Bit för bit. Den 25 januari 2010

Den 17 januari publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Helsinki aikoo rakentaa asuntoja Östersundomin Natura-alueelle". (Se "Bostäder i Natura-område. Den 17 januari 2010".) På tidninegens webbplats publicerades även en engelsk version av artikeln. Rubriken är "Helsinki plans to build homes in Natura nature conservation area". Helsingin Sanomat publicerade följande dag, den 18 januari en artikel med rubriken "Nakertaako Helsinki suojelualueita pala palalta?" I samma tidning ingick en insändarartikel som jag inte tidigare noterat. Jag återger här i sin helhet insändaren, som är skriven av Juho Kock:

Helsingin rakentamispyrkimykset Östersundomin Natura-alueelle (HS Kaupunki 17. 1.) kuvastavat kaupungin pyrkimystä saada hyvätuloisia veronmaksajia. Tälle tavoitteelle alisteiseksi Helsinki katsoo valtioneuvoston päätökset Natura-alueista. Myös kaupunkisuunnittelijoiden näkemyksiä tulkitessa kannattaa muistaa heidän olevan työsuhteessa Helsingin kaupunkiin.

Projektijohtaja Matti Visanti kertoo lintujen ehtivän perustaa moneen otteeseen uusia reviirejä, jos satoja vuosia kestävä kaupunkirakenne tuhoaa pesimäalueet. Epäilemättä muun muassa luhtahuitti pakkaa kampsunsa, jos se joutuu seuraamaan lähietäisyydeltä sipoolaisen omakotitalon elämää. Mutta aivan kuten ihmisetkin, eläimet tarvitsevat oman reviirinsä.

Tästä seuraa, että elinalueiden pienentyessä myös yksilöiden lukumäärä laskee, päinvastoin kuin projektijohtajan näkemyksistä voisi kuvitella, että lintutiheys ympäröivillä alueilla kasvaisi naapurista häädettyjen lintujen asettuessa uusille alueille.

Ympäristöministeriön Natura 2000 -verkostoa käsittelevän muistion mukaan "valtioneuvosto voi kuitenkin myöntää luvan Natura-alueen luonnonarvoja heikentävälle hankkeelle, jos se on toteutettava erittäin tärkeän yleisen edun kannalta pakottavasta syystä eikä vaihtoehtoista ratkaisua ole. Tällaisia hankkeita ovat esimerkiksi merkittävät teollisuuslaitokset, moottoritiet ja suurimittaiset kaivoshankkeet."

Kaikille muistiossa esimerkkeinä mainituille tapauksille on yhteistä se, että niiden välitön vaikutuspiiri ja kokonaisvaikutus yhteiskuntaan on huomattavasti laajempi kuin kyseiselle alueelle asutettavat ihmiset. On vaikeaa mieltää suunnitelmaa lupamenettelyn tarkoittamaksi pakottavaksi tilanteeksi.

Helsingin pakonomainen tarve pyrkiä nakertamaan alueellaan olevia luonnonarvoiltaan merkittäviä alueita (muun muassa Mustavuori) ihmetyttää. Jos tämä Östersundomin hanke kaatuu, seuraavaksi oltaneen kirjoituksessakin mainitun Sipoonkorven kimpussa. Ilmeisesti pyrkimys on vähä vähältä pienentää suojeltuja alueita, kunnes niiden voidaan katsoa menettäneen suojelukohteen arvonsa ja rakentamisen sitä myötä helpottuvan.

Efter artiklarna i Helsingin Sanmat den 17 och den 18 januari har Helsingfors planer att ofreda Natura-områden i Östersundom diskuterats livligt i flera medier. Ändå var det ingenting nytt som tidningen kom med för en dryg vecka sedan. Om samma planer har man tidigare kunnat läsa i andra medier - och på denna blogg. Diskussionen visar Helsingin Sanomats makt när det gäller att sätta agendan.

Hufvudstadsbladet publicerade den 22 och 23 januari en artikel med rubriken "Finlandssvenskarna tappar tron på svenskans framtid". I artikel kan man läsa följande:

Finlandssvenskarna har lidit ett flertal domänförluster, säger Herberts och räknar upp bråket kring Ekenäs BB, Karlebyfrågan, Helsingfors annektering av Sibbo, ministrar som inte vet hur många finlandssvenskarna är och nedskärningarna på Svenska Yle.

