdraget med länkar till bilagor finns tillgängligt på internet (<a href="https://paatokset.hel.fi/fi/asia/hel-2021-011485?paatos=9bd0f36f-1c7d-47b1-920b-474db8e63b57&fbclid=IwAR3E94z9HwfvOLamX2wNEyd6SkB8QvPmr2plLyXPf3RwoubDtVfYuSMuXGg" target="_blank">här</a>). En av bilagorna har titeln <a href="https://ahjojulkaisu.hel.fi/1CE330B8-4868-C607-976F-8BDC96D00000.pdf?fbclid=IwAR1wsXvl8gE4eeeXJ-lQV_sXWSuNn4gtH9_zuTO3zT7gwiDwNpjspG6DjrU" target="_blank">"Vuorovaikutusraportti"</a>. Här hittar man även ett kort svar på - eller avfärdande av - min åsikt eller kommentar om att gränsen mellan Helsingfors och Vanda är oklar vid Österleden och att området för delgeneralplanen därmed inte är rätt definierad.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwl7-M73qeDi6sC1HRWE6uUOVZ7rlz-5zlD6adnO9kha8GUC34LK2Ci4tAPqfHgGfF19fIg1gpVqYZQ1YvUbO6LyzHRCczg3oSLrvDF6oWnQpaaR6GupmCnAYO05XXJd-4xO0wSnLYUWhLhamWZYUGzHaqK4Qty5YvR25GHUQutSkQ39dBXVIJZObpdNeh/s940/2411.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="362" data-original-width="940" height="123" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwl7-M73qeDi6sC1HRWE6uUOVZ7rlz-5zlD6adnO9kha8GUC34LK2Ci4tAPqfHgGfF19fIg1gpVqYZQ1YvUbO6LyzHRCczg3oSLrvDF6oWnQpaaR6GupmCnAYO05XXJd-4xO0wSnLYUWhLhamWZYUGzHaqK4Qty5YvR25GHUQutSkQ39dBXVIJZObpdNeh/s320/2411.PNG" width="320" /></a></div><br /><p>I svaret hänvisar man till ett <a href="https://drive.google.com/file/d/1ByK4MGyyCxduEK19x-KRpi53E6aQwmds/view?fbclid=IwAR2wG4MXwDKYqswWlN76hdSYd-LCR7EzM15WS2eggIOA_0x_qmBg-vEtzrk" target="_blank">brev</a> som i själva verket är daterat 19.3.2020 och vars avsändare är biträdande borgmästare Anni Sinnemäki. Brevet är ett svar på mitt kommuninvånarinitiativ om flyttning av gränsen mellan Helsingfors och Vanda. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2020/06/kommuninvanarinitiativet-nadde-inte.html">"Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020"</a>.)</p><p><br /></p><p>Till min åsikt hade jag för att ge den mera tyngd bifogat ett <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2020/07/klagomal-till-justitiekanslern-den-27.html">klagomål till Justitiekanslern</a> om att Helsingfors stadsstyrelse inte behandlat initiativen. Justitiekanslersämbetet torde fortfarande inte ha behandlat mitt klagomål och min gissning är att det helt har negligerats, fastän det var en berömd professor emeritus i juridik som rekommenderade mig att göra ett klagomål till JK. Mitt klagomål gällde inte tolkningen av kommunindelningen, utan att Helsingfors stad inte behandlat mina initiativ i stadsstyrelsen och därmed inte heller tillställt ministeriet mina framställningar.</p><p><br /></p><p>Den exakta avgränsningen av området för delgeneralplanen har knappast någon större praktisk betydelse för planeringen. Syftet med att lämna in en åsikt var liksom med initiativen till ändring av kommunindelningen mellan Vanda och Helsingfors att uppmärksamma om att flera instanser valt att negligera fatala brister i samband med statsrådets Sibbobeslut 2007. Det finns väldigt mycket att invända och diskutera om det beslutet och lagen kan ofta tolkas på olika sätt, men det borde vara ett solklart faktum att regeringen aldrig tagit något beslut om att överföra registerenheten för allmän väg 2:43, nuvarande 91-895-2-45 från Vanda till Helsingfors.</p><p><br /></p><p>Vad jag inte tidigare noterat är att mitt (senare) initiativ till ändring av kommunindelningen översatt till finska och stadens svar faktiskt finns tillgängligt på nätet i ett dokument med titeln <a href="https://dev.hel.fi/paatokset/media/att/f9/f9db15e891d34dc85ebca48f3857aa4f47131bb1.pdf" target="_blank">"Kunnan asukkaan aloitteet 1.7.-31.12.2019"</a>. (För säkerhets skull har jag laddat upp <a href="https://drive.google.com/file/d/1CGITLZYjyaLrRizZJL2EDrwlHhA3vxl8/view?usp=drive_link">backup</a>.) I dokumentet återges fyra invånarinitiativ och stadens svar på initiativen. I dokumentet är svaret till mitt initiativ dokumenterat 18.3.2023 och inte 19.3.2023 så som brevet som adresserats på svenska åt mig. Här kan jag därför nu återge mitt initiativ på finska:</p><p><br /></p><p><b></b></p><blockquote><p><b>3. Kunnan asukkaan aloite Helsingin ja Vantaan välisen kuntarajan siirtämisestä</b></p><p><b>Aloitteen sisältö:</b></p><p>Maanmittauslaitoksen kiinteistörekisterin ja kuntajakomateriaalin mukaan Helsingin ja Vantaan välinen raja on 1.1.2009 alkaen noudattanut Itäväylän (seututie 170) nykyistä, uutta linjausta, joka toteutettiin Vuosaaren satamaan vievän Satamatien rakentamisen yhteydessä. Uusi tielinjaus tuli valmiiksi noin vuotta ennen Helsingin ja kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen esityksiä Helsingin, Sipoon ja Vantaan välisen kuntajaon muuttamisesta. Näissä kahdessa esityksessä vuodelta 2006 ehdotus uudeksi Helsingin ja Vantaan väliseksi rajaksi noudattaa suurin piirtein Itäväylän vanhaa linjausta, joka kulkee hieman etelämpänä kuin nykyinen tie.</p><p>Valtioneuvoston päätöksessä kuntajaon muuttamisesta Helsingin, Vantaan ja Sipoon välillä vuodelta 2007 luetellaan ne kiinteistöt, jotka siirtyvät Helsingin puolelle kokonaan tai osittain. Päätöksessä mainitaan Vantaalta siirtyvien alueiden joukossa ”osa tiloista Harpas 6:71, Nikus 13:47 ja Westerkulla 18:0”. Päätöksestä ei käy ilmi, mitä tilojen tai kiinteistöyksiköiden osia siirtyminen koskee. Ilman karttaa on epäselvää, missä uusi raja kulkee niiden kiinteistöjen läpi, jotka siirtyvät vain osittain Helsingin puolelle. Kysymys kuuluu, määritelläänkö raja valmistelumateriaaliin sisältyneen sisäministeriön kartan vai nähtävillä olleen maanmittauslaitoksen kartan mukaisesti. Kummankin kartan mukaan Vantaan ja Helsingin välinen raja noudattaa Itäväylän vanhaa linjausta. Sipoon kunta korostaa valtioneuvoston päätöksestä korkeimpaan hallinto-oikeuteen tekemässään valituksessa, että päätös on epäselvä (muiden kiinteistöjen osalta) ja että se tulee tämän vuoksi mitätöidä.</p><p>Sisäministeriö liitti selvitykseensä kuntajakoa koskevasta valtioneuvoston päätöksestä korkeimpaan hallinto-oikeuteen tekemästään valituksesta uuden ja yksityiskohtaisen peruskarttapohjaisen kartan, joka noudatti maanmittauslaitoksen tulkintaa (korjaus) kuntajakoselvittäjän ehdotuksesta. Kartasta käy mitä selkeimmin ilmi, että raja kulkee sisäministeriön mukaan siinä, missä Itäväylä kulki aiemmin Vantaan läpi.</p></blockquote><p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkgDI3I4qJ3tRWinv9T3L22XSqOltPIaef6CfuW5QOcSmgDCEG-0hgGJKrhAxzTAAPUQGRVpJvXjExFXCb5JDzyOpwQMx5UP2kmHS9uwTxVs6aaE0GZVHJrWBXMeVxZVwYiWhC2Vf2j-WlBl2n3glGR4AUIp-PtFxyAf4EUylEJiUnU6op-isZrQEFzSgZ/s333/cd.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="276" data-original-width="333" height="265" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhkgDI3I4qJ3tRWinv9T3L22XSqOltPIaef6CfuW5QOcSmgDCEG-0hgGJKrhAxzTAAPUQGRVpJvXjExFXCb5JDzyOpwQMx5UP2kmHS9uwTxVs6aaE0GZVHJrWBXMeVxZVwYiWhC2Vf2j-WlBl2n3glGR4AUIp-PtFxyAf4EUylEJiUnU6op-isZrQEFzSgZ/s320/cd.png" width="320" /></a></div><br /><p> </p><blockquote><p>Korkein hallinto-oikeus ei anna päätöksessään päteviä perusteluja sille, että valtioneuvoston päätös rajasta olisi yksiselitteinen, mutta päätös on tulkittavissa niin, että korkein hallinto-oikeus asettuu sisäministeriön päätöstulkinnan taakse. Saman tulkinnan omaksui ensin myös Helsingin kaupunki, joka julkisti vuonna 2008 useita karttoja, joiden mukaan raja kulkee Itäväylän vanhan linjauksen kohdalla. Myös Helsingin kaupunginhallitus päätti kesäkuussa 2008 julistaa rakentamiskiellon alueelle, jonka raja noudattaa Itäväylän vanhaa linjausta. Saman vuoden huhtikuussa kaupunginhallitus päätti, että äänestysalueen 54G raja Vuosaaressa noudattaa Itäväylän vanhaa linjausta.</p></blockquote><blockquote><p>Uudenmaan maanmittaustoimiston paikkatietopäällikkö viestitti lokakuussa 2008 sähköpostiviestillä Vantaan kaupungin tilasto- ja tutkimusyksikölle, että uuden rajan paikkaa koskevasta valtioneuvoston päätöksestä oli päätetty poiketa:</p><p>”Vantaasta Helsinkiin siirrettävän ns. Vesterkullan kiilan alueen karttarajausta on tarkennettu.</p><p>Alkuperäisessä valtioneuvoston päätöksessä sekä päätöksen valmisteluaineistossa rajaus ja pinta-alatiedot perustuivat siihen, että Vantaan ja Helsingin välinen uusi kunnanraja muodostuu valtatien 170 (=Itäväylä) pohjoisreunaan niin että Itäväylän tiealue jää kaikilta osin Helsingin puolelle aina Sipoon kunnan (uudelle) rajalle asti. ...</p><p>Kun alueliitoksen lopullinen karttarajaus tehtiin, katsottiin, että alkuperäisen tarkoituksen mukainen ja teknisestikin tarkoituksenmukaisin rajaus syntyy siten, uusi kunnanraja muodostetaan hieman siirtyneen Itäväylän tiealueen pohjoisrajaan.”</p><p>Korjattu raja on jopa 1,4 km pitkä, vaikka pinta-alapoikkeama on vain 10 hehtaaria. Näistä kymmenestä hehtaarista kaksi kuului Westerkullan tilaan ja loput tielaitokselle.</p><p>Kameraalinen kuntajako on tosiasia ja sen vuoksi kuntajako ja kameraalinen jako poikkeavat toisistaan. Valtioneuvoston päätöksen mukaan lunastusyksikkö 2:8 maanteiden sijaintialueesta 895 siirtyy kokonaisuudessaan Helsinkiin, mutta yleisen tien rekisteriyksikköä 2:43 (nykyinen 91-895-2-45) ei mainita eikä sitä sen vuoksi voida katsoa siirretyksi Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Yleisen tien rekisteriyksikkö ei myöskään kuulu Helsinkiin siirrettävään alueeseen yhdelläkään virallisella tai kuntajakoselvittäjän kuntajakomuutosehdotuksen kanssa nähtäville asetetulla kartalla.</p><p>Kyseisenä ajankohtana maanmittauslaitoksella ei ollut myöskään valtuuksia muuttaa hallinnollista kuntajakoa vaan ainoastaan kameraalista jakoa.</p><p>Koska on epäselvää missä Helsingin ja Vantaan välinen raja kulkee, allekirjoittanut ehdottaa, että Helsingin ja Vantaan väliseen kuntajakoon tehdään muodollisesti uusi muutos, jossa Itäväylän kohdalla kulkeva raja merkitään siihen, missä sen tulisi kulkea sisäministeriön valtioneuvoston päätöksestä vuonna 2007 tekemän tulkinnan mukaan.</p><p>Rajanveto selkeyttämällä ehdotetun kuntajaon muutoksen voidaan nähdä täyttävän kuntarakennelain vaatimukset kuntarakenteen kehittämisestä (2 §) ja parantavan yhdyskuntarakenteen toimivuutta alueella. Kuntajaon muutos ei heikentäisi Helsinginkaupungin tai Vantaan kaupungin toimintakykyä eikä myöskään kaupunkien edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä ja rahoittamisesta.</p></blockquote><p></p><p><br /></p><p>I det ovannämnda dokumentet återges även svaret till mitt initiativ på finska:</p><p><br /></p><p></p><blockquote><p>Kiitos aloitteestanne! Viitaten vuosina 2018 ja 2019 lähettämiinne esityksiin Helsingin ja Vantaan välisen kuntarajan siirrosta, siirto ei tule vireille Helsingin kaupungissa, sillä kaupungilla ei ole toimivaltaa eikä tarvetta valtioneuvoston päätösten tai korkeimman hallinto-oikeuden lainvoimaisten tuomioiden avaamiseen.</p><p>Helsingin kaupungin ja Vantaan kaupungin välillä ei vallitse epäselvyyttä kuntarajasta.</p><p>Kiinteistöt ovat vuonna 2009 tapahtuneen kameraalisen lohkomisen jälkeen sijaintikuntansa kiinteistörekisterissä.</p><p>Uusimmasta esityksestänne antamassaan kannanotossa kaupunkiympäristön toimialan maaomaisuuden kehittäminen ja tontit -palvelu toteaa lisäksi seuraavaa:</p><p>"Alue, jota on ehdotettu siirrettäväksi Vantaan kaupunkiin, on esityksen tekijän mukaan noin 12 hehtaarin kokoinen alue, josta 10 hehtaaria on yleistä tiealuetta ja 2 hehtaaria yksityisomistuksessa olevaa peltomaata, ja joka muodostuu kolmesta yleisen tiealueen määräalasta ja yhdestä yksityisomistuksessa olevan kiinteistön määräalasta. Yleinen tiealue muodostuu suureksi osaksi Itäväylästä ja yhdistää Mellunmäen Östersundomiin, jotka kumpikin sijaitsevat Helsingissä.</p><p>Ehdotuksessa Östersundomin yhteiseksi yleiskaavaksi yleinen tiealue on merkitty katualueeksi, joka yhdistää kaksi aluetta Helsingissä. Alueen siirtäminen johtaisi siihen, että katualue kuuluisi Vantaan kaupunkiin runsaan kilometrin pituiselta matkalta. Vantaan kaupungilla olisi tuolloin vastuu täysin Vantaan kaupungin muun katuverkon ulkopuolella sijaitsevan katualueen hoidosta.</p><p>Alueen siirtäminen ei siis paranna yhdyskuntarakenteen toimivuutta alueella, joten ehdotus tulee hylätä perusteettomana.”</p></blockquote><p></p><p><br /></p><p>I svaret motsäges eller kommenteras inte mitt påstående om att den aktuella registerenheten för allmän väg i Statsrådets beslut inte (administrativt) överförts från Vanda till Helsingfors. Enligt gällande lag kunde lantmäteriverket lätt åtgärda sitt misstag, men det förutsätter att man medger att det begåtts ett misstag så att den kamerala indelningen kommit att avvika från den administrativa.</p><p><br /></p>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-80221272933222795272023-02-23T22:35:00.016+02:002023-02-24T15:20:34.639+02:00För att skapa ett starkt svenskspråkigt Sibbo. Den 23 februari 2023<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikVaKSLfUH3b3k9xiKavAkVgACSdx0SGC0wd_LJATTfUOZOZBpYzRkbczmfFl7DbtUSBQgzfBAu6FLfJTMs_NOEsoccT17i_xjQjFI_AjAZ63WMsNYJFpoByJ582f-AP3bfBUagCiigm2JwAkVqSgYYopzesW9TE5XEpIEEQ_6JSaTSAfGWu_ljc6vqg/s818/CL.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="811" data-original-width="818" height="317" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikVaKSLfUH3b3k9xiKavAkVgACSdx0SGC0wd_LJATTfUOZOZBpYzRkbczmfFl7DbtUSBQgzfBAu6FLfJTMs_NOEsoccT17i_xjQjFI_AjAZ63WMsNYJFpoByJ582f-AP3bfBUagCiigm2JwAkVqSgYYopzesW9TE5XEpIEEQ_6JSaTSAfGWu_ljc6vqg/s320/CL.JPG" width="320" /></a></div><br /><p></p><p>Hittade nyligen av en händelse en gammal text, som jag tror att jag inte har läst förut. <a href="https://suomenkuvalehti.fi/wp-content/uploads/sk/files/vanhat/library/attachments/H%C3%A4n.pdf" target="_blank">Suomen Kuvalehtis artikel</a> från 21.7 2006 innehåller några intressanta detaljer. Varför artikeln finns fritt tillgänglig på nätet har jag ingen aning om. I texten citeras Christel Liljeström om vad dåvarande kommunminister (och bostadsminister) <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-hannes-manninen-den-25-juli.html">Hannes Manninen</a> sagt:</p><p><br /></p><p></p><blockquote>”Manninen on sanonut, että Rkp:n pitää hyväksyä aluesiirto, jotta syntyy vahva ruotsinkielinen Sipoo.”</blockquote><p></p><p><br /></p><p>Liljeström fortsätter:</p><p><br /></p><p></p><blockquote>”Voi voi, ministeri! Se on niin täyttä paskaa, että en ymmärrä, miten ministeri voi päästää sellaista suustaan.”</blockquote><p></p><p><br /></p><p>Jag kan dock förklara hur Manninen kommit fram till sin slutsats. I inlägget <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/04/ilaskivis-forslag-den-29-mars-2007.html">"Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007"</a> har jag redogjort för hur kommunindelningsutredare <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/08/arkiverat-pekka-myllyniemi-den-6.html">Pekka Myllyniemi</a> i sin rapport hänvisar till utredningen "Valtioneuvoston kanslian 13.3.1989 kutsuman selvitysmiehen Ylipormestari Raimo Ilaskiven ehdotus Pääkaupunkiseudun rakentamisedellytysten ja erityisesti asuntotuotannon turvaamiseksi". Myllyniemi redogör dock för ett förslag som inte alls ingår i <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/06/arkiverat-raimo-ilaskivi-den-28-juni.html">Raimo Ilaskivi</a>s utredning eller officiella förslag, utan istället torde härröra sig från en text som man från Helsingfors stads sida briefat Myllyniemi med:</p><p><br /></p><p></p><blockquote><p>Avsikten är att den föreslagna områdesregleringen skall vara frivillig i enlighet med följande principer:</p><p>- till Vanda stad ansluts de områden mellan Ring III och Dickursby som i funktionellt hänseende hör dit och Vanda överlåter ett mindre område i Västersundom till Helsingfors stad. - från Sibbo kommun ansluts delar av södra Sibbo till Helsingfors stad. Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.</p><p></p></blockquote><p><br /></p><p>Det ovan citerade förslaget är alltså från år 1989. Den föreslagna "frivilligheten" var inte längre möjlig år 2006, vilket jag redogjort för i inlägget <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2013/08/sprakfraga.html">"Språkfrågan. Den 11 augusti 2013"</a>. Majoritetsspråket i Sibbo var numera finska, Sfp hade inte längre absolut majoritet i Sibbo kommunfullmäktige och även inom Sfp hade synen på språkets roll förändrats. Inspirerade av Ilaskivi torde ledningen för Helsingfors stad i förhandlingar med Manninen dock ha föreslagit att Sibbo formellt frivilligt kunde avstå från kommunens sydvästra del. Östra Nylands förbund och Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var fortfarande viktigt för Svenska folkpartiet, så man bedömde att det fanns förutsättningar att pressa Sfp och Sibbo. Dessutom var kommunstyrelseordförande Christel Liljeström ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse.</p><p><br /></p><p>I informella diskussioner eller påstådda förhandlingar mellan å ena sidan Helsingfors stadsdirektör <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-jussi-pajunen-den-27-juli.html">Jussi Pajunen</a> och stadsstyrelseordförande <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-jan-vapaavuori-den-28-juli.html">Jan Vapaavuori</a> och å andra sidan Sibbo kommundirektör Markku Luoma och kommunstyrelseordförande Liljeström föreslog man från Helsingfors sida att Sibbo "frivilligt" skulle gå med på att avstå ett område som i stora drag motsvarade det förslag som Myllyniemi senare lade fram som en "kompromiss". Om Sibbo inte frivilligt avstod från det förslagna området skulle Östra Nylands förbund slås samman med Nylands förbund. Från Helsingfors sida hotade man dessutom med att man genom en speciallag skulle inkorporera ett dubbelt så stort område, ifall kommunfullmäktige i Sibbo inte gick med på att avstå från det mindre området. Den formella frivilligheten var en förutsättning för att inkorporeringen skulle kunna ske utan att man skulle bryta mot den då gällande <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-kommunindelningslagen-den-1.html">kommunindelningslagen</a>.