Ralf Wadenströms blogg

Större kommun. Den 31 januari 2012

2012-01-31T06:45:00.002+02:00

Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.

Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

Bbl 31.1 2012 s 9

I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.

Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

2012-01-30T06:54:00.002+02:00

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.

Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012

2012-01-29T09:24:00.002+02:00

http://www.kuntalehti.fi/Pdfarkisto/KL-1116.pdf

I mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" noterar jag att Kuntalehti publicerat en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Kuntalehti 16 2011, där artikeln publicerats, finns nu i pdf-format på Ingternet. Föga överraskande nämns inte fallet Sibbo i artikeln, fastän lösningen på "Sibbofrågan" har haft en avgörande betydelse på kommunreformen KSSR. Artikeln handlar i själva verket om både den gamla och den nya kommunreformen, samt om övergången från förre till den senare. Här noteras även Jan Vapavuoris roll. Frågan är i vilken mån Vapaavuoris krav representerar Samlingspartiets intressen och linje. Åtminstone i samband med KSSR drev han närmast Helsingfors intressen.

Om det är Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors som driver på kommunreformen, så saknar det inte relevans att Vapaavuori sett en regionförvaltning som ett alternativ till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Även i samband med den nya kommunreformen skall Helsingfors naturligtvis ha sitt. Denna gång kan kommunministern knappast erbjuda en bit av Sibbo utan att motiven är allt för uppenbara. En regionförvaltning eller "metropolförvaltning" skulle därför betyda att nuvarande Helsingforspolitiker via regionförvaltningen skulle få mycket stor makt över metropolområdet. För Sibbos delär den stora frågan om metropolförvaltningen endast skulle gälla huvudstadsregionens fyra städer eller även Helsingforsregonens kranskommuner. Under Hannes Manninens tid som kommunminister föreslog Jussi-Pekka Alanen en mellanstegsförvaltning som förutom helsingforsregionens fyra städer även skulle innefatta Kyrslätt och Sibbo. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Bbl 27.1 2012 s 7

Christel Liljeström har låtit förstå att det inte är någon idé att slå vakt om Sibbos självständighet, ifall kommunen tvingas med i en metropolförvaltning. (Ett alternativ är här en splittring av kommunen, där en del av Sibbo kunde anslutas till Borgå.) Lljeström ser dock frågan ur en beslutfattares perspektiv. För den enskilda kommuninvånaren är den lokala identiteten och servicen viktigare än politisk makt. De facto har Sibbo redan i nuläge avstått från kommunens planeringsmonopol. Liljeström har skrivit om metropolförvaltning i blogginlägget "Metropolens olika skepnader" från den 13 februari 2011.

Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

2012-01-28T09:11:00.002+02:00

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on?

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Vantaa-Sipoo. Den 27 januari 2012

2012-01-27T07:37:00.003+02:00

HS 26.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Liuta selvitysmiehiä kuntiin". Rubriken på paradsidan lyder "Hallittus sysää kuntauudistuksen kymmenille selvitysmiehille". Helsingin Sanomat skriver att "Hallitus ei esittele helmikuussa omaa ehdotustaan Suomen uudeksi kuntarakenteeksi, vaan aikoo nimittää kymmeniä selvitysmiehiä jatkamaan suuren kuntauudistuksen valmistelua." Påståendet dementerades från flera håll igår. Däremot förnekades inte att man efter att regeringen i februari presenterat sitt förslag tillsätter en stor mängd utredningsmän.

Helsingin Uutiset skriver i artikeln "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille" från den 4 januari att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." (Se "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012".) Enligt Helsingin Sanomats uppgifter kommer det för hela landet att tillsättas mellan 20 och 70 utredningsmän. Helsingin Sanomats tolkning av tillsättandet av utredningsmän är att kommunreformen försenas med upp till ett år, men kommunminister Henna Virkkunen (c) dementerade igår att reformen försenas.

Om det tillsätts kommunindelningsutredare, som föreslår sammanslagningar, kunde kommuner i princip sammanslås frivilligt utan några lagändringar och utan att riksdagen behöver godkänna sammanslagningarna. Utnämningen av utredningsmän kunde innebära att beredningen av reformen kan fortsätta - kanske över kommunalvalet - utan att regeringen behöver avslöja med vilka medel sammanslagningarna skall ske.

Då kommunminister Hannes Manninen utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare i samband med Sibbofrågan försvarades utnämningen bl.a. med att det finns brist på utredningsmän. Varifrån finansministeriet plötsligt skall hitta ett tiotal kompetenta utredningsmän är en intressant fråga.


HS 26.1 2012 s A 4

Utöver nyheten om utredningsmän berättade Helsingin Sanomat igår att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (sdp) föreslår ett alternativ til kommunreformen. Alternativet skulle vara regionala hälsovårdsdistrikt med ett befolkningsunderlag på 250 000-300 000 invånare. Helsingin Sanomat kommer med ett eget inte speciellt logiskt förslag till distriktsindelning, enligt vilket Vanda och Sibbo tillsammans kunde utgöra ett distrikt

HS 26.1 2012 s A 10

I dag har Helsingin Sanomat publicerat artiklar med rubrikerna "Hallitus sitoutuu kuntauudistukseen" och "Kuntatyöryhmä sulkee suunsa yksityiskohdista".

HS 27.1 2012 s A 10

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Bra fakta behövs inför kommunvalet", där det noteras att en folkomröstning kan köra äver kommunfullmäktiges beslut.

Bbl 27.1 2012 s 7

Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Liuta selvitysmiehiä kuntiin" i gårdagens tidning följande:

Selvitystyön tulokset on tarkoitus käsitellä kunnanvaltuustoissa. Jos valtuusto tyrmää selvityshenkilön ehdotukset, asia palautuu valtioneuvostolle.

Valtioneuvosto voi sitten päättää, järjestetäänkö kunnan tulevaisuudesta kansanäänestys.

Jos asukkaat kannattaisivat kuntaliitosta, kansanäänestyksen tulos kaataisi kunnanvaltuuston kielteisen ratkaisun.

Jag har behandlat den ovanbeskrivna möjliga processen i mina inlägg "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011" och "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012". Det kan påpekas att Helsingforspolitikerna tidigare uttrycklihgen önskat att ministeriet utnämner en kommunindelningsutredare för huvudstadsregionen.

Förköpsrätt. Den 26 januari 2012

2012-01-26T06:36:00.001+02:00

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.

Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

2012-01-25T06:17:00.002+02:00

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.

Svårare än man kunde tro. Den 24 januari 2012

2012-01-24T05:46:00.024+02:00

Bbl 24.1 2012 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikelm med rubriken "Snart kastas nytt ljus över Östersundom". Rubriken på paradsidan lyder "Östersundomplan avancerar". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommitttén om drygt två veckor förväntas komma med ett förslag om planeringen av Östersundom. I artikeln omnämns även texten i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Borgåbladet skriver att "Planläggarna i Helsingfors har stött på samma problem som kollegerna i Sibbo i tiden tampades med: det är svårare än man kunde tro att planlägga och bygga ut i Östersundom."

Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012

2012-01-23T06:41:00.001+02:00

HS 23.1 2012 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia". Det är Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä som anser att flygfältsområdet i Malm, vars hyreskontrakt med staten går ut år 2034, bör byggas ut före Östersundom! Uttalandet är anmärkningsvärt på flera sätt, inte minst med tanke på de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Helsingfors stad och staten hade redan kommit överens om att staten tidigare skulle avstå från Malm, då försvarsminister (och senare statsminister) Matti Vanhanen satte käppar i hjulen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Ur Vanhanens synvinkel var Östersundom en kompensering för Malm, men nu vill Penttilä altså trots allt bygga Malm före Östersundom, somvisat sig mycket svårt att planera. En pikant detalj i sammanhanget är att Malm saknas från generalplanen som följd av att stadsdirektör Jussi Pajunen var jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslutfattande om av generalplanen. Jag återger valda delar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Malmin lentokentän alueelle tulisi rakentaa asuntoja ennen kuin Helsinki ryhtyy itäisten liitosalueiden asuttamiseen, esittää apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd).

"Malmi ensin, Östersundom sitten. Se olisi paljon parempi järjestys", Penttilä sanoo HS:lle. ...

Toinen suurprojekti, Sipoosta lohkaistujen alueiden rakentaminen, etenee takkuillen. Östersundomin kaavoitus kymmenientuhansien ihmisten asuinalueeksi on osoittautunut hankalaksi.

Huonon maaperän ja useiden Natura-suojelualueiden takia käyttökelpoista rakennusmaata on oletettua niukemmin.

Poliitikkojen käsittelyyn on keväällä tulossa viisi vaihtoehtoista luonnosta osayleiskaavaksi. Ne eroavat toisistaan asuinalueiden sijainnin ja liikenneratkaisujen osalta. Metrokaupungin lisäksi arvioidaan vielä kerran pikaraitiotiehen perustuvaa kaavaa.

Guggenheim. Den 22 januari 2012

2012-01-22T08:56:00.006+02:00

I mitt inlägg "Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012" har jag omnämnt Guggenheim-projektet, som i sig inte har någonting med fallet Sibbo att göra. Det var kolumnen "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" i Helsingin Sanomat som gav anledning till att ta upp Guggenheim på denna blogg. I kolumnen skriver Antti Blåfield att fallet Sibbo gav Helsingfors ryktet om att vara en rödare, vilket väcker misstroende angående Guggenheim. Nu vill man, enligt Blåfield, inte ge någonting åt Helsingfors. Jan Vapaavuori hade både den 10 och den 11 januari på sin blogg prisat Guggenheim då Blåfields kolumn publicerades den 12 januari. Följaktligen skrev Vapaavuori även den 12 januari ett inlägg om Guiggenheim, denna gång med rubriken "Helsinkiin vaiko eikö?" I blogginlägget skriver Vapaavuori att "Se mitä pääkaupunkiseudulla tapahtuu tai ei tapahdu heijastuu laajasti koko Etelä-Suomeen ja hieman välillisemmin koko maahan." Argumentet är bekant från fallet Sibbo, där inkorporeringen var av nationell betydelse, eftersom det som är bra för Helsingfors är bra för hela Finland...

Det finns vissa likheter mellan fallet Guggenheim och fallet Sibbo. Båda projekten kan ses som ett uttryck för en megalomanisk metropolidé - och för överborgmästarens napoleonkomplex. I båda fallen är det Samlingspartiet i Helsingfors som driver på. I båda fallen har frågan om jäv aktualiserats. I båda fallen förväntas stadsfullmäktige ta beslut i stor brådska. Tidskalan var dock av helt andra dimensioner då stadsstyrelsen i Helsingfors lade fram förslaget för fullmäktige om att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. En annan väsentlig skillnad är att det i samband med Sibbofrågan var kommunministern som förväntade sig ett beslut i brådskande ordning.

Ytterligare en väsentlig skillnad är mediernas hållning. I samband med fallet Sibbo hade Helsingfors Helsingin Sanomats och Suomen Lehtiyhtymäs stöd. I fallet Guggenheim har speciellt tidningarna som ägs av Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti förhållit sig mycket kritiskt till Guggenheimprojektet.

Ingen reklam. Den 21 januari 2012

2012-01-21T09:54:00.001+02:00

För några månader sig gjorde Blogger reklam för sin AdSense, genom vilken bloggare kan förtjäna pengar. Blogger påstod att min blogg "verkar vara populär". Att min blogg enligt Bloggers eller Googles statistik är populär eller välbesökt beror nog främst på att jag skrivit så många inlägg. Flertalet av besökare läser inte det senaste inlägget, utan besöker istället äldre inlägg, som de hittat via en sökmaskin. Väl så. Jag länkar även från mina nya inlägg till äldre inlägg.

Knappast skulle jag kunna förtjäna några stora summor på min blogg. För att förtjäna via reklam på min blogg vore jag tvungen att vara mera försiktig med upphovsrättsskyddat material. Liksom en stor del av alla bloggare rör jag mig i en gråzon när det gäller urklipp och bildmaterial.

Den huvudsakliga orsaken till att jag inte prövat på AdSense är ändå att jag på inget sätt skriver blogg för att förtjäna på det. Tvärtom har bloggandet kostat mig en hel del. Förutom allt tid som jag satt ner på bloggskrivandet har jag betalat för digitala tidningar och artiklar. Ett jobb måste vara lönsamt, men en hobby får kosta. AdSense doesn't make sense.

Det är lite intressant att Google erbjuder tjänster så som Blogger (bloggar på Blogspot) utan att ta betalt eller ens påtvinga reklam. Eventuellt förtjänar Google själv lite på AdSense, men det är nog inte företagets motiv bakom tjänsten. Lika väl är Googles intressen kommersiella. Det är inte mina.

Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012

2012-01-20T07:21:00.004+02:00


http://yrjohakanen.fi/valtuustossa/2012/2134/

I gårdagens blogginlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012" skrev jag om beslutet att riva kraftverket Hanaholmen-B och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Denna som på stadsfullmäktigemötet starkast kritiserade planerna på att riva och bygga nytt är Yrjö Hakanen. Hakanens anförande kan läsas på hans webbplats. Jag citerar ur anförandet:

Päästöjen osalta esitys olisi kuitenkin huonompi. Pricewaterhousecoopersin HelEnille tekemän selvityksen mukaan hiilidioksidipäästöt olisivat aluksi suuremmat ja sitten samaa tasoa kuin paljon halvemmassa, HelEnin johtokunnan esittämässä vaihtoehdossa. Liekö tässä syy siihen, että selvitystä ei ole tämän päätösasiakirjan liitteenä?

Toinen, ehkä vielä isompi riski koskee Vuosaareen suunnitellun monipolttoainelaitoksen ja sen kuljetusjärjestelyjen vaikutuksia Östersundomin ja Mustasaaren Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Ely-keskuksen lausunnon perusteella hanke edellyttää Natura-vaikutusten arviointia. Ympäristölautakunnalle on jo kerrottu, että voimalalle pitänee hakea valtioneuvostolta Natura-poikkeuslupa ja sille EU:n hyväksyminen. Lain mukaan se voi saada vain, jos vaihtoehtoja ei ole ja tilalle osoitetaan korvaava alue. Jo tämän päätöksen valmistelu osoittaa, että vaihtoehtoja on, joten hanke voi kaatua siihen, että poikkeuslupaa ei tule.

Hakanen talar felaktigt om "Östersundomin ja Mustasaaren Natura-alue". Han syftar naturligtvis på Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue. Officiellt heter Natura 2000-området Lunden på Svarta Backen och fågelvattnen i Östersundom, men vid Svarta backen finns även ett skilt naturskyddsområde i det område som redan före inkorporeringen av Östersundom hörde till Helsingfors.

Hakenen publicerade igår även ett blogginlägg med rubriken "Savupiippujen varjossa". Även Hakanens blogginlägg "Guggenheimin varjossa" från den 12 januari handlar om kraftverksplanerna. På Hakanens webbplats hittar man även artikeln "Helsingissä tekeillä miljardikupru gryndereille", som publicerats i tidningen Tietonantaja den 12 januari. Här skriver Hakanen korrekt om "Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue":

Vuosaareen suunniteltu uusi monipolttoainevoimala edellyttää Uudenmaan Ely-keskuksen lausunnon perusteella Natura-vaikutusten arviointia, koska se heikentäisi merkittävästi Östersundomin ja Mustavuoren Natura- ja suojelualueiden luontoarvoja.

Todennäköisesti voimalalle pitäisi hakea poikkeuslupaa EU:ltä. Se voidaan myöntää vain jos vaihtoehtoja ei ole ja jos tilalle osoitetaan korvaava alue. Tässä tapauksessa vaihtoehtoja on, joten luvan saaminen olisi vähintäänkin kiistanalaista.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Adjö till den stora kolhögen". Ledarskribenten försvarar stadsfullmäktiges beslut, men skriver lika väl i liknande ordalydelse som Hakanen att "I skuggan av den heta debatten om att bygga ett Guggenheimmuseum fattade Helsingfors stadsfullmäktige ett beslut som till sin ekonomiska dimension är mångfaldig och som har ännu större konsekvenser för stadsmiljön."

Som en kuriositet kan nämnas att bilden av kraftverket på Hakanens webbplats är taget från Cargotecs (f.d. Parteks) kontor, där jag medan jag doktorerade och senare studerade till matematiklärare jobbade som receptionist och kvällsvaktmästare. Nu kan jag se fram emot att få se det nya kraftverket i Nordsjö från mitt köksfönster.

En dryg miljard. Den 19 januari 2012

2012-01-19T06:50:00.001+02:00

Helsingfors ville inkorporera Östersundom för att via nya goda skattebetalare få ordning på stadens ekonomin. Nu verkar Helsingfors igen ha gott med pengar. Man är inte bara beredd att satsa hundra tals miljoner på ett Guggenheimmuseum. På sitt möte igår beslöt stadsfullmäktige i Helsingfors, i konflikt med förslaget från direktionen för Helsingfors Energi, att ge Helsingfors Energi i uppdrag att riva det relativt nya kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Kraftverket anses störa stadsbilden i det nya bostadsområdet Fiskehamnen. Utgiften för det nya kraftverket beräknas till 1,2 miljarder euro, enligt vad Hufvudstadsbladet skriver i agens tidning. Jag har i mitt inlägg "Nordsjö och Natura 2000-området. Den 9 november 2011" noterat miljönämndens utlåtande utlåtande om utvecklingsprogrammet för Helsingfors energi, där även det föreslagna kraftverket i Nordsjö behandlades. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65§:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

Vuosaaren satamahankkeen arvioitiin jo yksinään aiheuttavan Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueella niiden luontoarvojen heikentymistä, joiden johdosta alue on liitetty suojelualueiden verkostoon.

I föredragningslistan refereras miljönämndens utlåtande bl.a. enligt följande:

Vuosaaren monipolttoainevoimalaitos ja sen vaatima polttoainesatama tarvitsevat mm. asemakaavan muuttamisen, ympäristövaikutusten arviointimenettelyn ja luonnonsuojelulain mukaisen Natura-arvioinnin. Nämä valmisteluprosessit vievät huomattavan paljon aikaa, eikä uuden voimalan investointipäätösvalmiuteen tähtääviä toimia kannattaisi näin ollen siirtää.

Vuosaaren energia-alueen läheisyydessä sijaitsee Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura 2000 –alue. Luonnonsuojelulain 65 §:n mukaan on Natura-alueilla ja niiden lähialueilla arvioitava erilaisten hankkeiden vaikutukset Natura-alueen luonnonarvoihin.

En synlig effekt av ett kraftverk skulle vara att röken/ångan från kraftverket reflekterar ljuset från Nordsjö hamn, så att omgivningen ytterligare lyses upp, men det finns naturligtvis även andra effekter. I princip kan ett nytt kraftverk Nordsjö ytterligare försvåra planeringen av Östersundom, då de totala effekterna för Natura-området tas i beaktande.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kehäradasta tulossa metsärata". I artikeln berättas det att byggandet av det nya bostadsområdet Marja-Vanda försenas. Tidningen noterar att Vanda inte har informerat staten om fördröjningen, fastän Vanda lockade staten med i ringbaneprojektet med hänvisning till det nya bostadsområdet. I verkligheten torde "staten" ha gått med på finansieringen i utbyte mot att Vanda avstod från Västerkullakilen för att möjliggöra inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Detta kan man läsa om bl.a. i mina inlägg "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".

Sidor föreslagna för radering. Den 18 januari 2012

2012-01-18T06:22:00.002+02:00

Idag är engelskspråkiga Wikipedia att släckas i protest mot ett amerikanska lagförslag om att utöka möjligheterna för amerikanska myndigheter och upphovsrättsinnehavare att bekämpa piratkopiering (SOPA). Finska och svenska Wikipedia bör därmed vara tillgängliga. Det händer dock att enskilda finska och svenska sidor raderas. Just nu pågår en omröstning om sidan om Leppävirta-rörelsen bör raderas. Sidan handlar om en lokal politisk grupp i Leppävirta.

På den "hemliga" kommunkartan, som publicerades i Suomen Kuvalehti den 13 januari (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") har två kommuner betecknats med texten "Kunnan jakaminen mahdollista". Den ena kommunen är Sibbo, den andra Leppävirta i Norra Savolax. Några andra likheter med Sibbo än att kommunen gränsar till flera städer (Kuopio, Varkaus och Pieksämäki) kan jag inte se. På sidan Wikipedia:Poistoäänestykset/Leppävirta-Liike kan man dock hitta följande diskussionsinlägg:

Paikallistason toimijoistakin tarvitaan tietoa WikiPediaan, täältähän kuntalaiset ensimmäisenä tietoa etsivät. Jos puhutaan paikallistason toimijoista , niin en täällä Savonmualla muista nähneeni artikkeleita mediassa Tuusulan_puolesta ryhmittymästä. Leppävirtaliike 11. tammikuuta 2012 kello 18.06 (EET)

Ei ole pahemmin täälläkään näkynyt. Pitää huomata että kyseistä artikkelia ei ole isommalla porukalla arvioitu, kuten ei suurinta osaa Wikipedian artikkeleista. --Harriv 11. tammikuuta 2012 kello 23.15 (EET)

Minä sen sijaan näin ihan Helsingissä asti uutisointia Tuusulan puolesta, tai oikeastaan vastaan, kun sipoonkaappaushankkeen kanssa yhtäaikaisesti Kerava ja Järvenpää yrittivät kaapata Ristikydön Tuusulalta samoin perustein kuin Helsinki Sipoolta Östersundomin. Siinä sitten Helsingin Sanomissa asti haukuttiin Helsingin herrojen suilla TuPulaiset pataluhiksi, kun uskalsivat puolustaa Tuusulan oikeutta maihinsa - Sipoossa sentään taivuttiin vahvemman määräysvallan alle. Iivarius 12. tammikuuta 2012 kello 02.52 (EET)

http://fi.wikipedia.org/wiki/Stop_Online_Piracy_Act

Bland de företag som motsätter sig det aktuella lagförslaget finns även Google, som upprätthåller webbtjänsten Blogger, där denna blogg publiceras. Blogger och denna blogg lär dock inte släckas idag. Om lagförslaget går igenom är det dock troligt att Google och andra Internetföretag tvingas stänga tjänster, som används för medborgarjournalism och fri informationsspridning.