Annekteringen av Sibbo skulle inte ha behövt bli en språkfråga. Ursprungligen var det inte tänkt att köra över Sfp, utan Hannes Manninen och Matti Vanhanen försökte tvärtom förhandla fram en lösning som skulle ha godkänts av Sfp på ministernivå. Enighet ansågs vara en nödvändighet i denna kontroversiella fråga. När allt inte gick som planerat körde man över Sfp. Helsingforspolitiker, som ogillade att Sfp-gruppen svek, pekade ut Sfp som skyldig till behovet av en inkorporering. Påståendena att Sfp och finlandssvenskarna hindrat Finlands enda metropol att växa österut gick överraskande väl hem i Helsinforsmedierna och plötsligt var det politiskt korrekt att kritisera "språkmuren" i öster. Eventuell har erfarenheterna av att köra över Sfp och finlandssvenskarna haft betydelse även i andra frågor så som t.ex. Karlebyfrågan.

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingin ylivoima harmittaa porvoolaisia". Det finns skäl att återkomma.

FI100065. Den 24 januari 2010

Diskuusionen om Natura-området Kapellviken fortsätter. Helsingin Sanomat har i dagens tidning publicerat en något bearbetad version av FNB:s notis med rubriken "Vihreät kavahtivat Lehtomäen Natura-puheita". Ilta-Sanomat publicerade igår på Internet en lite kortare version av notisen. Även många andra medier har publicerat notisen. Jag citerar ur notisen:

Vihreät katsovat, ettei EU:n suojelualueverkostoon Naturaan kuuluville Kapellvikenin lintualueille pidä rakentaa asuntoja, vaan alue pitäisi pikemminkin liittää tulevaan Sipoonkorven kansallispuistoon.

- Ympäristöministeri Paula Lehtomäen (kesk) kommentit Natura-alueille rakentamisesta ovat ikävä avaus tälle vuodelle, vihreiden varapuheenjohtaja Mari Puoskari sanoo.

Vihreät muistuttavat kannanotossaan, että Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen kuuluu ministeri Lehtomäen vastuulle, ja ministeriön pitäisi pikimmiten tehdä hallitusohjelmaan kirjattu esiselvitys kansallispuistosta.

Helsingin Sanomat noterar i sin text ytterligare bl.a. att "Lehtomäen mukaan Helsingin laajentumishalu saattaa olla niin tärkeä 'yleinen etu', että se vaatii alueen rakentamista."

Hufvudstadsbladet har i dagens tidning publicerat en egen artikel, som förefaller basera sig mera direkt på miljöminister Paula Lehtomäkis uttalanden (se "Kapellviken. Den 23 januari 2010" och "Yleinen etu. Den 21 januari 2010") och pressmeddelandet "Natura-alueisiin ei saa koskea!", som De Grönas Helsingforskret gav ut i onsdags. (Se "Rauhamäki vill ha villor. Den 21 januari 2010".) Artikeln innehåller dock även nya element från FNB:s notis. Rubriken är "Gröna vill skona skyddad fågelvik i Östersundom". På tidningens webbplats publicerade Hbl igår på eftermiddagen en något kortare version av artikeln under rubriken "Gröna: Inga bostäder i Kapellviken". Jag citerar ur artikeln:

Naturaområdena finns för att skydda värdefulla naturtyper eller arter. Kapellviken är en våtmark som särskilt vår och höst hyser rikligt med rastande fåglar. Naturaområden är skyddade från byggen men undantag kan göras om allmännyttan anses kräva det.
Allmännyttan viktigare?
Enligt Lehtomäki är det möjligt att allmännyttan går före naturskyddet i Kapellviken. Puoskari protesterar och påpekar att det finns Naturaområden också precis intill tätt bebyggda städer.
- Ingen allmännytta i världen kan förutsätta att man bygger på Naturaområden.