</p><p><br /></p><p>Kommunminister Manninen var medveten om hoten med vilka man skulle tvinga Sibbo att frivilligt avstå nuvarande Östersundom för att skapa ett "starkt svenskspråkigt Sibbo". I själva verket förutsatte taktiken att Manninen informerade Sfp om att han och hans parti Centern stödde förslaget på att flytta fram Helsingfors gräns ända till Sibbo å. Det språkpolitiska lockbetet eller hotet skapade föga överraskande en stark upprördhet inom övriga partier i Sibbo, speciellt då man från Helsingfors sida efter misslyckade förhandlingar med Sibbo och Sfp i offentligheten gick ut med att en "språkmur i öst" gjorde ändringen i kommunindelningen nödvändig.</p><p><br /></p>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-43889970754050640042022-01-24T22:26:00.009+02:002022-01-24T22:56:28.171+02:00Östra Nylands välfärdsområde. Den 24 januari 2022<p> </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg5lh1GPP_1B_6Og6LMi1Tb_uCCjHG2XEsg92F0XddVNyegFKJllu8GTZhZ1_yYw6dYpcTSzZUl04vaCU4SJHIDe1TjPsdiXtHU9R0Zzt1797-i_CjO3FcSVC11b72SSuJ5aqy4Kqv3V_aU-yonIx1iUArsu7TeXrdTPhMAzrxd6IFki-XQ_LK0H5gWTA=s953" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="345" data-original-width="953" height="116" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEg5lh1GPP_1B_6Og6LMi1Tb_uCCjHG2XEsg92F0XddVNyegFKJllu8GTZhZ1_yYw6dYpcTSzZUl04vaCU4SJHIDe1TjPsdiXtHU9R0Zzt1797-i_CjO3FcSVC11b72SSuJ5aqy4Kqv3V_aU-yonIx1iUArsu7TeXrdTPhMAzrxd6IFki-XQ_LK0H5gWTA=s320" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">HS</td></tr></tbody></table><br /><p></p><p>Östra Nyland är tillbaka. Östra Nylands välfärdsområde är visserligen inte det samma som Östra Nylands förbund, vars rötter fanns i Östra Nylands regionplaneringsförbund. Regionplaneringen hör inte till välfärdsområdenas uppgifter, utan sköts fortfarande av landskapsförbunden. Resultatet i välfärdsområdesvalet visar lika väl hur viktigt det östnyländska landskapsförbundet var för Svenska folkpartiet. I Finland finns efter välfärdsområdesvalet två gula områden på kartan där Sfp är det största partiet: Österbotten och Östnyland.</p><p>Östra Nylands förbund slogs i samband med inkorporeringen av Östersundom samman med Nylands förbund. I sin skandalomsusade rapport "Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä" argumenterade kommunindelningsutredaren <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/08/arkiverat-pekka-myllyniemi-den-6.html">Pekka Myllyniemi</a> för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden med bl.a. motiveringen <i><a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/04/ruotsinkielisten-aseman.html">"Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen"</a></i>. I klartext var argumentet att de svenskspråkigas maktposition skulle försvagas.</p><p><br /></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgJOgukjVPkRHHkK8SQcLiqJvMAtDnwLseqkrQOR5_bjVFOJtSS31hE0iVTiAGGsOAzdTfSz0t3bsfix427CqAoj9KdwdbxyXPJvLfZ2TN5dK_NB3NZP8Ru9qGAA8_QOWFmWWgwtKTLlCVZAiS7Rqa2HZL4IQFnO7K2Vnj7poXpA-Binihp51fOlgsFOQ=s996" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="656" data-original-width="996" height="211" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgJOgukjVPkRHHkK8SQcLiqJvMAtDnwLseqkrQOR5_bjVFOJtSS31hE0iVTiAGGsOAzdTfSz0t3bsfix427CqAoj9KdwdbxyXPJvLfZ2TN5dK_NB3NZP8Ru9qGAA8_QOWFmWWgwtKTLlCVZAiS7Rqa2HZL4IQFnO7K2Vnj7poXpA-Binihp51fOlgsFOQ=s320" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">HS</td></tr></tbody></table><br /><p>Som en följd av initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo med Helsingfors beslöt ett splittrat Sibbo självmant att lämna Östra Nylands förbund, vilket i sin tur ledde till att landskapsförbundet upplöstes och gick upp i Nylands förbund. Helsingfors hade krävt en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden, men var egentligen bara ute efter Östersundom. Eftersom Östra Nylands förbund var så viktigt för Sfp, passade ledningen för Helsingfors på att försöka utpressa Sibbos kommunstyrelseordförande Christel Liljeström, som var ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2013/08/sprakfraga.html">"Språkfrågan. Den 11 augusti 2013"</a>.) Om Sibbo inte juridiskt sett frivilligt avstod Östersundom till Helsingfors, så skulle Helsingfors bl.a. kräva en sammanslagning av landskapsförbunden. Utpressningsförsöket misslyckades, varmed det inte fanns några förutsättningar för en "frivillig" inkorporering. Därmed kunde inte heller inkorporeringen, som centerministrarna i regeringen Vanhanen I utlovat åt Helsingfors, ske i enlighet med den rådande kommunindelningslagen. Resultatet blev en process som inte tål dagsljus.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p></p>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-5661062819871804562021-10-18T21:49:00.004+03:002023-12-27T16:43:25.363+02:00Coverup. Den 18 oktober 2021<p>Det har gått över ett år sedan jag lämnade in ett <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2020/07/klagomal-till-justitiekanslern-den-27.html">klagomål till justitiekanslern</a> med anledning av att mina initiativ till ändring av kommunindelningen inte nått Helsingfors stadsstyrelse (se <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2020/06/kommuninvanarinitiativet-nadde-inte.html">"Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020"</a>). Min gissning är att initiativet skulle ha haft större chanser att nå stadsstyrelsen efter att Helsingfors fått en ny borgmästare, eftersom det är borgmästaren som ansvarar för föredragningslistan. Kanske ökar bytet av borgmästare även sannolikheten för att justitiekanslern på riktigt behandlar mitt klagomål. Enligt information på justitiekanslersämbetets webbsidor är målsättningen "att inkomna klagomål undersöks och avgörs inom en tidsperiod på ett år". </p><p><br /></p><p>Även om smittspridningen av corona just nu är större i Finland än i flera andra europeiska länder har Finland på flera sätt klarat sig relativt bra genom pandemin. Till detta finns flera förklaringar, men en viktig förklaring torde vara det höga förtroendet för myndigheter och etablerade massmedier. Vi har i Finland långt klarat oss med rekommendationer och medborgarnas grundläggande friheter och rättigheter har inte i högre grad behövt begränsas för att förhindra en överbelastning av sjukvården.</p><p><br /></p><p>De som följt med denna blogg torde ha insett att förtroendet för finska myndigheter inte alltid är så motiverat. I Finland förekommer en strukturell <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/04/korruption-den-21-maj-2008.html">korruption</a> där deltagande i mygel belönas och kan gynna karriären. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2010/06/opportunism-den-13-junin-2010.html">"Opportunism. Den 13 juni 2010"</a>.) Det kan vara bra att inte vara naiv på den punkten, men förtroendet för myndigheterna är ändå någonting som jag anser vara värt att slå vakt om. Ville jag vara synisk, så kunde jag i machiavellisk anda hävda att det viktigaste är att myndigheternas agerande ser ut att vara lagligt eller berättigat - även då det inte är det. Här kunde en okritisk media och informatörer som är skickliga på att sprida dimridåer vara till hjälp. Jag vill ändå tro att nyckeln till förtroende tvärtom är öppenhet, <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2011/12/maktfordelning-kontra-folksuverenitet.html">maktfördelning</a> och oberoende medier. Myndigheterna måste förtjäna medborgarnas förtroende.</p><p><br /></p><p>Misstro mot myndigheter och etablerade massmedier skapar en grogrund för konspirationsteorier. Under pandemin har det skrivits mycket om konspirationsteorier, kanske obefogat mycket. En del av de omskrivna konspirationsteorierna handlar om vaccin mot SARS-CoV-2 och virusets ursprung. Jag har även själv på <a href="http://ralfwadenstrom.blogspot.com/">min andra blogg</a> skrivit om konspirationsteorier (se speciellt <a href="Konspirationsteoriernas år 2020">"Konspirationsteoriernas år 2020"</a>) och intresserat mig för både konspirationer i sig och konspirationsteorier. Själv tror jag inte på några egentliga konspirationer då det gäller coronan, men det är uppenbart att de kinesiska myndigheterna täckt igen spår som kunde hjälpa oss att hitta virusets ursprung. Inte heller fallet Sibbo handlar om någon egentlig konspiration, utan snarare om vad som på engelska kunde kallas <i>coverup</i>.</p><p><br /></p><p>Konspirationer torde vara ovanliga och det är orimligt att tänka sig att några konspirationer i högre grad styr världens gång. Däremot finns det ofta ett behov av att dölja verkliga avsikter och motiv. Politiker begår dessutom misstag, som de efter förmåga försöker dölja. Mycket förenklat kan man säga att fallet Sibbo handlar om en överenskommelse om att informellt koppla ihop <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-kommunreformen-den-24-juli.html">kommunreformen</a> KSSR (Paras) med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Inkorporeringen kunde ha förverkligats enligt rådande kommunindelningslag, om man lyckats pressa Sfp och beslutsfattarna i Sibbo att formellt frivilligt gå med på en ändring i kommunindelningen. Planen misslyckades och ledande politiker med <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/08/arkiverat-matti-vanhanen-den-3-augusti.html">Matti Vanhanen</a>, <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-hannes-manninen-den-25-juli.html">Hannes Manninen</a>, <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-jussi-pajunen-den-27-juli.html">Jussi Pajunen</a> och <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/07/arkiverat-jan-vapaavuori-den-28-juli.html">Jan Vapaavuori</a> i spetsen behövde täckmantlar och dimridåer för att täcka igen spåren och dölja den uppenbara kopplingen.</p><p><br /></p><p><br /></p>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-78413394700628675022021-06-12T17:53:00.003+03:002023-12-27T16:38:46.017+02:00Ingen gemensam generalplan för Östersundom. Den 12 juni 2021<p>Det har snart gått ett år sedan jag skrev det senaste blogginlägget om Fallet Sibbo. Att inga nya inlägg publicerats beror inte på att det inte skulle ha hänt någonting relevant, utan på att jag inte tagit mig tid att skriva. På sociala medier (<a href="http://www.facebook.com/FalletSibbo">Facebook</a> och <a href="https://twitter.com/FalletSibbo">Twitter</a>) har jag regelbundet gjort uppdateringar och delat länkar till nyhetstexter. De senaste inläggen har handlat om mina initiativ till ändring i kommunindelningen, genom vilka jag försökt lyfta fram oklarheten i var den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda går. Eftersom ärendet inte nådde stadsstyrelsen i Helsingfors (se <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2020/06/kommuninvanarinitiativet-nadde-inte.html">"Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020"</a>) gjorde jag i juli ett <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2020/07/klagomal-till-justitiekanslern-den-27.html">klagomål till justitiekanslern</a>, men justitiekanslersämbetet har inte hört av sig. Däremot uppmärksammade Sipoon Sanomat klagomålet i augusti.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://1.bp.blogspot.com/-poZrNAR6BoQ/YL9pNqJzWnI/AAAAAAAAKsM/3IU-6FNg8H4DfqW-D7rrifMfaC3PNuYyACLcBGAsYHQ/s677/ep%25C3%25A4s.PNG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="473" data-original-width="677" height="280" src="https://1.bp.blogspot.com/-poZrNAR6BoQ/YL9pNqJzWnI/AAAAAAAAKsM/3IU-6FNg8H4DfqW-D7rrifMfaC3PNuYyACLcBGAsYHQ/w400-h280/ep%25C3%25A4s.PNG" width="400" /></a></div><br /><p>Årets hittills största nyhet gällande Östersundom kom den 10 maj, då högsta förvaltningsdomstolen publicerade sitt <a href="https://www.kho.fi/sv/index/beslut/arsboksbeslut/1620285558369.html?fbclid=IwAR0z-v1X_AepFhBIDy96kJzVmbNDDNs8mjoufkIucyYmqpV2tWmYBD-Ga0U" target="_blank">beslut</a> att förkasta den gemensamma generalplanen för Östersundom. Redan i slutet av december trodde medier kunna berätta att beslutet kommer "snart", men det dröjde alltså till maj. Samma dag publicerade HFD även beslutet att förkasta besvären mot etapplandskapsplanen för <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2015/05/ostersundomomradet.html">"Östersundomområdet"</a>, som i detta sammanhang sträcker sig ända till Sibbo å. I arbetet med den <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2010/08/gemensam-generalplan.html">gemensamma generalplanen</a> för Östersundom borde man ha följt landskapsplanen, men en ursprunglig idé med en gemensam landskapsplan för delar av Helsingfors, Vanda och Sibbo var att skynda på planeringen. I verkligheten förefaller landskapsplanen långt följa utkasten till generalplan, men nu kommer generalplanen att vara färdig långt efter landskapsplanen. Det återstår att se om man ännu försöker med en för de tre kommunerna gemensam generalplan och om Sibbo är intresserat av ett fortsatt samarbete. I artikeln <a href="https://kommuntorget.fi/juridik-upphandling/christel-liljestrom-man-kan-inte-bara-komma-och-ta-av-grannen/?fbclid=IwAR3EN1k_Gz7Bf9w3x1WRqn1D-W-SJZSpuzI-p5fiwmkvDhkC4uk0t4EBbnU" target="_blank">"Christel Liljeström: Man kan inte bara komma och ta av grannen"</a> på Kommuntorget.fi uttrycker Christel Liljeström enligt följande:</p><p><br /></p><p></p><blockquote>Först tvingades vi ge Helsingfors ett stort markområde och senare även planera det tillsammans med Vanda som också har gräns med Helsingfors. Det gjorde vi med långa tänder, men vi gjorde det. Det hela var ett fult politiskt spel.</blockquote><p><br /></p><p>En allmän slutsats från HFD:s beslut angående generalplanen är att man måste frångå planerna på en metroförbindelse till Östersundom. Förlängningen av östmetron har länge sett osannolik och orealistisk ut, men nu måste och får Helsingfors bryta löftet om en metrolinje. Det gör att annekteringen helt förlorar sin legitimitet, om den någonsin uppfattats som legitim. Nu säger man i Helsingfors att det kan ta flera årtionden innan man börjar bygga. För femton år sedan var det så bråttom att Helsingfors stadsfullmäktige - enligt motiveringarna - måste ta beslutet om ett initiativ till ändring i kommunindelningen i brådskande ordning.</p><p><br /></p><p>Förkastandet av generalplanen har rent av aktualisera frågan om Östersundom borde lämnas tillbaka till Sibbo. Åtminstone publicerade svenska Yle den 17 maj en text med rubriken <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10000546?fbclid=IwAR1LJnqArbalyPvA04lKRyFgQPtjzHDtB8gKDLyuoiRUNg2clzecweeoqTU">"Sibbobo vill ha tillbaka Östersundom, Helsingforspolitiker skakar på huvudet"</a>. Det är inte sagt att Östersundomborna vill byta hemkommun en andra gång, men Östersundomföreningen som representerar invånarna i Östersundom är ändå inte nådiga i sin kritik av Helsingfors. I en artikel med rubriken <a href="https://www.rakennuslehti.fi/2021/06/ostersundom-seura-vaatii-rakennusoikeuksia-kaavan-tyrmays-palautti-kaiken-lahtoruutuun/?fbclid=IwAR1EE9ny4k822fFQ_8c8pF5anfFw5i_pG_5xMJwQIIl1IXLefuqLh2VRssU" target="_blank">"Östersundom-seura vaatii rakennusoikeuksia – kaavan tyrmäys palautti kaiken lähtöruutuun"</a>, som publicerades av Rakennuslehti den 112 juni, kan man läsa följande:</p><p><br /></p><p></p><blockquote><p>Östersundom-seuran mukaan kuntarakennelain edellytykset eivät ole liitoksessa toteutuneet, sillä alue asetettiin yhteensä 15 vuoden rakennuskieltoon. Seuran mukaan asukkaiden ja yritysten tulevaisuudennäkymät ovat epävarmat ja terveys-, koulu- ja päiväkotipalvelut ovat huomattavasti heikentyneet.</p><p>Seura vaatii tiedotteessaan alueen rakennuskiellosta kärsineiden asukkaiden kiinteistöille rakennusoikeuksia alueen elinvoimaisuuden ja kiinteistöjen arvon palauttamiseksi.</p><p>Yleiskaavan kaaduttua uuden yleiskaavan laatiminen on seuran mukaan aloitettava lähes alusta. Östersundom-seura arvioi, että aloittaminen tulee ilmeisesti siirtymään, sillä seuran tietojen mukaan Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto aikoo siirtää suunnitteluresurssejaan ja asuntotuotantoaan muualle. </p></blockquote><p></p><p></p>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-32041215020620275132020-07-27T19:47:00.001+03:002020-07-28T09:12:09.678+03:00Klagomål till Justitiekanslern. Den 27 juli 2020<div dir="ltr" style="background-color: color:#f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
KLAGOMÅL TILL JUSTITIEKANSLERN</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Föremål för klagomålet:</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Helsingfors stad samt indirekt Nylands lantmäteribyrå</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color:#f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Förfarande och beslut som klagomålet gäller:</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Behandlingen av kommunmedlems framställning om överföring av en del av kommunen till en annan kommun. Gäller två separata framställningar från 2018 respektive 2019, men de har behandlats som samma ärende HEL 2018-007438 T 00 00 00. Svaren har daterats 18.10.2018 respektive 19.3.2020.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Klagomålsärendet:</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Enligt kommunstrukturlagen 11 § moment 2 ska kommunstyrelsen tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen togs emot. Framställningarna har dess värre inte nått kommunstyrelsen i Helsingfors, utan har "behandlats" av stadens tjänstemän.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color:#f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