Nourish! Den 17 januari 2012

2012-01-17T06:34:00.002+02:00

Igår publicerades resultaten från planeringstävlingen för "Sibbesborg". Jag är föga entusiastisk. Kanske kan visionerna hjälpa Sibbo att bevara sin självständighet i samband med den nya kommunreformen, men effekterna kan även vara den motsatta. Lite surt känns det att första priset togs av WSP (WSP Finland Oy), som även stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som gjorde kommunikationsministeriets flygfältsutredning, där flygfältet placerades i "Backas" i Borgå. På denna blogg har jag även noterat WSP Finlands roll i planeringen av Östersundom och speciellt av bryggan och badstranden på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".)

I mitt inlägg "Nauha, Ranta, Metsä och Rannikko. Den 3 augusti 2011" har jag konstaterat att Helsingfors planer för Östersundom, Suur-Östersundom inte är förenliga med Sibbos planer för "Sibbesborg". På kartan ovan av WSP Finland Oy:s vinnande bidrag Nourish! kan man notera en metrolinje längs Nya Borgåvägen. En metrolinje som kurvar sig genom Östersundom ("mutkametro") är föga lämplig som spårvägsförbindelse för Söderkullaområdet. För övrigt är hela metron i blåsväder efter beslutet om (endast) en halvautomatisering av metron.

Helsingin Sanomat har i en artikel med rubriken "Itämetro päättyisi siltojen kaupunkiin" dagens tidning lyft fram just östmetron.

HS 17.1 2012 s A 11

Till sist vill jag påpeka att Sibboviken och Sibbo å utgör den kärnan i Sibbesborg, medan Helsingfors i sin ursprungliga framställning till ändring i kommunindelningen försökte göra viken och ån till naturliga gränser.

New urbanism. Den 16 januari 2012

2012-01-16T06:29:00.001+02:00

På webbplatsen Yhetinen Östersundom finns fyra temata, varav ett är "Tätt stadsboende i småhus". Detta är den trollformel genom vilken Helsingfors stadsplaneringskontor skall förverkliga de motstridiga målsättningarna för inkorporeringsområdet. På sidan för temat "Tätt stadsboende i småhus" finns en länklista med en enda länk. Länken leder till webbplatsen "New Urbanism". På denna webbplats presenteras tio principer för ny urbanism. Den 8. principen är "Smart Transportation", som innebär "A network of high-quality trains connecting cities, towns, and neighborhoods together". Trots att man gör sken av att planera Östersundom som en del av "utvecklingskorridoren" mellan Helsingfors och Borgå, har inkorporeringen indirekt resulterat i att man slopat planerna på en järnväg genom Östersundom. Enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall spårvägstrafiken från Östersundom endast ledas mot Helsingfors centrum. Lite ironiskt är det att det första som man hittar på webbplatsen "New urbanism" är en bild av och en video om höghastighetståg.

Nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan. Den 15 januari 2012

2012-01-15T08:36:00.003+02:00

Den "hemliga" kommunkartan i Suomen Kuvalehti fanns i bakgrunden till många av ledarartiklarna i lördagens dagstidningar. Dettä gäller även ledaren i Borgåbladet, som har rubriken "Finessen finns i finjusteringen". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sibboveteranen Christel Liljeström i Sibbo var tidigt ute och sade det som förr eller senare behöver sägas – att nuvarande Sibbobors intressen möjligen bäst tas tillvara i en kommunreform om kommunen delas. Olyckligtvis borde hon ha valt en annan tajming, eftersom det i hennes egen kommun uppfattades som att hon i fel ögonblick kastade Sibboyxan i sjön.

Osmo Soininvaara publicerade på fredagen ett blogginlägg, som torde ha inspirerats av artikeln och kartan i Suomen Kuvalehti. Soininvaara förespråkar kommunsammanslagningar speciellt för att han anser att konkurensen mellan kommuner är skadlig för samhällsstrukturen. Blogginlägget, som har rubriken
"Onko kuntien välinen kilpailu hyväksi?", publicerades vidare av Suomen Kuvalehti på tidningens webbplats. Soininvaara är kanske den som ivrigast av alla har förespråkat en metrolinje till Östersndom. I sitt blogginlägg skriver han följande:

En tiedä, mutta luulen, että Helsingin nyrpeä suhtautuminen pikaratikkaan Östersundomissa johtuu siitä, että pikaratikka tukisi työpaikkoja ja palveluja väärällä puolella kaupungin rajaa, kun taas metro tuo turvallisesti keskustaan ja Kalasataman tulevalle työpaikka-alueelle.

Soininvaara vet nog mera än han antyder. Soininvaara är själv viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors och när det gäller Östersundom hävdade han så sent som hösten 20110 att "Meillä on ... kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa". (Se "Ota tai jätä. Den 6 november 2010".) I Helsingfors har man dock även andra skäl att ta ställning för en metrolinje. Förlängningen av metron till Östersundom var en förutsättning för inkorporeringen. Då kommunsammanslagningar diskuteras i samband med den nya kommunreformen ser det inte bra ut om Helsingfors öppet medger att metron inte kommer att byggas. Därtill kommer behöver Helsingfors metrolinjen på landskapsplanen för att man skall kunna omvandla friluftsområden till område med tätortsfunktioner.

Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012

2012-01-14T06:48:00.004+02:00

Suomen Kuvalehti 13.1 2012 s 23

I årets andra nummer avSuomen Kuvalehti ingår en artikel med rubriken "Mahdoton kuntauudistus". I artikeln noteras det bl.a. att Jan Vapavuori (saml), Jouni Backman (sdp) och Osmo Soininvaara (grön) är de centrala arkitekterna bakom regeringens kommunlinje. Jag har själv i mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" förundrat mig över att Samlingspartiet, socialdemokraterna och De gröna lät dessa tre kommunsammanslagningsivrare formulera kommunreformen i samband med regeringsförhandlingarna, fastän deras åsikter i den aktuella frågan knappast är representativa för respektive partier. Suomen Kuvalehti hävdar att endast Samlingspartiet står bakom kommunreformen och att den knappast kommer att förverkligas. Det som väckte uppståndelse igår var dock de "hemliga kommunkartor" som tidningen publicerade tillsammans med artikeln. Suomen Kuvalehti hävdar att tidningen kommit över finansministeriets karta med förslag för nu kommunstruktur. Publiceringen av kartan pressmeddelande med rubriken gav finansministeriet anledning att igår publicera ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Varken kommunminister Henna Virkkunen eller finansministeriet hävdar dock att kartan som Suomen Kuvalehti läckt ut inte skulle härstamma från beredningen av kommunreformen.

I det aktuella numret av Suomen Kuvalehti finns en karta där Sibbo har ritats som en del av Helsingfors tillsammans med de fyra städerna i huvudstadsregionen. På en mera detaljerad karta har Sibbo lämnats som en grå fläck och markerats med texten "Kunnan jakaminen mahdollista". Den senare nämnda kartan hittas även som en interaktiv karta på Suomen Kuvalehtis webbplats tillsammans med texten "Salainen kuntakartta - ministeriön suunnitelmat paljastuivat".

Sipoon Sanomat publicerade igår på Internet en artikel med rubriken "Suomen Kuvalehti julkaisi ”salaisen kuntakartan” - Sipoo mahdollista jakaa". Tidningen har talat med kommundirektör Mikael Grannas, som tolkar kommunkartan mycket optimistiskt.

För Mari Kiviniemi och Centern läckte kommunkartan vid lämplig tidpunkt. Hbl noterar dock i förbifarten i dagens tidning att "Centerordförande Kiviniemi var kommunminister när Helsingfors efter ett häftigt gräl annekterade Sibbo för några år sedan."

Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012

2012-01-13T07:32:00.003+02:00

[För den den "hemliga komunkartan", se Fallet Sibbo på Facebook.]

Helsingfors fastighetsnämnd hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "Kiinteistön ostaminen Östersundomista (Östersundom, 91-442-1-77)". Det handlar om en bebyggd fastighet på 4 180 m². I föredragningslistan noteras det om fastigheten även att "Östersundomin yleiskaavaluonnoksessa se on merkitty kerrostalovaltaiseksi rakentamisalueeksi." Vidare noteras att "myyjä vuonna 2010 on myynyt kaupungille raakamaata (omistusosuus noin 1,4 ha, yksikköhinta 23 euroa/maa-m²)." Det totala priset är en halv miljon euro. Som motivering anges ytterligareföljande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu itäosaltaan kaupungin vastikään ostamiin alueisiin. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Som vanligt ingår som bilaga till föredragningslistan två kartor, varav den ena är en karta över Helsingfors stads markegendom i inkorporeringsområdet. Nytt är denna gång att kartan även inkluderar
se fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda.

På den andra kartan går kommungränsen vid Österleden som vanligt längs vägens gamla sträckning, i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets oklara beslut.

Fastighetsnämnen beslöt om köpet av fastigheten i enlighet med förslaget i föredragningslistan.

När det begav sig år 2006 hade historikern Laura Kolbe en märklig roll som stadsfullmäktigeledamot och representant för Centern i Helsingfors, samtidigt som hon med hjälp av historien försökte legitimera inkorporeringen. (Se"Historien som legitimerande myt. Den 2 september 2006".) Nu föreslår Kolbe att Helsingfors satsar på Guggenheimmuseet istället för på metro till Östersundom. (Se "HS-raadin vastaukset kysymykseen: Pitääkö Helsinkiin rakentaa Guggenheimin museo?")

Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012

2012-01-12T06:37:00.001+02:00

Helsingin Uutiset 11.1 2012 s 4

I gårdagens blogginlägg "Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012" noterade jag en eventuell spänning mellan kommunminister Henna Virkkunen (saml) och bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (sdp), som även ansvarar för "metropolpolitiken". I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Hallituksessa kädenvääntö metropolipolitiikasta", som just tar fasta på motsättningen mellan de två ministrarna. (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) I artikeln uppmärksammas pressmeddelandet "Asuntoministeri Kiuru: Metropolialueen yhteistyötä tiivistettävä", som miljöministeriet publicerade den 4 januari. I artikeln noteras även träffen mellan Kiuru och representanter för Helsingforsregionen, dit Helsingfors inte bjöds in. I artikeln kan man vidare läsa följande:

Kuntaliitosten sijaan Kiuru tarjoa yhteistä seurantaelintä, mahdollisesti seudullista yhteistyövaltuustoa viemään asioita eteenpäin.
Kiurun ratkaisumalli vastaa osin Espoon kaupungin linjauksia verkostomaisesta yhteistyöstä. Merkillepantavaa oli, että Kiurun ajatuksia ei kutsuttu kuulemaan Helsingin kaupungin edustajia, jotka liputtavat kuntaliitosten puolesta.

Kiurus modell har likheter med de modeller som Hannes Manninen lanserade vid beredningen av kommunreformen KSSR. Manninens modeller fick tummen ner av Helsingforspolitiker, men frågan är om det inte var Samlingspartiet som fällde förslaget på en metropolförvaltning, trots att partiet när det begav sig var i oppositionen. För Helsingfors och Samlingspartiet dög endast kommunsammanslagningar och då Helsingfors inte kunde få Esbo (och Vanda) erbjöds man sydvästra Sibbo.

I på ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kolumn med rubriken "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" Texten handlar primärt om Guggenheimmuset, som ledarskribenten Antti Blåfield försvarar, men texten handlar även om misstänksamheten och missunnsamheten mot Helssingfors, som Helsingfors själv delvis föralnlett, speciellt genom inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Jag citerar:

Helsingillä on sama ongelma kuin monella keskuskunnalla: ympäröivät kunnat vaurastuvat keskuskunnan imussa, ja näin sosiaalinen eriytyminen kiihtyy helposti entisestään. ...

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on reagoinut asetelmaan vaatimalla pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä, huonolla menestyksellä.

Pajusen kärjekkäät puheenvuorot ovat tulehduttaneet pääkaupunkiseudun kaupunkien keskinäiset välit siihen pisteeseen, että kaupunginjohtajat kähmivät jo toistensa selkien takana. Aiemmin pääkaupunkiseudun kaupunginjohtajilla oli kykyä puhua asioista yhdessä.

Naapurikuntien vihamielisyyden ja epäluulon ymmärtää, kun katsoo, miten Sipoo silvottiin. Helsingin naapurikunnasta lohkaistiin väkivalloin suuri osa Helsinkiin ilman asiallista valmistelua, ja siitä maksetaan nyt karvas hinta.

Sipoosta kaapatulle osalle ei voidakaan kaavoittaa suunniteltua Itä-Helsingin uutta keskusta, koska Natura-varaukset rajaavat rakentamista merkittävästi. Kuitenkin Helsinki sai naapureidensa silmissä rantarosvon maineen.

Nyt Guggenheim-hanke nostaa epäluulon taas pintaan.

Delegationen för metropolpolitik. Den 11 januari 2012

2012-01-11T06:43:00.003+02:00

När regeringen Vanhanen I år 2007 efterträddes av regeringen Vanhanen II delades Hannes Manninens två ministerportföljer, kommunministerns och bostadsministerns, på två ministrar, Mari Kiviniemi respektive Jan Vapaavuori. Utnämningarna var som gjorda för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och lösningen på Sibbofrågan skulle följas. Att det behövdes en skild minister för bostadsministerns portfölj var lite speciellt, men Vapaavuori fungerade även som metropolminister. I regeringen Katainen har de två ministerportföljerna fördelats mellan Henna Virkkunen (saml) och Krista Kiuru (sdp). Kiuru är visserligen även kommunikationsminister, men därtill är hon i ytterligare "metropolminister" som ett arv från Vapaavuoris ministerskap.

I mitt inlägg "Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012" har jag berättat om en "hemlig" träff mellan metropolministern och representanter för Helsingforsregionen utan Helsingfors. Helsingin Sanomat berättade att Helsingforsregionen repsresenterats av stadsdirektörerna i Esbo och Vanda samt fyra representanter för kranskommunerna. Artikeln i Helsingin Sanomat om den aktuella träffen noterades på Twitter även av Sibbo kommundirektör Mikael Grannas. På måndagen berättade Grannas på Twitter plötsligt att han är en av representanterna för kranskommunerna (KUUMA-kommunerna) i delegation för metropolpolitiken där Kiuru är ordförande. I själva verket hade Grannas valts som en av fem representanter för KUUMA redan den 22 december, vilket framgår ur dokumentet "Metropolipolitiikkan neuvottelukunta", som publicerats samtidigt med pressmeddelandet "Delegationen för metropolpolitik tillsatt för regeringsperioden 2011-2015". Efter kommundirektörens twitterinlägg har även Borgåbladet i en liten notis i dagens tidnig noterat Grannas medlemskap i delegationen.

Ur Helsingin Sanomats artikel "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man ana en viss spänning mellan den socialdemokratiska metropolminister och den samlingspartistiska kommunministern när det gäller den nya kommunreformen. Helsingin Sanomat. Bakom delegationen för metropolpolitik står dock så väl finansministeriet som miljöministerier och Virkkunen fungerar som viceordförande.

Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012

2012-01-10T06:21:00.001+02:00

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" noterar jag att Helsingfors stad på webbplatsen Uusi Helsinki den 23 november bytt ut artikeln "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" mot en helt ny version av artikeln med rubriken "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Den 30 december uppdaterades webbplatsen ytterligare med texterna
"Östersundom odottaa yleiskaavaa" och "Tämä on uusi Östersundom". Den senare texten illustreras med en bild av stenbryggan som enligt idrottsverkets vägskyltar och karta över Husö fungerar som servicebrygga.

Christel Liljeström. Den 9 januari 2012

2012-01-09T06:45:00.001+02:00

HS 9.1 2012 s A 12

Med anledning av den nya kommunreformen ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Vallan kasvot vähissä" och dårraden "Vetohahmojen tarve korostuu, kun valtio aloittaa liitoksiin tähtäävän kuntaremontin." Artikeln handlar om bristen på starka politiker eller ledargestalter i kranskommunerna. Utanför brödtexten presenteras sju politiker från sju olika kommuner. Om Christel Liljeström kan man läsa följande:

Christel Liljeström

51, Rkp, Sipoo Sipoon rautarouva puistattaa pääkaupunkiseutua. Rkp:n entinen varapuheenjohtaja on erittäin kokenut poliitikko. Yksi niistä, jotka venyttivät Östersundomin aluekiistaa käsijarru ylhäällä loppuun saakka.

Sittemmin Sipoo alkoi kääntää maaseutumainettaan modernimmaksi, ja Liljeström on joutunut avautumaan länteen. Paljon paikallista valtaa, joka murenee, koska Rkp:lla ei ole enää entisenlaista mahtia idässä.

Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla. Den 8 januari 2012

2012-01-08T08:03:00.001+02:00

HS 7.1 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med "Mitä seuraavaksi, Jussi Pajunen?" Artikeln handlar om Jussi Pajunen, som är aktuell för en nu period på sju år som stadsdirektör i Helsingfors. I artikeln kan man inledningsvis läsa följande:

Pajusen lakkautuslista ja pääkaupunkiseudun kuntaliitokset. Siinä kaksi asiaa, jotka ovat kuohuttaneet eniten Jussi Pajusen vuonna 2005 alkaneella kaudella kaupunginjohtajana.

Kumpikaan ei mennyt kuten Pajunen olisi halunnut.

Kaupunkilaiset nousivat kapinaan koulujen, päiväkotien ja terveysasemien lakkautuksia vastaan.

Naapurikunnat kieltäytyivät kuntaliitoksista. Länsi-Sipoon kaappauskin onnistui vain puoliksi.

I samband med kommunreformen KSSR (Paras) lobbade Helsigfors för en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Samtidigt krävde Helsingfors att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det senare kravet var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen pressade att stöda för att få tillstånd en överenskommelse om KSSR. Helsingfors fick (frånsett Granö) just det område som man ville ha och som centerministrarna hade lovat åt Helsingfors. Att Helsingfors föreslog att ett större område skulle inkorporeras hänger samman med att man försökte tvinga Sibbo att formellt frivilligt avstå från Östersundom.

I bildtexten till bilden ovan kan man läsa att "Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen metsässä Helsingin ja Sipoon vanhalla rajalla." Pajunen kunde inte gärna fotograferas på den gamla gränsen mellan Helsingfiors och Sibbo, eftersom Helsingfors och Sibbo saknade en gemensam gräns (på land). Bilden lär i Själva verket vara tagen nära den nuvarande gränsen.

I mitt inlägg "Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012" skrev jag felaktigt att "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" även publicerats på Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats. Artikeln har i verkligheten publicerats på ekonomi- och planeringscentralens webbsidor. Det är ekonomi- och planeringscentralen som ansvarar för webbplatsen Uutta Helsinkiä. Till skillnad från stadsplaneringskontoret hör ekonomi- och planeringscentralen till stadsdirektör Pajunens ansvarsområde.

Kahtijako kaatui Sipooseen. Den 7 januari 2012

2012-01-07T08:47:00.002+02:00

HS 4.1 2012 s A 6

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän ääni uhkaa hiipua". Artikeln handlar om den östra delen av landskapet Nyland, vars röst inte hörs efter att Nylands förbund slogs samman med Nylands förbund. Tillsammans med artikeln finns en kortare text om bakgrunden till situationen. Jag citerar ur texten, som har rubriken "Outo kahtiajako kaatui Sipooseen":

Tilanne oli hankala. Idässä oli vain vajaat satatuhatta asukasta, lännessä runsaat miljoona. Sipoon kohdalta kulkenut rajalinja vaikeutti pääkaupunkiseudun kaavoitusta.

Rakennelma sortui, kun valtio antoi leviämishaluiselle Helsingille oikeuden pakkolunastaa maata Sipoosta.

Kunta yritti parantaa asetelmiaan luovutuskiistassa ja ilmoitti haluavansa uusmaalaiseksi. Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa, ja valtio päätti yhdistää maakunnat 2011.

Helsingin Sanomat har rätt i att det var Sibbofrågan som föranledde sammanslagningen av landskapsförbunden och att man i Sibbo ville byta landskapsförbund för att försöka förhindra en inkorporering, men texten ger anledningar till några invändningar. För det första gav staten inte Helsingfors rätt att tvångsinlösa mark, åtminstone inte i bokstavlig bemärkelse. Tvärtom krävde Sibbo kommun att få tvångsinlösa mark som Helsingfors ägde i Sibbo. Någon större betydelse för planläggningen av huvudstadsregionen hade landskapsgränsen knappast i verkligheten, fastän man i samband med Sibbofrågan just kritiserade Sibbo för att höra till ett annat landskapsförbund än Helsingfors. I ett plagierat stycke i Pekka Myllyniemis utredande kan man läsa följande:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Det ovan återgivna stycket finns på två ställen i Myllyniemis rapport. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Myllyniemi har kopierat stycket från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa". Påståendet att strukturen i Sibbo skulle vara "inriktad på Borgå" är ren nonsens och gräns mellan Helsingfors och Sibbo kunde inte gärna existera, då "Westerkullakilen" låg emellan.

Existensen av Östra Nylands landskapsförbund var inte mera konstigt än att Västra Nylands regionplaneringsförbund - till skillnad från Östra Nylands regionplaneringsförbund - år 1993 gick samman med Helsingfors regionplaneringsförbund och bildade Nylands förbund. (Se "Tragiska vanföreställningar. Den 7 juni 2009".)

Fråga för utredningsmän? Den 6 januari 2012

2012-01-06T10:07:00.004+02:00

Bbl 6.1 2012 s 7

I gårdagens blogginlägg "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012" redogör jag för Helsingin Uutisets uppgifter enligt vilka det på våren skall tillsätta två utredningsmän för att utreda kommunstrukturen i huvudstadsregionen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text med rubriken "Metropolområdet blir fråga för utredningsmän" Borgåbladet talar om ett rykte, men anger inte källa. Däremot kan Boråbladet berätta att Päivi Laajala påstår att hon inte känner till några planer på utredningsmän. (Päivi Laajala är överdirektör för kommunavdelningen vid finansministeriet. Laajalas tjänst söktes år 2008 även av Arto Sulonen. Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

HS 6.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat har i dagens nummer även noterat planerna på utredningsmän. I en artikel med rubriken "Ministeritreffit ilman Helsinkiä" kan man läsa följande:

Ei olisi yllätys, jos kuntakartan ensiversioissa olisi harmaata pääkaupunkiseudun kohdalla. HS:n tietojen mukaan Virkkunen on asettamassa kaksi selvityshenkilöä tutkimaan alueen kuntajärjestystä.