Av de fyra områden som hör till Natura 2000-området Svarta backen och Östersundom fågeklvatten (FI100065) är det inte bara Kapellviken som hotas av Helsingfors östexpansion. Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för sitt möte i morgon ett ärende med rubriken "Lausunto uudenmaan ympäristökeskuksen lunastuslupahakemuksesta koskien mustavuorenlehdon, labbackan ja kasabergetin natura-alueita". Här handlar det alltså om området som består av Svarta backen, Borgarstrandsviken, Labbacka och Kasberget. Nylands miljöskyddscentral, som efter förvaltningsreformen inte längre existerar, har ansökt om att få inlösa en del av området för ett effektivare naturskydd. Enligt förslaget till utlåtande i föredragningslistan är Helsingfors emot en inlösning. Motiveringarna är intressanta och beklämmande:

Luonnonsuojelualueena lunastettavaksi esitetty yhteensä noin 101 ha:n kokoinen alue kuuluu kokonaisuudessaan Natura 2000-alueeseen Mustavuorenlehto ja Östersundomin lintuvedet ((FI100065) ja muodostaa siitä noin 28 %. ...

Pääkaupunkiseudulta itään johtaa vain kaksi tieyhteyttä, Porvoon moottoritie sekä hakemusaluetta halkova jo nykyisellään usein ruuhkainen kaksiajoratainen Itäväylä. Ottaen huomioon hakemusalueen itäpuoliset väestönkasvuennusteet, nykyiset tieyhteydet ovat ilmeisen riittämättömät. Näiden tieyhteyksien väliin ei maankäytöllisesti, liikenteellisesti eikä ympäristön kuormituksen kannalta ole mielekkäästi rakennettavissa uusia tieyhteyksiä. Itäväylän jatkeen eli Uuden Porvoontien kehittäminen paikalliseksi kokoojaväyläksi on siten ensiarvoisen tärkeätä ja edellyttää tilavarauksia linjauksen tarkistamiselle ja katurakenteiden toteuttamiselle.

Raideratkaisuun perustuva joukkoliikenne on yksi keskeisimpiä tulevassa maankäytössä hahmottuvia kysymyksiä. Tekeillä on esiselvitystyö kummastakin mahdollisesta järjestelmästä: metron jatkamisesta sekä pikaraitiotieverkon ulottamisesta alueelle. Mikäli raideliikenteen linjaaminen alueen läpi vaikeutuu uusien suojelualueiden takia, vaikeutuu Östersundomin rakentaminen kestävän kehityksen sekä valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden mukaisesti. Raideliikenteen ratkaisut tehdään vuoden 2010 aikana.

Det hävdas alltså att existerande trafikleder inte räcker till, fastän existensen av färdiga trafikleder var ett huvudargument för östexpansionen. Speciellt vill Helsingfors reservera rum för en metrolinje genom den ovannämnda delen av det aktuella Natura-området. I föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte senaste torsdag ingick en tilläggslista med ett enda ärende, "Itämetron esiselvitystä koskeva lisätilaus". Nämnden tog beslutet i enlighet med föredragningslistan, som jag citerar nedan:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee oikeuttaa yleissuunnitteluosaston tekemään arvonlisäveroineen 18 300 euroa (veroton hinta 15 000 euroa) maksavan Itämetron esiselvitykseen liittyvän lisätilauksen Sito Oy:ltä hankintalain 28 §:n 2 momentin mukaisin perustein. ...

Itämetron esiselvityksen työohjelman mukaan tarkempaan suunnitteluun ja tarkasteluun piti työn loppuvaiheessa valita kaksi ratavaihtoehtoa. Ennalta arvaamattomista syistä työn kuluessa kävi ilmi, että työn tavoitteiden saavuttamiseksi tulee selvittää tarkemmin myös kolmatta, Vuosaaren kautta kulkevaa ratavaihtoehtoa. Kolmen vaihtoehdon tarkempi suunnittelu kahden sijaan aiheutti konsulttiryhmälle lisätyötä.

Eventuellt är metrolinjen via Nordsjö dock det "tredje" alternativet, som man avstod från den 24 november. Se nedan.

Natura-området Kapellviken. Den 23 januari 2010

Helsingin Sanomat publicerade igår insändarartikel av miljöminister Paula Lehtomäki, där Lehtomäki kommenterar sitt uttalande i torsdagens tidning. (Se "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) Jag återger här en del av insändaren:

Rakentamistoimintojen suuntaamisessa Natura- alueelle on periaatteessa kaksi vaihtoehtoa. Kaava voi edetä, jos heikentävät vaikutukset suojelun perustana oleviin luontoarvoihin eivät ole merkittäviä. Jos taas heikentyminen on merkittävää, kaavan vahvistaminen edellyttää valtioneuvoston poikkeuslupaa.