I svaret på den första framställningen hävdas det att gränsen som föreslås inte är aktuella, eftersom gränsen mellan städerna (Helsingfors och Vanda) redan nu är dragen på det ställe som föreslås i framställningen. Förslaget motsvarar visserligen den kamerala indelningen, men skiljer sig från inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda från 2007, där registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) inte omnämns bland de fastigheter och registerenheter som (administrativt) skall överföras från Helsingfors till Vanda.<br />
<br />
I den senare framställningen utgår jag hypotetiskt ifrån att den administrativa kommunindelningen kan anses sammanfalla med den kamerala indelningen och det föreslås således att kommunindelningen ändras så att den motsvarar (inrikesministeriets tolkning av) statsrådets beslut och att 10 hektar överförs tillbaka från Helsingfors till Vanda för att kommungränsen skall vara entydig. I sitt svar till den senare framställningen citerar biträdande borgmästare Anni Sinnemäki stadsmiljösektorns tjänst utveckling av markegendomen och tomter, som i ett ställningstagandet konstaterar att "En överflyttning av området förbättrar alltså inte samhällsstrukturens funktionsduglighet i området och bör därigenom förkastas som grundlöst.” Det är dock inte stadens och än mindre de kommunala tjänstemännens uppgift att avgöra huruvida framställningen uppfyller de subjektiva förutsättningar för en ändring i kommunindelningen som definieras i kommunstrukturlagen.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Till saken hör att Nylands lantmäteribyrå torde ha begått ett misstag år 2008 då man ansåg att gränsen genom Westerkulla gårds fastighet var öppen för tolkning, fastän Högsta förvaltningsdomstolen i sitt avgörande förkastade Sibbo kommuns besvär där en av besvärsgrunderna var att statsrådets beslut var oklart. Det finns skäl att misstänka att stadens tjänstemän har valt att inte föra framställningen till stadsstyrelsen för att man vill dölja fel som begåtts för över ett årtionde sedan.</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Är ärendet anhängigt och sökande av ändring:</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color:#f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
<br /></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
Bilagor:</div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
form_uploads/Klagomalsblankett/<a href="https://drive.google.com/file/d/1bokcmu8PiOjYKBnTx30Ni5x9rQEkl-6E/view?usp=sharing">framställning_2018_27da05f9c5.pdf</a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
form_uploads/Klagomalsblankett/<a href="https://drive.google.com/file/d/1ZRPiy1jJYatDjiFuvVI9VJyJxhkYewlL/view?usp=sharing">svar_okt_18_27da05f9c5.pdf</a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color:#f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
form_uploads/Klagomalsblankett/<a href="https://drive.google.com/file/d/1ntTLJW8Ds748AE5vvJ4dAURfL10KUk4N/view?usp=sharing">framställning_2019_27da05f9c5.pdf</a></div>
<div dir="ltr" style="background-color: color: #f0c5c5; font-family: "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 13px;">
form_uploads/Klagomalsblankett/<a href="https://drive.google.com/file/d/1NvfxeTyd2Ru34Ku6kRVV9a77QZeHq7gz/view?usp=sharing">svar_mars_20_27da05f9c5.pdf</a></div>
Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-42188575333484557392020-06-09T14:32:00.004+03:002023-12-27T15:17:27.029+02:00Kommuninvånarinitiativet nådde inte stadsstyrelsen. Den 9 juni 2020<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-7LgO2LyGbFU/Xt9PjjU7ybI/AAAAAAAAKlI/s8DN85-QZEQjK1k-PRKgvP6XRSoKyWj-gCLcBGAsYHQ/s1600/sinnem%25C3%25A4ki.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="1600" height="155" src="https://1.bp.blogspot.com/-7LgO2LyGbFU/Xt9PjjU7ybI/AAAAAAAAKlI/s8DN85-QZEQjK1k-PRKgvP6XRSoKyWj-gCLcBGAsYHQ/s320/sinnem%25C3%25A4ki.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Mitt under den värsta coronaepidemin eller -krisen fick jag den 26 mars ett e-postmeddelande från Helsingfors stad. Sent omsider hade Helsingfors biträdande borgmästare Anni Sinnemäki i ett <a href="https://drive.google.com/file/d/1ByK4MGyyCxduEK19x-KRpi53E6aQwmds/view?fbclid=IwAR1JWnwgtTF8j7MraMZ74EekQhNqmBEI8lYaCylCnuoKVWxQTK3AKvinvxM">dokument</a> daterat 19.3.2020 svarat på <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2019/07/">min framställning</a> till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors och Vanda från den 19 juli 2019. Enligt <a href="https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20091698#L3P11" target="_blank">11 §</a> moment 2 i kommunstrukturlagen ska kommunstyrelsen "tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen togs emot." Helsingfors stadsstyrelse har tydligen inte tillställt ministeriet framställningen och då har det kanske ingen betydelse att svaret dröjde över ett halvt år. I själva verket har stadsstyrelsen i Helsingfors inte kunnat vidarebefordra min framställning, eftersom den aldrig nått statsstyrelsen. Paragraf 11 i kommunstrukturlagen lyder i sin helhet enligt följande:</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<blockquote class="tr_bq" style="clear: both;">
En framställning om att en del av en kommun ska överföras till en annan kommun kan göras av fullmäktige i en kommun som berörs av ändringen, av kommunernas fullmäktige gemensamt, av en kommunmedlem eller av ministeriet. Kommunens eller kommunernas framställning ska lämnas till ministeriet.</blockquote>
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="clear: both;">
En kommunmedlem lämnar sin framställning till kommunstyrelsen i den egna kommunen, som ska inhämta utlåtanden om framställningen av fullmäktige i alla kommuner som berörs av ändringen. Av utlåtandet ska framgå kommunens ståndpunkt till ändringen jämte motivering. Kommunstyrelsen ska tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen togs emot. Om en kommunmedlems framställning till väsentliga delar är likadan som en framställning som nyligen behandlats i kommunerna, kan kommunstyrelsen tillställa ministeriet framställningen direkt utan utlåtanden av de andra kommunerna som berörs av ändringen.</blockquote>
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="clear: both;">
Ministeriet kan inleda överföringen av en del av en kommun till en annan kommun genom att bestämma att en särskild kommunindelningsutredning enligt 4 kap. ska genomföras.</blockquote>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Igen har ärendet stoppats utan att nå stadsstyrelsen, men denna gång har ärendet ändå nått biträdande borgmästaren, som skulle ha haft formella möjligheter att föra ärendet till stadsstyrelsen. Med vilken rätt hon inte gjort det är för mig oklart. Om hon handlat lagligt kan vilken av kommuninvånare gjord framställning till ändringen av kommunindelningen som helst stoppas av stadens tjänstemän. På detta finns det kanske inga prejudikat, men jag skulle vara intresserad att pröva detta rättsligt. Är det någon som har förslag på en advokat eller en ombudsman som jag kunde vända mig till i detta ärende?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det är inte stadens tjänstemän eller ens stadsstyrelsen som ska ta ställning till om en framställning uppfyller kommunstrukturlagens krav. Det är finansministeriets och i sista hand regeringens uppgift. Nu har tjänstemännen på Helsingfors stad låtit "stadsmiljösektorns tjänst utveckling av markegendomen och tomter" ta ställning till om förslaget uppfyller förutsättningarna som definieras i <a href="https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20091698#L1P4" target="_blank">4 §</a> i kommunstrukturlagen.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Min framställning har registrerats som ärende nummer HEL 2018-007438 T 00 00 00 vilket är det samma som min tidigare framställning registrerades med. Ändå är förslaget i den nya framställningen ett helt annat än i <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2018/10/framstallning-om-andring-i.html">den första framställningen</a> från den 28 oktober 2018. Det gemensamma i framställningarna är att jag framhåller att den rådande tolkningen av kommunindelningen strider mot statsrådets beslut från år 2007. Det borde inte vara en tolkningsfråga, då registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) inte omnämns bland de fastigheter som helt eller delvis ska överföras från Vanda till Helsingfors. Detta är ett faktum som är lätt att kontrollera och som inte kan bestridas. I svaret från mars omnämns inte denna fråga, utan istället förkastas min framställning på funktionella grunder: </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<blockquote class="tr_bq" style="clear: both;">
I förslaget till gemensam generalplan för Östersundom är det allmänna vägområdet anvisat till gatuområde, som förbinder två områden inom Helsingfors. En överflyttning av området skulle föranleda att gatuområdet skulle tillhöra Vanda stad på en sträcka på dryga 1 kilometer. Vanda stad skulle då ha ansvaret för skötseln av ett gatuområde som ligger helt avskilt från det övriga gatunätet i Vanda stad.</blockquote>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
Jo det var liknande skäl som fick chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå Mauri Asmundela att år 2008 avvika från statsrådets beslut var exakt gränsen mellan Helsingfors och Vanda skulle gå. (Se <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2008/12/lantmateriverket-begar-fel-den-21.html">"Lantmäteriverket begår fel. Den 21 december 2008"</a>.) Eftersom det i statsrådets beslut inte definierades till vilka delar Westerkulla gårds fastighet skulle överföras såg man på lantmäteribyrån en möjlighet att omtolka gränsen så att den följde Österledens nuvarande dragning. Vad man inte noterat var att HFD i sitt avgörande (felaktigt) hävdade att gränsbeslutet var entydigt, vilket det naturligtvis måste vara och att registerenheten för allmän väg där Österleden numera gick inte alls omnämndes i beslutet.</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-mEULxQpUYnk/Xt9yF-2E2uI/AAAAAAAAKlU/9yKnlUHa4G8M2n-hmhOuEzuIe8ige0KdgCLcBGAsYHQ/s1600/170.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="265" data-original-width="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-mEULxQpUYnk/Xt9yF-2E2uI/AAAAAAAAKlU/9yKnlUHa4G8M2n-hmhOuEzuIe8ige0KdgCLcBGAsYHQ/s1600/170.png" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both;">
I min framställning från 2018 föreslår jag att gränsen ska gå just så som den nu gå enligt den allmänna men felaktiga tolkningen. Det är juridiskt möjligt att en fastighet eller registerenhet som tillhör ett område som enligt den administrativa kommunindelningen tillhör en kommun kameralt registrerats i en annan kommun. I detta fall borde antigen kommunindelningen eller den kamerala indelningen ändras, men lantmäteriverket hade år 2008 inga juridiska rättigheter att ändra på kommunindelningen utan bara att ändra på registreringen av fastigheter. Som svar på min första framställning fick jag att mit förslag är obefogat eftersom det motsvarar den nuvarande kommunindelningen. Därför gjorde jag ett nytt "kommuninvånarinitiativ", som naturligtvis inte skulle stödas av Helsingfors, men som blottar att det är oklart var gränsen egentligen går.</div>
<div class="separator" style="clear: both;">
<br /></div>
Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-27620645613334048082019-07-19T09:56:00.001+03:002019-07-19T09:59:02.404+03:00Ännu en ny framställning. Den 19 juli 2019Sedan januari har jag inte publicerat ett enda inlägg på denna blogg. Däremot har jag regelbundet gjort uppdateringar om fallet Sibbo på <a href="https://www.facebook.com/FalletSibbo/">Facebook</a> och <a href="https://twitter.com/FalletSibbo">Twitter</a>. Idag har jag till Helsingfors stads registratur sänt en ny framställning om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo. Förslaget är det samma som det obehandlade förslaget från november ifjol (se <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2018/11/ny-framstallning-om-andring-i.html">"Ny framställning om ändring i kommunindelningen. Den 25 november 2018"</a> och <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2019/01/stadskansliet-svarar-den-27-januari-2019.html">"Stadskansliet svarar. Den 27 januari 2019"</a>), men texten är kortare och mera konventionell. Jag återger förslaget i sin helhet nedan:<br />
<br />
<br />
Till Helsingfors stadsstyrelse<br />
<br />
<b>Framställning om ändring i kommunindelningen mellan</b><br />
<b>Helsingfors stad och Vanda stad</b><br />
<br />
Enligt lantmäteriverkets fastighetsregister och kommunindelningsmaterial följer gränsen mellan Helsingfors och Vanda sedan den 1 januari 2009 den nuvarande, nya sträckningen för Österleden (regionalväg 170), som byggdes i samband med byggandet av Hamnvägen till Nordsjö hamn. Den nya vägsträckningen blev klar omkring ett år före Helsingfors och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställningar till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. I dessa två framställningar från år 2006 följer förslaget till ny gräns mellan Helsingfors och Vanda i grova drag den gamla dragningen för Österleden, som går något längre söderut än den nuvarande vägen.<br />
<br />
I statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo från år 2007 uppräknas de fastigheter som helt eller delvis överförs till Helsingfors. I beslutet nämns bland områden som skall överföras från Vanda ”en del av lägenheterna Harpas 6:71, Nikus 13:47 och Westerkulla 18:0”. Vilken del av lägenheterna eller enheterna av fastigheter som skall överföras framgår inte ur beslutet. Utan en karta är det oklart var den nya gränsen går genom de fastigheter som endast delvis överförs till Helsingfors. Frågan var om det är inrikesministeriets karta, som ingick i beredningsmaterialet, eller lantmäteriverkets karta, som var framlagd till påseende, som definierar gränsen. Enligt båda dessa kartor går gränsen mellan Vanda och Helsingfors enligt Österledens gamla sträckning. I sitt besvär till högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets beslut hävdar Sibbo kommun att beslutet är oklart (för andra fastigheters del) och därför bör ogiltigförklaras.<br />
<br />
I sin förklaring till besvären till Högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen bifogade inrikesministeriet en ny detaljerad karta på grundkartsbotten med lantmäteriverkets tolkning (korrigering) av kommunindelningsutredarens förslag. Ur kartan framgår det med största tydlighet att gränsen enligt inrikesministeriet skulle gå där Österleden tidigare gick genom Vanda.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-73OX23oS5o0/XTFpgyOtpLI/AAAAAAAAKfc/wxacAyyiK3YhMiE3bWisOwPb62YGcc7fgCLcBGAs/s1600/170.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="265" data-original-width="320" src="https://1.bp.blogspot.com/-73OX23oS5o0/XTFpgyOtpLI/AAAAAAAAKfc/wxacAyyiK3YhMiE3bWisOwPb62YGcc7fgCLcBGAs/s1600/170.png" /></a></div>
<br />
I sitt avgörande kommer Högsta förvaltningsdomstolen inte med en giltig motivering till att statsrådets gränsbeslut skulle vara entydigt, men man kan tolka avgörandet så att HFD ställer sig bakom inrikesministeriets tolkning av beslutet. Denna tolkning antog först även Helsingfors stad, som under år 2008 publicerade flera kartor enligt vilken gränsen skulle gå enligt Österledens gamla sträckning. Bl.a. tog statsstyrelsen i Helsingfors i juni 2008 ett beslut om att utlysa byggförbud i ett område vars gräns går längs Österledens gamla sträckning. I april samma år beslöt stadsstyrelsen att gränsen för röstningsområdet 54G i Nordsjö skulle följa Österledens gamla sträckning.<br />
<br />
I ett e-postmeddelande till enheten statistik och forskning vid Vanda stad meddelade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå i oktober 2008 att man beslutit att avvika från statsrådets beslut om var den nya gränsen skall gå:<br />
<br />
”Vantaasta Helsinkiin siirrettävän ns. Vesterkullan kiilan alueen karttarajausta on tarkennettu. Alkuperäisessä valtioneuvoston päätöksessä sekä päätöksen valmisteluaineistossa rajaus ja pinta-alatiedot perustuivat siihen, että Vantaan ja Helsingin välinen uusi kunnanraja muodostuu valtatien 170 (=Itäväylä) pohjoisreunaan niin että Itäväylän tiealue jää kaikilta osin Helsingin puolelle aina Sipoon kunnan (uudelle) rajalle asti. ...<br />
Kun alueliitoksen lopullinen karttarajaus tehtiin, katsottiin, että alkuperäisen tarkoituksen mukainen ja teknisestikin tarkoituksenmukaisin rajaus syntyy siten, uusi kunnanraja muodostetaan hieman siirtyneen Itäväylän tiealueen pohjoisrajaan.”<br />
<br />
Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, fastän avvikelsen vad arealen beträffar endast är 10 hektar. Av dessa 10 hektar hörde 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket.<br />