Mera än så säger Helsingin Sanomat inte om planerna på en kommunindelningsutredning i huvudstadsregionen. Den aktuella artikeln handlar istället om hur Esbo tillsammans med Vanda och ett par kranskommuner lobbar mot tvångssammanslagningar i regionen. Vid den förra kommunreformen lyckades Helsingfors pressa grannkommunerna att stöda huvudstadens anspråk på sydvästra Sibbo. Denna gång står Helsingfors åtminstone än så länge ensamt med sina krav. Rubriken på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Espoo kokosi kapinaryhmän".

HS 6.1 2012 s A17

Senare på morgonen har Helsingin Sanomat på tidningens webbplats publicerats en text med rubriken "Helsingin naapurikunnat järjestivät salakäynnin metropoliministerin luo".

Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012

2012-01-05T07:36:00.002+02:00

Helsingin Uutiset 4.1.2012 s 5

I gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille". (Artikeln har även publicerats på tidningens webbplats.) Helsingin Uutiset skriver att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." Hur tillförlitliga uppgifterna är vet jag inte, men de detaljerade uppgifterna om att kommunministern på våren skall tillsätta två utredningsmän antyder att det inte bara rör sig om spekulationer.

Helsingin Uutisets uppgifter är på flera sätt intressanta. Förslaget att utnämna kommunindelningsutredare visar brist på mod. Kommunministern kunde inte presentera en kommunkarta utan att antingen få Samlingspartiet i Helsingfors eller Samlingspartiet i Esbo emot sig. En skild kommunindelningsutredning innebär att kommunministern kan gömma sig bakom utredningsmännens förslag, även om utredningens resultat i praktiken är klart då utredningsmännen utnämns. En särskild kommunindelningsutredning innebär att beslutet om en ändring i kommunindelningen kan göras utan att riksdagen behöver godkänna ett lagförslag i frågan. I princip kan en sammanslagning på initiativ av en kommunindelningsutredare förverkligas emot stadsfullmäktiges önskan i en berörd kommun, ifall majoriteten av befolkningen i den aktuella kommunen i en folkomröstning skulle stöda förslaget om en sammanslagning. (Se "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011".) Med tanke på denna möjlighet har Helsingfors krävt att det görs en i kommunindelningslagen definierad särskild kommunindelningsutredning.

En intressant fråga är vilket område som skulle inkluderas i den särskilda kommunindelningsutredningen för "metropolområdet" och därmed lämnas utanför finansministeriets kommunkarta. Hur är det t.ex.med Sibbo?

Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa. Den 4 januari 2012

2012-01-04T06:39:00.003+02:00

Helsingfors stad har redan den 23 november på webbplatsen Uutta Helsinkiä publicerat en text med rubriken
"Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin". Att jag inte noterat texten förut förklaras delvis av att adressen och länken till texten är samma som för en tidigare text med rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa" eller "Kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa". I själva verket är den nya artikeln en uppdaterad version av den äldre. Eftersom den gamla versionen liksom den svenska översättningen "Östersundom - staden i naturen, naturen i staden" har tagits bort kan jag inte helt bedöma vilka ändringar som har gjorts, men en bild av en del av den gamla versionen har jag publicerat i mitt inlägg "Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010".

Nytt i den nya versionen torde i varje fall vara stycket ”Enemmän vähemmällä”, som handlar om solenergi. Dessutom har avsnittet "Metro vai pikaraitiotie?" helt ändrats, vilket är lite komistmed tanke på att texten är skriven i form av en intervju med ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt Ari Karjalainen. Avsnittet inleds med ett konstaterande att Helsingfors tävlar med Åbo och Tammerfors om arbetskraft och investeringar och därför behöver utveckla trafiksystemet. Påståendet är lite intressant med tanke på att det i samband med "Sibbofrågan" hette att Helsingfors inte konkurrerar med finländska städer, utan med andra metropoler. Jag citerar:

Metro vai pikaraitiotie?

Itämeren alueen ulkomaiset kaupungit sekä Turku ja Tampere kilpailevat Helsingin seudun kanssa työvoimasta ja investoinneista. Liikennejärjestelmän kehittäminen työvoiman joustavan liikkuvuuden ja siitä seuraavan talouskasvun näkökulmasta luo tehokkaasti edellytyksiä menestyä tässä kilpailussa.

”Yhteinen yleiskaava tullee lähtemään siitä, että se mahdollistaa molemmat raideliikennemuodot, mutta ei ota kantaa toteuttamisjärjestykseen ja aikatauluihin. Tulevaan raideliikenneratkaisuun vaikuttavat päätöshetken taloudelliset, tekniset ja ympäristöön liittyvät vaikutukset. Tärkeä tehtävä raideliikenteen jatkamisessa on suunnitella järjestelmän kytkentä niin nykyiseen metroon kuin Vuosaaren sataman ja lentokentän suuntiinkin.”

”Metron toteutuksen lähtökohtana on se, että sitä jatketaan Mellunmäestä itään joko yhdessä tai kahdessa vaiheessa. Vaiheittaisessa mallissa ensin toteutettaisiin Porvarin ja Salmenkallion asemat. Tavoitteena on, että rataosuus Mellunkylä-Salmenkallio rakennetaan etupainotteisesti ja rahoitusrakenteeseen pyritään saamaan mukaan Helsinki, Vantaa ja valtio. Metrolla on iso vaikutus asemien ympäristön kiinteistöjen arvoon, joten tavoitteena on saada myös kiinteistökehittämisen myötä syntyvästä arvosta osa metron rahoitukseen.”

Var "Porvarin asema" skulle ligga kan jag inte säga med säkerhet, men man torde syfta på stationen i Västersundom invid Österleden. I texten heter det för övrigt felaktigt att "Östersundomin alue liitettiin Sipoosta Helsinkiin vuoden 2008 alusta." Inkorporeringen förverkligades den 1 januari 2009.

Texten "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin" finns även på stadsplaneringskontorets webbplats på avdelningen "Aluerakentamisprojektit" den 9 december. Även här uppges felaktigt rubriken "Östersundom on kaupunki luonnossa ja luonto kaupungissa", medan den egentliga rubriken är "Ekotehokkain pohjoinen kaupunki Östersundomiin".

Fungerande tvåspråkighet. Den 3 januari 2012

2012-01-03T08:16:00.001+02:00

I gårdagens inlägg "Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012" påtalade jag likheterna mellan Sibbos strategi inför hotet om en inkorporering 2006 - 2007 och strategin inför den nya kommunreformen. Genom en hänvisning till en artikel av Thomas Rosenberg ville jag lyfta fram riskerna med eller konsekvenserna av denna strategi. Konsekvenserna som Rosenberg behandlar i sin artikel gäller i själva verket närmast svenska språkets ställning. Det finns emellertid även skillnader i strategin. I samband med initiativet till inkorporeringen av sydvästra Sibbo beskylldes Sibbo på ett mycket fult och osakligt sätt för sin traditionella språkpolitik. I Sibbo valde man att ta åt sig kritiken. Påhoppet på "språkmuren" fick stöd rentav från representanter för Sfp. De språkpolitiska argument som man nu lyfter fram för Sibbos fortsatta existens som kommun hade emellertid varit relevanta även i samband med konflikten om Östersundom. I motiveringarna till inkorporeringen noterades det att ändringen i komunindelningen inte strider mot språklagen, eftersom både Helsingfors och Sibbo är tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk, men det sades naturligtvis ingenting om fungerande tvåspråkighet.

Jag har noterat språkargumentets centrala roll i Sibbos aktuella lobbying i mitt inlägg "Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011". Igår publicerade kommundirektör Mikael Grannas ett blogginlägg med rubriken "Kommunreform och språk". Inlägget finns även på finska under rubriken "Kuntarakenneuudistus ja kieli".

Olyckliga konsekvenser. Den 2 januari 2012

2012-01-02T05:59:00.001+02:00

Den strategi och den argumentation som Sibbo har lagt fram i samband med den nya kommunreformen har stora likheter med den strategi och den argumentation som Sibbo valde för att försöka förhindra inkorporeringen av Östersundom. Genom inkorporeringen eller initiativet till inkorporeringen är Sibbo kanske bättre förberedd för den nya kommunreformen än kommunen i annat fall hade varit. Strategin verkar enligt min bedömning även vara rationell, så vida målsättningen är att Sibbo skall förbli en självständig kommun. Det samma kan inte sägas om den linje som Sibbo valde för att förhindra inkorporeringen. I Sibbo gick man in för att försvara sig mot de beskyllningar som riktades mot kommunen genom att radikalt ändra kommunens linje i fråga om planering och utveckling. Beskyllningarna som riktades mot Sibbo hade dock ingenting med de verkliga motiven till inkorporeringen att göra. Trots att strategin och argumenten kanske fungerar denna gång är det skäl att undvika fartblindhet. Jag vill här passa på att rekommendera Thomas Rosenbergs fem år gamla artikel "Stjälper Sibbo hela lasset?", även om jag inte tänder på Rosenbergs förslag att dela Sibbo (och Pernå).

Inspiration park. Den 1 januari 2012

2012-01-01T06:39:00.001+02:00

Ryska turister anländer till Ylläshallen.

Sedan den 19 november har jag skidat 26 gånger i Ylläshallen i Stensböle i Helsingfors. Bolaget som öppnade hallen år 2009 gick i konkurs i mars. Ett av problemen var förutom de ogynnsamma väderförhållandena faktumet att en hallen är dyr i drift jämfört med en skidtunnel. Under våren och sommaren var hallen lika väl nedkyld, men öppen endast för turister via Unique Lappland in Helsinki. I november öppnade konkursboet hallen tillfällig, men från och med idag är hallen stängd igen. Stängningen har motivets med att hallen skall tvångsauktionerats, men i verkligheten får skidåkarna nu ge vika för ruska turister, som besöker "Lappland" (Helsinki Winter World) 31.12 - 8.1. Redan igår kom det busslassvis med ryska turister till hallen. För mera bilder, se Sports Tracker.


HS 6.1 2007 s A 3

För tillfället torde det enda skidspåret i Nyland finnas i Vihtis (Vihti Ski Center). Det avgiftsbelagda spåret (9 €), som är 1 km långt, öppnades på nytt igår efter julhelgens oväder. Helsingin Sanomat publicerade den 6 januari 2007 en artikel med rubriken "Vantaan ainoa hiihtolatu sulaa sateessa", som jag noterat i inlägget "Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007". Huvudnyheten på paradsidan av det aktuella numret av tidningen har rubriken "Pääkaupunkiseudun asukkaista alle kolmannes ottaisi Sipoon maita".

HS 6.1 2007 s A 9

Artikeln handlar till stor del om planerna på en skidtunnel i Östersundom, Inspiration park, som hotades av inkorporeringen.

HS 6.1 2007 s A 9

Den 1 april 2005 publicerade Yle en nyhet med rubriken "Inspiration Park i Östersundom tar form". Den 5 juli 2007, några dagar efter statsrådets Sibbobeslut, publicerade Yle en nyhet med rubriken "Inspiration Park lagd på is".

I Nyland finns det fortfarande år 2012 ingen skidtunnel.

Maktfördelning kontra folksuveränitet. Den 31 december 2011

2011-12-31T06:52:00.008+02:00

http://sv.wikipedia.org/wiki/Maktf%C3%B6rdelning

I mitt studium av fallet Sibbo har jag uppmärksammat små lokala detaljer, men även stora principiella frågor. Till de stora principerna hör majfördelningen. Maktfördelningen eller snarare avsaknaden av maktfördelning i Finland jag skrivit om speciellt i inläggen "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007", "Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008" och "Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010". Att en del av Sibbo inkorporerades av Helsingfors är i sig inte så anmärkningsvärt. Det är möjligt att vi kommer att få se flera stora delsammanslagningar i samband med den nya kommunreformen. Det är i första hand sättet på vilket avgörandena om inkorporeringen togs som har engagerat mig. Jag har bl.a. i inlägget "Jaktlicens. Den 28 januari 2009" noterat att Finland strängt taget inte är en rättsstat. Maktfördelningen är en förutsättning för att en stat skall kunna betraktas som en rättsstat, men vaktfördelningsprincipen är inte förverkligad i Finland. Bristen på maktfördelning har i Finland resulterat i en form av korruption där den nationella eliten gör tjänster och gentjänster utan att behöva riskera att bli fast för givande eller tagande av muta. (Se "Korruption. Den 21 maj 2008".)

För tillfälle undervisar jag två kurser i samhällsfilosofi på en gång. Den ena kursen är en vanlig gymnasiekurs, medan den andra är en distanskurs. Bevakningen av fallet Sibbo har ökat mitt intresse för samhällsfilosofi, inklusive politisk filosofi och rättsfilosofi. Fallet Sibbo har för mig varit ett fallstudium som gett insikter i finländskt matutövande och prov på hur rättssystemet kan förbigås.

Charles-Louis de Secondat, baron de La Brède et de Montesquieu

Redan den antika grekiska filosofen Aristoteles noterade att det behövs maktfördelning för att maktmissbruk skall kunna undvikas, men det var den franska filosofen Montesquieu som på 1700-talet först formulerade maktfördelningsprincipen, enligt vilken den verkställande, den lagstiftande och den dömande makten bör tillhöra olika innehavare. I Finland var maktfördelningen i princip bättre förverkligad då presidenten i hade större makt. Maktfördelningen har även uppgetts som ett motiv till ett bevarande av presidentens maktbefogenheter.

I Finlands grundlag heter det att "Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen." Satsen eller momentet uttrycker folksuveränitetsprincipen, enligt vilken all offentlig makt utgår från en folkvald församling, i Finland riksdagen. Folksuveränitetsprincipen är central i den nordiska synen på demokrati, men med stöd av folksuveränitetsprincipen har regeringsmakten även kunnat köra över lag och rätt. I teorin betyder folksuveränitetsprincipen att den offentliga makten utgår från riksdagen, som representerar folket. I praktiken betyder folksuveränitetsprincipen även att regeringen vid behov kan ta beslut som strider mot lagen. Enligt folksuveränitetsprincipen har riksdagen den slutgiltiga makten, men när det gäller administrativa beslut behöver regeringen inte förankra beslutet i riksdagen.

I mitt studium av fallet Sibbo har jag frågat mig hur det är möjligt att tre partiordföranden (var av en representerade ett oppositionsparti) kunde komma överens om en tvångsinkorporering som strider mot rådande tolkning av lagen. I fallet Sibbo gick beredningen av statsrådets beslut dessutom på tok, så att det förutom materiella även fanns flera formella grunder att ogiltigförklara statsrådets beslut. Lika väl förkastade högsta förvaltningsdomstolen besvären mot beslutet. Här behövs det många förklaringar. En nödvändig förutsättning för att det skulle kunna gå som det gick i det aktuella fallet är ändå avsaknaden av maktfördelning.

Regionalpolitisk hybrid. Den 30 december

2011-12-30T06:24:00.002+02:00

Bbl 28.12 2011 s 8

I onsdagens nummer av Borgåbladet ingår en intervju med Mikaela Nylander under rubriken "Nylander hopas på time out för Östnyland". Intervjun handlar om den nya kommunreformen ur ett Östnylandskt perspektiv och speciellt ur ett Borgåperspektiv. Intervjun handlar även om Sibbo, som Nylander kallar en regionalpolitisk hybrid. Jag citerar ur intervjun:

Nylander påpekar att Sibbo har lagt agendan för hela Östnyland.
Det var ju den här kommunen som först ville gå in i Nylands förbund och de andra följde efter. Sibbo har tagit emot den så kallade metropolsmällen och nu dras de politiska krafterna åt olika håll.

Sibbo har alltid varit lite splittrat mellan centralorterna Helsingfors och Borgå. (Bilden nedan är från Sibbos nya webbplats.) På senare år har även Tusby, Kervo och Vanda fungerat som centralorter där sibboborna uträttar ärenden. En finskspråkig Talmobo känner sig knappast som östnyländning, men politiskt var Sibbo ännu för något år sedan entydigt en del av Östnyland eller åtminstone Östra Nyland.

Ett problem med Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var att medlemsskapet främst var i Svenska folkaprtiets (och De grönas) intresse. Om det inte var för "Sibbofrågans" och inkorporeringens skull, skulle väl Sibbo ha förblivit medlem i Östra Nylands förbund ett tag till. Kravet på att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund torde i första hand ha varit ämnat som en påtryckningsmedel att få Sibbo att formellt frivilligt avstå från en del av kommunen. Dess värre tog en Sibbopolitiker beskyllningarna på allvar och hoppades att ett byte av landskspasförbund skulle kunna förhindra förlusten av Östersundom.

Även om Östra Nylands förbund inte längre existerar ser man gärna från Sfp:s sida att Sibbo orienterar sig österut och hålls kvar i de östnyländska strukturerna. Samtidigt som Sibbo orienterar sig mot Helsingfors och huvudstadsregionen har kommunen blivit medlem i kommungruppen KUUMA, som i samband med kommunreformen mobiliserar sig mot Helsingfors anspråk.

http://www.sipoo.fi/se/om_sibbo

Friluftsstråk. Den 29 december 2011

2011-12-29T06:34:00.003+02:00

I mitt inlägg "Talosaaren kartta. Den 25 december 2011" noterar jag att webbsidan för Husö friluftsområde har uppdaterats den 21 december har, men att den enda förändringen är att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Den nya länken har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdfoch kan inte fungera, men jag hittade inte heller någon karta på adressen http://www.hel.fi/static/liv/talosaari.pdf. Igår lyckades jag trots allt ladda ner en karta från den sistnämnda adressen. Kartan visade sig vara identisk med den gamla kartan. Det var bara adressen och filnamnet som hade ändrats.

Igår besökte jag Husö i strålande väder. Det visade sig att det inte bara finns en karta, utan åtminstone fyra guidekartor på Husö. Dessutom finns det flera vägskyltar som visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och den icke-existerande badstranden. Därtill finns det flera skyltar som visar var man skall svänga av till ett friluftsstråk (ulkoilureitti) som inte heller existerar. Friluftsstråket är inte utmärkt i terrängen och följer inte ens befintliga stigar.

Lite intressant finner jag det att friluftsstråket ritats ut genom ett område som på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har markerats som bostadsområde. Bryggan och badstranden är stadsplaneringskontorets projekt, fastän det formellt drivs av idrottsverket. Officiellt har planerna för badstranden och bryggan gjorts i ett "nära samarbete" mellan stadsplaneringsnämnden och idrottsverket, men nu ser det ut som om den vänstra handen inte vet vad den högra handen gör.

På utkastet till generalplan finns en simstrand markerad, men inte på exakt samma plats som på guidekartan.

Östersundom housing. Den 28 december 2011

2011-12-28T06:54:00.002+02:00

Förbättringen av Nya Borgåvägen vid Östersundom gård sommaren 2008 ser ut att ha lyckats. Tidigare om åren var vägen här ofta under vatten och i bland avstängd. Problemet var inte bara att vägbanken hade byggts för låg, utan att den sjönk ner i gyttjan. Senaste gång använde man gamla gummidäck som material till vägbanken och gummidäcken tycks nu hålla vägen flytande. Trots att vattenståndet igår på eftermiddagen var över 100 cm var det aktuella vägavsnittet inte under vatten. Däremot har även marken norr om vägen den senaste tiden varit dränkt under vatten. Detta förhindrar dock inte Helsingfors stadsplaneringskontor från att planera tät bebyggelse på våtmarken norr om vägen. (Se utkastet till gemensam generalplan ovan.) Ett mera konkret förslag til bebyggelse invid vägskälet till Östersundom gård hittar man på webbplatsen JOAKIMBREITENSTEIN.COM, "Östersundom housing". Tyvärr lär det inte gå att bygga hus på gamla gummidäck.

http://joakimbreitenstein.com/2010/03/01/ostersundom-housing/

Årskrönikor och sammandrag. Den 27 december 2011

2011-12-27T06:32:00.003+02:00

Under årets sista vecka brukar medierna publicera årskrönikor. Jag har även publicerat årskrönikor på denna blogg: "Året som gått. Den 31 december 2006" , "Året 2007. Den 31 december 2007" och "Sammandrag. Den 28 december 2008". Liksom namnet på den sistnämnda årskrönikan antyder utgör årskrönikor sammandrag över året som gått. För dem som vill skaffa sig en helhetsbild av fallet Sibbo är ovannämnda inlägg att rekommendera. Tyvärr hade jag själv inte ännu i slutet av år 2008 insett kommunförbundets centrala roll, varför sammandragen ger en bristfällig bild av förloppet.

Tidningen Keski-Uusimaa publicerade på sin webbplats den 2 januari 2009 en sammanfattning under rubriken "Helsingin metropoli nielaisi Lounais-Sipoon". Sammandraget sträcker sig från 23.2.2006 till 1.1.2009. Sammanfattningen är naturligtvis på inget sett komplett, men är en bra läsning för den som vill friska upp minnet.

Hikipedia. Den 25 december 2011

2011-12-26T06:27:00.001+02:00

På denna blogg har jag dokumenterat diskussionen kring "Sibbofrågan" och fallet Sibbo. Den vulgära diskussionen på mediernas diskussionsspalter har jag dock för det mesta ignorerat. Vulgär är även webbplatsen Hikipedia, som är en finsk motsvarighet till Uncyclopedia och Psyklopedin. På den finska parodin av Wikipedia hittar man en text från juli 2007 med rubriken "Hikinews:Sipoolaiset valtasivat talon Helsingin keskustassa". Jag skall inte desto mera kommentera texten.

Apropå Hikipedia så har ändringen av kommungränsen en central plats på svenskspråkiga Wikipedias sida om Sibbo. Eftersom jag har brist på tid så skall jag göra som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi gjorde i sin rapport och kopiera och infoga direkt från Wikipedia - med länkar och allt. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" och "Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007".) Verkligheten är komiskare än Hikipedia.

Sibbo (finska Sipoo) är en kommun i landskapet Nyland. Sibbo har 18 027 (30.09.2009) invånare och har en yta på 366,75 km². Kommunens centralort heter Nickby (fi. Nikkilä).