Natura-suojelua voidaan merkittävästi heikentää vain, jos vaihtoehtoisia ratkaisuja ei ole. Kyseessä on silloin oltava tärkeä yhteiskunnallinen intressi, eli pakottava syy erittäin tärkeän yleisen edun kannalta. ...

Natura-suojelujärjestelmään on luotu valtioneuvoston poikkeuslupamahdollisuus, jota Suomessa ei ole koskaan käytetty. Periaatteellisella tasolla ei pidä sulkea pois sitä mahdollisuutta, että myös Suomessa voi tulla eteen tilanne, jossa nuo sinänsä erittäin tiukat kriteerit täyttyvät.

Kuten HS:lle totesin, valtioneuvosto on aikaisemmin pitänyt Helsingin kaupungin rakentamistarpeita itäsuunnassa niin merkittävinä, että se on tehnyt harvinaisen ratkaisun kuntarajan siirrosta.

Tämän vuoksi en ole etukäteen sulkenut pois sitä mahdollisuutta, että poikkeusedellytykset saattaisivat tulla kyseeseen. Se ei kuitenkaan tarkoita sitä, että olisin rakentamassa ensisijassa lintualueelle.

Även om själva inkorporeringen hade varit ett viktigt nationellt intresse följer inte där av att det är ett vägande allmänt intresse att Helsingfors får bygga villor vid Kapellviken. Dess värre var utredningsmannens och inrikesministeriets motiveringar för inkorporeringen synnerligen tvivelaktiga. Det skulle vara intressant om dessa argument granskades på nytt. Å andra sidan är allting möjligt så länge Lehtomäki är miljöminister och Jan Vapaavuori är bostadsminister. Det är möjligt att Lehtomäki uppriktigt tror att inkorporeringen var betydelsefullt, eftersom statsrådet tog ett så sällsynt beslut. Alternativet är att hon förstått att inkorporeringen var det pris som Centern måste betala för att Helsingforspolitikerna skulle godkänna Kommunförbundets och Hannes Manninens förslag till kommunreform, som inte gav rum för tvångssammanslagningar av hela kommuner.


Helsingfors fastighetsnämnd skall på sitt möte nästa tisdag ge ett utlåtande om ett förslag till grundande av ett naturskyddsområde vid Kapellviken. (Se föredragningslistan, "Lausunto kaupunginhallitukselle luonnonsuojelualueen perustamisesta Östersundomissa".) Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Esitetty luonnonsuojelualue sisältyy kokonaisuudessaan Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet -nimiseen Natura 2000-alueeseen (F10100065) sekä valtakunnalliseen lintuvesiensuojeluohjelmaan (Kapellviken-Karlvik (LVO0100030) ollen siten jo suojelun piirissä. Esitettyyn suojelualuerajaukseen sisältyy tosin runsaat 500 m2 asemakaavan mukaista Karhusaarentien liikenne/katualuetta, jonka osalta maanomistaja on antanut kaupungille luvan ennakkohaltuunottoon ja kevyen liikenteen väylän rakentamiseen. ...

Valtioneuvoston päätös siirtää Östersundomin alue Helsingin kaupungille pohjautui tarpeeseen lisätä asuntorakentamista pääkaupunkiseudulla. Hakemusalueen sijainti pääkaupunkiseudun keskeisellä laajentumisalueella on ehdotetun, perinteisen suljetun luonnonsuojelualue-mallin kannalta ongelmallinen. Hakemusalueeseen kohdistuu enenevässä määrin virkistyskäyttöpainetta, joka luonnon suojelemisenkin kannalta on syytä ohjata luonnon ja virkistyskäytön etuja yhteen sovittaen. Ohjauskeinot on luontevinta suunnitella Östersundomin osayleiskaavan laatimisprosessin yhteydessä.