<br />
Den kamerala kommunindelningen är ett faktum och således har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. I statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors, men registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) omnämns inte och kan därför inte anses ha överförts till Helsingfors via Statsrådets beslut. Registerenheten för allmän väg finns inte heller med i området som skall överföras till Helsingfors på en enda officiell eller till påseende framställd karta med kommunindelningsutredarens förslag till ändring i kommunindelningen. Vid den aktuella tidpunkten hade lantmäteriverket inte heller befogenheter att ändra den administrativa kommunindelningen, utan endast den kamerala.<br />
<br />
Eftersom det är oklart var gränsen mellan Helsingfors och Vanda går föreslår undertecknad att det formellt görs en ny ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad, så att gränsen vid Österleden går där den skulle gå enligt inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut från år 2007.<br />
<br />
Genom att klargöra gränsdragningen kan den föreslagna ändringen i kommunindelningen anses uppfylla kommunstrukturlagens krav på utvecklingen av kommunstrukturen (2 §) samt förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Ändringen i kommunindelningen skulle inte försämra funktionsförmågan hos vare sig Helsingfors stad eller Vanda stad eller städernas förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen.<br />
<br />
<div>
<br /></div>
Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-14697127079777546462019-01-27T07:30:00.000+02:002019-01-27T08:20:23.424+02:00Stadskansliet svarar. Den 27 januari 2019<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-9p0PK1YsJlA/XEwKAVMtMYI/AAAAAAAAKbE/yQBAN-eEN_UUWwXlBs14L7rxDLjsbqs9ACLcBGAs/s1600/Ni%2Bhar.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="775" data-original-width="1158" height="267" src="https://4.bp.blogspot.com/-9p0PK1YsJlA/XEwKAVMtMYI/AAAAAAAAKbE/yQBAN-eEN_UUWwXlBs14L7rxDLjsbqs9ACLcBGAs/s400/Ni%2Bhar.PNG" width="400" /></a></div>
<br />
I mitt inlägg <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2018/11/ny-framstallning-om-andring-i.html" target="_blank">"Ny framställning om ändring i kommunindelningen. Den 25 november 2018"</a> berättar jag att jag gjort en ny <a href="https://drive.google.com/file/d/16WJaJqm3ss4SZVkz45jAzXgmFQKpr01V/view">framställning</a> till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors eftersom stadskansliet i Helsingfors hävdar att mitt förslag från oktober (se <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2018/10/framstallning-om-andring-i.html" target="_blank">"Framställning om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad. Den 28 oktober 2018"</a>) sammanfaller med den aktuella kommunindelningen. Nu har stadskansliet i ett brev daterat 10.1.2019 informerat mig om att min motivering i mitt nya förslag till ändring i kommunindelningen från 22.10.2018 inte uppfyller ”kraven om vidtagande av nya åtgärder i enlighet med 13 § i kommunstrukturlagen” och att saken ”har utretts på nytt”. Stadskansliet hävdar att jag har "förnyat" min tidigare framställning, men formellt har jag gjort en helt ny framställning. Båda förslagen kan inte sammanfalla med den aktuella kommunindelningen, speciellt som det enligt stadskansliet inte råder "oklarhet om gränsens läge mellan kommunerna". Som stöd för påståendet påpekas det att det "nuvarande läget för gränsen mellan kommunerna" i samband med behandlingen av den gemensamma generalplanen för Östersundom inte ifrågasattes i någon fas. Som om detta skulle ha någon relevans för huruvida mitt förslag uppfyller kraven på en framställning till kommunindelningen!<br />
<br />
Det är inte Helsingfors stadskansli, föredraganden eller ens stadsstyrelsen som har uppgiften att avgöra huruvida motiveringarna och utredningarna i förslaget till ändring uppfyller kraven för en ändring i kommunindelningen. Det är i första hand (finans)ministeriets uppgift. Mitt förslag är riktat till stadsstyrelsen i Helsingfors, som enligt 11 § i kommunstrukturlagen ska tillställa ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader.<br />
<br />
Helsingfors stadsstyrelse behandlade år 2019 ett av en kommunmedlem gjord förslag till ändring av kommunindelningen mellan Helsingfors och Esbo gällande ön Rysskär. Förslaget hade ursprungligen sänts direkt till Finansministeriet, som vidarebefordrade förslaget till Helsingfors stadsstyrelse med begär om utlåtande. Om stadskansliet eller föredragaren inte för mitt förslag vidare till Helsingfors stadsstyrelse kunde även jag sända mitt förslag direkt till ministeriet, som troligen skulle sända det vidare till Helsingfors stadsstyrelse. Alternativet är att jag vänder mig till andra statliga myndigheter.<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-91029701671217297162018-12-30T07:30:00.000+02:002018-12-30T09:27:17.407+02:00Tio år har gått. Den 30 december 2018Nu vid årsskiftet har det gått tio år sedan Östersundom inkorporerades med Helsingfors. Med facit i hand är det uppenbart att inkorporeringen inte var berättigad och att argumenten för ändringen i kommunindelningen inte var giltiga. Tyvärr har de avgörande motiven och det värsta myglet aldrig fått någon betydande publicitet. Inte heller när det begav sig var det lätt att väcka mediernas intresse för mina scoop och redan innan statsrådet tog sitt beslut i juni 2007 avvisades mina tips med att man redan skrivit tillräckligt om Sibbofrågan. Tioårsjubileet efter att inkorporeringen förverkligades är eller var kanske den sista chansen att lyfta fram de avgörande sammanhangen.<br />
<br />
Redan i början av november bjöd yle FEM med anledning av att det gått tio år sedan inkorporeringen på ett Spotlightavsnitt under rubriken <a href="http://xn--varfr%20hnder%20ingenting%20i%20stersundom-esd00f3a/?" target="_blank">"Varför händer ingenting i Östersundom?"</a> För avsnittet hade man intervjuat självaste <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2009/08/arkiverat-matti-vanhanen-den-3-augusti.html">Matti Vanhanen</a> som här säger att "Om någon berättat att ingenting kommer att hända där på tio år hade jag sagt nej." Troligtvis hade Vanhanen fått felaktig eller vilseledande information om den "färdiga tomtmarken" som Helsingfors ägde i syvästra Sibbo, men Vanhanen hade inte sagt nej, för han hade knappast några val, om han ville undvika en regeringskris inför Finlands EU-ordförandeskap år 2006. Vanhanens egen ställning inom Centern byggde dessutom på ett samarbete med Centern i Helsingfors liksom samarbetet mellan Centern och Helsingfors var den maktkonstellation som kommunreformen KSSR och regeringen Vanhanen II baserade sig på.<br />
<br />
Det bästa sättet att blottlägga myglet och oegentligheterna bakom inkorporeringen hade kanske varit att polisanmäla vissa tjänstemän, men då det var aktuellt ville jag inte vara aktivist, utan bloggare och medborgarjournalist. Senare kom jag att kompromissa och verka inom föreningen För Sibbo. Nu är alla eventuella brott preskriberade.<br />
<br />
Senaste juni gjorde jag en en <a href="https://drive.google.com/file/d/19EbJFDZLm82N_ZVynmYiEhrkkHyp5qqr/view">framställning om ändring i kommunindelningen</a> föra att lyfta fram oklarheterna angående den nya gränsen mellan Vanda och Helsingfors längs Österleden. Enligt <a href="https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20091698" target="_blank">kommunstrukturlagen</a> borde stadsstyrelsen i Helsingfors ha tillställt finansministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden före årsskiftet, men min framställning togs inte till behandling i Helsingfors stadsstyrelse, utan utreddes endast, enligt stadens svar, vid "stadsmiljösektorns markegendom och tomter –enhet samt vid stadskansliets rättstjänst". (Se <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2018/11/ny-framstallning-om-andring-i.html">"Ny framställning om ändring i kommunindelningen. Den 25 november 2018"</a>.) Därför gjorde jag i oktober en ny framställning, som om den kommer ända till stadsstyrelsen torde behandlas först på våren.<br />
<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-79471578872483796302018-11-25T07:00:00.001+02:002019-07-19T09:19:07.573+03:00Ny framställning om ändring i kommunindelningen. Den 25 november 2018Liksom jag berättar i det senaste inlägget <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2018/10/framstallning-om-andring-i.html">"Framställning om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad. Den 28 oktober 2018"</a> gjorde jag i somras en framställning om ändring i kommunidelningen mellan Helsingfors och Vanda. Eftersom Helsingfors inte ämnade behandla förslaget gjorde jag i oktober en <a href="https://drive.google.com/file/d/16WJaJqm3ss4SZVkz45jAzXgmFQKpr01V/view?usp=sharing">ny framställning</a>, som jag återger i sin helhet här:<br />
<br />
I juni 2018 gjorde undertecknad en framställning till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad. Ur texten i e-postmeddelandet som den 26.6.2018 sändes till Helsingfors registratur hade några rader tyvärr fallit bort ur den egentliga framställningen, som bifogades som ett PDF-dokument. Framställningen återges här i sin helhet:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="clear: both; text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
Enligt lantmäteriverkets fastighetsregister och kommunindelningsmaterial följer gränsen mellan Helsingfors och Vanda sedan den 1 januari 2009 den nuvarande, nya sträckningen för Österleden (regionalväg 170), som byggdes i samband med byggandet av Hamnvägen till Nordsjö hamn. Den nya vägsträckningen blev klar omkring ett år före Helsingfors och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställningar till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. I dessa två framställningar från år 2006 följer förslaget till ny gräns mellan Helsingfors och Vanda i grova drag den gamla dragningen för Österleden, som går något längre söderut än den nuvarande. (I Helsingfors förslag ungefär längs vägens mittlinje, i Myllyniemis förslag söder om vägen.)</div>
<br />
<br />
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-c4s75_PKCUg/W1uY8yy8DBI/AAAAAAAAKZA/617D0fNsv50YSWTpPi6Vfupst6trQ3u4gCLcBGAs/s1600/v.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="165" data-original-width="333" height="158" src="https://4.bp.blogspot.com/-c4s75_PKCUg/W1uY8yy8DBI/AAAAAAAAKZA/617D0fNsv50YSWTpPi6Vfupst6trQ3u4gCLcBGAs/s320/v.png" width="320" /></a><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I lantmäteriverkets tolkning av utredningsman Myllyniemis förslag hade gränserna preciserats så att den föreslagna kommungränsen gick vid norra gränsen för vägverkets registerenhet för den gamla vägsträckningen (registerenheten 92-895-2-8). Detta förslag var framställt till påseende i början av år 2007 efter att kartorna hade kompletterats med svenskspråkiga namn. Då statsrådet tog sitt beslut om en ändring i kommunindelningen ingick i promemorian endast en karta som motsvarade förslaget i Myllyniemis rapport. Kartan hade tidigare använts i en powerpointpresentation då rapporten presenterades, eftersom det i själva utredningen inte fanns en entydig karta över kommunindelningsutredarens förslag. I den aktuella kartan hade gränsen längs Österleden ritats om så att den igen ungefärligen följde vägens mittlinje.
<br />
<br />
I statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen uppräknas alla fastigheter och registerenheter som helt eller delvis överförs till Helsingfors. I beslutet nämns bland områden som skall överföras från Vanda bl.a. ”en del av lägenheterna Harpas 6:71, Nikus 13:47 och Westerkulla 18:0”. På motsvarande sätt överfördes även delar av fastigheter från Sibbo. Vilken del av lägenheterna eller enheterna som skall överföras framgår inte ur beslutet. Tekniskt sett hade detta inte varit ett problem att exakt definiera gränsen mellan Helsingfors och Vanda utan hänvisning till en karta, eftersom gränserna för registerenheterna för allmän väg vid tidpunkten för beslutet var entydigt definierade. Där gränsen korsar järnvägen (och Ring III/Hamnvägen) kunde gränsen vid behov ha definierats med hjälp av existerande gränsrösen. Beslutstexten var, liksom beredningen i sin helhet, dess värre i högsta grad bristfällig. Utan hänvisning till en karta är det oklart var den nya gränsen går genom de fastigheter som endast delvis överförs till Helsingfors. Frågan var om det är inrikesministeriets karta, som ingick i beredningsmaterialet, eller lantmäteriverkets karta, som var framlagd till påseende, som definierade gränsen. I sitt besvär till högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets beslut hävdar således Sibbo kommun att beslutet är oklart och därför bör ogiltigförklaras. Till besväret bifogade kommunen en karta ur vilken skillnaden mellan inrikesministeriets och lantmäteriverkets tolkning av gränsen framgår.</div>
<br />
<br />
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-kmgAuY1zShQ/W1uZi4TnTdI/AAAAAAAAKZI/9Sd5yi7U3ucbkNIxfkzc84YC5RXfTFO_wCLcBGAs/s1600/a.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="233" data-original-width="320" height="145" src="https://1.bp.blogspot.com/-kmgAuY1zShQ/W1uZi4TnTdI/AAAAAAAAKZI/9Sd5yi7U3ucbkNIxfkzc84YC5RXfTFO_wCLcBGAs/s200/a.jpg" width="200" /></a><br />
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-L5rKCFCWygY/W1uZvtSYrAI/AAAAAAAAKZM/OaLlKzQkw8go5MMPlYHWIhlGb02dey6iwCLcBGAs/s1600/b.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="258" data-original-width="320" height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-L5rKCFCWygY/W1uZvtSYrAI/AAAAAAAAKZM/OaLlKzQkw8go5MMPlYHWIhlGb02dey6iwCLcBGAs/s200/b.png" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I sin förklaring till dem som besvärat sig över statsrådets beslut bifogade inrikesministeriet en ny detaljerad karta (bilaga 5 i fyra delar) på grundkartbotten med lantmäteriverkets preciserade tolkning (korrigering) av kommunindelningsutredarens förslag. Ur kartan framgår det med största tydlighet att gränsen enligt inrikesministeriet skulle gå där Österleden tidigare hade gått genom Vanda. I inrikesministeriets utlåtande till HFD säges det att någon karta inte ingår i statsrådets i beslut och att beslutet inte avviker till någon del från Nylands lantmäteribyrås tolkning av kommunindelningsutredarens karta. Detta är beredarens tolkning av statsrådets förslag och i sitt avgörande bekräftade högsta förvaltningsdomstolen denna tolkning.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-AECzAcE32T8/W1uajR-F8FI/AAAAAAAAKZc/Hzu_SFonY98KZq6vn7DCkLauzqqaQ2oJACLcBGAs/s1600/cd.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="276" data-original-width="333" height="165" src="https://1.bp.blogspot.com/-AECzAcE32T8/W1uajR-F8FI/AAAAAAAAKZc/Hzu_SFonY98KZq6vn7DCkLauzqqaQ2oJACLcBGAs/s200/cd.png" width="200" /></a><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I sitt besvär över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen skriver Sibbo kommun följande: </div>
<br />
<div style="text-align: left;">
”Det är omöjligt att enbart med beslutstexten som grund bedöma hur ärendet har avgjorts och var kommungränsen går för de fastigheter om vilka det i statsrådets beslut står ’en del av lägenheten x’ eller ’en del av lägenheterna x’.”<br />
<br />
I sitt beslut säger HFD följande angående ovannämnda oklarheter: </div>
<br />
<div style="text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
”I statsrådets beslut uppräknas de fastigheter, registerenheter och delar av sådana vilka överförs till Helsingfors stad. Förteckningen motsvarar den preciserade karta som Nylands lantmäteribyrå har gjort utgående från kommunindelningsutredarens förslag och som har varit framlagd i beredningsskedet. Statsrådets beslut anger tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller. För de fastigheter eller andra registerenheter av vilka endast en del överförs till Helsingfors stad verkställs fastighetsförrättning enligt 43 § 2 mom. i kommunindelningslagen.<br />
<br />
För lagligheten av statsrådets beslut saknar det betydelse att den karta som har varit en bilaga i motiveringspromemorian till statsrådets beslut en aning har avvikit från förteckningen över områden i statsrådets beslut samt från den ovan nämnda karta som Nylands lantmäteribyrå har preciserat med kommunindelningsutredarens framställning som utgångspunkt.”
<br />
<br />
I 43 § i den vid tidpunkten aktuella kommunindelningslagen står det följande:<br />
<br />
”Har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning eller annars av något annat skäl än det som nämns i 45 §, skall fastighetsregisterföraren bestämma om ändring i den kamerala indelningen i överensstämmelse med kommunindelningen eller, om detta inte skall anses ändamålsenligt, hos ministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. ...</div>
<div style="text-align: left;">
Om en del av en fastighet med anledning av ett beslut som avses i 42 § eller i 1 mom. skall överföras kameralt från en kommun till en annan, skall den genom styckning eller, ifall det är fråga om en tomt eller ett allmänt område, genom tomtmätning eller mätning av allmänt område ombildas till en självständig fastighet. Skall en del av någon annan registerenhet av ovan nämnda skäl överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den till en ny registerenhet i enlighet med vad som bestäms genom förordning.”