Sibbo kommun ligger endast ca. 15-30 km österom Helsingfors centrum, men fortlevde länge som en svenskspråkig och starkt jordbruksdominerad kommun. Helsingfors stad äger betydande landområden i Sibbo och krävde 2006 att få införliva delar av Östersundom i västra Sibbo med Helsingfors. Trots att majoriteten av sibboborna häftigt motsätter sig och de lagliga grunderna är tvivelaktiga ändrades kommungränsen den 1.1.2009.

Det tidigare helt svenskspråkiga Sibbo är sedan 1953 en tvåspråkig kommun med (sedan 2003) finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk.

Talosaaren kartta. Den 25 december 2011

2011-12-25T07:30:00.001+02:00

http://www.hel.fi/hki/liv/fi/Ulkoilu/Helsingiss_/Talosaari

En av de märkligare episoderna som jag följt med på denna blogg är det olovliga byggandet av en "serviceväg" till den icke-existerande badstranden och den icke-existerande servicebryggan på Husö. Det aktuella byggnadsprojektet har jag speciellt uppmärksammat sommaren 2010. I väntan på att ELY-centralen beviljar tillstånd för badplatsen och bryggan har byggnadsarbetet stått stilla i år, men istället har basstranden och bryggan dykt upp på planutkast och kartor. Webbsidan för Husö friluftsområde ("Talosaari") har även uppdaterats flera gånger under det gångna året.

Första gången jag noterat idrottsverkets finska webbsida för Husö är i mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011". Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Det var ingenting märkligt med uppdateringen, frånsett att man som adress uppgav 01100 Itäsalmi. Vid följande uppdatering, som gjordes den 7 september, lade man till en länk ("Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)") till en karta över Husö friluftsområde. På kartan fanns en punkt som visade att betraktaren befinner sig på parkeringsplatsen vid Husö gård samt markeringar för badplatsen och servicebryggan. (Se "Du är här. Den 2 oktober 2011".) I början av december dök kartan plötsligt upp vid parkeringsplatsen på Husö tillsammans med vägskyltar, som visar vägen till "servicebryggan" och "badplatsen".

Den 21 december har webbsidan för Husö friluftsområde uppdaterats på nytt. Den enda förändringen är denna gång att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Kartan över friluftsområdet finns inte längre kvar på sin gamla adress, men inte heller den nya länken fungerar. Länken, som har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdf kan inte fungera, eftersom det före pdf-filens namn finns två snedstreck, men ingen karta hittas heller då det ena snedstrecket lämnas bort. Nedan en jämförelse av den uppdaterade webbsidan (till vänster) och den gamla sidan.

Från stadsplaneringskontorets sida verkar det finnas ett intresse av att bryggan och badplatsen redan existerar, eftersom stadens ansökan om undantagslov till ELY-centralen gäller "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Å andra sidan förefaller det högmodigt att rita ut badstranden och bryggan på guidekartan så länge som tillstånd inte har beviljats.

Kaavametro. Den 24 december 2011

2011-12-24T06:29:00.001+02:00

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som undantagsvis utkom redan tisdagen den 22 december, ingår en notis med rubriken "Sipoo kävi lobbaamassa". Jag har noterat det aktuella besöket på finansministeriet i mitt inlägg "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I samma nummer av tidningen ingår en text med rubriken "Östersundomin kaavametro etenee". Nyheten handlar ingalunda om metroförbindelsen till Östersundom, utan metron är här en metafor för planläggningsprojektet. Dess värre går det trögt framåt med planläggningen, liksom även för planerna på en metro till Östersundom. Metron till Östersundom ser ut att förbli en linje på kartan. Benämningen kaavametro passar i själva verket bra även på metrolinjen till Östersundom. Informationen i den aktuella texten är delvis den samma som i nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta", som publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 13 december. (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".)

Funktionella områden. Den 23 december 2011

2011-12-23T06:48:00.001+02:00

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asiointialueista kuntauudistuksen pohja?" I nyhetstexten kan man läsa att "Ihmisten asiointia kaavaillaan kuntauudistuksen pohjaksi" och att "Suomeen voi hahmotella vajaat 60 toiminnallista aluetta." Kartan ovan publicerades tillsammans med med den aktuella texten.

Yle publicerade igår även en nyhetstext med rubriken "Keski-Uudellamaalla ollaan yhä montaa mieltä kuntaremontista". Ett motsvarande inslag ingick i Uudenmaan uutiset.

I Yles nyheter 20:30 igår ingick ett inslag om att kommunreformen grundar sig på asiointialueita eller toiminnaliiset alueet.

I nyhetsinslaget presenterades en grafik av knappt sextio funktionella områden och fem funktionella områden i Nyland. Sibbo kunde anslutas till huvudstadsregionen, "Keski-Uusimma" eller Borgå, ifall den nya modellen förverkligas.

Turun Sanomat publicerade i onsdags en artikel med rubriken "Kapinalliset puuhaavat joukkoeroa Kuntaliitosta – hahmotelmissa uusi järjestö". Sibbo borde ha varit den första kommunen att lämna kommunförbundet, efter att förbundet bakom kulisserna stödde inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Uppdaterad naturutredning. Den 22 december 2011

2011-12-22T07:30:00.001+02:00

Östersundomkommittén publicerade igår igen en ny nyhet med rubriken "Majvikin ja Granön luontoselvitys täydentyi". Sibbo kommun verkar ha uppdaterat sin webbplats med samma information även igår, fastän den aktuella utredningen var klar i oktober. Utredningen gäller den del av området för den gemensamma generalplanen för Östersundom som fortfarande hör till Sibbo.

Det borde ha funnits tid för en motsvarande utredning redan före utkastet till gemensam generalplan lades fram. Förverkligandet av planerna för Östersundom torde inte bli aktuellt på lång tid.

Liksom jag noterar i mitt inlägg "Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011" skriver Osmo Soininvaara i sitt blogginlägg "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011" att "Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä." I en kommentar på sin blogg skriver Soininvaara vidare att "Voisi muuten harkita, että sen Vantaan kolkan jättäisi rauhaan ja rakentaisi metron/ratikan suoraan Itäkeskuksesta Östersundomiin." Metro/ratikka längs Österleden betyder i praktiken snabbspårvagnsförbindelse, vilket Soininvaara även torde veta. Nu när spårjokern är aktuell igen är detta det mest realistiska alternativet till spårvägsförbindelse till Östersundom.

Det är frapperande att det från Österleden är cirka fem kilometer till den gamla gränsen mellan Helsingfors och Vanda och ännu någon kilometer längre till Sibbos gamla gräns. När det begav sig år 2006 hette det att metrospåret tvärt tar slut vid gränsen till Sibbo. Dess värre tog metrolinjen slut vid gränsen till Vanda och det lär den göra även i fortsättningen, trots att en förlängning av östmetron var huvudargumentet för inkorporeringen.

Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011

2011-12-21T06:47:00.004+02:00

Den 13 december publicerade Östersundomkommittén på webbplatsen Yhteinen Östersundom en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".) Sju dagar senare har nyheten även publicerats på svenska under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året", av någon anledning dock endast på den finska sidan "Ajankohtaista". Samtidigt har Sibbo på kommunens webbplats publicerat nyheten, lika så under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året".

I den aktuella nyheten kan man man bl.a. läsa följande:

Arbetet fortsätter och målet är att det granskade utkastet till generalplanen ska behandlas av beslutsfattarna i Helsingfors, Sibbo och Vanda i början av 2012.

Det granskade planutkastet kommer att innehålla fem olika alternativ varav Östersundomkommittén kommer att presentera ett som grund för utkastet till generalplanen. Alternativen som kommer att behandlas är:

• A. Sex metrostationer
• B. Fem metrostationer
• C. Fyra metrostationer (naturorganisationernas skuggplan)
• D. Snabbspårvägar
• E. Snabbspårvägar och ett regionaltåg

Man kommer att granska de olika alternativens effekter i en jämförelse- och bedömningsrapport. Påverkningarna av det alternativ som kommer att presenteras som grund för planförslaget bedöms mer detaljerat. Jämförelsen av alternativen för trafiksystemen har beställts som ett konsultarbete av Strafica. Åsikterna och ställningstagandena med svar i utkastet för generalplanen sammanställs i en interaktionsrapport.

Igår publicerades på Sbbo kommuns webbplats även en annan nyhet med rubriken "Sibbo kommuns representanter träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen" ("Sipoon kunnan edustajat tapaavat kuntaministerin valtiosihteerin Anna-Kaisa Ikosen"). Jag återger här början av texten:

Kommundirektören, fullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande i Sibbo kommun träffar förvaltnings- och kommunministerns politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.12.2011 för att diskutera hur kommunreformen påverkar Sibbo. Härvid diskuteras bl.a. språkfrågor, utvecklandet av metropolområdet och förbättrandet av den kundinriktade servicen.

Samtidigt som kommunreformen framskrider verkar Sibbo kommun aktivt för att säkerställa bästa möjliga lösningar för kommuninvånarna. Sibbo är orolig för de stora utmaningar som samhällsutvecklingen i Finland står inför. Den ökande segregationen, utvecklingen av världsekonomin, Finlands konkurrenskraft och den försvagade servicekvoten ställer i framtiden stora krav på den kommunala servicen och dess finansiering. För att kunna svara på framtida utmaningar är det säkert nödvändigt att gå i genom de kommunala strukturerna. Utmaningarna och lösningarna gällande dem varierar också geografiskt.

Sibbo kommuns läge på metropolområdet leder till speciella utmaningar i denna diskussion. Som en följd av sin tvåspråkighet har Sibbo en specialställning i huvudstadsregionen. Hur kan de tvåspråkiga kommuninvånarnas servicebehov tryggas och utvecklas också i framtiden? Enligt Sibbos egna utredningar kan ett självständigt Sibbo bäst garantera en fungerande tvåspråkig service också under de kommande åren. Sibbos representanter kommer också att ta upp betydelsen av förvaltningen inom metropolområdet då de träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.11.2011.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Sibbos ledning träffar ministersekreterare". För övrigt är Henna Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen ordförande för styrgruppen för kommunreformen.

Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011

2011-12-20T06:33:00.001+02:00

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksen ratkaisuperiaatteet taajamien osalta". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Uusia asemanseutuja on täsmennetty siten, että ne esitetään kahdella eri merkinnällä riippuen alueen suunnittelutilanteesta. Raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue - merkinnällä on osoitettu Vihdin Huhmari, Espoon Hista sekä Helsingin, Vantaan ja Sipoon laadittavana olevan yhteisen yleiskaavan mukainen Östersundomin alue. ...

Östersundomissa ja Vihdin Huhmarissa vähittäiskaupan suuryksiköt on osoitettu reservimerkinnällä. Tällä on haluttu kytkeä kaupan rakentaminen samaan aikaan muun uuden taajaman rakentamisen kanssa. ...

Östersundomissa jäsenkunnat haluavat kunnalle jätettäväksi enemmän vapautta suunnitella omaa aluettaan, kun taas muut tahot pitävät taajamatoimintojen alueita liian laajana ja viheryhteyksiä liian kapeina.

Osmo Soininvaara har kommenterat landskapsstyrelsens beslut i ett blogginlägg med rubriken "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011". Jag citerar ur blogginlägget:

Uusia asemanseutuja ei oteta käyttöön Östersundomia lukuun ottamatta. ...
Ristikytöön on jo rata, pysäkki vaan puuttuu. ...
Sipoo, joka yritti ensin suojella itseään uusilta asukkailta, on Östersundomin menetettyään innostunut kaavoittamaan aivan vimmatusti. Sibbesborgin ja Eriksnäsin alueelle kaavaillaan jopa 70 000 uutta asukasta. ...
Siitä Ristikydöstä pitäisi tehdä positiivinen päätös eikä vain sallia passiivisesti. Tuusulan kuntaa se ei ole kiinnostanut, mutta kuntarajat eivät ole ikuisia. ...
Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä.

Savon SAanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Kokoomus varmistelee Sauli Niinistön voittoa". I artikeln kan man läsa följande:

Joidenkin arvioiden mukaan kokoomus olisi jo ryhtynyt varmistelemaan Niinistön voittoa aikatauluttamalla muuta politiikkaansa. Siltä tosiaan vaikuttaa. Kokoomuslaisen kunta- ja hallintoministerin Henna Virkkusen valmisteleman ja kiistellyn kuntauudistuksen karttaharjoitukset piti alunperin esitellä jo ennen vuodenvaihdetta. Nyt aikataulu on siirtynyt tammikuun loppuun. Olisikohan lopulta niin, että valmista on vasta helmikuun 5. päivän jälkeen, jolloin presidentinvaalien toinen kierros on käyty?

Presidentinvaalit ovat henkilövaalit. Äänestäjät arvioivat ehdokkaita heidän persooniensa kautta. Aikaisemmista vaaleista on kuitenkin opittu myös, että puoluepoliittiset mieltymykset näyttelevät sitä suurempaa roolia, mitä lähemmäs vaaleja mennään.

Man svänga på steken och fråga sig om man inte flyttar på publiceringen av kommunkartan för att rädda kommunreformen. På finansministeriet vill man inte riskera att presidentkandidaterna med Sauli Niinistö i spetsen skulle börja diskutera kommunkartan.

Husö under vatten. Den 19 december 2011

2011-12-19T06:46:00.001+02:00

Igår gjorde jag en cykelrunda till Husö, där jag fotograferade åkrarna på vardera sidan av vägen invid Husö gård.

Tyvärr hade jag en felaktig cykelpump med mig, så jag var tvungen att avbryta cykelrundan. Jag tog dock en bild av en vägskylt. I mitt inlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" berättar jag om de nya skyltarna invid parkeringsplatsen vid Husö gård, som visar vägen till den icke-existerande badplatsen och den icke-existerande servisbryggan. Det finns emellertid även skyltar som visar vägen för ryttarna. I sig befäster de nys skyltarna Husös roll som friluftsområde och därmed kan de sätta käppar i hjulen för planerna på ett villaområde. Å andra sida hänger planerna på en badstrand och en servicebrygga ihop just med planerna på ett bostadsområde. Frågan hur skyltarna till badstranden och bryggan kommit med och varför de ritats ut på guidekartan vid parkeringsplatsen.

Medan jag ledde cykeln längs Husövägen passade jag på att ta några bilder av de vattentäckta åkrarna.

Fältet för modellflygplan, som även brukar fungera som parkeringsplats vid motionsorientering, var helt och hållet under vatten.

Tidslinje. Den 18 december 2011

2011-12-18T08:59:00.002+02:00

http://www.facebook.com/FalletSibbo

I mitt inlägg "Facebook. Den 6 juli 2011" introduserade jag Fallet Sibbos egen Facebooksida. Jag berättade här att det behövdes minst 25 fans eller personer som "gillar" sidan för att kunna registrera ett användarnamn eller en kortare adress. Det är en god bit kvar till 25 personer som "gillar" sidan, men nu har det ändå varit möjligt att registrera användarnamnet FalletSibbo med adressen www.facebook.com/FalletSibbo.

Det är möjligt att min bevakning av Fallet Sibbo kommer att glida över till denna Facebooksida. Tyvärr torde det här inte komma att finnas någon timeline, när tidslinjen lanseras allmänt på Facebook den 22 december. (Själv har jag för min egen sida redan tagit i bruk tidslinjen.) Fotoalbumet Fallet Sibbo på Facebooksidan fungerar dock lite som en tidslinje.

Samtidigt som Facebook utvecklas byter konkurrenten Twitter gränsnitt. Den senaste förnyelsen gäller ännu inte alla användaren. För användarnamnet FalletSibbo ser Twitter nu annorlunda ut än för t.ex. användarnamnet wadenstrom. Begränsningen till 140 tecken per inlägg gör att Twitter kommer att förbli endast ett komplement till bloggen.

Även Googles bloggtjänst Blogger utvecklas. På senaste tiden har man speciellt satsat på ett nytt gränssnitt och Dynamic Views. Jag har valt att hålla mig till det gamla gränssnittet, som ger möjligheter till widgets, men läsaren kan välja den dynamiska visningsläget eller -lägena genom att klicka på länken Dynamic Views uppe i högra marginalen. En nyhet är visningsläget Magazine.

Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011

2011-12-17T08:07:00.007+02:00

Kunta-lehti publicerade igår en artikel av Hannu Lehtilä med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Artikeln ger en bra översikt av kommunreformen från Hannes Manninen och KSSR (Paras) till Henna Vikkunen och kommunrevoten (kuntakapina).

Angående den nya kommunreformen har jag själv förundrat mig över att Samlingspartiet, socialdemokraterna och De gröna lät kommunsammanslagningsivrarna Jan Vapavuori, Jouni Backman och Osmo Soininvaara formulera kommunreformen i samband med regeringsförhandlingarna. Vapaavuoris, Backmans och Soininvaaras åsikter i den aktuella frågan är knappast representativa för respektive partier. Nu splittrar reformen inte bara regeringen utan i högsta grad även regeringspartierna internt. Speciellt gäller detta Samlingspartiet, vilket Lehtilä även noterar i sin artikel..

Ett prov på Vapaavuoris syn på kommunreformen ger talet "Kuntarajoja on tarkasteltava metropolialueellakin", som Vapaavuori höll den 24 augusti. I talet sade Vapaavuori bl.a. följande:

Pääkaupunkiseudun rakenteissa ei koskaan ole tapahtunut mitään olennaista ilman valtiovallan merkittävää osuutta. Kunnallispäättäjien poterot ovat liian syvällä ja itsekeskeinen ajattelu liian vahvaa, jotta kunnissa osattaisiin aidosti tavoitella alueen kokonaisetua - eikä se ehkä olekaan kunnan luottamushenkilöiden ensisijainen tehtävä.

Kuvaavaa jo pitkään vallinneelle asetelmalle on, ettei pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistymisen etuja ja haittoja ole koskaan selvitetty, vaikka kunta- ja hallintorakenteita koskevia selvityksiä on tehty kymmeniä. Seudun kuntarakenne on siis korosteisesti valtiovallan käsissä.

Vain valtiovallalla on mahdollisuus nähdä metropoliseutu sellaisena kokonaisuutena, jollaisena se on nähtävä. Seudun kansantaloudellisen merkityksen takia valtiolla on oikeus, jopa velvollisuus, puuttua alueen kuntarakenteisiin, jos se katsotaan tarkoituksenmukaiseksi.

Backman höll för sin del ett anförande om kommunreformen för landskapsfullmäktige för Etelä-Savon maakuntaliitto (Регион Южное Саво) den 28 november.

Backman ansåg att kommunstrukturen vid kommunreformen stärks så väl genom sammanslagningar av hela kommuner som genom delsammanslagningar

Det kan noteras att delsammanslagningar inte varit en metod inom ramen för KSSR. Här uppmuntrades endast hela kommuner att frivilligt gå samman. Delsammanslagningar - inklusive tvångsinkorporeringar - har accepterats endast för att möjliggöra sammanslagningar av hela kommuner som saknat en gemensam gräns. Sibbo är här ett unikt undantag, men så löstes Sibbofrågan formellt inte som en del av KSSR. Sydvästra Sibbo var priset som Manninen måste betala för att man skulle kunna enas om KSSR.

Backmans presentation från den 28 november finns även i en mera socialdemokratisk skrud.

Den tredje kommunsammanslagningsivraren Osmo Soininvaara skrev igår ett intressant blogginlägg med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntarakenne". Soininvaara talar här lite överraskande inte så mycket om kommunsammanslagningar. Tvärtom nämner han rentav möjligheten att splittra upp Helsingfors i fem kommuner. Det centrala ämnet i Soininvaaras blogginlägg är en metropolförvaltning som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur inlägget:

Mitä kuntia otettaisiin mukaan?

Vähintään perinteiset neljä pääkaupunkiseudun kaupunkia sekä mielellään Kirkkonummi. Kerava, jos Kerava haluaa, mutta sen vaihtoehtona olisi yhdistää Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmistaan.

Soininvaara föreslår alltså att metropolförvaltnngen kunde omfatta Kyrkslätt och Kervo, men Sibbo nämner han inte.

Det största hotet mot Sibbo i samband med den nya kommunreformen torde vara att inte heller den nuvarande kommunministern vågar trampa Esbo på tårna och Helsingfors igen en gång kompenseras med en del av Sibbo.

Som väntat beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors på sitt möte i torsdags att godkänna de tre förslagen till köp av fastigheter i Östersundom. (Jämför "Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011".)

Natura-utvärdering. Den 16 december 2011

2011-12-16T06:38:00.001+02:00

"Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011" noterar jag att Östesundomkommottén den 13 december på webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerat en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta". Samma dag publicerades här två andra nyheter: "Karhusaaren kaavarunko odottaa yleiskaavan suuntaviivoja" och "Miten syntyy yleiskaavan Natura-arviointi?". Speciellt den senare är principiellt intressant. Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan hyväksyminen edellyttää Natura-arvioinnin asianmukaista laatimista ja lopputulosta, jossa suunnitelman todetut vaikutukset eivät merkittävästi heikennä luontoarvoja.

Yleiskaavan vaikutukset Östersundomin Natura 2000 -alueisiin on siis arvioitava luonnonsuojelulain edellyttämässä laajuudessa. Lisäksi Uudenmaan ELY -keskukselta tulee pyytää lausunto arvioinnista.

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan Natura-arvioinnin laatii FCG Oy. Työ on aloitettu elokuussa 2011 nähtävillä olleen ensimmäisen yleiskaavaluonnoksen ja valmisteluaineiston pohjalta.

Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011

2011-12-15T06:10:00.002+02:00

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/

Signaturen "Pitkissä puissa" ställde på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 11 december till Östersundomkommittén fråga "Onko homma enään hallussa?" "Pitkissä puissa" undrade även om tidtabellen för den gemensamma generalplanen. Två dagar senare kom svaret från "informatören".

Informatören hänvisar till en länk till ny information på den aktuella webbplatsen. Den nya informationen är publicerad samma dag, den 13 december. Den 13 december har Östersundomkommittén här publicerat ytterligare två nyheter, som jag skall återkomma till senare.

http://yhteinenostersundom.fi/2011/12/tarkistettu-kaavaluonnos-kuntien-kasittelyyn-alkuvuodesta/

Nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" innehåller en del ny intressant information. Bl.a. berättas det att Östersundomkommittén skall granska fem olika alternativ, varav man kommer att lägga fram ett till grund för förslag till generalplan: A. Kuusi metroasemaa, B. Viisi metroasemaa, C. Neljä metroasemaa (luontojärjestöjen varjokaava), D. Pikaraitiotiet, samt E. Pikaraitiotiet ja taajamajuna.

Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011

2011-12-14T06:10:00.001+02:00

Helsingfors fastighetsnämnd skall (enligt föredragningslistan) på sitt möte i torsdag igen behandla förslag till köp av tre små fastigheter i Östersundom. Alla tre fastigheter ligger intill Nya Borgåvägen. I motiveringarna till köpet av fastigheten i östra Östersundom heter det enligt följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

I motiveringarna till de två andra fastigheterna i västra Östersundom kan man läsa att "Kiinteistökokonaisuus sijaitsee hyvin keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä."

Av bifogade kartor framgår tydligt att Helsingfors markegendom i de centrala delarna av Östersundom är mycket blygsam. Ur kartan över stadens markegendom kan man lätt se varför stadsplaneringskontoret istället för en spårvägsförbindelse längs Nya Borgåvägen föreslår en metrolinje som går sicksack mellan stadens mark norr och söder om väg 170.

Sipoon Sanomat publicerade igår en text med rubriken "Sipoo vakuuttaa selviävänsä itsenäisenä jatkossakin".

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tärande tvångsäktenskap mellan landskapsförbunden". I artikeln noteras det bl.a att det inte blev någon smekmånad i fusionen mellan Nylands förbund och Östra Nyllands förbund. Artikeln avslutas med ett citat av Borgå stadsdirektör Jukka-Pekka Ujala. Se ovan.

Fyrtio år. Den 13 december 2011

2011-12-13T06:49:00.002+02:00

I Radio Vegas nyheter för Huvudstadsregionen ingick igår på morgonen ett inslag där det berättades att "företagare i huvudstadsregionens kranskommuner vill att Kervo, Tusby och Träskända går ihop". I nyheten hänvisas till en "ny utredning", som visar att "över 80 % av företagsledarna välkomnar färre och större kommuner i huvudstadsregionen". Helt dagsfärsk är varken nyheten eller utredningen. Enligt Yles egen datering publicerades en motsvarande nyhet under rubriken "Företagare vill ha storkommuner" på Yles svenska webbplats redan förra veckan. (Notera den föråldrade kommunkartan.) Helsingin seudun kauppakamari publicerade redan den 30 november en nyhet med rubriken "Yli 80 % Keski-Uudenmaan yrityksistä kannattaa kuntaliitoksia", där man redogör för resultaten från enkäten "Keski-Uudenmaan yritystoiminta - Alueen yritysten näkemykset alueen kuntien elinkei-nopolitiikasta ja kuntaliitoksista". Utredningen presenterades i Uudenmaan uutiset och Yles finska webbplats den 2 december i en text med rubriken "Kunnan koolla on merkitystä yrityksille". (Se "Storleken har betydelse. Den 3 december 2011".) I artikeln och i TV-nyheterna sade Ari Tulensalo från Helsingin seudun kauppakamarista förutom att Kervo, Tusby och Träskända kunde gå ihop även att Sibbo och Borgå kunde gå samman.

Det nya i Vegas regionala nyheter är närmast att man intervjuat VD:n för Helsingforsregionens handelskammare Heikki Perälä. Perälä kommer med intressanta motiveringar för kommunsammanslagningar. Perälä säger att det behövs starka kommuner för att man skall kunna utveckla trafikinfrastrukturen i regionen. Perälä noterar att det i Helsingforsregionen har tagit mycket lång tid att fatta viktiga beslut om stora trafikfrågor. Som exempel nämner han att det tog fyrtio år innan Nordsjö hamn kunde byggas.

Peräläs exempel är intressant. Varifrån har han tagit tiden fyrtio år? Hamnen i Nordsjö byggdes fyrtio år efter att Nordsjö inkorporerats av Helsingfors. Åtminstone inofficiellt motiverades inkorporeringen av Nordsjö på 1960-talet just med behovet av en ny hamn innanför Helsingfors stads gränser, fastän hamnen togs med i generalplanen först år 1992. (Se "Hamnen rodd i hamn. Den 26 november 2008".) I själva verket torde inkorporeringen av Nordsjö indirekt ha fördröjt bygget av en ny hamn i Helsingforsregionen. Det berättas att Helsingfors stad betalade ersättning för att privata aktörer skulle lägga ner planerna en storhamn i Kantvik i Kyrkslätt. Situationen är till vissa delar liknande för Östersundoms del. Utvecklingen av området fördröjs avsevärt av inkorporeringen, men för Helsingfors stads del är det viktiga att de nya villaområdena i Östersundom byggs innanför stadens gränser. Ur Helsingfors stads synvinkel handlar inkorporeringarna i första hand om att på lång sikt trygga stadens skattebas.

SipooKJ. Den 12 december 2011

2011-12-12T07:02:00.001+02:00

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sosiaalinen media ei kiinnosta" och underrubriken eller ingressen "Yksi poikkeuksista on Sipoon kuntapomo, jolle Twitter on uusi tiedotuskanava." Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en lista med exempel på inlägg på sociala medier. Rriken lyder "'Hesa haluaa . . ." och det första citerade inlägget är Mikael Grannas alias SipooKJs twitteruppdatering från den 22 oktober. Inlägget lyder "Hesa haluaa lopettaa kilpailun hyvistä veronmaksajista. Östersundom oli maukas eturuoka. Nyt halutaan siis pääruoka." Jag har noterat twitteruppdateringen i inlägget "Tallmo. Den 23 oktober 2011". Grannas twitteruppdatering är en kommentar till artikeln "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" i Helsingin Sanomat den 22 oktober. (Se "En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011".)

Mikael Grannas twittar även på svenska under användarnamnet SibboKJ. Den 22 oktober publicerade SibboKJ ett inlägg med texten "Östersundom en bra förrätt. Hesa vill nu ha serverat huvudrätten:" och en länk till Helsingin Sanomats artikel "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta".

Grannas uppdateringar på Twitter kan följas även via denna blogg. Se "Sibbo på Twitter" i högra marginalen.Följ gärna även FalletSibbo på Twitter.

Kuntarajan poistoja ja rajojen ylityksiä. Den 11 december 2011

2011-12-11T07:44:00.001+02:00

Eftersom inkorporeringen av sydvästra Sibo är så unik har det skrivits ett flertal avhandlingar och akademiska artiklar om fallet. En artikel som jag hittills inte har uppmärksammat är Ilkka Pyys analys "Kuntarajan poistoja ja rajojen ylityksiä" i Maaseudun uusi aika 1/ 2009. Fallet Sibbo är ett centralt studieobjekt i artikeln, men även kommunreformen KSSR (Paras) behandlas. Artikeln är även aktuell med tanke på den nya kommunreformen. Jag återger här valda delar av artikeln:

Kuntien hallinto perustuu kansalaisten itsehallintoon, jota haastetaan monesta suunnasta. Kaarlo Tuori (2008) kysyy, mikä on kunnallisen itsehallinnon painoarvo perustuslaillisesta näkökulmasta KHO:n Lounais-Sipoo-päätöksen jälkeen. Kuntien itsehallinto on vaikuttanut asiallisesti epämääräiseltä myös niissä kuntaliitoksissa, joissa kuntien välille on valtiovarainministeriössä jouduttu luomaan yhdyskäytäviä tai joissa neuvoa antavan kansanäänestyksen tulosta ei ole noudatettu. Lisäksi suuri osa hallinnon ja politiikan eliittiä asettaa palvelut ja kuntien itsehallinnon vastakkain korostamalla palvelujen laatua ja saatavuutta tuottajan sijasta. ...

Lounais-Sipoon liitos Helsinkiin edustaa uudenlaista ajattelua. Siinä keskuskaupunki arvioi kasvutarpeitaan ja päättää toimia. Toimiessaan Helsinki on voinut vedota siihen, että kyseessä eivät ole itsekkäät syyt vaan kansallinen etu eli Suomen ainoan metropolialueen kasvuedellytysten turvaaminen osana koko maan kansainvälistä vetovoimaisuutta. Lounais-Sipoon tapaus edustaa myös uudenlaista hallinnollista käytäntöä, koska liitokseen haettiin maan hallitus toimijaksi. Päätös toteutui nopeasti, vaikka siinä oli monta vaihetta: selvitysmiehen työ, varjoselvitysmiehet, useita valituksia korkeimpaan hallintooikeuteen, neuvoa-antava kansanäänestys ja runsaasti aktivismia toreilla sekä mediassa. Helsingin toimintaa pidettiin röyhkeänä ja Sipoon omahyväisen piittaamattomana. Pakkoliitos toteutui vuoden 2009 alussa, mutta Helsinki ja Sipoo jatkavat kiistelyä korvauksista.

Sipoon lounaiskulma on pakkoliitoksenakin ääritapaus, joka vaatii pohtimaan hallinnon oikeutusta. Helsinki on perustellut metropolialueen laajentamista itäsuuntaan Vuosaaren sataman valmistumisella ja luontevalla mahdollisuudella tukeutua olemassa olevaan raideliikenteeseen. Tätä on puolestaan pidetty etusijalla, jotta kohtuuhintainen asuntotuotanto voidaan turvata ja huolehtia sekä ekologisen kestävyyden että ilmastopäästöjen vähentämisen vaatimuksista. Siinä missä raideliikenteen ekotehokkuutta on ainakin pitkällä tähtäimellä alettu kyseenalaistaa, on Sipoon lounaiskulman tapauksessa heti esitetty epäilyjä kohtuuhintaisen asumisen toteutumisesta.

Metropolialueen kasvuun kansallisina ja paikallisina intresseinä näyttää itse asiassa liittyvän erityisen syvä sosiokulttuurinen railo. Se koskee kuntaliitoksille tavallista rajankäyntiä kaupunkimaisuuden ja maaseutumaisuuden välillä, mutta Lounais-Sipoo on myös kiihdyttänyt keskustelua asumisen todellisista ja kuvitelluista ihanteista. Syksyllä 2008 käytiin pääministeri Matti Vanhasen (kesk.) johdolla debattia siitä, pitääkö metropolialuetta rakentaa asukasluvultaan isohkojen ja tiiviiden pien- ja rivitalokaupunkien hajakeskitettynä saaristona vai ratojen varren kompakteina kerrostalovaltaisina kaupunginosina (Kortteinen–Vaattovaara 2008, Kuisma 2008, Soininvaara 2008). Näistä edellinen vetoaa suomalaisten enemmistön identiteetti- ja maisemakäsityksiin, kun taas jälkimmäistä puoltaa olemassa oleva ja kenties tulevakin työpaikkojen ja palvelujen sijoittuminen.

Vaikka Lounais-Sipoo repii tavallaan suoma-laisuuden sisusta, ratkaisun korkean tason toteuttajat olettivat, ettei siitä kyseenalaisista piirteistään huolimatta tule kansalaisia suuresti jakavaa kysymystä. Liittämisasiaa ajaneiden keskuudessa haluttiin luonnollisesti korostaa ratkaisun luonnetta hallinnollisena yleisen ja erityisen edun kysymyksenä. Se oli omiaan hämärtämään sitä, että kyse on arvoista ja arvovallasta. Kiistassa asettuvat nimittäin vastakkain paikallisen itsehallinnon yhteisöllisyyteen ja läheisyyteen liittyvät arvot sekä toimintojen yhtenäisyyttä ja tasa-arvoista satavuutta korostavat hyvinvointivaltion arvot.

Samalla kierrytään kohti tulkintaa, että paikallisen itsehallinnon ideaalin vastakohtana ovatkin valtion hallinnon intressit ja periaatteet. Lopulta kyseisessä osaliitoksessa koeteltiinkin valtion ja kuntien päätösvallan rajoja. Hiukan paradoksaalisesti pakko-osaliitosta ajaneiden keskuudesta avautui myös toivon perspektiivi kuntajakoa koskevaan keskusteluun. Kolmen ministerin mielipidekirjoitus Helsingin Sanomissa 18.2.2008 koski Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten neuvoa-antavan kansanäänestyksen järjestämistä yhdistämisen selvittämisestä. Braxin (vihr.), Kiviniemen (kesk.) ja Vapaavuoren (kok.) esitystä pidettiin pääkaupunkiseudun uusien yhteistyönäkymien kynnyksellä huonosti ajoitettuna ja jopa demokratian vastaisena. He kuitenkin osuivat kuntaliitoskeskustelumme heikkoon kohtaan. Tähän asti asukkailla ei ole ollut mahdollisuutta vaikuttaa selvityksen aloittamiseen eikä edes selvityshenkilön valintaan. Kuntaliitosselvityksiä ovat tehneet muutamat kokeneet ja arvostetut asiantuntijat tai emeritustoimijat. ...

Kuntien rajat eivät ole pelkästään hallintoteknisiä ja oikeudellisia kysymyksiä, vaan myös poliittisia. Tässä kirjoituksessa on tuotu esiin muutamia kunnallista itsehallintoa kyseenalaistavia menettelyjä koskien Lounais-Sipoon pakkoliitosta ja kaupunkiseutujen rikkonaisia liitoksia. Käytössä olevaan neuvoa-antavaan kansanäänestykseen on myös otettu epäilevä kanta. ...

Paras-hankkeen alkuvaiheessa oli esillä niin sanottu alue- ja lähikuntamalli, jota eritoten suuret kaupungit vieroksuivat. Se voisi kuitenkin olla malli, joka ottaa parhaiten huomioon kuntien kolmitahoisen roolin palvelujen järjestäjänä, elinkeinojen edistäjänä ja asukkaiden osallistumiskanavana sekä näihin rooleihin liittyvät eritasoiset toiminnan skaalat.

Pyy är doktor i samhällsvetenskaper universitetslektor vid institutionen för historia och geografi vid Itä-Suomen yliopisto.

Temat för Maaseudun uusi aika 1/ 2009 är "kuntarakennemuutos". I tidningen ingår även en intervju med Mari Kiviniemi. Kiviniemi säger här att "Ainoastaan Sipoolle on myönnetty poikkeus tästä 20 000 asukkaan väestöpohjavaatimuksesta, mutta sielläkin raja tulee lähivuosina ylittymään."

Ljus framtid. Den 10 december 2011

2011-12-10T08:49:00.001+02:00

Sipoon Sanomat 8.12 2011 s 3

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas publicerade igår ett på kommunens förnyade webbplats ett blogginlägg med rubriken "Sibbos framtid ser ljus ut...". Motsvarande finska blogginlägg har rubriken "Sipoon tulevaisuus näyttää valoisalta...". Blogginlägget handlar om Sibbos, enligt komunens egen mening, goda förutsättningar att förbli en självständig kommun. Samma budskap presenteras i en artikel med rubriken "Sipoo vakuuttaa selviänsä itsenäisena jatkossakin". Artikeln är identisk med artikeln "Sipoo selviää omillaan" i måndagens nummer av Uusimaa. (Se "Kapitulera? Aldrig! Den 6 december 2011".)

Sipoon Sanomat 8.12 2011 s 4

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset itsenäisyyden juurilla". Artikeln är en längre version av texten "Sotien sankareita, taiteellisia esiintyjiä ja väkeviä puheita" på tidningens webbplats.

Yle publicerade igår en nyhet med rubrikerna "Jokerbanan är aktuell igen" och "Ruuhkaista jokerilinjaa ollaan taas hilaamassa kiskoille". Om spårjokern förverkligas, så finns det goda förutsättningar för en snabbspårvägsförbindelse från Östra centrum till Östersundom itsället för den i utkastet till gemensam generalplan utritade metrolinjen.

Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011

2011-12-09T07:40:00.002+02:00

I mitt inlägg "Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011" refererade jag från kommundirektör Mikael Grannas tal "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Sipoon Sanomat publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sotien sankareita, taiteellisia esiintyjiä ja väkeviä puheita". I texten omnämns inte Grannas kommentar om "rånet av Östersundom", men nog den nya kommunreformen.

På Sibbo kommuns nya webbplats publicerades den 2 december en text med rubriken "Sibbo är en stark primärkommun även i fortsättningen" om utredningen över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. (Se "Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011".) Själva utredningen finns i en presentation med rubriken "Sipoo 2035-materialet".Argumenten för att Sibbo är en stark primärkommunäven i framtiden är delvis de samma som argumenten mot inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Speciellt förutspås en kraftig befolkningstillväxt i Sibbo. Ett viktigt argumument är emellertid svenska språkets ställning. En delsammanslagning med Kervo (eller Kervo-Träskända-Tusby) skulle kunna betyda att den del av Sibboborna blir invånare i en helfisnk kommun utan svenska tjänster. I den aktuella utredningen talas dock inte om tjänster eller ens om formell tvåsspråkighet. Istället lyfter man fram förutsättningarna för en fungerande tvåspråkighet (över 25 % svenskspråkiga) enligt Kjell Herberts. Endast ett självständigt Sibbo kan trygga en fungerande tvåspråkighet i framtiden (år 2035). Man kunde tillägga att även den kraftiga befolkningstillväxten i Sibbo är ett hot mot en fungerande tvåspråkighet.

Bbl 9.12 2011 s 9

I dagens nummer av Borg¨bladet ingår en artikel med rubriken "Självständigt Sibbo tryggar tvåspråkigheten". I artikeln presenteras den ovannämnda utredningen eller materialet, som sänts till kommunminister. I artikeln tar man, liksom av rubriken framgår, speciellt fasta på att tvåspråkigheten tryggas bäst om Sibbo bevaras självständigt. Frågan är om tvåspråkigheten tryggar självständigheten.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "De nya kommunkartorna kommer i februar".

I onsdagens nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändare med rubriken "Kuntauudsitus ja Vuosaari", där det föreslås att Nordsjö skils från Helösingfors i samband med kommunreformen.

Vuosaari 7.12 2011 s 7

Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011

2011-12-08T06:59:00.003+02:00

I mitt inlägg "Du är här. Den 2 oktober 2011" noterar jag att Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde, har uppdaterats med en länken till en guidekarta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". På kartan har man markerat en "huvudvandringsled", som är identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011.) På kartan har man även markerat den badstrand och servicebrygga, som Helsingfors stad har ansökt om lov för från ELY-centralen. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Något lov har dess värre inte ännu beviljats och någon badplats eller någon servicebrygga existerar således inte. Däremot finns så väl badstranden som servicebryggan med i planerna för det nya bostadsområdet som är gjord av WSP Finland Oy i anslutning till beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Att den märkliga kartan hamnat på idrottsverkets webbplats föreföll vara ett misstag. Att kartan var skapad för att fungera som guidekarta framgår av att det på kartan finns en punkt som visar var betraktaren befinner sig, nämligen på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta vid parkeringsplatsen hittade jag dock ännu inte i november. Senaste vecka dök kartan plötsligt upp just där man på kartan markerat att "Du är här". Kartan är identisk med kartan på idrottsverkets webbplats, frånsett att beteckningen för några "friluftsstråk" har bytt färg.

Om det bara var för kartan, skulle man kunna täcka sig att servicebryggan och badplatsen kommit med på guidekartan i misstag, men man har även placerat ut några vägskyltar invid parkeringsplatsen. En av idrottsverkets vägskyltar visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och "badplatsen".

Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011

2011-12-07T06:27:00.002+02:00

Sibbo kommun öppnade nya webbsidor senaste vecka. Redan igår på dagen kunde man på på den förnyade webbplatsen hitta kommundirektörens Mikael Grannas tvåspråkiga tal vid Sibbo kommuns självständighetsfest "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Talet handlar till väsentliga delar om det "legaliserade rånet" av Östersundom (Itäsalmi), som Grannas knyter samman med den nya kommunreformen. Jag återger här en del av talet:

Sipoo on jälleen suurten haasteiden edessä. Juuri kun olemme joutuneet läpikäymään Itäsalmen laillistetun ryöstön, uhkaa valtion uusi kuntauudistus koko Sipoon itsenäisyyttä. Sipoolla on erittäin vahva asema kuntakentällä. Verotulomme asukasta kohden ovat Suomen kunnista kuudenneksi parhaat. Sipoon kunnalliset palvelut ovat maamme huippuluokkaa ja herättävät runsasta kiinnostusta muissa kunnissa. Sipoo on nyt väestömäärältään 65. suurin kunta Suomessa, ja kasvu tulee jatkumaan vahvana. Väestörakenne säilyy tulevaisuudessakin terveenä ja uudet yritykset ovat kiinnostuneita sijoittumaan kuntaamme. Sipoolaiset ovat ylpeitä toimivasta kaksikielisyydestään ja identiteetistään.

Kuntaliitosten tarkoitus on mielestäni kuntalaisten palvelujen parantaminen, ja jollei tällaista parannusta ole meneillään olevan kuntauudistuksen kautta näkyvissä, itsenäinen Sipoo on tulevaisuudessakin paras tae sipoolaisten hyvinvoinnille.

Vuonna 2006 Christel Liljeström piti itsenäisyyspäivän juhlapuheen, jossa hän totesi mm. Itäsalmeen liittyen seuraavaa:

”I den juridiska delen skall vi mäta ut lagligheten i framförda förslag. Finland har en kommunindelningslag som stöder vår argumentering. Finland har en lag om kommunal förvaltning som stöder vår argumentering. I Finland finns även en rättspraxis om lika bemötande parter emellan. Och med lag skall land byggas.”

Ilmeni kuitenkin, että vaikka laki mielestämme oli selvästi puolellamme, niin valtio antoi Helsingille luvan ottaa Itäsalmen vastoin sipoolaisten tahtoa ja tämän lisäksi Helsingin tarvitsi maksaa korvauksena Sipoolle vain murto-osa ottamiensa kiinteistöjen arvosta.

Tämä näyttää, että poliittiset realiteetit ovat joskus toista kuin mitä laki ja ”maalaisjärki” sanovat. Isomman oikeus on edelleen käypä oikeus tämän päivän Suomessa. Siksi teemme parhaamme jo tässä vaiheessa vaikuttaaksemme valtion kuntarakenneuudistuksen valmisteluun tuomalla esille vahvuutemme ns. vahvana peruskuntana sekä nyt että tulevaisuudessa. Lähihistoria on tosin opettanut meille, ettei tällaisilla faktoilla ja näkemyksillä ole välttämättä merkitystä isomman oikeutta jaettaessa.