Kiinteistölautakunta katsoo, ettei Östersundomissa tässä vaiheessa ole syytä tehdä sellaisia tiukkoja suojelupäätöksiä, joilla estetään tai vaikeutetaan alueen maankäytön nivomista merellisyyttä ammentavaksi mielekkääksi, viihtyisäksi ja ekotehokkaaksi kokonaisuudeksi, niin asukkaiden, työpaikkojen kuin luonnon kannalta.

Det kan noteras att området som fastighetsnämnden (troligtvis) inte vill skydda i sin helhet redan hör till ett Natura 2000-område. Gränserna för Natura-området är markerad på kartan ovan med en grön linje. Björnsövägen och lättrafikleden längsBjörnsövägen, som Helsingfors nu skall bygga, går alltså igenom Natura-området Kapelviken. Till fastighetsnämndens ovannämnda föredragningslista har bifogats en bilaga med bl.a. kartor. Kartorna (eller flygfotot) ovan och nedan är ur bilagan.





Med Kapellviken förstår man i det aktuella sammanhanget förutom den egentliga Kapellviken ett av fyra områden som ingår i Natura-området FI0100065, Svarta backen - Östersundom fågelvatten. Kallviken står i denna betydelse för området som på miljöministeriets karta nedan markerats med nummer 4.

Rauhamäki vill ha villor. Den 22 januari 2010

Sipoon Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Helsinki himoaa Östersundomin rantojen Naturaa rakennusmaaksi". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston puheenjohtaja Tatu Rauhamäki (kok.) on sitä mieltä, että Östersundomiin ei voida tulevan raideliikenteen ympärille rakentaa pelkkää nauhamaista lähiötä, vaan tarvitaan myös huvilamaisempaa rakentamista. Tatu Rauhamäki korostaa Sipoonkorven arvoa. Hän siis jättäisi Sipoonkorven rakentamattomaksi, mutta haluaisi selvittää, mitä mahdollisuuksia olisi rakentaa Östersundomin lintuvesien suojelua varten perustetulle Natura-alueelle. Rauhamäen mukaan muualta Euroopasta on esimerkkejä siitä, että myös Natura-alueelle on voitu rakentaa. ...

Luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri pitää rakentamista mahdottomana toisaalta alueen tulvimisvaaran ja toisaalta sen laittomuuden takia. Järjestön Sipoonkorpi-työryhmän jäsen Jyri Mikkola moittii kaupunkisuunnitteluvirastoa tiedon puutteesta:

–Östersundomin lintuvedet kuuluvat lintuvesien suojeluohjelmaan. Tällainen rakentaminen olisi luonnonsuojelulain sekä maankäyttö- ja rakennuslain vastaista. Kaupungin toimivaltaan ei kuulu suunnitellaan rakentamista luonnonsuojelualueelle, Jyri Mikkola toteaa.

Det kan påpekas att Tatu Rauhamäki är bostadsminister Jan Vapaavuoris specialmedarbetare. Nedan en karta över översvämningsområden.

De Grönas Helsingforskret publiceade i onsdags ett ställningstagande med rubriken "Natura-alueisiin ei saa koskea!". Igår publicerades texten som ett bloginlägg på De Grönas riksomfattande webbplats. Jag citerar ur texten:

- Emme kannata Natura-alueille rakentamista. Meille kaavoituksen lähtökohtana on se, että sekä Kapellvikenin että Sipoonkorven ja sen suojavyöhykkeiden arvokkaat luontoarvot turvataan. Järkevällä suunnittelulla alueelle mahtuu niin luontoarvoja, asuntoja kuin raideyhteyskin, toteaa valtuustoryhmän puheenjohtaja Mari Puoskari.

Vihreiden mielestä kaupunkisuunnitteluviraston ei pidä vähätellä Östersundomin Kapellvikenin luontoarvoja. ...

Vihreät ehdottavat, että Itäsalmen asuinaluetta voitaisiin tiivistää esimerkiksi rakentamalla englantilaistyyppisiä yhteenliitettyjä townhouse-pientaloja. Mikäli raideratkaisussa päädytään metrovaihtoehtoon, voitaisiin asemien lähettyville sijoittaa myös kerrostalokortteleita.