<br />
<br />
Fastighetsregistret och fastighetsgränserna skall anpassas till kommungränserna (eller tvärtom), men poängen i Sibbo kommuns yrkande är att det är oklart var gränsen skall gå i de fall där den nya kommungränsen inte följer fastighetsgränserna. Problemet är här inte att gränsen på vissa ställen går igenom fastigheter, utan problemet är att man inte vet exakt var gränsen går igenom de aktuella fastigheterna som endast delvis överförs till Helsingfors. Då fastigheten Westerkulla 18:0 hade en areal på ca 3 kvadratkilometer eller 300 hektar hade det självfallet varit nödvändigt att i statsrådets beslut specificera till vilka delar fastigheten skulle överföras till Helsingfors. Lantmäteriverket hade naturligtvis inte befogenhet att efter statsrådets beslut avgöra om en, två eller tre kvadratkilometer av Västerkulla gårds marker skulle överföras. Statsrådets beslut anger inte alls tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller, då det varken i beslutet eller i promemorian refereras till lantmäteriverkets karta. Emellertid framgår gränsen tydligt ur kartbilagan i inrikesministeriets ovannämnda förklaring.</div>
<br />
<br />
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-_FuU3AYHUk8/W1ubSOXj0VI/AAAAAAAAKZk/_mQUoTUvSQow1eaep4x9aNIeT2uJVR94wCLcBGAs/s1600/d.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="207" data-original-width="320" height="129" src="https://3.bp.blogspot.com/-_FuU3AYHUk8/W1ubSOXj0VI/AAAAAAAAKZk/_mQUoTUvSQow1eaep4x9aNIeT2uJVR94wCLcBGAs/s200/d.jpg" width="200" /></a><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I sitt avgörande kommer högsta förvaltningsdomstolen inte med en giltig motivering till att statsrådets gränsbeslut skulle vara entydigt eller tillräckligt exakt, men man kan tolka avgörandet så att HFD ställer sig bakom inrikesministeriets tolkning av beslutet. Denna tolkning antog även Helsingfors stad, som under år 2008 publicerade flera kartor enligt vilken gränsen skulle gå vid Österledens gamla sträckning. Bl.a. tog statsstyrelsen i Helsingfors i juni 2008 ett beslut om att utlysa byggförbud i ett område vars gräns går längs vägens gamla sträckning. I april samma år beslöt stadsstyrelsen att gränsen för röstningsområdet 54G i Nordsjö skulle följa Österledens gamla sträckning. Detta beslut torde inte ha korrigerats (även om gränsen för röstningsområdet ritats om på nyare kartor), vilket betyder att ett område på 10 hektar mellan Österledens gamla och nya sträckning överhuvudtaget inte hör till något röstningsområde. </div>
<br />
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-82IGdW4z0Ko/W1ub7GyY_2I/AAAAAAAAKZw/BJVbZ69fklAbrSFD4-SXr_jHPKVziO9zACLcBGAs/s1600/e.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="534" data-original-width="514" height="200" src="https://3.bp.blogspot.com/-82IGdW4z0Ko/W1ub7GyY_2I/AAAAAAAAKZw/BJVbZ69fklAbrSFD4-SXr_jHPKVziO9zACLcBGAs/s200/e.png" width="191" /></a><br />
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-JR_vcox8QZ4/W1ub_g2Wi9I/AAAAAAAAKZ0/1Vg4AioAA_ceW_rHKMCR_8nuvNWqrd9JwCLcBGAs/s1600/f.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="379" data-original-width="447" height="167" src="https://1.bp.blogspot.com/-JR_vcox8QZ4/W1ub_g2Wi9I/AAAAAAAAKZ0/1Vg4AioAA_ceW_rHKMCR_8nuvNWqrd9JwCLcBGAs/s200/f.png" width="200" /></a></div>
<div style="text-align: left;">
</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
I ett e-postmeddelande till enheten statistik och forskning vid Vanda stad meddelade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå i oktober 2008 att man beslutit att avvika från inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om var den nya gränsen skall gå:</div>
<br />
<div style="text-align: left;">
”Vantaasta Helsinkiin siirrettävän ns. Vesterkullan kiilan alueen karttarajausta on tarkennettu. Alkuperäisessä valtioneuvoston päätöksessä sekä päätöksen valmisteluaineistossa rajaus ja pinta-alatiedot perustuivat siihen, että Vantaan ja Helsingin välinen uusi kunnanraja muodostuu valtatien 170 (=Itäväylä) pohjoisreunaan niin että Itäväylän tiealue jää kaikilta osin Helsingin puolelle aina Sipoon kunnan (uudelle) rajalle asti. ...</div>
<div style="text-align: left;">
Kun alueliitoksen lopullinen karttarajaus tehtiin, katsottiin, että alkuperäisen tarkoituksen mukainen ja teknisestikin tarkoituksenmukaisin rajaus syntyy siten, uusi kunnanraja muodostetaan hieman siirtyneen Itäväylän tiealueen pohjoisrajaan.” </div>
<br />
<div style="text-align: left;">
I motiveringen till lantmäteriverkets tolkning av Helsingfors stads förslag till ändring i kommunindelningen från juni 2006 hade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå framhållit att gränsen flyttats från Österledens mittpunkt norr om vägen så att inte fastigheten för allmän väg skulle behöva splittras, eftersom kamerala styckningar orsakar kostnader för staten. Denna målsättning uppnås även i inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut och kartan som varit framställd för påseende. På lantmäteriverket hade man dock eventuellt missat att själva vägen flyttats något norrut och att en ny fastighet för allmän väg utbrutits ur fastigheten Westerkulla. Denna miss försökte man tydligen korrigera genom att göra en ny tolkning av statsrådets beslut. Dess värre har man på lantmäteriverket inte beaktat att man genom omtolkningen av gränsen bekräftar att statsrådets beslut var öppet för tolkningar och HFD:s domslut därmed felaktigt.</div>
<br />
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-h10Nu4neXH8/W1ucbBEeXqI/AAAAAAAAKaA/3H0L9M5AiKIrM6iEUDu4yKxxEIb31_u-ACLcBGAs/s1600/g.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="769" data-original-width="878" height="175" src="https://4.bp.blogspot.com/-h10Nu4neXH8/W1ucbBEeXqI/AAAAAAAAKaA/3H0L9M5AiKIrM6iEUDu4yKxxEIb31_u-ACLcBGAs/s200/g.png" width="200" /></a><br />
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="clear: left; display: inline; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s1600/h.png" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="731" data-original-width="1030" height="140" src="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s200/h.png" width="200" /></a><a href="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s1600/h.png" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"></a><br />
<div style="text-align: left;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s1600/h.png" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><span style="color: black;"><br /></span></a></div>
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s1600/h.png" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;">
</a></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: left;">
Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, fastän avvikelsen vad arealen beträffar endast är 10 hektar. Av dessa 10 hektar hörde 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. (Sedan ändringen i kommunindelningen trätt i kraft har en del av fastigheten Labbacka utbrutits till en registerenhet för järnväg, medan en del av den äldre registerenheterna för allmän väg överförts till fastigheten Labbacka.) Till försvar för beslutet att flytta gränsen norrut framhöll chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå i ett telefonsamtal i december 2008 att någon karta inte ingår i statsrådets beslut och att beslutet därmed kan tolkas så att det ger en möjlighet att korrigera gränsen. </div>
<br />
<div style="text-align: left;">
Lantmäteriverket har alltså bekräftat att statsrådets beslut var oklart eller öppet för tolkningar. Därmed borde högsta förvaltningsdomstolens avgörande återbrytas och statsrådets gränsbeslut tas om. I praktiken skulle detta leda till enorma praktiska problem, varför en mera funktionell och pragmatisk lösning är att betrakta lantmäteriverkets gränstolkning som felaktig. Den kamerala indelningen är ett faktum och därmed har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. I statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors, men registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) omnämns inte.</div>
<b></b><br />
<div style="text-align: left;">
<b>Således föreslår undertecknad en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad så att kommunindelningen stämmer överens med lantmäteriverkets fastighetsregister. Gränsen föreslås gå norr om registerenheten för allmän väg 91-895-2-45. Till Helsingfors skulle förutom registerenheten 91-895-2-45 även delar av registerenheten för allmän väg 91-895-2-46, del av registerenheten för järnväg 91-871-1-1 och fastigheten Labbacka 91-417-18-3 överföras till Helsingfors, så att dessa fastigheter och registerenheter i sin helhet skulle höra till Helsingfors.</b><br />
<br />
Den föreslagna ändringen i kommunindelningen kan anses uppfylla kommunstrukturlagens krav på utvecklingen av kommunstrukturen (2 §) samt förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Ändringen i kommunindelningen skulle inte försämra funktionsförmågan hos vare sig Helsingfors stad eller Vanda stad eller städernas förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen.</div>
</blockquote>
<br />
Den 18 oktober gavs följande svar:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Ni har föreslagit, att en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad är nödvändig, så att kommunindelningen skulle stämma överens med lantmäteriverkets fastighetsregister. Enligt er mening borde gränsen gå norr om fastigheten för allmän väg 91-895-2-45. Till Helsingfors skulle överföras förutom fastigheten 91-895-2-45 även delar av fastigheten för allmän väg 91-895-2-46, del av fastigheten för järnväg 91-871-1-1 och fastigheten Labbacka 91-417-18-3, så att dessa fastigheter i sin helhet skulle höra till Helsingfors.<br />
Saken har utretts vid stadsmiljösektorns markegendom och tomter –enhet samt vid stadskansliets rättstjänst.<br />
De åtgärder för justering av gränsen som ni föreslår är inte aktuella, eftersom gränsen mellan städerna redan nu är dragen på det ställe som ni föreslår. De kamerala styckningarna av tomterna har genomförts och registrerats. Eftersom styckningarna har vunnit laga kraft och kommungränsen redan sammanfaller med styckningsgränserna är det inte skäl att vidta några nya åtgärder. Inte heller med hänsyn till Högsta förvaltningsdomstolens domslut från 2008 finns det grunder för en fortsatt granskning. Tiden för framställande av invändningar har gått ut fem år efter domslutet.</blockquote>
<br />
Att det har gått över fem år sedan lantmäteriverket gjorde en kameral indelning som strider mot statsrådets beslut om kommunindelningen torde inte ha någon betydelse. Den administrativa kommunindelningen ändras eller anpassas inte automatiskt med tiden till den kamerala indelningen. Enligt kommunindelningslagen från 2009 liksom enligt gällande kommunstrukturlag kan förrättningsmännen då vissa villkor uppfylls besluta om ändring av den administrativa kommunindelningen vid en fastighetsförrättning. Denna lag hade dock inte trätt i kraft vid årsskiftet 2008-2009, om än man på lantmäteriverket utanför protokollet hänvisade till lagändringen och fastighetsregisterförarens kommande rättigheter då man gjorde den modiga (om)tolkningen av statsrådets gränsbeslut. Till saken hör att Arto Sulonen, som i egenskap av tjänsteman på inrikesministeriet ansvarade för den bristfälliga beredningen av statsrådets beslut, var ordförande för kommunindelningslagarbetsgruppen som beredde kommunindelningslagen från år 2009. Denna lag var även i övrigt ämnad att retroaktivt legitimera den aktuella ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun. Lantmäteriverket kunde enligt nuvarande lag eventuellt ta ett beslut om att ändra den administrativa kommunindelningen så att den motsvarar den kamerala indelningen, men det förutsätter att myndigheten medger att man år 2008 gjort en felaktig tolkning av statsrådets beslut från år 2007. Några andra beslut om var den administrativa gränsen går torde alltså inte ha gjorts sedan statsrådets beslut i juni 2007. Framställningen till ändring i kommunindelningen från 26.6.2018 är ingen invändning mot något domslut och formellt sett inte heller någon invändning mot fastighetsförrättningen eller förhandsregistreringen från 2008 som resulterade i den kamerala indelningen som trädde i kraft 1.1.2009.<br />
<br />
Att lantmäteriverket år 2008 kunde tolka gränsen mellan Helsingfors och Vanda så som man gjort beror på att statsrådets beslut var oklart. Det är dock uppenbart att statsrådet inte beslöt om att registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) skulle överföras till Helsingfors. <b>Registerenheten räknas i statsrådets beslut inte upp bland de fastigheter och övriga registerenheter som skall överföras till Helsingfors och området för registerenheten för allmän väg finns inte med i området som skall överföras till Helsingfors på en enda officiell eller till påseende framställd karta med kommunindelningsutredarens förslag till ändring i kommunindelningen.</b><br />
<b><br /></b>
Lantmäteriverket har motiverar sin tolkning av gränsbeslutet med att det är funktionellt att Österleden i sin helhet hör till Helsingfors, men Helsingfors stad har lagt fram planer på att flytta vägen tillbaka söderut.<br />
<br />
<b>Eftersom det är oklart var gränsen mellan Helsingfors och Vanda går föreslår undertecknad nu att det formellt görs en ny ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad, så att gränsen vid Österleden går där den skulle gå enligt beredarens och inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut från år 2007. </b>Se kartan nedan.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-Ak76N1lqIJY/W_pXsTajqwI/AAAAAAAAKag/KH2QvOwdLcAeBZOTwhmlvUuZxKWDGluaACLcBGAs/s1600/inr.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="556" data-original-width="671" height="265" src="https://2.bp.blogspot.com/-Ak76N1lqIJY/W_pXsTajqwI/AAAAAAAAKag/KH2QvOwdLcAeBZOTwhmlvUuZxKWDGluaACLcBGAs/s320/inr.PNG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Även den nya föreslagna ändringen i kommunindelningen kan anses uppfylla kommunstrukturlagens krav på utvecklingen av kommunstrukturen (2 §) samt förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Ändringen i kommunindelningen skulle inte försämra funktionsförmågan hos vare sig Helsingfors stad eller Vanda stad eller städernas förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen.<br />
<br />
Helsingfors den 22 oktober 2018<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-64381245749823396992018-10-28T07:00:00.000+02:002018-10-28T07:04:03.421+02:00Framställning om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad. Den 28 oktober 2018I juni lämnade jag till Helsingfors stadsstyrelse en <a href="https://drive.google.com/file/d/19EbJFDZLm82N_ZVynmYiEhrkkHyp5qqr/view">framställning om ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad</a>. Enligt <a href="https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20091698" target="_blank">kommunstrukturlagen</a> bör kommunstyrelsen tillställa [finans]ministeriet framställningen och kommunernas utlåtanden inom sex månader efter det att framställningen tagits emot. För en vecka sedan svarade man att "De åtgärder för justering av gränsen som ni föreslår är inte aktuella, eftersom gränsen mellan städerna redan nu är dragen på det ställe
som ni föreslår." Sedan dess har jag gjort ett nytt förslag, men jag återger nedan det ursprungliga förslaget, som sänts och registrerats den 26.6. Någon bekräftelse på att det nya förslaget, som jag sände den 22.10, har registrerats har jag inte fått.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-KgmNptNskZw/W13boPN8z8I/AAAAAAAAKaU/pfk8MU_uuEwud70IbIkSa3rMVoBXD5gEwCLcBGAs/s1600/reg.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="357" data-original-width="1000" height="142" src="https://2.bp.blogspot.com/-KgmNptNskZw/W13boPN8z8I/AAAAAAAAKaU/pfk8MU_uuEwud70IbIkSa3rMVoBXD5gEwCLcBGAs/s400/reg.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
Enligt lantmäteriverkets fastighetsregister och kommunindelningsmaterial följer gränsen mellan Helsingfors och Vanda sedan den 1 januari 2009 den nuvarande, nya sträckningen för Österleden (regionalväg 170), som byggdes i samband med byggandet av Hamnvägen till Nordsjö hamn. Den nya vägsträckningen blev klar omkring ett år före Helsingfors och kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställningar till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. I dessa två framställningar från år 2006 följer förslaget till ny gräns mellan Helsingfors och Vanda i grova drag den gamla dragningen för Österleden, som går något längre söderut än den nuvarande. (I Helsingfors förslag ungefär längs vägens mittlinje, i Myllyniemis förslag söder om vägen.)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-c4s75_PKCUg/W1uY8yy8DBI/AAAAAAAAKZA/617D0fNsv50YSWTpPi6Vfupst6trQ3u4gCLcBGAs/s1600/v.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="165" data-original-width="333" height="158" src="https://4.bp.blogspot.com/-c4s75_PKCUg/W1uY8yy8DBI/AAAAAAAAKZA/617D0fNsv50YSWTpPi6Vfupst6trQ3u4gCLcBGAs/s320/v.png" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I lantmäteriverkets tolkning av utredningsman Myllyniemis förslag hade gränserna preciserats så att den föreslagna kommungränsen gick vid norra gränsen för vägverkets registerenhet för den gamla vägsträckningen (registerenheten 92-895-2-8). Detta förslag var framställt till påseende i början av år 2007 efter att kartorna hade kompletterats med svenskspråkiga namn. Då statsrådet tog sitt beslut om en ändring i kommunindelningen ingick i promemorian endast en karta som motsvarade förslaget i Myllyniemis rapport. Kartan hade tidigare använts i en powerpointpresentation då rapporten presenterades, eftersom det i själva utredningen inte fanns en entydig karta över kommunindelningsutredarens förslag. I den aktuella kartan hade gränsen längs Österleden ritats om så att den igen ungefärligen följde vägens mittlinje.<br />
<br />
I statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen uppräknas alla fastigheter och registerenheter som helt eller delvis överförs till Helsingfors. I beslutet nämns bland områden som skall överföras från Vanda bl.a. ”en del av lägenheterna Harpas 6:71, Nikus 13:47 och Westerkulla 18:0”. På motsvarande sätt överfördes även delar av fastigheter från Sibbo. Vilken del av lägenheterna eller enheterna som skall överföras framgår inte ur beslutet. Tekniskt sett hade detta inte varit ett problem att exakt definiera gränsen mellan Helsingfors och Vanda utan hänvisning till en karta, eftersom gränserna för registerenheterna för allmän väg vid tidpunkten för beslutet var entydigt definierade. Där gränsen korsar järnvägen (och Ring III/Hamnvägen) kunde gränsen vid behov ha definierats med hjälp av existerande gränsrösen. Beslutstexten var, liksom beredningen i sin helhet, dess värre i högsta grad bristfällig. Utan hänvisning till en karta är det oklart var den nya gränsen går genom de fastigheter som endast delvis överförs till Helsingfors. Frågan var om det är inrikesministeriets karta, som ingick i beredningsmaterialet, eller lantmäteriverkets karta, som var framlagd till påseende, som definierade gränsen. I sitt besvär till högsta förvaltningsdomstolen över statsrådets beslut hävdar således Sibbo kommun att beslutet är oklart och därför bör ogiltigförklaras. Till besväret bifogade kommunen en karta ur vilken skillnaden mellan inrikesministeriets och lantmäteriverkets tolkning av gränsen framgår.<br />
<br />
<br />
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-kmgAuY1zShQ/W1uZi4TnTdI/AAAAAAAAKZI/9Sd5yi7U3ucbkNIxfkzc84YC5RXfTFO_wCLcBGAs/s1600/a.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="233" data-original-width="320" height="145" src="https://1.bp.blogspot.com/-kmgAuY1zShQ/W1uZi4TnTdI/AAAAAAAAKZI/9Sd5yi7U3ucbkNIxfkzc84YC5RXfTFO_wCLcBGAs/s200/a.jpg" width="200" /></a><a href="https://4.bp.blogspot.com/-L5rKCFCWygY/W1uZvtSYrAI/AAAAAAAAKZM/OaLlKzQkw8go5MMPlYHWIhlGb02dey6iwCLcBGAs/s1600/b.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="258" data-original-width="320" height="160" src="https://4.bp.blogspot.com/-L5rKCFCWygY/W1uZvtSYrAI/AAAAAAAAKZM/OaLlKzQkw8go5MMPlYHWIhlGb02dey6iwCLcBGAs/s200/b.png" width="200" /></a><br />
<br />
<br />
I sin förklaring till dem som besvärat sig över statsrådets beslut bifogade inrikesministeriet en ny detaljerad karta (bilaga 5 i fyra delar) på grundkartbotten med lantmäteriverkets preciserade tolkning (korrigering) av kommunindelningsutredarens förslag. Ur kartan framgår det med största tydlighet att gränsen enligt inrikesministeriet skulle gå där Österleden tidigare hade gått genom Vanda. I inrikesministeriets utlåtande till HFD säges det att någon karta inte ingår i statsrådets i beslut och att beslutet inte avviker till någon del från Nylands lantmäteribyrås tolkning av kommunindelningsutredarens karta. Detta är beredarens tolkning av statsrådets förslag och i sitt avgörande bekräftade högsta förvaltningsdomstolen denna tolkning.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-AECzAcE32T8/W1uajR-F8FI/AAAAAAAAKZc/Hzu_SFonY98KZq6vn7DCkLauzqqaQ2oJACLcBGAs/s1600/cd.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="276" data-original-width="333" height="165" src="https://1.bp.blogspot.com/-AECzAcE32T8/W1uajR-F8FI/AAAAAAAAKZc/Hzu_SFonY98KZq6vn7DCkLauzqqaQ2oJACLcBGAs/s200/cd.png" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I sitt besvär över statsrådets beslut om ändringen i kommunindelningen skriver Sibbo kommun följande:<br />
<br />
”Det är omöjligt att enbart med beslutstexten som grund bedöma hur ärendet har avgjorts och var kommungränsen går för de fastigheter om vilka det i statsrådets beslut står ’en del av lägenheten x’ eller ’en del av lägenheterna x’.”<br />
<br />
I sitt beslut säger HFD följande angående ovannämnda oklarheter:<br />
<br />
”I statsrådets beslut uppräknas de fastigheter, registerenheter och delar av sådana vilka överförs till Helsingfors stad. Förteckningen motsvarar den preciserade karta som Nylands lantmäteribyrå har gjort utgående från kommunindelningsutredarens förslag och som har varit framlagd i beredningsskedet. Statsrådets beslut anger tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller. För de fastigheter eller andra registerenheter av vilka endast en del överförs till Helsingfors stad verkställs fastighetsförrättning enligt 43 § 2 mom. i kommunindelningslagen.<br />
<br />
För lagligheten av statsrådets beslut saknar det betydelse att den karta som har varit en bilaga i motiveringspromemorian till statsrådets beslut en aning har avvikit från förteckningen över områden i statsrådets beslut samt från den ovan nämnda karta som Nylands lantmäteribyrå har preciserat med kommunindelningsutredarens framställning som utgångspunkt.”<br />
<br />
I 43 § i den vid tidpunkten aktuella kommunindelningslagen står det följande:<br />
<br />
”Har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra till följd av en fastighetsförrättning eller annars av något annat skäl än det som nämns i 45 §, skall fastighetsregisterföraren bestämma om ändring i den kamerala indelningen i överensstämmelse med kommunindelningen eller, om detta inte skall anses ändamålsenligt, hos ministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. ...<br />
Om en del av en fastighet med anledning av ett beslut som avses i 42 § eller i 1 mom. skall överföras kameralt från en kommun till en annan, skall den genom styckning eller, ifall det är fråga om en tomt eller ett allmänt område, genom tomtmätning eller mätning av allmänt område ombildas till en självständig fastighet. Skall en del av någon annan registerenhet av ovan nämnda skäl överföras kameralt från en kommun till en annan, ombildas den till en ny registerenhet i enlighet med vad som bestäms genom förordning.”<br />
<br />
Fastighetsregistret och fastighetsgränserna skall anpassas till kommungränserna (eller tvärtom), men poängen i Sibbo kommuns yrkande är att det är oklart var gränsen skall gå i de fall där den nya kommungränsen inte följer fastighetsgränserna. Problemet är här inte att gränsen på vissa ställen går igenom fastigheter, utan problemet är att man inte vet exakt var gränsen går igenom de aktuella fastigheterna som endast delvis överförs till Helsingfors. Då fastigheten Westerkulla 18:0 hade en areal på ca 3 kvadratkilometer eller 300 hektar hade det självfallet varit nödvändigt att i statsrådets beslut specificera till vilka delar fastigheten skulle överföras till Helsingfors. Lantmäteriverket hade naturligtvis inte befogenhet att efter statsrådets beslut avgöra om en, två eller tre kvadratkilometer av Västerkulla gårds marker skulle överföras. Statsrådets beslut anger inte alls tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller, då det varken i beslutet eller i promemorian refereras till lantmäteriverkets karta. Emellertid framgår gränsen tydligt ur kartbilagan i inrikesministeriets ovannämnda förklaring.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-_FuU3AYHUk8/W1ubSOXj0VI/AAAAAAAAKZk/_mQUoTUvSQow1eaep4x9aNIeT2uJVR94wCLcBGAs/s1600/d.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="207" data-original-width="320" height="129" src="https://3.bp.blogspot.com/-_FuU3AYHUk8/W1ubSOXj0VI/AAAAAAAAKZk/_mQUoTUvSQow1eaep4x9aNIeT2uJVR94wCLcBGAs/s200/d.jpg" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I sitt avgörande kommer högsta förvaltningsdomstolen inte med en giltig motivering till att statsrådets gränsbeslut skulle vara entydigt eller tillräckligt exakt, men man kan tolka avgörandet så att HFD ställer sig bakom inrikesministeriets tolkning av beslutet. Denna tolkning antog även Helsingfors stad, som under år 2008 publicerade flera kartor enligt vilken gränsen skulle gå vid Österledens gamla sträckning. Bl.a. tog statsstyrelsen i Helsingfors i juni 2008 ett beslut om att utlysa byggförbud i ett område vars gräns går längs vägens gamla sträckning. I april samma år beslöt stadsstyrelsen att gränsen för röstningsområdet 54G i Nordsjö skulle följa Österledens gamla sträckning. Detta beslut torde inte ha korrigerats (även om gränsen för röstningsområdet ritats om på nyare kartor), vilket betyder att ett område på 10 hektar mellan Österledens gamla och nya sträckning överhuvudtaget inte hör till något röstningsområde.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-82IGdW4z0Ko/W1ub7GyY_2I/AAAAAAAAKZw/BJVbZ69fklAbrSFD4-SXr_jHPKVziO9zACLcBGAs/s1600/e.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="534" data-original-width="514" height="200" src="https://3.bp.blogspot.com/-82IGdW4z0Ko/W1ub7GyY_2I/AAAAAAAAKZw/BJVbZ69fklAbrSFD4-SXr_jHPKVziO9zACLcBGAs/s200/e.png" width="191" /></a><a href="https://1.bp.blogspot.com/-JR_vcox8QZ4/W1ub_g2Wi9I/AAAAAAAAKZ0/1Vg4AioAA_ceW_rHKMCR_8nuvNWqrd9JwCLcBGAs/s1600/f.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="379" data-original-width="447" height="167" src="https://1.bp.blogspot.com/-JR_vcox8QZ4/W1ub_g2Wi9I/AAAAAAAAKZ0/1Vg4AioAA_ceW_rHKMCR_8nuvNWqrd9JwCLcBGAs/s200/f.png" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
I ett e-postmeddelande till enheten statistik och forskning vid Vanda stad meddelade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå i oktober 2008 att man beslutit att avvika från inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut om var den nya gränsen skall gå:<br />
<br />
”Vantaasta Helsinkiin siirrettävän ns. Vesterkullan kiilan alueen karttarajausta on tarkennettu. Alkuperäisessä valtioneuvoston päätöksessä sekä päätöksen valmisteluaineistossa rajaus ja pinta-alatiedot perustuivat siihen, että Vantaan ja Helsingin välinen uusi kunnanraja muodostuu valtatien 170 (=Itäväylä) pohjoisreunaan niin että Itäväylän tiealue jää kaikilta osin Helsingin puolelle aina Sipoon kunnan (uudelle) rajalle asti. ...<br />
Kun alueliitoksen lopullinen karttarajaus tehtiin, katsottiin, että alkuperäisen tarkoituksen mukainen ja teknisestikin tarkoituksenmukaisin rajaus syntyy siten, uusi kunnanraja muodostetaan hieman siirtyneen Itäväylän tiealueen pohjoisrajaan.”<br />
<br />
I motiveringen till lantmäteriverkets tolkning av Helsingfors stads förslag till ändring i kommunindelningen från juni 2006 hade chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå framhållit att gränsen flyttats från Österledens mittpunkt norr om vägen så att inte fastigheten för allmän väg skulle behöva splittras, eftersom kamerala styckningar orsakar kostnader för staten. Denna målsättning uppnås även i inrikesministeriets tolkning av statsrådets beslut och kartan som varit framställd för påseende. På lantmäteriverket hade man dock eventuellt missat att själva vägen flyttats något norrut och att en ny fastighet för allmän väg utbrutits ur fastigheten Westerkulla. Denna miss försökte man tydligen korrigera genom att göra en ny tolkning av statsrådets beslut. Dess värre har man på lantmäteriverket inte beaktat att man genom omtolkningen av gränsen bekräftar att statsrådets beslut var öppet för tolkningar och HFD:s domslut därmed felaktigt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-h10Nu4neXH8/W1ucbBEeXqI/AAAAAAAAKaA/3H0L9M5AiKIrM6iEUDu4yKxxEIb31_u-ACLcBGAs/s1600/g.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="769" data-original-width="878" height="175" src="https://4.bp.blogspot.com/-h10Nu4neXH8/W1ucbBEeXqI/AAAAAAAAKaA/3H0L9M5AiKIrM6iEUDu4yKxxEIb31_u-ACLcBGAs/s200/g.png" width="200" /></a></div>
<br />
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s1600/h.png" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="731" data-original-width="1030" height="140" src="https://3.bp.blogspot.com/-X6K4xUb-2Kk/W1ucgFycGjI/AAAAAAAAKaE/Jy6DyD-o5cw3FLPY9h1lYbp7xu6EEgisgCLcBGAs/s200/h.png" width="200" /></a><br />
<br />
<br />
<br />
Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, fastän avvikelsen vad arealen beträffar endast är 10 hektar. Av dessa 10 hektar hörde 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. (Sedan ändringen i kommunindelningen trätt i kraft har en del av fastigheten Labbacka utbrutits till en registerenhet för järnväg, medan en del av den äldre registerenheterna för allmän väg överförts till fastigheten Labbacka.) Till försvar för beslutet att flytta gränsen norrut framhöll chefen för geografisk information vid Nylands lantmäteribyrå i ett telefonsamtal i december 2008 att någon karta inte ingår i statsrådets beslut och att beslutet därmed kan tolkas så att det ger en möjlighet att korrigera gränsen.<br />
<br />
Lantmäteriverket har alltså bekräftat att statsrådets beslut var oklart eller öppet för tolkningar. Därmed borde högsta förvaltningsdomstolens avgörande återbrytas och statsrådets gränsbeslut tas om. I praktiken skulle detta leda till enorma praktiska problem, varför en mera funktionell och pragmatisk lösning är att betrakta lantmäteriverkets gränstolkning som felaktig. Den kamerala indelningen är ett faktum och därmed har kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. I statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors, men registerenheten för allmän väg 2:43 (nuvarande 91-895-2-45) omnämns inte.<br />
<br />
<b>Således föreslår undertecknad en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad och Vanda stad så att kommunindelningen stämmer överens med lantmäteriverkets fastighetsregister. Gränsen föreslås gå norr om registerenheten för allmän väg 91-895-2-45. Till Helsingfors skulle förutom registerenheten 91-895-2-45 även delar av registerenheten för allmän väg 91-895-2-46, del av registerenheten för järnväg 91-871-1-1 och fastigheten Labbacka 91-417-18-3 överföras till Helsingfors, så att dessa fastigheter och registerenheter i sin helhet skulle höra till Helsingfors.</b><br />
<br />
Den föreslagna ändringen i kommunindelningen kan anses uppfylla kommunstrukturlagens krav på utvecklingen av kommunstrukturen (2 §) samt förbättra samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Ändringen i kommunindelningen skulle inte försämra funktionsförmågan hos vare sig Helsingfors stad eller Vanda stad eller städernas förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen.<br />
<br />
<br />
Helsingfors den 26 juni 2018Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-65605938249036728692018-09-30T07:00:00.000+03:002018-10-02T22:37:40.942+03:00The Incorporation of the Southwest Part of Sipoo. Den 30 september 2018I början av år 2017 sammanställde Camilla Weckström tillsammans med mig en rapport om fallet Sibbo, <a href="https://drive.google.com/file/d/0B6QDKe3AQ-e0SWl3RURvRkpsYUU/view" target="_blank"><i>Case Sipoo for the Monitoring Committee</i></a>, till Europarådets Monitoring Committee. Rapporten, som är 13 sidor lång baserar sig delvis på material som publicerats på denna blogg. Speciellt gillar jag appendixet med nyckelpersoner, fastän vissa noteringar om <i>"current relevant positions" </i> är föråldrade. Jag återger appendixet här:<br />
<br />
<h2>
<span style="font-size: small;">APPENDIX: Key persons behind the SW-Sipoo incorporation (in order of appearance in the text)</span></h2>
(1) political party membership<br />
<b>(2) relevant position(s) during the SW-Sipoo incorporation </b><br />
(3) current relevant positions and other relevant comments<br />
<br />
<b>Jan Vapaavuori</b><br />
(1) National Coalition Party<br />
<b>(2) Chairman of the Helsinki City Board (2005-2007); Member of the City Board (2001–2005); Member of Parliament (2003–2015); Minister of Housing (Vanhanen II cabinet 2007-1010)</b><br />
(3) Currently Vice President at the European Investment Bank (EIB) in Luxembourg. He has publically declared his wish to become the next Mayor in Helsinki.<br />
<br />
<b>Jussi Pajunen</b><br />
(1) National Coalition Party<br />
<b>(2) Mayor of Helsinki</b><br />
(3) Mayor of Helsinki<br />
<br />
<b>Risto Rautava</b><br />
(1) National Coalition Party<br />
<b>(2) Chairman of the Helsinki City Board (2009-2012); Member of the City Board (2005-2008)</b><br />
(3) Currently Chairman of the Finnish delegation of the Chamber of Local Authorities (Council of Europe). Member of the Helsinki City Council since 2001, and Chairman of Helsinki’s City Planning Committee since 2013.<br />
<br />
<b>Matti Vanhanen</b><br />
(1) Centre Party; Chairman of the Centre Party 2003–2010<br />
<b>(2) Prime Minister in the Vanhanen cabinet I 2003-2007 and Vanhanen cabinet II 2007-2010; Chairman of the Centre Party 2003–2010</b><br />
(3) Currently Member of the Parliament. He has publically declared his wish to become the next President of Finland.<br />
<br />
<b>Hannes Manninen</b><br />
(1) Centre Party<br />
<b>(2) Minister of Municipality Affairs (Vanhanen I cabinet 2003-2007)</b><br />
(3) (not known)<br />
<br />
<b>Eero Heinäluoma</b><br />
(1) Social Democratic Party; Chairman of the Social Democratic Party 2005–2007<br />
<b>(2) Minister of Finance and Deputy Prime Minister (Vanhanen I cabinet 2005-2007); Chairman of the Social Democratic Party 2005–2007</b><br />
(3) Member of Parliament since 2003, Member of the Helsinki City Council since 2009<br />
<br />
<b>Jyrki Katainen</b><br />
(1) National Coalition Party; Chairman of the National Coalition Party 2004–2014<br />
<b>(2) Ministry of Finance and Deputy Prime Minister (Vanhanen cabinet II 2007-2010); Chairman of the National Coalition Party 2004–2014</b><br />
(3) Currently Vice President at the European Commission since 2014; Prime Minister in 2011–2014 of the cabinet that tried to implement the reform to restructure municipalities and services (about which we have reported since November 2013).<br />
<br />
<b>Arto Sulonen </b>(Master of Laws)<br />
(1) (not known)<br />
<b>(2) Civil servant at the Ministry of the Interior</b><br />
(3) Head of the legal department at the Association of Finnish Local and Regional Authorities since 2010<br />
<br />
<b>Mari Kiviniemi</b><br />
(1) Centre Party<br />
<b>(2) Member of the Helsinki City Council (2005-2012) and Deputy Minister (Vanhanen I cabinet 2005-2006); Minister of municipality affairs (Vanhanen II cabinet 2007-2010).</b><br />
(3) Currently Deputy Secretary-General at OECD. When the Vanhanen II cabinet resigned before its term in 2010, she became Prime Minister until 2011.<br />
<br />
<b>Pekka Myllyniemi</b> (Master of Political Sciences)<br />
(1) Social Democratic Party<br />
(2) Appointed Merger investigator in the SW-Sipoo incorporation; Board member in the Helsinki-Uusimaa Regional Council 2001-2008<br />
(3) Retired.<br />
<br />
<b>Eila Ratasvuori </b>(Licentiate in Laws)<br />
(1) (not known)<br />
<b>(2) Legal counsel at the city of Helsinki; Author of the ‘Ratasvuori memo’; Appointed City Administrator at the city of Helsinki in 2006</b><br />
(3) Working as an expert at the Urban Facts unit of the city of Helsinki<br />
<br />
<b>Kari Prättälä</b> (Licentiate in Laws)<br />
(1) (not known)<br />
(<b>2) Head of the legal department at the Association of Finnish Local and Regional Authorities (subordinate: Heikki Harjula; on leave of absence)</b><br />
(3) Performing special municipality investigations for the Ministry of Finance. Wrote the book ‘Municipality Law – Background and interpretations’(in Finnish) together with Heikki Harjula in 2007. The book also covers the Municipality Division Law.<br />
<br />
<b>Heikki Harjula</b> (Master of Laws)<br />
(1) (not known)<br />