Christel Liljeströms tal, som Grannas citerar ur, finns på Liljeströms webbplats under rubriken "Självständighetsdag Itsenäisyyspäivä 6.12.2006".

Kapitulera? Aldrig! Den 6 december 2011

2011-12-06T06:59:00.005+02:00

I över fem års tid har jag dagligen publicerat blogginlägg om fallet Sibbo. Undantaget är ett par dagar i augusti 2008, då jag var allt för sjuk för att skriva. För detta har det krävts uthållighet, envishet och kanske lite fanatism. Medierna har för länge sedan meddelat att tvisten om sydvästra Sibbo är över, men Sibbobloggaren har fortsatt sitt gerillakrig.

Idag på självständighetsdagen går mina tankar till krigsveteranerna och speciellt till den japanska soldaten Hiroo Onoda. Onoda fick i slutet av andra världskriget order om att leda ett gerillakrig på ön Lubang i Filipinerna. Då den japanska armén kapitulerade i augusti 1945 försökte amerikaner och filipiner övertyga Onoda om att kriget var över, men Onoda lät sig inte luras. Med hjälp av Onodas familj försökte man så sent som år 1972 övertyga honom om att kriget var slut, men Onoda gav sig fortfarande inte. Först år 1974 lät sig Onoda övertygas och gav upp sitt gerillakrig. Samma år publicerades självbiografin たった一人の30年戦争. Den svenska översättningen Kapitulera? Aldrig! Mitt trettioåriga krig gavs ut år 1975 liksom den finska översättningen Luutnantti Onodan sota.

I mitt inlägg "Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011" noterar jag att Borgåbladet publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill vara självständigt". Uusimaa publicerade igår en betydligt längre text i samma ärende. Rubriken är "Sipoo selviää omillaan".

Uusimaa 5.12 2011

Valtiovarainministeriön sivukonttori. Den 5 december 2011

2011-12-05T06:44:00.004+02:00

http://www.kunnat.net/fi/tietopankit/uutiskirjeet/kolumnit/2011/Sivut/kuntaliitto-ja-tulevaisuuden-suunnanvalinta.aspx

På denna blogg har jag starkt kritiserat kommunförbundet för dess roll i inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Efter fallet Sibbo borde det på kommunfältet inte finnas något förtroende för kommunförbundet, men förbundets roll i det aktuella fallet är inte allmänt känt. Under den gångna vintern har Finlands kommunförbund i samband med den nya kommunreformen dock fått utstå hård kritik. (Se t.ex. "Kuntakapina. Den 15 september 2011".) Kritiken gav kommunförbundet anledning att i november publicera ett meddelande med rubriken "Kommunförbundet driver kommunfältets intressen" ("Kuntaliitto ajaa kuntakentän etua"). I meddelandet framhålls kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma det som borde vara en självklarhet, nämligen att att "förbundet driver hela kommunfältets intressen också när det gäller kommunstrukturen". Vidare hävdar Mäki-Lohiluoma att "Förbundets linje avviker från regeringens riktlinjer till skillnad från vad som påståtts i offentligheten." (Jämför "Halmstrå. Den 23 april 2011".) Det samma skulle Mäki-Lohiluoma knappas våga påstå om kommunreformen KSSR, där regeringens och kommunförbundets linje varit identiska. I den av Hannes Manninen (c) initierade kommun-och servicestrukturreformen Paras hade kommunförbundet en central roll både när det gäller beredningen och förverkligandet av reformen.

Kritiken mot kommunförbundet i samband med kommunreformen utgör utgångspunkten för en kolumn av Kristina Wikberg med rubriken "Kommunförbundet och framtidens vägval" ("Kuntaliitto ja tulevaisuuden suunnanvalinta"), som publicerades på kommunförbundets webbplats senaste vecka. I kolumnen kan man bl.a. läsa följande:

Kommunförbundets roll har ifrågasatts på många forum. Man har tyckt att förbundet inte tillräckligt starkt bevakat de små kommunernas intressen. Andra har igen ansett att de stora kommunernas intressen inte kommer fram. En del har frågat sig vad man överhuvudtaget gör med ett förbund som också, liksom regeringen, tagit ställning för en kommunreform. Många kanske längtar tillbaka till tiden då det fanns tre kommunala centralorganisationer; Stadsförbundet, Suomen Kunnallisliitto och Finland Svenska Kommunförbund. Dessutom fanns Sjukhusförbundet, Kommunala arbetsmarknadsverket, Landskapsförbundens centralförbund och Förbundet för allmänna yrkesskolor. Det här var anno 1992, innan Finlands Kommunförbund grundades.

Att kommunförbundet skulle beskyllas för att inte lyfta fram de stora kommunernas intressen har jag inte noterat. Helsingfors stads revisorer ifrågasatte visserligen tidigare i år nyttan av medlemskapet i förbundet, men revisorerna hade inte förstått på vilket sätt kommunförbundet driver huvudstadens intressen. (Se "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011".) Att kommunförbundet beskyllts för att främja de stora städerna på de mindre kommunernas bekostnad har varit svårt att missa. (Se t.ex. "Kaupunkiliitto. Den 7 november 2011".) Min egen kritik mot kommunförbundet i samband med fallet Sibbo gäller dock inte i första hand förbundets prioritering av de stora städernas intressen. Den gäller istället förbundets intima samarbete med statsmakten.

Även kommunförbundets roll som en filial till finansministeriet (tidigare inrikesministeriet) har kommit i dagen i samband med den nya kommunreformen. (Se "Filial. Den 25 september 2011".) I adressen "Kuntakentän ääntä kuultava" påpekas med all anledning att "Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin." Ett grundproblem är att kommunförbundets styrelse består av rikspolitiker, som sitter på flera stolar, men problemet gäller i högsta grad även kommunförbundets tjänstemän. På denna blogg har jag uppmärksammat hur vissa personer pendlat mellan uppdrag på kommunförbundet och ministeriet eller andra statliga instanser. Det är föga överraskande att kommunminister Henna Virkkunen till projektchef för kommunreformen kallade en anställd vid kommunförbundet.

Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011

2011-12-04T06:37:00.008+02:00

Hbl 3.12 2011 s 3

Enligt kommundirektörens twitterinlägg godkände kommunstyrelsen i Sibbo på torsdag kväll en utredning över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. Något officiellt möte lär kommunstyrelsen dock inte ha haft. Borgåbladet publicerade igår lika väl en notis med rubriken "Sibbo vill vara självständigt", där man kort berättar om innehållet i utredningen. Finansministeriet publicerade den 18 oktober en "kolumn" med rubriken "Kriterierna för nya kommuner", där sex kriterier nämns. (Se "Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011".)

http://www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/20111020Kriter/name.jsp

I gårdagens inlägg "Storleken har betydelse. Den 3 december 2011" noterade jag att Helsingfors stad gett upp hoppet om en helautomatiserad metro. Helsingin Sanomat publicerade eftar stadstyrelsens beslut i ärendet den 7 maj 2006 en artikel med rubriken "Helsingin kaupunki muuttaa metronsa täysin automatisoiduksi". Här kan man läsa att "Kaupunki on luopumassa niin sanotusta puoliautomaattisesta metrosta, jossa junien ohjaamoissa istuisi kuljettaja - ei kuitenkaan ajamassa junaa, vaan avaamassa ovia ja luomassa turvallisuuden tunnetta" och vidare att "Helsinki joutuu uusimaan metron kulunvalvonnan tekniikan ennen kuin metroverkko laajenee Espooseen tai Pasilan suuntaan." Automatiseringen sågs inte i sig som en förutsättning för förlängningen av metron, men förnyandet av övervakningssystemet var det.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/65248d004016ce9fad6ebd3ce15fc85f/automaattimetron_liikenteen_periaate_2.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-1830782616

Även en halvautomatisering av metron torde möjliggöra tätare intervaller och därmed kortare tåg, men frågan är om det finns ekonomiska förutsättningar för det, om varje tåg måste ha en chaufför som kontrollerar dörrarna och inbromsningen på stationerna.

I sin utredning utredningen "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" nämner kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi inte alls automatiseringen av metron, men i förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa", som Myllyniemi till största delen plagierade, hittar man texten nedan.

Texten om automatiseringen av metron ingår även i Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande om stadens egen framställning till ändring i kommunindelningen, "Lausunto kuntajaotuksen muuttamista Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken koskevasta esityksestä ja sitä koskevista huomautuksista" (doc). Jag citerar:

Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Tämän jälkeen liikennetiheys voidaan kaksinkertaistaa. Kolmen vaunuparin junista siirrytään kahden vaunuparin juniin. Kapasiteetti kasvaa 33 %. Kun nykyinen Mellunmäen metrohaara palvelee yli 80 000 asukasta, voidaan linjan vaikutuspiiriin ottaa tulevaisuudessa nykymitoituksella lisää lähes 30 000 asukasta. Uudella liitosalueella matkatuotos on pienempi kuin nykyisellä alueella ja pienempi osuus joukkoliikennematkoista suuntautunee keskustaan. Siten metron kapasiteetti riittänee uudelle alueelle.

Storleken har betydelse. Den 3 december 2011

2011-12-03T09:16:00.003+02:00

Helsingin seudun kauppakamari publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Yli 80 % Keski-Uudenmaan yrityksistä kannattaa kuntaliitoksia". Nyheten baserar sig på en enkät, "Keski-Uudenmaan yritystoiminta - Alueen yritysten näkemykset alueen kuntien elinkei-nopolitiikasta ja kuntaliitoksista". Igår ingick det i Yles sändning av Uudenmaan uutiset ett inslag om enkäten.

Yle publicerade igår även på Internet en artikel med rubriken "Kunnan koolla on merkitystä yrityksille". I artikeln kan man läsa följande:

- Keski-Uudellamaalla Kerava, Järvenpää ja Tuusula voitaisiin liittää yhteen. Idässä Sipoon ja Porvoon alueet olisi hyvä liittää yhteen ja lännessä Vihti-Lohja tai Vihti-Espoo olisi hyvä liitos, sanoo johtaja Ari Tulensalo Helsingin seudun kauppakamarista.

Ari Tulensalos uttalande ingick även i nyhetssändningen. I samma sändning berättades det även att Helsingfors måste avstå från planerna på en helautomatiserad metro.

Jag har i mitt blogginlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" problemen med automatiseringen av metron, vilka i första hand hotar västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Igår publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Helsinki on hautaamassa haaveet täysautomaattisesta metrosta". Beslutet att automatisera metron togs av Helsingfors stadsfullmäktige den 17 maj 2006. Beslutet att automatisera metron togs förhastat utan tillräckliga utredningar. Man kan spekulera om skälen till beslutet, men man hävdade öppet att en automatisering var en förutsättning för en utvidhgning av metron. När stadsfullmäktige tog sitt beslut visste åtminstone föredragande att Helsingfors skulle göra anspråk på sydvästra Sibbo med motiveringen att Sibbo motsatt sig en förlängning av östmetron.

En månad efter beslutet om automatiseringen av metron gjorde stadsfullmäktige sin framställning om ändring i kommunindelningen. Stadsfullmäktige i Esbo beslöt i september samma år att bygga den så kallade västmetron. Det är ingen hämlighet att beslutet togs under påtryckningar och att fallet Sibbo framhölls som ett varnande exempel. Frågan är i vilken mån beslutet om en automatisering av metron underlättade Esbos beslut. Utan en automatisering blir de nya metrostationerna i Esbo mycket dyrare, eftersom en automatiseringen skulle möjliggöra att man kan bygga peronger för två vagnpar istället för tre. Även en förlängning av östmetron blir dyrare och mindre ändamålsenlig utan en automatisering.


This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 2.5 Generic license http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helsinki_Metro_train_stops_here.jpg

Sipoon Perussuomalaiset. Den 2 december 2011

2011-12-02T06:36:00.005+02:00

http://www.sipoonperussuomalaiset.fi/3

En av förlorarna vid en eventuell kommunreform är tidningen Sipoon Sanomat. Frågan är om tidningen skulle överleva en kommunsammanslagning till. För tidningens ägare Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti torde kommunreformen inte medföra någon större ekonomisk skada. En nedläggning av Sipoon Sanomat kan komma att sammanfalla med nya läsare för Helsingin Uutiset, Keski-Uusimaa eller Uusimaa. De olika tidningarna publicerar redan nu samma texter, ibland med någon veckas mellanrum. I gårdagens nummer av Sippon Sanomat ingår en notis med rubriken "Ruotsinkielinen jaosto suunnitteilla". Nyheten, som gäller Sannfinländarnas plan att grunda en svenskspråkig avdelning, är på inget sett en lokal nyhet för en lokaltidning, men systertidningen Uusimaa har råkat intervjua den sannfinländska riksdagsgruppens ordförande, som är borgåbo.

Ett besök på Sipoon Perussuomalaisets webbplats ger vid handen att Sannfinländarna åtminstone inte vänder sig till den svenska befolkningen i Sibbo. Texten "Sipoon perussuomalaisten tavoiteohjelma" förefaller visserligen vara något föråldrad. Jag citerar:

Me haluamme kehittää sellaista Sipoota, missä kaikkien lapsista vanhuksiin sekä suomen-, että ruotsinkielisten on turvallista ja hyvä elää. Siinä Sipoossa huolehditaan heikompiosaisista, mutta annetaan myös edellytykset pärjätä. Siinä Sipoossa keskeisiä arvoja ovat rehellisyys, inhimillisyys ja oikeudenmukaisuus.

Vanhat puolueet ovat eristäneet Sipoon pois kehityksen kelkasta. Tämä eristäytyminen osaltaan vaikutti Helsingin laittomaan Lounais-Sipoon ryöstöön. Tämä aiheuttaa Sipoolle neljännesosan verotulojen menetyksen tuleville vuosille. Tämä yli 2000 henkilön vähentyminen on saatava korvattua aktiivisella pientalovaltaisella asuntopolitiikalla. Sipoosta on saatava kasvava, kehittyvä, mutta kuitenkin moderni maalaismainen ja avoin kunta tiiviissä yhteydessä osana pääkaupunkiseutua.

Med "vanhat puolueet" torde man här enbart syfta på Svenska folkpartiet, vars traditionella politik än en gång påstås ha föranlett förlusten av sydvästra Sibbo. Sannfinländarnas linje är säkert en annan än Sfp:s (och De grönas) traditionella linje, men Sannfinländarnas målsättning verkar inte skilja sig från t.ex. Samlingspartiets eller Vårt gemensamma Sibbos målsättning. Lite intressant är det att Sannfinländarna i Sibbo beskyller de "gamla partierna" för att ha isolerat Sibbo, då Sannfinländarnas egen politik på riksplaner går ut på att isolera Finland.

Bbl 2.12 2011 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ett praktexempel på försummade naturvärden". Ertikeln handlar om planeringen av Eriksnäs, som i urklippet ovan jämförs med Östersundom.

Omistusrakenteeltaan hajanainen alue. Den 1 december 2011

2011-12-01T06:59:00.005+02:00

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-12-01_Klk_22_El/7B3FDE3E-7065-44B0-8BCE-1C21206D85CD/Liite.pdf

På föreragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finns hela fyra förslag till köp av fastigheter i Östersundom. Som vanligt har man från kartan som visar var de aktuella fastigheterna är belägna klippt bort kommungränsen där den i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut går längs Österledens gamla sträckning. Gränserna syns dock på den digitala bilagan och på snapshot-bilden syns även den del av kartan som lämnats utanför.

De aktuella fastigheterna är med undantag av en, som till stora delar är värdelös, synnerligen små.

Som motivering till köpet av den 2 614 kvadratmeter stora fastigheten ovan nämns följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Angående stadens markegendom i stordistriktet Östersundom kan man nu läsa att "Helsinki omistaa tällä hetkellä Östersundomissa noin 1 045 ha maata, eli noin 35 % maa-alueesta." På kartan över markegendomen har nu även de områden som enligt HFD:s kontroversiella beslut i ersättningsfrågan tillfallit Helsingfors markerats.

Kunta-TV publicerade tidigare i veckan en video med rubriken "Virkkunen: hallitus seisoo kuntauudistuksen takana". Regeringens stöd av den nya kommunreformenn torde dock vara närmast formellt. För att den splittrade regeringen skall hållas ihop, är alla ministrar tvingade att respektera regeringsprogrammet. I arbetsgruppen som skrev regeringsprogrammet för kommun- och förvaltningsfrågornas del satt sammanslagningsfantaster, vars åsikter inte alls är representativa för sina respektive partier. Att kommunreformen enligt aktuell modell godkändes i regeringsprogrammet förklaras väl främst av att det var så svårt att bilda en regering att man inte hade tid eller råd att granska enskilda delar av regeringsprogrammet. Regeringen behöver när det gäller naturligtvis inte följa regeringsprogrammet. Den förra kommunreformen KSSR fanns inte ens med i regeringsprogrammet då den drogs igång av Hannes Manninen.

Liitosalueen maakuntakaavat. Den 30 november 2011

2011-11-30T06:56:00.001+02:00

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/4346/Kaavakartta.pdf

Nylands förbund publicerade på landskapsförbundets webbplats på måndagen i samband med att landskapsstyrelsens möte en text med rubriken "Itä-Uudenmaan maakuntakaava". I texten, som inte översatt till svenska, kan man läsa bl.a. följande:

Ympäristöministeriö vahvisti kaavan helmikuussa 2010 lukuun ottamatta Porvoon Kuninkaanportin vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta, Loviisan Määrlahden vähittäiskaupan suuryksikkömerkintää sekä Vanhakylän ja Pukaron erikoiskaupan suuryksikkö merkintää.

Päätöksellä kumottiin Itä-Uudenmaan aiemmat useassa eri vaiheessa tehdyt seutukaavat, lukuun ottamatta Helsinkiin liitettyä Östersundomin aluetta. Tällä liitosalueella ovat voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava 2000 sekä aiemmat seutukaavat, jotka vuoden 2010 alusta muuttuivat Maankäyttö- ja rakennuslain mukaisiksi maakuntakaavoiksi. ...

Itä-Uudenmaan maakuntakaava ja liitosalueen maakuntakaavat ovat lainvoimaisia kaavoja kunnes uudet tulevaisuudessa tehtävät maakuntakaavat korvaavat ne.

Helsingfors stad motsatte sig att inkorporeringsområdet inkluderades i landskapsplanen för Östra Nyland. Frågan är om om stadsplaneringskontorets projekt drar fördel av att den gamla landskaplanen fortfarande gäller för Östersundoms del.

På landskapsstyrelsens möte godkändes förslaget till etapplandskapsplan för Nyland och man beslöt föreslå för landskapsfullmäktige att den godkänns.

Hbl 29.22 2011 s 1

På första sidan i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet finns rubriken "Storgräl i Sibbo storskog". Grälet gäller Forststyrelsens ingrepp för att återskapa den biologiska mångfalden genom att bl.a. fälla träd.

Fortsättning på KSSR. Den 29 november 2011

2011-11-29T07:00:00.001+02:00

Kuntalehti 13 2011 s 82

I mitt inlägg "Vuosien kaavariita. Den 29 oktober 2011" noterade jag att det i Kommunförbundets tidning Kuntalehti 13/2011 ingår en artikel med rubriken "Timo Karén, Vantaa: Vuosi 2017 sopii metropolialueen kuntaliitokselle", där ordföranden för stadsplaneringsnämnden i Vanda, Timo Karén (saml) säger alltså klart ut att en sammanslagning av Sibbo med Heklsingfors-Vanda är ett alternativ, ifall en sammanslagning av alla metropolområdets kommuner inte lyckas. Det aktuella numret av Kuntalehti finns nu på internet (och har gjort det redan i 3 veckor). Det enda intressanta i artikeln som jag hittat är att den inte alls handlar om kommunsammanslagingar i Helsingforsregionen. Kuntalehtis redaktion har lyft fram förslaget till kommunsammanslagning i rubriken och ingressen, men där tar det slut. Kanske berättar artikel mera om Kuntalehtis linje än om Karéns åsikter i frågan. I sig är det intressant att Karén nämner en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.

Kommunförbundet publicerade den 25 november ett meddelande med rubriken "En fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen måste tryggas" och dårraden "Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen i Seinäjoki 25.11.2011". Visst är det lite överraskande att Kommunförbundet, som beskyllts för att stöda regeringens kommunreform, plötsligt vill slå vakt om den gamla kommunreformen KSSR. Timo Kietäväinen kritiserar i själva verket den nya kommunreformen. Jag citerar:

– Det är viktigt att ta med samkommunsmodellen och utvecklingen av den som ett alternativt kommunalt samarbete vid sidan av värdkommunsmodellen (det vill säga en modell med en ansvarig kommun) i regeringsprogrammet, sade Kietäväinen.

– Det är också viktigt att förnyandet av kommunstrukturerna sker på frivilliga grunder. Endast i strukturreformer som bygger på frivilliga arrangemang förmår man engagera de viktigaste aktörerna i kommunen att genomföra lösningar som främjar resultat.

– En kommunsammanslagning i sig leder inte till besparingar.

Kietäväinen har Centerbakgrund, vilket i hög grad torde förklara hans uttalande. Han uttalar sig lika väl i egenskap av vice vd för kommunförbundet.

Beslutsrätten över kommungränser. Den 28 november 2011

2011-11-28T06:50:00.001+02:00

http://www.lauriuntamo.fi/kuntarajakeskustelu/

I ett antal inlägg har jag under den gångna hösten uppmärksammat Sibbos medlemskap i KUUMA-kommunerna. Sibbofrågan kom åren 2006-2007 att medföra en kris för samarbetet mellan Kuuma-kommunerna, fastän Sibbo inte var med i Kuuma-samarbetet på den tiden. I kölvattnet av Helsingfors framställning till ändring i kommunindelning lade Träskända och Kervo fram ett eget förslag till inkorporering av den del av Tusby. Frågan är om man från Helsingfors sida uppmuntrades till initiativet för att Helsingfors ville ha ett bredare stöd för sina egna anspråk på sydvästra Sibbo. Lauri Untamo, som är samlingspartistisk lokalpolitiker i Tusby, har på sin webbplats en intressant redogörelse för försöket att inkorporera en del av Tusby. Jag återger här valda delar ur texten "Kuntarajakeskustelu":

Tuusulalainen eduskuntavaaliehdokas, valtuutettu Merja Kuusisto (sd.) suhtautui viikko sitten Tuusulan kunnantalolla järjestetyssä vaalipaneelissa myönteisesti Helsingin aikeisiin vallata maita Sipoosta. Kuusiston pääkaupungin kuntarajojen siirtoa puolusteleva mielipide on hyvin linjassa hänen toimiinsa myös Tuusulassa. Sosialidemokraattien valtuustoryhmä Tuusulassa on nimittäin jättänyt aloitteen, jossa esitetään selvitysmiehen asettamista selvittämään Tuusulan, Keravan ja Järvenpään yhdistymisen hyötyjä ja haittoja. ...