Mari Kiviniemi kandiderar som ordförande för Centern. Detv är intressant att notera att en minister som saknar stöd på Centerfältet räknar med att kunna väljas som Centerns nya ordförande. Utan fallet Sibbo skulle Kiviniemi knappast vara minister idag. Kiviniemis roll i regeringen har varit att garantera att Sibbofrågan och kommunreformen förverkligas enligt överenskommelse.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en insändarartikel av miljöminister PaulaLehtomäki, där Lehtomäki kommenterar sitt uttalande i gårdagens tidning. (Se "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) Jag återkommer i ett senare inlägg.

Yleinen etu. Den 21 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Lehtomäki ei tyrmää rakentamista Kapellvikenin Natura-alueelle". Enligt artikeln tar miljöminister Paula Lehtomäki inte avstånd från planerna på att bygga bostäder på Natura-området vid Kapellviken. Jag återger här början av artikeln:

Ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) ei torju Helsingin suunnitelmaa rakentaa asuntoja Kapellvikenin Natura-alueelle Östersundomiin.

"Natura-alueella rakentaminen ei ole kiellettyä, vaan on pohdittava, kuinka se haittaa alueen luontoarvoja", hän sanoo. "Jos haitta Kapellvikenissä on vähäinen, ei rakentamiselle välttämättä ole esteitä."

Kapellviken on suojeltu linnustonsa takia. Suomen luonnonsuojeluliiton ja WWF Suomen mukaan alueelle rakentaminen vahingoittaisi lintuja merkittävästi.

Luontoarvoja vakavasti heikentävät hankkeet ovat sallittuja vain, jos niitä vaatii "erittäin tärkeä yleinen etu". Lehtomäen mukaan ei pidä sulkea pois sitäkään mahdollisuutta, että Helsingin laajentumishalu olisi tällainen tärkeä yleinen etu.

"Valtioneuvosto on jo kertaalleen pitänyt itäsuunnan rakennushankkeita niin tärkeinä, että on tehnyt erittäin poikkeuksellisen päätöksen kuntarajan siirrosta. On johdonmukaista, ettei nyt torjuta sitä, että tässäkin voisi olla painava yhteiskunnallinen intressi", Lehtomäki sanoo.

Tillsammans med ovannämnda artikel har Helsingin Sanomat publicerat en kortare text med rubriken "Tärkeä yleinen etu sallii Natura-alueen vahingoittamisen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Natura-alueilla suojellaan EU:n turvattavaksi määrittelemiä luontotyyppejä ja lajeja. Suojelualueiden luontoarvoja rajusti heikentävä toiminta, kuten rakentaminen, on sallittu vain, jos taustalla on "erittäin tärkeä yleinen etu", eikä muita vaihtoehtoja toiminnalle ole.

I gårdagens Uudenmaan uutiset på YLE TV2 ingick ett inslag om inkorporeringsområdet och det aktuella förslaget att bebygga ett Natura-område. (Se Yle Arenan.)







Tidigare igår publicerade Yle en artikel med rubriken "Rakentaminen ja luonnonsuojelu vastakkain Itä-Helsingissä". Jag citerar ur artikeln:

Lähiaikoina on valmistumassa esiselvitykset Östersundomin raideratkaisusta. Vaihtoehtoina ovat joko metron jatkaminen tai pikaraitiotie Itäkeskuksesta itään.

Valtaosa uudesta asutuksesta sijoittuu Porvoon moottoritien ja Uuden Porvoontien väliselle alueelle sekä Landbon asuinalueelle, kertoo Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi.

– Meidän ajatus oli se, että säilytetään tää Sipoonkorpi mahdollisimman kokonaisena ja sitten nämä naturat muodostaisivat tavallaan viherkäytäviä, jotka yhdistäisivät tämän ison Sipoonkorven mereen.

– Sitten on tullut esille myös sellaisia asioita, että voisiko jonkun osan Natura-alueesta korvata jollain toisella, jonkun mahdollisen metroaseman ympäristössä vaiko ei. Suomessa ei ole koskaan tällaista tilannetta ollut, että oltaisiin pohdittu onko naturalle vaihtoehtoja. Muualla Euroopassa kyllä, Rajajärvi tähdentää.

Nej till bostäder vid Kapellviken. Den 20 januari 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta". (Se "'Lås in stadsplanerarna'. Den 19 januari 2010".) Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Absolut nej till bostäder på Naturaområde".