<b>(2) Acting member of the Supreme Administrative Court (judge) ; On leave of absence from the position as the Leading legal counsel at the Association of Finnish Local and Regional Authorities (superior: Kari Prättälä)</b><br />
(3) Retired. Wrote the book ‘Municipality Law – Background and interpretations’(in Finnish) together with Kari Prättälä in 2007. The book also covers the Municipality Division Law.<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-51969463977311113332018-08-26T07:00:00.000+03:002018-08-26T07:00:01.110+03:00Missnöje med bostadsområdet "Sipoonranta". Den 26 augusti 2018I juni uppmärksammade flera medier invånarnas missnöje med bostadsområdet "<a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/12/sipoonranta-den-6-december-2009.html">Sipoonranta</a>" vid <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/04/stororen-den-28-november-2007.html">Storören</a> eller på Lillören. Bl.a. publicerade Helsingin Sanomat den 26 juni en artikel med runbriken <a href="https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000005733177.html" target="_blank">"Harry Harkimon alullepaneman Sipoonrannan uudet asunnot jäivät rakentajan käsiin – 'Se alue ei ole kiinnostusta herättänyt'"</a>. Yle punlicerade en artikel med rubriken <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/29/invanarna-i-sibbostrand-trotta-pa-att-bo-i-ett-byggprojekt-startade-namninsamling" target="_blank">"Invånarna i Sibbostrand trötta på att bo i ett byggprojekt - startade namninsamling"</a> där man berättar om en namninsamling där man kräver att "Sibbostrandens framtid måste tryggas", att bygget fortsätter och att Sibbo kommun inte ska bevilja byggprojektet tilläggstid. Sipoon Sanomat publicerade den 12 juli en ledarartikel med rubriken <a href="https://www.sipoonsanomat.fi/blogi/686772-paakirjoitus-sipoon-ryosto-vaikuttaa-yha" target="_blank">"Sipoon ryöstö vaikuttaa yhä"</a>. Mia Tadic noterar här inledningsvis att <i>"Sipoonrannan piti olla nopea vastaus Helsingin itälaajentumiselle"</i> och det har hon rätt i. Däremot kan jag inte låta bli att anmäla avvikande åsikt angående påståendet att <i>"Sipoon kunta vakuuttaa ottaneensa opikseen Östersundomin menetyksestä."</i><br />
<br />
Orsaken till inkorporeringen var <i>inte</i> att Sibbo hade vuxit för långsamt. Sibbos tidigare långsamma tillväxt var bara en ursäkt för den lagstridiga ändringen i kommunindelningen. Tvärtom ville Helsingfors med inkorporeringen av sydvästra Sibbo förhindra att bebyggelsen breder ut sig utanför huvudstadsregionen. När det inte blivit någonting av Helsingfors planer för Östersundom, så har man legitimerat inkorporeringen med att Sibbo behövde en läxa för att ändra sin politik och att Sibbos förändrade politik bevisar att inkorporeringen var befogad. Politiken i Sibbo hade emellertid i alla händelser ändrats, dels för att Sfp inte längre har absolut majoritet i kommunfullmäktige, dels för att Sfp:s politik har och hade ändrat även utan inkorporeringen. Men visst har vanföreställningen om att förlusten av Östersundom var Sfp:s och Sibbos eget fel bidragit till den nuvarande överdrivna tillväxttakten.<br />
<br />
Fastän Sibbo har den största procentuella tillväxten i landet har planerna för "Sipoonranta" inte förverkligats. Storören, som även efter "rånet" hör till Sibbo, är det enda området i Östersundom där Helsingfors visioner av en "havsnära" stadsdel är möjlig att förverkliga. Ändå har husen och bostäderna i Sibbostranden inte gått åt, vilket visar att Östersundom inte har förutsättning att bli den nya stadsdelen för goda skattebetalare som Helsingfors hoppades. Samtidigt är det klart att byggandet vid Storören kommit av sig delvis pga att Helsingfors visioner för Östersundom inte förverkligats. Det noterar även Helsingin Sanomat den 2 juli i en artikel med rubriken <a href="https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000005740407.html" target="_blank">"Sipoonrantalaiset suuttuivat Hjallikselle, mutta todellisuudessa syrjäisen merenrantalähiön kohtaloon kiteytyy koko Helsingin seudun asuntopolitiikka"</a> och underrubriken eller ingressen "Ilman Helsingin itäisintä kaupunginosaa Sipoonranta jäi yksin ja ilman palveluita." Att byggandet av Sibbostrand har stannat upp visar även att Sibbos eller utredningsmännen Harkimo och Ekströms planer att snabbt bygga ut Östersundom var orealistiska och att påståendet att Sibbo kunde ha förhindrat inkorporeringen genom att tidigare planera Östersundom saknar grund.<br />
<br />
Innan projektet Sipoonranta kom igång hade Harry Harkimo år 2006 fungerat som <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2009/04/utredningsmannen-hjallis-den-25-oktober.html">"utredningsman"</a> med uppgift att utreda finansieringsmodeller för hur Sibbo själv skulle kunna bygga ut kommunens sydvästra del. I det skedet hade Harkimo även kritiserat Sibbo och Sfp, vars fel det enligt Harkimo var att kommunen inte vuxit i den takt den borde. Innan projektet med Sipoonranta kom igång hade Harkimo lyft fram just Storören som ett område som Sibbo försummat att planera och utveckla. Det är ironiskt att (den egentliga) Störören nu ser mera övergiven ut än för ett årtionde sedan.Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-60673619547661824732018-07-29T06:30:00.000+03:002018-07-29T06:30:10.840+03:00Besvär. Den 29 juli 2018<br />
Fullmäktige för Nylands landskapsförbund godkände på sitt möte den 12 juni etapplandskapsplan 2 för <a href="https://wadenstrom.blogspot.com/2015/05/ostersundomomradet.html">Östersundomområdet</a>s del. (Se <a href="https://www.uudenmaanliitto.fi/sv/nylands_forbund/nyhetsrum/meddelanden/landskapsfullmaktige_godkande_landskapsplanen_for_ostersundom.30958.blog" target="_blank">"Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom"</a>.) Beslutet gick inte smärtfritt. Borgå hade lobbat för en järnvägsförbindelse från Helsingfors till Borgå genom Östersundom och södra Sibbo, men man lyckade endast få med en kläm om att det är viktigt att man fortsätter reda ut kollektivtrafiklösningar eller tågtrafik mellan Helsingfors och Borgå. Landskaplanen ger nu inga svar på hur kollektivtrafiken till Borgå och södra Sibbo skall ordnas i framtiden. (Se <a href="https://www.ostnyland.fi/artikel/tagtrafiken-pa-agendan-i-landskapet/" target="_blank">"Tågtrafiken på agendan i landskapet"</a>.)<br />
<br />
Dagen före landskapsfullmäktigets möte hade NTM-centralen publicerat ett pressmeddelande med rubriken <a href="https://www.uudenmaanliitto.fi/dynastia32/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=20181140-10" target="_blank">"Östersundomin Natura-alueen tulevaisuus on vielä auki"</a>. Trots varningen från NTM-centralen godkände utan att markera "Sundberg-området" som skyddsområde. Besvär mot landskapsplanen var att vänta.<br />
<br />
Samma dag som landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom-området publicerade Helsingfors stad ett meddelande om att <a href="https://www.sttinfo.fi/tiedote/generalplanen-for-ostersundom-tas-upp-till-behandling-i-beslutande-organ?publisherId=60577852&releaseId=68543226">"generalplanen för Östersundom tas upp till behandling i beslutande organ"</a>. Tidpunkten för meddelandet om Östersundom-kommitténs möte den 19 juni var knappast en tillfällighet. Landskapsplanen, som generalplanen borde utgå ifrån, är lika väl långt ifrån gällande.<br />
<br />
Östersundom-kommittén godkände naturligtvis för sin del förslaget till generalplan, trots att det för området ännu saknas en landskapsplan annan än den från tiden för Östra Nylands förbund. Att landskapsplanen för Östersundomområdet kommer att träda i kraft i den form som landskapsförbundet godkände den är inte alls självklart.<br />
<br />
Den 22 juli publicerade NMT-centralen ett pressmeddelande med rubriken <a href="http://www.ely-keskus.fi/web/ely/-/ostersundomin-maakuntakaava-ei-turvaa-natura-alueen-luonnonarvoja-eika-osoita-riittavia-virkistysalueita-uusimaa-" target="_blank">"Landskapsplanen för Östersundom tryggar inte naturvärdena i Naturaområdet och anvisar inte tillräckligt med rekreationsområden"</a>. Det väsentliga innehållet är att NMT-centralen gjort ett <a href="http://www.ely-keskus.fi/documents/10191/31845753/valitus_%C3%B6stersundomin_maakuntakaavasta.pdf/df06a2ec-3b1a-44d2-ad44-47868be021e8" target="_blank">besvär</a> till Helsingfors förvaltningsdomstol.Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-49550638945716908952018-06-24T16:10:00.000+03:002018-06-24T16:10:46.271+03:00Hållplats Östersundom. Den 24 juni 2018<div class="tr_bq">
Förslaget till tariffsystemet har jag flera gånger tidigare behandlat på denna blogg (se <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/zongranser-den-1-december-2007.html">"Zongränser. Den 1 december 2007"</a>, <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/zoner-oberoende-av-kommungranserna-den.html">"Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007"</a> , <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2012/01/langt-fran-helsingfors-centrum-den-25.html">"Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012"</a>, <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2012/03/zon-c-den-10-mars-2012.html">"Zon C. Den 10 mars 2012"</a>, <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2012/04/undantaget-ostersundom-den-4-april-2012.html">"Undantaget Östersundom. Den 4 april 2012"</a> och <a href="http://wadenstrom.blogspot.com/2014/01/zon.html">"Nytt tariffsystem. Den 5 januari 2014"</a>), men tariffsystemet, som sent omsider skall träda i kraft vid årsskiftet, fick ny aktualitet under de senaste veckorna. Helsingin Sanomat publicerade den 6 juni en kort insändare under rubriken <a href="https://www.hs.fi/paivanlehti/08062018/art-2000005710350.html" target="_blank">"Vyöhykeuudistus syrjii Östersundomia"</a>. Samma dag publicerade tidningen på sin webbsida en text med rubriken <a href="https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000005711260.html?share=87042a7c753b2ee768a8ca5dbcdb8526" target="_blank">"Lippu-uudistus on Helsingin viimeisin potku östersundomilaisten päähän – alueen asukkaista on aiheestakin tulossa kuntapolitiikan marttyyreita"</a>. Här handlar det inte längre bara om de kommande priserna på kollektivtrafik:
</div>
<br />
<blockquote>
Östersundomissa asukkaat ovat jo pitkään eläneet epävarmuudessa. Helsinki on asettanut suuren osan alueesta rakennuskieltoon. Pienimuotoisenkin rakentamisen pelätään häiritsevän tulevan yleiskaavan tulevaa toteuttamista.<br />
Poliitikot käsittelevätkin parhaillaan sitä, pitäisikö jo kymmenen vuotta jatkunutta rakennuskieltoa jatkaa taas viidellä vuodella.<br />
Östersundomin asukkaiden keskuudessa uuden isännän linjauksia sadatellaan. Kun rakentaminen kielletään, väkiluku ei kasva ja kun väkiluku ei kasva, palvelutkaan eivät kasva. Harmia aiheuttavat myös paikoin heikentyneet liikenneyhteydet.</blockquote>
<br />
Några dagar senare gav Hufvudstadsbladet en motsvarande bild av Östersundom i artikel med rubriken "<a href="https://www.hbl.fi/artikel/hallplats-ostersundom-ar-alltmer-fjarran/" target="_blank">Hållplats Östersundom är alltmer fjärran</a>":<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Snar tio år efter att Östersundom tvingades bli en del av Helsingfors är det inte mycket som tyder på huvudstadens vilja att verkligen ta hand om den nya stadsdelen. Det är åkrar och skog så långt ögat når. Planläggningen står stilla och i området gäller byggförbud, vilket gör livet surt för invånare och företagare då framtiden är oviss. På detta kommer beskedet om dyrare kollektivtrafik som drabbar Östersundom som arbetar i Helsingfors och de stadsbor som arbetar i Östersundom – i daghem, skolor och vårdscentraler.</blockquote>
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-32433627049982433752018-05-27T21:12:00.001+03:002018-05-27T21:13:52.411+03:00Tågrevolt. Den 25 maj 2018Yle uppmärksammade den 3 maj i en artikel med rubriken <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/03/tagrevolt-i-ostra-nyland-borga-vill-ha-tag-till-helsingfors-via-ostersundom" target="_blank">"Tågrevolt i östra Nyland - Borgå vill ha tåg till Helsingfors via Östersundom"</a> att Borgå fortfarande strävar efter en tågförbindelse via södra Sibbo och Östersundom till Helsingfors. Samma dag publicerade Östnyland en artikel med rubriken <a href="https://www.ostnyland.fi/artikel/spartrafiken-ar-igen-pa-agendan/" target="_blank">"Spårtrafiken är igen på agendan"</a>. Tidigare har Borgå år 2012 och år 2015 tagit ställning för HELI-banan, men järnvägsförbindelsen ströks lika väl från landskapsplanen, t.o.m. från Östersundomområdet, där landskapsplanen från tiden för Östra Nylands förbund i övrigt fortfarande gäller. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2012/06/borga-vill-ha-heli-den-9-juni-2012.html" target="">"Borgå vill ha HELI. Den 9 juni 2012"</a>, <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2015/03/borga.html" target="">"Borgå ger utlåtanden. Den 1 mars 2015"</a>.) I samband med Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen år 2006 anmärkte jag att planerna på en metrolinje till Helsingfors hotar planerna på en järnvägsförbindelse österut från Helsingfors. Som svar fick jag att påståendet inte stämmer, eftersom de två olika spårvägsförbindelserna inte går på varandra. Då var det ännu nödvändigt med metroplaner för att motivera en inkorporering. Nu är metroplanerna inte längre realistiska, men Helsingfors prioriterar en direkt järnvägsförbindelse till flygplatsen i Vanda framom en realistisk spårvägsförbindelse till Östersundom.
<br />
<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-81388798072178722602018-04-29T07:00:00.000+03:002018-05-01T09:58:24.179+03:00Varför så bråttom? Den 29 april 2018Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken <a href="https://www.hbl.fi/artikel/varfor-var-det-brattom-att-ta-akrarna-i-sibbo/" target="_blank">"Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?"</a> (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken <a href="http://www.malmiairport.fi/hbl-26-3-2018-miksi-oli-niin-kiire-ottaa-sipoon-pellot/" target="_blank">"Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?"</a>) Trots rubriken handlar artikeln närmast om <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/07/arkiverat-malm-den-6-juli-2009.html">Malm</a>, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.<br />
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.<br />
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.</blockquote>
<br />
Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.<br />
<br />
För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/07/arkiverat-kommunreformen-den-24-juli.html">kommunreformen</a> KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/07/arkiverat-centern-den-11-juli-2009.html">Centern</a> och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/08/arkiverat-matti-vanhanen-den-3-augusti.html">Matti Vanhanen</a> hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-73767607563102204712018-03-25T07:30:00.000+03:002018-03-25T07:30:21.041+03:00Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018I mitt förra blogginlägg <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2018/02/stadsboulevarder-den-25-februari-2018.html">"Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018"</a> noterade jag en en artikel i<br />
Helsingin Uutiset med rubriken <a href="https://www.helsinginuutiset.fi/artikkeli/607702-oikeuden-paatos-nostattaa-alueliitoshaaveita-75-000-ihmiselta-vietiin-asunnot" target="_blank">"Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita"</a>. Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken <a href="https://www.sipoonsanomat.fi/artikkeli/614849-sipoolta-tuhkatkin-pesasta" target="_blank">"Sipoolta tuhkatkin pesästä?"</a> med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.<br />
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.<br />
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.<br />
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.<br />
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?<br />
– Kyllä, Metsola ennakoi.<br />
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.</blockquote>
<br />
Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/09/sibbo-kommuns-starka-tillvaxt-ar-en-storre-borda-for-personalen-an-for-ekonomin" target="_blank">"Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin"</a>, där man kan läsa följande:<br />
<br />
<div class="text_exposed_root text_exposed" id="id_5aa9838f7754b8906037448">
<blockquote class="tr_bq">
20 000-strecket nått för andra gången<br />
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.<br />
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.<br />
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.</blockquote>
<br />
<div class="text_exposed_show">
Ända upp till <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/search/label/20%20000">20 000</a> invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/raknefel-den-24-november-2007.html">"Räknefel. Den 24 november 2007"</a>.)<br />
<br /></div>
</div>
Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-53813286510194764822018-02-25T07:00:00.000+02:002018-02-25T10:50:42.985+02:00Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018<div class="separator tr_bq" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-UytdmMN3WZ4/WovgsD5KoLI/AAAAAAAAKXo/g0NAIBdfrgAb5HkG1LlSk6Re9gF_jKi3gCLcBGAs/s1600/karlsson.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="618" data-original-width="859" height="230" src="https://2.bp.blogspot.com/-UytdmMN3WZ4/WovgsD5KoLI/AAAAAAAAKXo/g0NAIBdfrgAb5HkG1LlSk6Re9gF_jKi3gCLcBGAs/s320/karlsson.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
Under den gångna månaden har Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att förkasta Helsingfors generalplan då det gäller att omvandla Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden till "stadsboulevarder" aktualiserat en diskussion om Östersundom. Skämtteckningen ovan är ur Helsingín Sanomat 18.2.2018. I Tidningen ingick den 10 februari en kolumn av redaktionschef Kimmo Pietinen under rubriken "Östersundom ei auta Helsinkiä" (<a href="https://www.hs.fi/mielipide/art-2000005559922.html" target="_blank">"Oliko 'Sipoon ryöstö' turha? Helsingin kasvusuunnitelmat vaikeuksissa myös Östersundomissa"</a>). Här kan man bl.a. läsa följande:<br />
<br />
<blockquote>
Ongelma on myös metron kustannusarvio (noin 800 miljoonaa euroa), jonka maksamisesta Vantaa ei ole lainkaan kiinnostunut ja jota Helsinki ei yksin tai yhdessä Sipoon kanssa pysty kustantamaan.<br />