Traagista tässä demareiden kuntaliitosselvityspuuhassa on se, että samalla demareiden vahvasti alulle panema Kuuma yhteistyö romuttuisi täysin. Samat henkilöt, jotka siis aikoinaan käynnistivät Kuuma yhteistyön ja vannovat sen nimeen vieläkin juhlapuheissaan, ovat todellisuudessa halukkaita ajamaan sen alas tavoitteenaan uuden suurkaupungin rakentaminen pääkaupunkiseudulle. Kaikki kuntayhteistyö onkin siis ollut vain silmänlumetta ja kuntalaisten rahaa on haaskattu muutamia miljoonia taivaan tuuliin. Tavoitteena on näköjään ollutkin vain kuntien ajaminen yhteen. ...

Tuusulan kunta aikoo käyttää kaikki lailliset keinot osakuntaliitoshankkeen torppaamiseksi. Kunnanhallitus on jo viime kokouksessaan päättänyt palkata avukseen saman lakitoimiston, joka oli Sipoon kuntaa tukemassa. ...

Osakuntaliitoshanke tulee viemään aikaa. Uskon, että kuntaministeri pitää lupauksestaan kiinni, ja hylkää nopeasti Keravan ja Järvenpään hankkeen. ...

Tämän aamun Helsingin sanomien verkkolehti kirjoittaa: ”Korkein hallinto-oikeus (KHO) hylkäsi Helsingin ja Sipoon alueliitoksesta tehdyt valitukset. KHO:n päätös tarkoittaa käytännössä sitä, että osa Lounais-Sipoota ja Vantaan niin kutsuttu Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin.” ...

Tässä KHO päätöksessä on varmasti heijastevaikutuksia Järvenpään ja Keravan kuntaliitostoiveisiin. Hehän edelleen haluavat vallata osia Tuusulasta itselleen. Kuitenkaan tässä Tuusulan kuntaliitostapauksessa ei mielestäni ole Sipoon tapauksen kaltaisia ”erityisen painavia edellytyksiä”. Luotan edelleen kuntaministerin kesäiseen lupaukseen, että hän tulee suhtautumaan nihkeästi tuleviin pakkoliitoksiin.

http://www.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=67453:henna-virkkunen-kuntauudistuksesta-perustuslailliset-naekoekohdat-taerkeitae&catid=8:kotimaa-paeaeuutinen-&Itemid=31

Verkkouutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Henna Virkkunen kuntauudistuksesta: Perustuslailliset näkökohdat tärkeitä". I artikel kan man bl.a. läsa följande:

- Itsehallinto ei suojaa kuntien rajoja. Kunnat eivät itse päätä rajoistaan, vaan siitä päättää valtioneuvosto, toteaa kuntauudistuksesta vastaava ministeri Henna Virkkunen.

Tolkningen att grundlagen inte skyddar kommungränser härstammar från riksdagens grundlagsutskott.
I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar även HFD att - enligt riksdagens grundlagsutskott - en ändring av kommunindelningen mot en kommuns vilja inte strider mot den kommunala självstyrelsen. Med tanke på hur det gick i fallet Sibbo så kan man dock fråga sig hur reell den kommunala självstyrelsen är, ifall statsrådet kan bestraffa kommuner med ändringar i kommunindelningen.

Påståendet att statsrådet beslutar över kommungränserna stämmer endast till en del. Enligt rådande kommunindelningslag kan statsrådet inte mot kommuners vilje bestämma om en enda kommunsammanslagning av hela kommuner. Statsrådet kan bara vägra att slå samman kommuner som själva önskar gå samman, ifall statsrådet bedömer att sammanslagningen inte uppfyller de i kommunindelningslagen definierade kriterierna. Det är endast riksdagen som genom att stifta lagar har befogenheter att sammanslå kommuner mot deras vilja. I princip borde statsrådet (enligt den gamla kommunindelningslagen) inte ens ha haft befogenhet att besluta om inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Av förekommen anledning ville man inte överlåta uppgiften till riksdagen. När det gäller den nya kommunkartan ämnar regeringen dock lägga fram ett lagförslag, som måste godkännas av riksdagen.

Kommundarwinism. Den 27 november 2011

2011-11-27T06:44:00.006+02:00

Sipoon Sanomat 24.11 2011 s 3

I mitt inlägg "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011" presenterar jag presentationer ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa") från seminariet "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?, som den 16 november" arrangerades av Viherympäristöliitto. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår med anledning av seminariet en artikel med rubriken "70 000 asukkaan ja viheralueiden sovittaminen Östersundomiin vaikea". I artikeln citeras landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som inom Helsingfors stadsplaneringskontors Östersundomprojekt ansvarar för Husö:

-Yleensä kaavoituksessa lähdetään liikkeelle siitä, että katsotaan, mihin ei esimerkiksi luontoarvojen takia voi rakentaa, mutta Östersundomissa sellaista aluetta jää oikeastaan vain Landbohon ja Talosaaren niemeen.

Ett flertal medier publicerade igår FNB:s nyhet med rubriken "Kiviniemi syyttää kokoomusta 'kuntadarwinismista'". (I dagens nummer av Hufvudstadsbladet har texten publicerats under rubriken "Kiviniemi anklagar Samlingspartiet för 'kommundarwinism'".) Yle, som inte anlitar FNB, publicerade igår en notiser med rubrikerna "'Kommunreformen ett skräckprojekt'" och "Kiviniemi on valmis repimään Virkkusen kuntakartan omin käsin". I sitt tal ("Keskustan puheenjohtaja Mari Kiviniemi Keskustan puoluevaltuustossa 26.11.2011") sade Mari Kiviniemi igår bl.a. följande:

Pääministeri Katainen sanoi viikko sitten, että kunnilla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että ne järjestävät palveluja. Olen jyrkästi eri mieltä Kataisen kanssa.

Kunnat ovat suomalaisen kansanvallan ydintä. Niiden kautta suomalaisten ääni kuuluu arjen päätöksissä. Nähtävästi kokoomuksen oikeistolaisessa politiikassa pienen ihmisen - sen pienen koululaisen tai vanhuksen - asia on tunteetonta hallinnointia. Ilmeisesti kokoomukselle myös kuntapalvelut ovat darwinismia, vahvimpien, AAA-kuntien ja -kuntalaisten juhlaa.

Meille keskustassa kunta-asioissa on kyse paitsi palveluista myös kotiseudusta, kielestä ja kulttuurista, harrastuksista, elinympäristöstä, yhteisöllisyydestä ja lähidemokratiasta. Kunta on myös työtä luovan yrittäjyyden edistäjä, oman alueensa kehityksen veturi. Ero keskustan linjan ja Kataisen oikeistolaisten arvojen välillä on iso. Olen varma, että kunnilla on suomalaisille tunnearvoa ja merkitystä oman identiteetin rakentamisessa. ...

Olen valmis omin käsin repimään Virkkusen uuden kuntakartan, jos se perustuu ylhäältä saneluun, kävelee kuntalaisten ja kunnallisen itsehallinnon yli ja halveksii kansanvaltaa. Siltä nyt vahvasti näyttää.

Talskrivaren har lyckats formulera ett angeläget budskap. Tyvärr ljuder budskapet falskt när talet läses upp av Mari Kiviniemi. Kiviniemi blev själv kommunminister för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och inkorporeringen av sydvästra Sibbo följdes. När Kiviniemi valdes till Centerns ordförande behövde Centern en ordförande som hade Jyrki Katainens förtroende och som kunde förvalta metropolpolitiken från regeringarna Vanhanen I och II. I dagens läge skulle Centern behöva en annan ordförande för att kunna bedriva en trovärdig oppositionspolitik. (Se "Pakkoliitos. Den 26 november 2011".)

http://www.keskusta.fi/Suomeksi.iw3

Pakkoliitos. Den 26 november 2011

2011-11-26T11:47:00.004+02:00

I mitt inlägg "Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011" noterar jag att Pia Viitanen (sdp) i ett försvar av regeringens kommunreform i riksdagen den 28 september hävdade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.

Den 30 september publicerades på demari.fi en kolumn av Uutislehti Demasris chefredaktör Juha Peltonen. I kulumnen, som har rubriken "Kepu johtaa MM-kisoja" kan man läsa följande:

ainoa viimeisten vuosikymmenten aikana Suomessa tehty kuntien pakkoliitos on se, jossa kepulainen kuntaministeri Hannes Manninen liitti pakolla osia Sipoosta Helsinkiin. Ilmeisesti Sipoossa ei ollut niin paljon kepulaisia, että asia olisi Mannista vaivannut.

Keskustan maalaama mörkö ei kovin uskottavalta näytä senkään takia, että puolueen ollessa hallituksessa Suomesta lakkautettiin yli sata kuntaa. Mannisen ohella keskustalaisena kuntaministerinä oli pitkään myös Mari Kiviniemi. Nyt alankin ymmärtää, mitä keskustan puoluesihteeri Timo Laaninen kesäkuussa tarkoitti julistaessaan takinkäännön MM-kisat alkaneiksi.

Påståendet att det var en centerminister som de senaste åren gjort den enda tvångssammanslagningen är naturligtvis ämnad att ta udden ur oppositionens kritik mot den nya kommunreformen, som förväntas inkludera tvångssammanslagningar. Påståendet stämmer dock inte. Vad Hannes Manninen formellt gjorde var endast att han utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare och lät bli att avslå framställningarna till ändring i kommunindelninen. Manninen var inte ens minister när statsrådet tog beslutet i fallet Sibbo, men de facto var det Manninen som genom förhandlingar i det fördolda skapade förutsättningarna för den kontroversiella inkorporeringen.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var inte heller den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren. Under Mari Kiviniemis tid som kommunminister gjordes de flera spektakulära partiella kommunsammanslagningar mot berörda kommuners vilja. Tvångssammanslagningen av delar av Hattula var ämnad att möjliggöra frivilliga sammanslagningar av hela kommuner, som saknade gemensam gräns. Det var viktigt för Kiviniemi och Centern att möjliggöra frivilliga kommunsammanslagningar av hela kommuner för att rädda kommunreformen KSSR (Paras) och därigenom förhindra en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av den modell som regeringen nu bereder. I sig har det stora antalet kommunsammanslagningar de senaste åren inte varit i Centerns intresse.

Det unika med tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo är att den inte gjordes för att möjliggöra en sammanslagning av hela kommuner, samt att den till arealen överskred de gränser som lagen tillät utan "särskilt vägande skäl". Centern och Manninen hade knappast några intressen av att genomföra tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo i sig. Tvärtom skadade sammanslagningen Centern på flera sett. Manninens motiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var att möjliggöra en överenskommelse om kommunreformen KSSR i enlighet med Manninens kompromissförslag. Eftersom en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av hela kommuner nu ändå är aktuell kan man säga att inkorporeringen för Centerns del var en felsatsning.

Polemiikki. Den 25 november 2011

2011-11-25T06:48:00.001+02:00

I senaste nummer av tidningen Polemiikki (Polemiikki 4/11), som utges av Kunnallisalan kehittämissäätiö, ingår en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen avaimen etsintä". I artikeln, som även publicerats på stiftelsens webbplats kaks.fi, kan man bl.a. läsa följande:

– Emme mitenkään suoriudu yhdellä ainoalla mallilla kuntapalveluista. Kunnat ja alueet ovat niin erilaisia, että erilaisuus on tunnistettava palveluiden järjestämis- ja rakenneratkaisuissa. Ellei tunnisteta, ei uudistuksessa synny kestävää jälkeäkään, Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen ylijohtaja, KTT Aki Kangasharju sanoo. ...

– Jos tavoitteena on kestävä kuntatalous, on uskallettava arvioida kuntien tehtävät uudelleen. Aivan erikseen haluaisin tarkasteltavan terveydenhuollon järjestämisvastuuta. Suoriutuuko minkäänlainen kunta enää terveydenhuollon vastuista vai tarkoittaako kuntien järjestämisvastuu vain jatkuvaa altavastaajana olemista?

http://www.kaks.fi/sites/default/files/pdf/201104.pdf

I en annan artikel, "'Miljardisäästöt mahdollisia vain maakuntamallilla'" på samma webbplats kan man läsa följande:

Asiamies Antti Mykkänen puhui Muuramen kunnan 90-vuotisjuhlaseminaarissa keskiviikkona.

Suomalainen kuntakeskustelu on jämähtänyt viime vuosituhannelle. Rajojen piirtelijät ivaavat nykyistä mallia hevosaikakauden tuotteeksi. Itse he piirtävät kuntakarttaa vanhoihin työssäkäyntialueisiin perustuen, kuin pääkulkuväline olisi mopo. Kuntaliitosinttely elääkin samanlaisessa marginaalissa kuten eurooppalaisesti tarkastellen koko yksiportainen kuntajärjestelmämme.

Liitoskeskustelun perusharha on siinä, että yritetään ängetä samaan niin sanottuun peruskuntaan kaikki mahdollinen. Vahvaa identiteettiä ja taloutta, suoraa demokratiaa sekä laadukkaita, tehokkaasti tuotettuja palveluita on toivotonta ympätä yksiportaiseen kuntamalliin läpi valtakunnan.

Här håller jag långt med Aki Kangasharju och Antti Mykkänen, men åsikterna stämmer även väldigt långt överens med Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommunreform. Målsättningen för Kunnallisalan kehittämissäätiö är att stöda och utveckla kommunalt självstyre. Det är alltså inte konstigt att stiftelsen kritiserar den nya kommunreformen. Man kunde ha väntat sig att stiftelsen och dess språkrör som en principfråga även hade stött Sibbo i tvisten med Helsingfors, men något dylikt stöd har jag inte lagt märke till. Tvärtom publicerade Polemiikki år 2006 en kolumn med rubriken "Tassut irti milloin mistäkin", där man bl.a. kan läsa följande:

Ilman Helsinkiä Sipoo olisi muutaman tuhannen asukkaan uinuva maaseutukunta. Suhteellisen vauras, mutta pahasti ikääntyvä. Helsingistä, Espoosta ja Vantaalta Sipooseen muuttaneiden ja sinne omakotitalonsa rakentaneiden nuorien perheiden ansiosta Sipoo muistuttaa nykyisin jopa suhteellisen vireää kuntakeskusta. Sanomatta on selvää, että Sipoon kassaa kartuttavat veroeurot ovat peräisin helsinkiläisten yritysten maksamista palkoista ja, että Sipoon houkuttelevuus asuinpaikkana perustuu 99-prosenttisesti Helsingin ja sen tarjoamien palvelujen läheisyyteen.

Helsinki on jo pitkään kärsinyt tonttipulasta. Osin ongelma on sisäsyntyinen, kun rakennuskelpoista maata ei ole saatu erilaisten intressiryhmien painostuksessa kaavoitettua, mutta varsinainen ongelma on ollut huonosti toimiva yhteistyö naapurikuntien kanssa. Maata ei ole saatu edes ostettua, muutamaa vaatimatonta poikkeusta lukuun ottamatta.

Sipoon kanssa Helsinki on neuvotellut yhteistyöstä jo yli 20 vuoden ajan. Neuvottelujen tulos on aina ollut sama. Sipoo on asettunut täyteen vastakarvaan ja siilipuolustukseen. Kun Helsingin mitta lopulta täyttyi ja se hakee kohtuullisen maa-alueen pakkolunastusta, ovat sipoolaiset järkyttyneitä.

Hyvä että ovat. Helsinkiläisiä on jo pitkään järkyttänyt Sipoon itsekkyys.

Jos Helsingin ja helsinkiläisten tulee sipoolaisen kansanliikkeen sloganin mukaisesti pitää ”tassut irti Sipoosta – tassarna bort från Sibbo”, voisivat Sipoo ja sipoolaiset vastaavasti pitää kaupunkimaasturinsa pois ruuhkauttamasta Itäväylää ja itsensä pois aiheuttamasta jonoja helsinkiläisille palveluille.

Vad har dylikt lögn och förtal att göra i tidskriften Polemiikki?

Kunnallisalan kehittämissäätiö uppger sig vara helt oberoende, men i verkligheten domineras den av representanter för Centern. Stiftelsens nuvarande ledare och chefredaktör för Polemiikki är Antti Mykkänen, som var kommunminister Hannes Manninens politiska statssekreterare då denna ansvarade för kommunreformen KSSR och för lösningen på Sibbofrågan, som var en förutsättning för en överenskommelse om KSSR.

Igår publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kommunernas uppgifter kartläggs", där det berättas att finansministeriet tillsatt en arbetsgrupp "som ska gå igenom kommunernas uppgifter och eventuella reformeringsbehov, och i enlighet med regeringsprogrammet bedöma möjligheterna att minska på kommunernas förpliktelser." I meddelandet kan man vidare läsa följande:

Arbetsgruppen för bedömning av kommunernas uppgifter ska på ett övergripande sätt utvärdera kommunernas nuvarande uppgifter och uppskatta huruvida kommunernas förpliktelser borde minskas eller ändras i samband med kommunreformen. Det blir nödvändigt att omfördela förhållandet mellan statlig och kommunal service i ett läge där kommunernas övergripande ansvar för medborgarnas välfärd accentueras.

En omfördelning av servicen från kommunerna till staten borde minska på behovet av kommunsammanslagningarna, men i meddelandet drar man den ologiska slutsatsen att "nya livskraftiga kommuner möjliggör uppgiftsöverföringar mellan staten och kommunerna."

Frågan om ersättning. Den 24 november 2011

2011-11-24T06:14:00.002+02:00

I inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om ersättning för Östersundom för fortsatt beredning. Sedan dess har det inte hörts någonting om ersättningstvisten. I princip är det möjligt att frågan fortfarande utreds. En annan möjlighet är att frågan inte tas till behandling för att styrelseordförande inte vill fortsätta processen, även om det är kommundirektören som är föredragande. Eventuellt kan resultatet i invånarenkäten även ha bidragit till att ärende lagts på is.

Vid kommunstyrelsens möte den 8 november lyftes ersättningen från Helsingfors fram ur ett helt annat perspektiv. Sibbo kommun har trots allt fått ersättning, även om den är anmärkningsvärt liten, Jag citerar ur protokollet från styrelsemötet:

Korkein hallinto-oikeus on antanut päätöksensä Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisestä alueluovutuksesta. Päätöksen mukainen Helsingin kaupungin maksettavaksi määrätty 7,9 miljoonan euron korvaus ei kata kunnan taseessa olevia luovutettujen kiinteistöjen tasearvoja. Valtuuston hyväksymässä talousarviossa vuodelle 2011 ei ole ennakoitu kyseistä korvausta ja sen vaikutuksia.

Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen mukainen korvaus on kunnan kirjanpidossa käsiteltävä siten, että saatu korvaus kirjataan satunnaiseksi tuloksi. Vastaavasti luovutettujen kiinteistöjen tasearvoista johtuva ylimääräinen poistokirjaus kirjataan satunnaiseksi menoksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Aktuaalisuus_ja_potentiaalisuus

I mitt inlägg "Stenhus. Den 16 november 2011" noterar jag att man i senaste nummer av "Kivestä muuraamalla" ser nya möjligheter för Townhouse i Östersundom. Underförstått torde det här handla om stenhus. På webbplatsen Puuinfo publicerades det i sin tur den 18 november en artikel med rubriken "Helsinki vauhdittaa puurakentamista". I artikeln lyfter man fram hus av modellen Townhouse, men denna gång förväntas husen byggas i trä. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalueella Östersundomissa määritellään rakentamistapoja, mutta Penttilä arvioi alueella olevan runsaasti potentiaalia tulevaisuuden puurakentamiseksi. Alueen rakentamisessa pyritään myös aurinkoenergian hyödyntämiseen.

Sammanfattningsvis ger Östersundom möjligheter till både trähus och stenhus. Så länge som planeringen är öppen och ingenting har förverkligats, finns det potential. En annan sak är om förväntningarna på Östersundom någonsin kommer att förverkligas.

Vielä monta vuotta. Den 23 november 2011

2011-11-23T06:48:00.001+02:00

En av de oplanerade följderna av initiativet till en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors Vanda och Sibbo var att Östra Nylands förbund i början av detta år slogs samman med Nylands förbund. Sammanslagningen av landskapsförbunden hade knappast ägt rum om inte en majoritet i Sibbo villkorslöst hade gått med på att Sibbo byter förbund. Sibbos nya, politiskt naiva linje i frågan måste ha kommit som en stor överraskning. För Sfp var sammanslagningen av förbunden klart en förlust. För Sibbo kommuns del kan medlemsskapet i Nylands förbund eventuellt även ha vissa fördelar. Den stora förloraren är däremot Borgå, som har obefintligt inflytande i Nylands förbund. Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Porvoolla on hankala vaikuttamisen paikka maakuntakaavan valmistelussa".