I artikeln säger fullmäktigeordförande Otto Lehtipuu (grön) att det är onödigt att ens fundera på att rucka på gränserna till ett Natura-område. I sammanhanget är det skäl att notera att just Lehtipuu drev på inkorporeringen med motiveringen att den skulle möjliggöra ett skyddande av Sibbo storskog. Chefen för Östersundomprojektet Matti Visanti, som vill bygga på Natura-området, har för sin del hävdat att antingen Natura-området eller Sibbo storskog måste offras. I artikeln i Borgåbladet ställer sig även biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä mycket kritiskt till planerna på att bygga bostäder vid Kapellviken. Penttilä är ansvarig för stadsplaneringen i Helsingfors, men överborgmästare Jussi Pajunen lär ha tagit över ansvaret för stadens största byggnadsprojekt då Penttilä efterträdde Pekka Korpinen. Nu verkar Pajunen dock (än en gång) ha förlorat kontrollen.

För Borgåbladet påminner Penttilä att det är landskapsplanen för Östra Nyland som gäller i Östersundom. En gemensam delgeneralplan, utarbetad av Helsingfors i samarbete med Vanda och Sibbo, skulle vara ett snabbare sätt att planera om området jämfört med en ny landskapsplan. Penttilä säger att Sibbo och Vanda knappast skulle godkänner bostadsbebyggelse vid Kapellviken. Här torde det dock finnas betydligt större hinder än Helsingfors grannkommuner.

"Lås in stadsplanerarna". Den 19 januari 2010

Att man på Helsingfors stadsplaneringskontor vill bygga bostäder innanför ett Natura-område i Östersundom är i sig ingen nyhet. När Helsingin Sanomat i söndags skrev om saken veckte det ändå starka reaktioner. I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Byggprat statade debatt om naturvärdet i Östersundom". Hbl skriver, utan att nämna källa, om ett "rykte" som spred sig för några dagar sedan. Jag återger här början på artikeln:

Ryktet om att stadsplanerarna i Helsingfors vill bygga bostäder på ett Natura-område i Östersundom har fått miljöfolket att resa ragg. Planerarna säger att de måste få diskutera och visionera.

För några dagar sedan spreds ryktet om att tjänstemän i Helsingfors planerar att bygga bostäder på naturskyddsområdet Kapellviken i Östersundom. I själva verket är hela idén tills vidare en fritt flygande tanke, inte ett regelrätt förslag.
Debatten bygger på stadsplaneringskontorets preliminära skisser för hur minst 30 000 personer så småningom ska kunna bosätta sig i det område som Helsingfors tog över av Sibbo för ett år sedan. Att dessutom bygga bostäder i utkanten av ett av de fyra naturskyddsområdena i Östersundom är en av en handfull byggvisioner man hoppas kunna presentera under våren.

"Bostäder planeras i naturavik" lyder rubriken på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet. Ledaren har rubriken "Lås in stadsplanerarna i Hfors tills de vet hut". Jag citerar ur ledaren:

Stadsplanerarna i Helsingfors känner tydligen inte naturskyddslagen eller markanvändnings- och bygglagen, säger forstingenjör Jyri Mikkola, skogsexpert vid Finlands naturskyddsförbund och medlem i gruppen för Sibbo storskog.
– Markanvändnings- och bygglagen känner inte ett förfarande där man först slår fast invånarantalet och byggsättet, och först därefter reder ut var man egentligen kan bygga, säger Mikkola i pressmeddelandet från Nylands miljövårdsdistrikt.
Nu behövs ett motangrepp på bred front mot irrlärorna på Folkskolegatan i Helsingfors. Men i stället för att kedja fast gatuavdelningens grävskopor borde stadsplaneringskontorets dörrar bommas igen. Visanti & Co kan sedan släppas ut när de har lusläst paragrafer och lärt sig veta hut.

I Borgåbladet ingår ytterligare artiklar med rubrikerna "Helsingfors naggar naturaområde i kanterna" och "Lagstridigt att bygga vid Kapellviken". Bilden nedan är en illustration till den förstnämnda artikeln.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Östersundomin Natura-alue voi jäädä rakentamatta". Jag återger här början av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelua johtava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd) tyrmää aikeet rakentaa asuntoja Östersundomin eli Itäsalmen Natura-alueelle.