Lähes kolmen vuoden hiomisen jälkeen päätöksentekoon ollaan nyt tuomassa versiota, josta Uudenmaan ely-keskus on käytännössä ilmoittanut jo etukäteen, että se ei sitä hyväksy.</blockquote>
<br />
Helsingin Uutiset publicerade samma dag en artikel med rubriken <a href="https://www.helsinginuutiset.fi/artikkeli/607702-oikeuden-paatos-nostattaa-alueliitoshaaveita-75-000-ihmiselta-vietiin-asunnot" target="_blank">"Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita"</a>. Jukka Hämäläinen skriver här följande:<br />
<br />
<blockquote>
Vuokraturvan hallituksen puheenjohtaja Timo Metsola ehätti hahmottelemaan suunnitelma C:tä, kun Sipoon liitosalueidenkin hyödyntämisessä on ongelmia.<br />
– Entinen Helsingin maalaiskunta voisi ratkaista Helsingin kaavoitushaasteet pitkälle tulevaisuuteen. Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi kaupungin voimakkaan laajenemisen, Metsola esittää.<br />
Metsola muistuttaa, että Helsinki on tähän mennessä kasvanut jo 12 alueliitoksella.<br />
Soininvaara ei uusille liitoshankkeille lämpene.<br />
– Vantaa osaa kyllä kaavoittaa asuntoja mailleen. Haaste on se, että ihmiset haluavat asua Helsingissä. Sama ongelma on Östersundomissakin: se on kaukana.<br />
– Ihmisten mielipiteet ovat muuttuneet Östersundomin hankinnasta. Kehyskunnissa asuntojen hinnat laskevat, täällä ne nousevat.</blockquote>
<br />
Före de två ovannämnda tidningarna hade Hufvudstadsbladet publicerat en ledare med rubriken eller ingressen "Notera att Helsingfors inte bara är helsingforsarnas stad. Men stoppa inte dess utveckling." (<a href="https://www.hbl.fi/artikel/framtiden-bor-vid-boulevarderna/" target="_blank">"Framtiden bor vid boulevarderna"</a>). Jan-Erik Andelin skriver här följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Det är ett slags omvänd knäpp på näsan för Helsingfors som 2009 med regeringen i ryggen ansåg att grannkommunen Sibbo skulle ställa upp för nationens allmänna bästa och ge ifrån sig drygt 700 av sina ekonomiskt mest värdefulla hektar på kustremsan Östersundom.<br />
Området ansågs nödvändigt för Helsingfors expansion, ett område som skulle få både metro och högintensivt byggande. Knappt tio år senare har ingenting av det förverkligats, med undantag för att Östersundomborna som sit<span class="text_exposed_show">ter i de högre inkomstdecilerna fick Helsingfors lägre skatt – och HRT:s bussar något år innan det övriga Sibbo fick dem.<br /> Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor.<br /> I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.</span><span class="text_exposed_show"> Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor.</span><span class="text_exposed_show"> I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.</span></blockquote>
<span class="text_exposed_show"><br /></span>
<span class="text_exposed_show"><br /></span>
<span class="text_exposed_show"><br /></span>
<span class="text_exposed_show"><br /></span>Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-24739196856861549752018-01-28T02:29:00.001+02:002018-01-28T02:29:28.360+02:00Det nya förslaget till generalplan för Östersundom. Den 28 januari 2018Det nya förslaget till generalplan för Östersundom är framlagt till påseende 11.1 - 9.2. Allt för mycket medieuppmärksamhet har förslaget inte fått under den gångna månaden, men innehållet i förslaget har varit tillgängligt en längre tid. (Se <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2017/07/landskapsplanen-ska-faststallas-forst.html">"Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017"</a>.) Tidningen Östnyland publicerade ändå den 11 januari en artikel med rubriken <a href="https://www.ostnyland.fi/artikel/ostersundom-ska-fa-tatt-och-hogt-boende/" target="_blank">"Östersundom ska få tätt och högt boende"</a>. I artikeln kan man bl.a. läsa att generalplanchefen i Sibbo Kaisa Jama, som tidigare jobbat med planeringen av Östersundom på Helsingfors stadplaneringskontor, säger att "Helsingfors kommer troligen inte att påbörja utbyggnaden i Östersundom på allvar förrän 2030-40, så vi måste räkna med att spårlösningarna blir aktuella först långt in i framtiden". Utbyggnaden skulle alltså börja minst ett kvart århundrade efter att det var så brottom med Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ärendet måste behandlas i brådskande ordning.<br />
<br />
Det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom har behandlats även i en artikel i Suomen Luonto under rubriken <a href="http://www.suomenluonto.fi/sisalto/artikkelit/ostersundomin-uudessa-kaavassa-edelleen-vakavia-puutteita/" target="_blank">"Östersundomin uudessa kaavassa edelleen vakavia puutteita"</a>. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Östersundomin edustalla oleva Granön saari olisi Savolan mukaan myös suojeluarvoiltaan merkittävää aluetta. Uudessa kaavassa se on kaavoitettu monitulkintaisella merkinnällä. Vaaleanruskea alue mahdollistaa alueen säilyttämisen virkistysalueena, mutta antaa myös mahdollisuuden rakentaa saaren täyteen esimerkiksi lomamökkejä ja urheilukenttiä.<br /> Huomioitavaa on myös se, että uuden kaavan valkoinen alue ei suinkaan tarkoita sitä, että se jätettäisiin rakentamatta. Kyseessä on selvitysalue, jonka kaavoitus voidaan tehdä myöhemmin.</blockquote>
<br />
Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-53481748547112803272017-12-31T07:00:00.000+02:002018-01-28T01:59:44.764+02:00Bara skrämseltaktik? Den 31 december 2017<div class="separator tr_bq" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-1vl_5IlyLSk/WkDAygkzsLI/AAAAAAAAKWo/olpDM72Azm0Ct0TdUsOP8wnYnQmPRfjqQCLcBGAs/s1600/t%25C3%25A4st%25C3%25A4%2Bon%2Bkyse.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="523" data-original-width="534" height="313" src="https://1.bp.blogspot.com/-1vl_5IlyLSk/WkDAygkzsLI/AAAAAAAAKWo/olpDM72Azm0Ct0TdUsOP8wnYnQmPRfjqQCLcBGAs/s320/t%25C3%25A4st%25C3%25A4%2Bon%2Bkyse.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
Yle publicerade den 11 december en längre artikel med rubriken <a href="https://yle.fi/uutiset/3-9969548" target="_blank">"Raideasiantuntijan suorat sanat länsimetrosta: Nämä viisi asiaa vain harva näkee tai ymmärtää"</a>. Antero Alku lyfter här fram fem kritiska synpunkter på västmetron. En av dessa är att ett syfte med Helsingfors "rån" av Sibbo var att pressa Esbo att godkänna byggandet av västmetron:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Sipoon ryöstöksikin kutsuttu projekti linkittyy Alkun mukaan olennaisesti länsimetroon. Espoon kaupunginvaltuuston oli tarkoitus tehdä päätös metron rakentamisesta alun perin toukokuussa 2006. Jostain syystä sitä ei kuitenkaan käsitelty toukokuun valtuustossa, ja tämä aiheutti Helsingin päässä hermostusta.<br />
– Sipoo-suunnitelmaa oli varmasti suunniteltu kuukausien ajan, ei sellainen hetkessä synny. Kun päätöstä metrosta ei Espoossa tehty, tämä Helsingin Sipoo-suunnitelma julki<span class="text_exposed_hide">...</span><span class="text_exposed_show">stettiin. Pidän mahdollisena, että jos Espoo olisi tehnyt metropäätöksen toukokuussa 2006, Sipoo-kuviota ei olisi koskaan tapahtunut, Alku sanoo.<br /> Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin.<br /> – Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin.<br /> Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016), vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen.<br /> – Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.</span><span class="text_exposed_show"> Ajatuksen logiikka kulkee näin: Helsingissä oli vahva tahtotila metron jatkamiseen, ja Espoossa pelättiin kaupungin pakkoliitosta Helsinkiin, jos metron rakentamiseen ei muuten suostuta. Näin ollen Sipoon ryöstön yksi tarkoitus saattoi oli paineen luominen Espoon päättäjiin.</span><span class="text_exposed_show"> – Kun Helsinki ilmoitti Sipoon liitosaikeista, se näyttäytyi espoolaisille konkreettisena uhkana, että näin voidaan todella tehdä. Helsinki-Sipoo-kuvio on varmasti vaikuttanut siihen, että saman vuoden syyskuussa saatiin Espoossa syntymään päätös metron rakentamisesta varsin selvin lukemin.</span><span class="text_exposed_show"> Sipoosta Helsinkiin liitetyssä Östersundomissa ei ole puolestaan tapahtunut käytännössä mitään (HS 27.1. 2016)</span><span class="text_exposed_show">, vaikka päätöksestä on jo yli 10 vuotta. Alku ei usko, että Östersundomiin tullaan koskaan rakentamaan metroa. Hänen mukaansa koko projektin tarkoitus saattoi olla toinen.</span><span class="text_exposed_show"> – Niin sanotun Sipoon ryöstön taustalla saattoi olla paineiden luominen Espoon suuntaan metropäätöksen aikaansaamiseksi.</span></blockquote>
<br />
Antero Alku övertolkar något, men år 2006 fanns det från Helsingfors och regeringen ett mycket starkt tryck på Esbo. Helsingfors ville slå ihop städerna i huvudstadsregionen i samband med <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/07/arkiverat-kommunreformen-den-24-juli.html">kommunreformen</a> <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/kssr-den-1-augusti-2007.html">KSSR</a> (Paras), men även specifikt få ett beslut om en metrolinje till Esbo. Helsingfors hävdade att sydvästra Sibbo borde inkorporeras med huvudstaden med motiveringen att Sibbo varit "samarbetsovilligt", men det enda beviset på Sibbos samarbetsovilja som man lade fram var ett dokument som visade att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Förlängningen av metrolinjen österut var även huvudargumentet för inkorporeringen. Statsminister <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/08/arkiverat-matti-vanhanen-den-3-augusti.html">Matti Vanhanen</a> räknade tillsammans med inkorporeringen av Östersundom beslutet om västmetron inklusive statens delfinansiering som den centrala delen i regeringens "metropolpolitik".<br />
<br />
Följande dag, den 12 december publicerade Yle en ny text under rubriken <a href="https://yle.fi/uutiset/3-9973148" target="_blank">"Jan Vapaavuori tyrmää teorian 'Sipoon ryöstön' vaikutuksesta länsimetron rakentamiseen: 'Täydellistä huuhaata'"</a>. <a href="http://wadenstrom.blogspot.fi/2009/07/arkiverat-jan-vapaavuori-den-28-juli.html">Jan Vapaavuori</a> tar här helt avstånd från Alkus teser, speciellt när det gäller Östersundom:<br />
<br />
<blockquote>
Vapaavuoren mukaan Östersundomin rakentamista ovat kuitenkin jarruttaneet muut syyt.<br />
– Niiden alueiden osalta, mitkä Sipoosta Helsinkiin liitettiin, oli jo alun perin selvää että niiden suunnitteluun menee vuosia. Siihen liittyi näitä vielä Natura-haasteita, joiden vuoksi meni vielä pidempään kuin kuviteltiin. ... Se että länsimetroratkaisu sattui ajoittumaan samoihin aikoihin, on ihan puhdasta sattumaa.</blockquote>
<br />
Jag tog del av diskussionen om västmetron i Esbo stadsfullmäktige år 2006. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/metro-metropolen-den-26-september-2006.html">"Metro-metropolen. Den 26 september 2006"</a>.) Om diskussionsprotokoll eller ljudinspelningar finn bevarade kan det bevisas att Esbbopolitiker då faktiskt påtalade påtryckningarna som hänger samman med initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo. Att beslutet om västmetron togs just 2006, då initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo togs, är minsann inget sammanträffande och det vet Vapaavuori mycket väl. År 2006 var det mycket bråttom med beslutet och därför fans det inte tid för tillräcklig beredning, vilket ledde till fatala beslut om automatisering och korta perronger.Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-35167660127868555872017-11-26T07:00:00.000+02:002017-11-26T07:00:21.947+02:00ELY-keskuksen hampaissa. Den 26 november 2017<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://1.bp.blogspot.com/-1ISqnZW9O0E/WhFeTYIjrEI/AAAAAAAAKWY/jlxhPhEmU44cyUrjPGXA3Dx6ySQgGUQygCLcBGAs/s1600/l%25C3%25A4nsim.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="530" data-original-width="690" height="245" src="https://1.bp.blogspot.com/-1ISqnZW9O0E/WhFeTYIjrEI/AAAAAAAAKWY/jlxhPhEmU44cyUrjPGXA3Dx6ySQgGUQygCLcBGAs/s320/l%25C3%25A4nsim.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
I Yles Uudenmaan uutiset ingick den 9 november ett inslag om Östersundom. Redan på morgonen publicerades inslag i for av en text på webben under rubriken "Kaikki puhuvat nyt länsimetrosta, mutta idässä odottaa jo seuraava 700 miljoonan metrotyömaa". Rubriken ändrades senare under dagen till <a href="https://yle.fi/uutiset/3-9922541" target="_blank">"Östersundomista piti tulla Helsingin kukoistava 100 000 asukkaan tytärkaupunki – mutta kuinka sitten kävikään?"</a>, vilket antyder någonting helt annat. Samma dag publicerade ännu svenska yle en version av texten under rubriken <a href="https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/09/ostersundom-skulle-locka-100-000-invanare-men-hur-gick-det" target="_blank">"Östersundom skulle locka 100 000 invånare - men hur gick det?"</a> Allt har inte översatts från den fiska ursprungstexten, där man bl.a. kan läsa följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Uusinkin kaava on ELY-keskuksen hampaissa, sillä se haluaa suojelualueet näkyviin jo tässä vaiheessa eikä myöhemmissä kaavoissa.<br />
Tuorein osayleiskaavaehdotus lähtee siitä, että Östersundomiin rakennetaan metro ja sen asemien ympärille tiiviisti kerrostaloja. Aiemmat puheet pikkukaupunkimaisuudesta, omakotialueista ja pienkerrostaloista on heitetty romukoppaan.</blockquote>
<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-28503803814305143922017-10-29T07:00:00.000+02:002017-10-29T07:00:19.739+02:00Metrolinjen till Håkansböle. Den 29 oktober 2017<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-HX_KTGost9g/WehZUap-awI/AAAAAAAAKWE/ToXjbTWnbMMdeZClnnXlEXeBlbdjYqSBgCLcBGAs/s1600/hakunilaan.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="694" data-original-width="623" height="320" src="https://4.bp.blogspot.com/-HX_KTGost9g/WehZUap-awI/AAAAAAAAKWE/ToXjbTWnbMMdeZClnnXlEXeBlbdjYqSBgCLcBGAs/s320/hakunilaan.JPG" width="287" /></a></div>
<br />
<br />
I flera blogginlägg har jag skrivit om hur den före detta riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen (sdp) förespråkat en metrolinje till Håkansböle. (Se <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2009/04/metro-till-hakansbole-den-26-september.html">"Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007"</a> och <a href="https://wadenstrom.blogspot.fi/2012/03/fardig-metrostadsdel-den-4-mars-2012.html">"Färdig metrostadsdel. Den 4 mars 2012"</a>.) Kiljunen har upprepat sitt ställningstagande för en metrolinje från Mellungsbacka till Håkansböle med några års mellanrum och nu senast har han i samband med Vandas ställningstagande till det nya förslaget till generalplan för Östersundom i Vantaan Sanomat publicerat en insändarartikel med rubriken <a href="http://www.vantaansanomat.fi/artikkeli/569582-mielipide-metroa-pitaisi-jatkaa-mellunmaesta-hakunilaan">"Metroa pitäisi jatkaa Mellunmäestä Hakunilaan"</a>. Själva idén om en metrolinje till Håkansböle är ingalunda Kiljunens personliga. Tvärtom hade den länge funnits med i planerna - tills inkorporeringen av sydvästra Sibbo kom i vägen. I sin insändare från 14.10,2017 skriver Kiljunen bl.a. följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Nyt on oikea hetki jatkaa metro Mellunmäestä Hakunilaan, työ, joka 1989 jäi kesken. Silloin Vantaa osallistui 20 prosentin osuudella metroradan rakennuskustannuksiin Kontulasta Mellunmäkeen. Radan kääntöraide rakennettiin valmiiksi Länsimäen alle suuntana Hakunila. Myös yleiskaavassa oli varaus metroradalle Vaaralan kautta Hakunilaan.</blockquote>
<br />
År 2006 beskyllde helsingforspolitiker Sibbo för att metrolinjen tog slut vid "Sibbos åkrar", som i verkligheten ligger i Vanda. Dess värre var det Helsingfors som stoppat planerna på en förlängning av östmetron, eftersom det inte var möjligt med ytterligare en förgrening. En metrolinje till Håkansböle, som redan fanns inritad i landskapsplanen, hade omöjliggjort en metrolinje till Östersundom.<br />
<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7838779619766254321.post-76722007361340036202017-09-24T07:00:00.000+03:002017-09-24T08:08:03.902+03:00Metron blir för dyr. Den 24 september 2017De berörda kommunerna Helsingfors, Vanda och Sibbo skall under hösten än en gång ta ställning till ett förslag till gemensam generalplan för Östersundm. Nämnderna och styrelserna har redan kommit med sina utlåtanden, men förslaget skall ännu behandlas i Helsingfors stadsstyrelse och fullmäktigen. I samband med behandlingen i Vanda stadsstyrelse publicerade Sirpa Kauppinen ett blogginlägg under rubriken <a href="http://www.sirpakauppinen.fi/node/1072" target="_blank">"Östersundomin kallis kaava ja aloitteet mm. ikäihmisten yhteisöllisestä asumista ja ysiluokkalaisten kesätöistä"</a>, där hon skriver följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Haasteena Östersundomin rakentamisessa on herkät luontoalueet, alueen syrjäisyys ja metron kalleus. Osin myös (Vantaan alueilla) huono rakennusmaa. Huomattavasti järkevämpää olisi rakentaa Vehkala, Ruskeasanta, Kivistö, Vantaankoski, Leinenä ja muut juna-asemien seudut valmiiksi ensin. Näillä kulkee jo olemassa oleva junaliikenne 10 minuutin välein sekä keskustaan että toiseen suuntaan. Sama koskee myös Espoon radanvartta, jossa on pysäkkejä joide toinen puli on lähinnä peltoa. Tulee muistaa, että Östersundomn on keskustasta metrolla paljon kauempana kuin nämä pysäkit junalla.</blockquote>
<br />
Kauppinen var den enda gröna fullmäktigeledamoten som 2006 och 2007 röstade mot att Vanda stöder en inkorporering. Till skillnad från Kauppinen stödde Osmo Soininvaara inkorporeringen, men även han förhåller sig nu kritiskt till en utbyggnad av Östersundom. I ett blogginlägg med rubriken <a href="http://www.soininvaara.fi/2017/08/28/kaupunkiymparistolautakunnan-lista-29-8-2017/" target="_blank">"Kaupunkiympäristölautakunnan lista 29.8.2017"</a> skriver han följande:<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Lausunto kaupunginhallitukselle Östersundomin yhteisestä yleiskaavasta<br />
... Siis kaupungilta vaadittavat investoinnit ylittävät miljardilla eurolla odotettavat tontinluovutustulot. Kun paljon edullisempia ja haluttavampia alueita on yleiskaavassa tarjolla, on vaikea veikata tämän nopeaa edistymistä. Ilman raideyhteyttä sitä ei saa rakentaa (maakuntakaava) eikä rahaa metroon löydy oikein mistään. Yleiskaavan pikaratikkainvestoinnit ovat olennaisesti kannattavampia.<br />
Alunperin oli tarkoitus tarjota toimivaa pientaloasumista raideliikenteen varrella vastapainona kehyskuntien irrallisille pientalolämpäreille, mutta pientaloasumisen suosio on laskenut jyrkästi.</blockquote>
<br />
<br />Fallet Sibbohttp://www.blogger.com/profile/10485756420331613592noreply@blogger.com0