Det är inte minst när det gäller spårvägsförbindelsen österut som man i Borgå har skäl att förhålla sig missnöjd till utkastet till landskapsplan. Enligt gällande beslut kommer det i förslaget till etapplandskapsplan, som skall läggas fram nästa år, inte att finnas någon järnväg för lokaltrafik mellan Borgå och Helsingfors. Istället finns det en metrolinje till Östersundom, vilken på inget sätt betjänar Borgå. I den aktuella frågan övergavs Borgå av Sibbo, som ställde sig bakom Östersundom-kommitténs och Kuuma-kommunernas gemensamma utlåtanden. (Se "Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011".) Styrelseledamot Christel Liljeström (Sfp) lade dock fram ett förändringsförslag, som bättre stämde överens med Borgås - och kanske Sibbos - intressen. Förslaget understöddes av Päivi Uotinen (saml) från Lovisa, men röstade ner.

http://www.uudenmaanliitto.fi/dynastia32/kokous/2011434-3-22144.PDF

Som bilaga till protokollet från landskapsstyrelsens möte den 24 oktober ingår bilagan "Yhteenveto saaduista lausunnoista ja mielipiteistä koskien uutta nopeaa kaukoratayhteyttä Helsingistä itään". (Se bilden ovan.) Ur själva protokollet kan man bl.a. läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. Maakuntakaavassa osoitetaan myös yhteystarvemerkintä rautatietunnelille Tallinnaan. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Christel Liljeström Päivi Uotisen kannattamana esitti periaatepäätöstä muutettavan niin, että nopea raideyhteys linjataan Heli-radan mukaisena.

Suoritetussa äänestyksessä maakuntajohtajan esitystä kannattaneet äänestivät JAA ja Christel Liljeströmin esitystä kannattaneet äänestivä EI. Suoritetussa äänestyksessä annettiin 15 JAA-ääntä ja 2 EI ääntä.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom skrev Helsingfors stads vuorovaikutussuunnittelija igår ett svar på en kommentar. Till invånaren, som undrar när byggandet i Östersundom sätter igång, svarar stadens representant"Istuta vaan kukkasipulit, ehdit ihailla kukkia vielä monta vuotta!"

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/

Arvovaltakysymys. Den 22 november 2011

2011-11-22T06:36:00.001+02:00

Kommunförbundet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Det är värt att beakta andra strukturer utöver de geografiska i kommunreformen". I pressmeddelandet säger direktören för den svenska verksamheten vid kommunförbundet Kristina Wikberg att vi nu lever "i en fortsättning på den strukturreform som påbörjades år 2009". Wikberg syftar naturligtvis på kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras), men varför hon nämner årtalet 2009 förstår jag inte. Den 1 januari 2009 förverkligades visserligen inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men formellt sköttes inkorporeringen som ett helt separat fråga. De officiella motiveringarna för KSSR, som initierades av Hannes Manninen (c), var de samma som argumenten för den nya kommunreformen, men de inofficiella motiven är snarast de rent motsatta. Där Samlingspartiet med den nya kommunreformen vill riva ner strukturer som gynnar Centern, torde Manninens syfte främst ha varit att förhindra en framtida kommunreform av den modell som Samlingspartiet nu vill driva igenom. Manninen var dock tvungen hitta en kompromiss som kunde stödas av kommunförbundet och Helsingfors beslutsfattare. En central del av kompromisslösningen var "metropolpolitiken" och inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men det kunde man inte öppet deklarera.

http://www.adressit.com/allekirjoitukset/kuntakentan_aanta_kuultava/start/0/country/FI/location/1441248890

Kommunreformen KSSR är på grund av kopplingen till "Sibbofrågan" ett centralt tema på denna blogg. Den nya kommunreformen är däremot lite på sidan om. Den nya kommunreformen har diskuterats livligt i Sibbo, men det görs det även på annat håll. Motståndet mot kommunreformen och kommunförbundet, vars representanter hjälpte till att förverkliga inkorporeringen av Östersundom, är överraskande lamt i Sibbo. Endast fyra sibbobor har undertecknat den berömda adressen "Kuntakentän ääntä kuultava". På listan hittar man dock namnet Eero Seppänen. Sibbo kan kanske påverka hur kommunen spjälkas upp och inkorporeras med andra kommuner, men vill man verka för kommunens självständighet, torde det enda sättet vara motarbeta hela reformen. Det torde finnas goda förutsättningar för att reformen läggs på is.

I mitt inlägg "Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011" noterar jag att statsminister Jyrki Katainen (saml) i FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa" hävdar att "Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille." Som svar på Katainens märkliga påstående publicerade Centern på partiets webbplats igår en artikel med rubriken "Tölli: Katainen pelkää arvovaltatappiota". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

-Pääministeri Katainen ja kokoomus lupasivat viime keväänä, että parlamentaarinen kuntalakikomitea asetetaan heti vaalien jälkeen. Jostain syystä lupaus on unohdettu. On erikoista, että pääministerin johtama kokoomuspuolue vetää kansanvallalle ja yhteiselle sopimiselle vierasta linjaa. Kun uudistuslinja on asiantuntijoidenkin mielestä todettu tuovan enemmän ongelmia kuin ratkaisuja, niin Kataisen jääräpäisyyttä voidaan ihmetellä.

Suomenmaa, som är Centerns språkrör, har publicerat artikeln under samma rubrik. Även Samlingspartiets nyhetssajt Verkkouutiset publicerade igår på eftermiddagen en något förkortad version av artikeln under rubriken "Tölli: Kuntauudistuksesta tulossa arvovaltakysymys". Katainens uttalande behandlades i liknande ordalag även i gårdagens ledare "Kuntauudistus läpi vaikka väkisin" i Keskipohjanmaa.

A slice. Den 21 november 2011

2011-11-21T06:26:00.002+02:00

I mitt inlägg "Loput Sipoosta. Den 14 november 2011" noterar jag att Helsingin Sanomat publicerat "nyhetsanalyser" med rubriken "Metropolin jako jäytää pääpuolueita sisältä, osa 1" och "... ja osa 2". Texterna har inte skilt publicerats på tidningens webbplats, men de finns här faktiskt i engelsk översättning under rubriken "NEWS ANALYSIS: Consolidation of municipalities in Greater Helsinki region causes friction within and between major political parties". Jag passar på att citera:

The minister’s task is not an easy one: Helsinki wants to have at least the surrounding cities of Espoo, Kauniainen, and Vantaa pinned to its already ample bosom.
In the wildest scenario, also Kirkkonummi, Kerava, and the rest of Sipoo [Helsinki took a slice of this neighbouring municipality to the east not long ago] would be annexed to the capital.
In the view of eager Helsinki politicians, the consolidation of the municipalities would reduce competition over good taxpayers and even out the bill for social problems between the communities.

I gårdagens nummer av Hufvudsstadsbladet ingår en artikel "Kommuner kommer och går, byar består". Artikeln handlar om den kommunreformen i allmänhet och Pernå i synnerhet. Jag citerar ur artikeln:

Vi åker till Pernå i Östnyland för att höra om erfarenheterna av sammanslagningen med Lovisa, men hamnar snart i Afrika.

Det är Mia Aitokari, byaföreningens ordförande i Isnäs by (i stadsdelen Pernå i Lovisa stad) som tar oss dit.

Så här resonerar hon där vi sitter i kaféet i byns pensionat:

På samma sätt som de europeiska kolonialherrarna ritade upp gränserna i Afrika med linjal kör nu kommunminister Henna Virkkunen (Saml) över verkligheten i Finland, utan känsla för det samhällsliv som vuxit fram under sekler.

– Jag kallar det för våldtäkt. Man struntar i sekler av historia. Och vi finländare som är så snälla att vi inte vågar säga ifrån.

Det är inte specifikt sammanslagningen med Lovisa som Aitokari syftar på. Det är hela tänkesättet.

Tillsammans med artikeln ingår ett par faktarutor. I den ena, som har rubriken "Först blev de fler", kan man läsa bl.a. följande:

• I början av 1900-talet skedde en vändning när kranskommunerna i Helsingforsregionen inte klarade av att hantera trycket från den växande huvudstaden.

• 1946 blev därför Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby kommuner delar av Helsingfors. Delar av Helsinge landskommun införlivades också. Sammanslagningen i Helsingfors blev startskottet för fler sammanslagningar i hela landet. Den här utvecklingen har fortsatt ända till i dag.

Jag vill framhålla att Haga köping, Hoplax, Brändö och Åggelby endast en kort tid hade varit självständiga kommuner och brutits ut ur Helsinge landskommun (Helsingin maalaiskunta), delvis som en följd av att lagstiftning inte möjliggjorde kommers i stor skala i landskommuner. Därför är inkorporeringen av t.ex. Haga på inget sätt jämförbar med inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Som källa uppges bl.a. Wikipedia.

Webbtidningen Uusi Suomi publicerade igår en artikel med rubriken "Kansanedustajan Wikipedia-kopio: 'Voidaan rangaista sakolla'". Det är Piratpartiets viceordförande Ahto Apajalahti som i sin blogg framhåller att den sannfinländska riksdagsledamoten Kimmo Kivelä bröt mot upphovsrätten när han i ett anförande kopierade en text ur Wikipedia utan att uppge källa. Apajalahti torde ha rätt i sak, men månne han inte egentligen är ute efter att ifrågasätta upphovsrätten genom att visa att lagstiftarna själva bryter mot den. Mina tankar återvänder till utredningsman Pekka Myllyniemi, som inte bara plagierade Helsingfors egen utredning, utan även kopierade flera sidor från Wikipedia - och lämnade länkmarkeringarna kvar. Inte heller här uppgavs källan. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006".)

Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011

2011-11-20T10:00:00.004+02:00

Helsingin sanomat publicerade igår kväll FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa". Statsminister Jyrki Katainen (saml) säger här följande:

"Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille. Onko tunnearvo hallinnollisesta yksiköstä suurempi kuin palvelut? Ei tietenkään voi olla."

För en som är inflyttad i Helsingforsregionen har den egna "administrativa enheten" sällan något större känslovärde, men för andra kan "känslovärdet" vara betydande. Och känslovärdet gäller inte bara den egna hemkommunen. Kommunindelningen och landskommunerna är en del av det finländska landskapet. Landskapsbilden är alltid till en väsentlig del en mental konstruktion, som bl.a. är beroende av hur landområden namnges. Det finns situationer då det är skäl att prioritera service och ekonomiska värden framom kulturella värden, men varför förakta eller förneka existensen av kulturella värden?

I artikeln säger Katainen vidare att "Ainoa syy on se, että Suomi muuttuu pohjamutiaan myöten tulevien vuosien aikana." Så är det naturligtvis inte. Det finns andra motiv till reformen och speciellt till hur man plamnerar genomföra reformen.

Helsingin Sanomat publicerade i torsdags en notis med rubriken "Uuden kuntakartan esittely siirtyy ensi vuodelle". Notisen är skriven av Kalle Silverberg, som även skrivit artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus", som tillsammans med de berömda kartorna ingick i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I den aktuella notisen kan man läsa följande:

Ehdotus uudeksi kuntajaoksi karttoineen valmistuu näillä näkymin vasta aivan vuodenvaihteen alla. Toimeksiannon mukaan työn on oltava valmis 31. joulukuuta. ...

Ehdotuksen valmistuttua siitä pyydetään lausuntoja kunnilta. Sen jälkeen hallitus tekee lakiesityksen.

Det är minsann inte bara i Sibbo som den nya kommunreformen utgör ett stressmoment. I Kyrkslätt är man rädd för att regeringen skall föreslå en sammanslagning med Esbo, trots att Esbo uttryckligen har tagit avstånd från en dylik tvångssammanslagning. Kyrkslätt hör med sina 37 000 invånare till de större kommunerna, men ändå är man nu mån om att trimma den förväntade befolkningsutvecklingen. Diskussionen som förs i Kyrkslätt påminner mycket om den diskussion som förts i Sibbo.

I fredagens nummer av Västra Nyland ingår en ledarartikel med rubriken "Tornhus och tunnel". I ledaren berättas det hur man för att bevara Kyrskslätts självständighet bl.a. föreslagit tornhus i Munkkulla. I ledaren refererar man även till en nätkommentar av Jacob Södermans och Södermans kolumn "Ministern som är en 'lös kanon'" i Arbetarbladet (se "Ministerjäv. Den 18 november 2011"):

I en kommentar på VN:s nätsidor frågar förre justitieombudsmannen Jacob Söderman om inte Virkkunen genom sitt agerande gjort sig jävig att föredra Lojofusionen i statsrådet. Det gör han mot bakgrunden av justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv i samband med annekteringen av sydvästra Sibbo.

I en kolumn i nättidningen Arbetarbladet skriver Söderman att Virkkunen väckt agg mot hela kommunreformen och att många fusionsmotståndare därför uppfattar henne som en gåva från himlen. "Ett bättre hinder för en vettig reform kan man knappast tänka sig", skriver han.

I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en kolumn av den samlingspartistiske skribenten Juhannes Koroma. Lolumnen har även publicerats som blogginlägg med rubriken "Kuntia pitäisi myös pilkkoa" på ett flertal av Suomen Lehtiryhmäs webbsidor. Inlägget har bl.a. publicerats på Sipoonsanomats webbplats. I inlägget skriver Koroma att "Paras-hankkeessa motiivina oli keskustapuolueen valta-aseman turvaaminen." Så kan man se på saken. Rättare vorde det ändå att säga att kommunminister Hannes Manninens syfte bakom Paras (KSSR) var att genomdriva en kommunreform som så lite som möjligt skulle skada Centerns intressen. För att uppnå målet måste bl.a. Sibbo offras. Ett av huvudmotiven bakom den nya kommunreformen torde däremot vara just att riva ner grunden för Centerns maktposition. Det är inte bara servicen som vägs mot "känslovärden". Den aktuella reformen handlar även om ett val mellan Samlingspartiets maktpolitiska intressen och kulturella värden.

Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011

2011-11-19T10:16:00.004+02:00

I mitt inlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag ett Viherympäristöliitto den 16 november skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?" I torsdags skrev Kati Vierikko ett blogginlägg, "Pääkaupunkiseudun suuret kaavoitushankkeet eivät paljon 'puhu' keskenään" om seminariet, som handlade om tre planerade projekt: Östersundom, Marja-Vanda och Sibbesborg. Igår publicerades powerpoint-presentationerna från seminariet på Viherympäristös webbplats ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa").

Östersundom presenterades av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som på Helsingfors stadsplaneringskontor är områdesansvarig för Husö (se "Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010"). Yli-Jama refererar til utredningarna och beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen, men i hennes presentation finns även skisser som jag inta kan minnas att jag har sett förut. Till denna kategori hör bilden nedan över Husö och Granö.

I utredningsmaterialet som ingår i Yli-Jamaa presentation noterar jag att kommungränsen vid avtaget från riksväg 170 till Ringvägen här går i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut, dvs längs Österledens gamla sträckning.

Bilden nedan är inte ny, men visst är det lite frapperande då Yli-Jama skriver att "Eri selvityksissä todetut luonnon, kulttuurihistorian ja muinaishistorian arvokohteet kattavat lähes koko alueen". HFD ansåg i sitt avgörande i fallet Sibbo att Sibbo kommuns planering av det aktuella området inte fyller kraven. Månne HFD har svaret på hur området skall planeras utan att värdefulla miljöer förstörs?

I presentationen "Miksi Marja-Vantaa?" (som publicerats i formatet pdf) ingår ett urklipp ur Helsingin Sanomat från den 1 juni 1989.

För Östersundoms och Nordsjös del torde kartan med nya bostadsområden och spårvägsförbindelser bygga på "Ilaskivis förslag", men förslaget till ny bebyggelse längs en metrolinje från Nordsjö till Östersundom är inte Raimo Ilaskivis eget. Istället baserar det sig på ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen. Ilaskivi, som när det begav sig var stadsdirektör i Helsingfors, kunde inte ha kommit med ett dylikt förslag, eftersom det stred mot planerna på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007" och "Frivilligt samarbete under hot. Den 4 april 2007".) Det kan påpekas att förlängningen av östmetrom här går till Håkansböle, en tanke som man i Vanda länge har hållit fast vid.

Ministerjäv. Den 18 november 2011

2011-11-18T07:25:00.002+02:00

Inför regeringsförhandlingarna torde man i Helsingfors ha hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar skulle komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Även om stadsfullmäktige i Vanda var mot en sammanslagning, skulle statsrådet kunna bestämma om en sammanslagning, ifall majoriteten av invånarna i Vanda i en folkomröstning röstade för en sammanslagning. (Se "Skyltar. Den 1 februari 2011".) I Sjundeå ser det motsatta ut att ske. Trots att majoriteten av invånarna i den rådgivande folkomröstningen röstade mot en sammanslagning med Lojo, kan statsrådet bestämma om en sammanslagning, eftersom kommunfullmäktige i Sjundeå röstade för en sammanslagning.

Fullmäktigebeslutet i Sjundeå var på många sätt både spektakulärt och kontroversiellt. Kommunministern lobbade efter folkomröstningen öppet för en sammanslagning med Lojo. Kommunministern lär rent av ha ätit middag tillsammans med den suppleanten som avgjorde omröstningen. I en kolumn med rubriken "Ministern som är en 'lös kanon'", som publicerades på Arbetarbladets webbplats den 14 november lyfter Jacob Söderman fram ministerns kontroversiella agerande.Jag citerar:

Minister Henna Virkkunens roll är märklig. Hon åker ut till Sjundeå på ett offentligt möte, där många fullmäktigeledamöter är närvarande och uppmanar dem att frondera mot folkomröstningen. Resultaten låter inte vänta på sig.

Enligt justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv inför omröstningen om tvångsövertagandet av sydvästra Sibbo, vore hon jävig att föredra ärendet i statsrådet.

Man kan fråga sig vad kommunministerns motiv är i fallet Lojo. Att skapa förutsättningar för en sammanslagning av Kyrkslätt och Esbo?

I Radio Vegas regionala nyheter för Mellannyland (Huvudstadsregionen) ingick i sändningen (02:40 - 04:25) igår 8:30 ett inslag där det berättades att "det är gröna värden som gäller då man planerar Östersundom i östra Helsingfors" och vidare att "arkitekt Matti Visanti berättar att naturen är viktig då Östersundom byggs ut."

Loklatåg. Den 17 november 2011

2011-11-17T07:43:00.002+02:00

Bbl 17.11 2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Östersundomskiss snart klar". Det handlar om en ny "skiss" för den gemensamma generalplanen för Östersundom med omnejd. Skissen skall vara klar i början av nästa år och ett planförslag lär skall läggas fram för politikerna i slutet av nästa år. Förslaget lär skilja sig en hel del från utkastet till gemensam generalplan som framlades för allmänheten i våras.

Bbl 17.11 2011 s 4

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Gärna lokaltåg till Borgå och Lovisa". Artikeln baserar sig på en intervju med Matti Visanti. Artikeln innehåller en hel del intressanta åsikter och delvis ny information. Visanti skulle bl.a. gärna se ett lokaltåg mellan Helingfors och Borgå via Östersundom. Ett lokaltåg är knappast förenligt med en metrolinje, men Visanti låter förstå att metrolinjen är osäker. "I början blir det säkert mera busstrafik som gäller", heter det i artikeln. Metrolinjen var en avgörande motivering till inkorporeringen, men Visanti säger själv i artikeln att "trycket på Östersundomområdet" ledde till att Helsingfors annekterade området.

I den nya skissen torde det ha gjorts avsevärda förändringar för Västersundoms del. Det lär skall bli större gröna områden på Vandasidan, eftersom politikerna i Vanda är mera intresserade av att bygga ut Marja-Vandaområdet.

Bbl 17.11 2011 s 4

Stenhus. Den 16 november 2011

2011-11-16T06:55:00.001+02:00

I årets nummer av "Kivestä muuraamalla", som ges ut av Rakennustuoteteollisuus RTT ry ingår eb artikel med rubriken "Townhouse hakee muotoaan". Här kan man bl.a. läsa följande:

Townhouse-rakentamisen tulevaisuus Suomessa riippuu paljon siitä, mitä Östersundomissa tapahtuu. Lähivuosien aikana maaseutu vaihtuu alueella kaupungiksi ja usean kymmenen tuhannen ihmisen kodiksi. Muista Helsingin uusista projektialueista poiketen Östersundom on määritelty lähtökohtaisesti pientalokaupungiksi.

På webbplatsen Kivitaloinfo.fi har en kortare version av ovannämnda artikel publicerats under rubriken "Townhouse käy Nurmijärvi-ilmiötä vastaan". Lite ironiskt är det att artikeln publicerats på Kivitaloinfo.fi och "Kivestä muuraamalla", för liksom jag bl.a. i inläggen "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" och "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010" noterat var bostadsminister Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens förhoppning att inkorporeringen skulle leda till ett ökat byggande i trä. Även bostadsminister Jan Vapavuori har lyft fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. (Se "Avainasemassa. Den 29 april 2010".)

Illustrationen högst uppe illustrerar artikeln "Townhouse hakee muotoaan" i Kivestä muuraamalla , men bilden återfinns på webbpatsen Yhteinen Östersundom.

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/tiivista-kaupunkiasumista-pientaloissa/

Suunnittelusta on luovuttava. Den 15 november 2011

2011-11-15T06:44:00.002+02:00

Stadsfullmäktige i Vanda valde på sitt möte igår en efterträdare till Jukka Peltomäki. Den nya stadsdirektören har senast innehaft en tjänst som viceverkställande direktör på kommunförbundet. På fullmäktigemötet behandlades även budjeten för nästa år. De gröna i Vanda har på Internet publicerat Anniina Kostilainens gruppanförande "Vihreän valtuustoryhmän budjettipuhe 14.11.2011", där man bl.a. kan läsa följande.

Tiukasta taloustilanteesta huolimatta Marja-Vantaa on saatava rakennettua nopeassa aikataulussa laadukkaana ja ekologisena, vetovoimaisena alueena. Kaavoitus- ja rakentamisresurssit on kohdennettava Marja-Vantaalle ja aluekeskusten täydennysrakentamiseen. Östersundomin alueen rakentamisen suunnittelusta on luovuttava. Aluetta on kehitettävä virkistyskäyttöön soveltuvana vetovoimaisena viheralueena.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en insändarartikel av Jacob Söderman. Artikeln handlar om presidentens maktbefogenheter, men det aktuella exemplet om kommunreformen, då presidentvalskandidat Paavo Väyrynen sagt att han som president kunde vägra fastställa en lag om genomförandet av en kommunreform. Söderman skriver att "Om förslaget till exempel hänför Kristinestad och Kaskö till det finska Östersbotten, Sjundeå till Lojo, spjälker Sibbo i flera delar och för norra Sibbo till Kervo utan grundlig språkkonsekvensutredning finns det goda skäl för presidenten att vägra fastställa lagen och hoppas på att tar sitt förnuft til fånga."