Penttilän alaisuudessa toimiva kaupunkisuunnitteluvirasto haluaisi tehdä asuntoja Kapellvikenin lintulahdelle. Viraston mielestä uuden kaupunginosan pitää ulottua myös rannalle, jottei siitä tule pelkkää lähiöiden helminauhaa.

"Olen tänään antanut kehotuksen virastopäällikkö Tuomas Rajajärvelle, että vaihtoehtona pitää esittää myös sellainen vaihtoehto, jossa Natura-alueeseen ei kajota", Penttilä sanoi maanantaina.

Penttilä ei pidä Naturaalueelle rakentamista realistisena, koska pelkästään asian käsittelyajat lykkäisivät koko Östersundomin rakentamista.

Natura-alueiden tavoite on suojella EU:n luontodirektiivissä määriteltyjä lajeja. Alueelle rakentamiseen tarvittaisiin valtioneuvoston lupa ja lausunto EU-komissiolta.

"Ei tässä maailmassa kannata laittaa lehmiä lentämään", Penttilä sanoo.

Helsinki ja Vantaa suunnittelevat Östersundomin ja sen lähialueiden rakentamista.

"On turha edes lähteä hakemaan Naturan murtamista", Vantaan apulaiskaupunginjohtaja Jukka Peltomäki (sd) sanoo.

Hänen mukaansa yhteistyö alueen suunnittelussa todennäköisesti tyssää, jos Helsinki lähtee ajamaan Kapellvikeniin rakentamista.

Yle har på morgonen påblicerat en text med rubriken "Naturskyddsexpert: 'Visanti bluffar!'" Lyssna även på audioklippet "Olagliga byggplaner i Östersundom".

Igår publicerade De grönas språkrör Vihreä anka en text med rubriken "Järjestöt tyrmäävät Natura-alueille rakentamisen".

Finlands naturskyddsförbund (Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri) publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Luonnonsuojelijat tyrmäävät suojelluille lintulahdille rakentamisen".

Fågelarter i fara. Den 18 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Natura-alueen asutus tuhoaisi uhanalaisten lintujen pesäpaikan" och underrubriken "Lintuasiantuntija pöyristyi Helsingin virkamiesten suunnitelmista." Jag återger här början på artikeln:

Lähes kolmenkymmenen lintulajin pesäpaikka voi olla vaarassa Östersundomin Kapellvikenissä, jonne Helsinki havittelee rakentavansa asuntoja tulevaisuudessa.

HS kertoi sunnuntaina, että Helsingin kaupunkisuunnittelijat haluavat rakentaa asuntoja Sipoolta saadulle Kapellvikenin lintualueelle, joka on Natura-alue. Natura-alueiden tavoite on suojella EU:n luontodirektiivissä määriteltyjä luontotyyppejä ja lajien elinympäristöjä.

WWF:n lintuasiantuntijan Hannu Ekblomin mukaan linnut joutuvat muuttamaan muualle, jos alueelle rakennetaan asuintaloja. Ekblomin mielestä Östersundom-projektin johtaja Matti Visanti puhuu puppua lintujen reviireistä. Visanti sanoi Helsingin Sanomissa sunnuntaina, että alueen linnut eivät "ole samalla paikalla eri vuosina", ja että "lintu ehtii perustaa moneen otteeseen uusia reviirejä".

"Tuollaisella lausahduksella ei ole pohjaa", Ekblom vastaa.

"Jokin ruovikkolaji voi ottaa muutaman korren tuonne päin, mutta kyllä linnut samoilla paikoilla pesivät. Samat reviirit ne yleensä pitävät."

Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "Monen uhanalaisen linnun alue on vaarassa Östersundomissa".

Bostäder i Natura-område. Den 17 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki aikoo rakentaa asuntoja Östersundomin Natura-alueelle". På tidningens webbplats kan man läsa en version av artikeln under rubriken "Helsinki havittelee asuntoja Östersundomin Natura-rannoille".

Jag citerar ur den förstnämnda verisonen av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelijat haluavat rakentaa asuntoja Sipoolta saadun Östersundomin lintualueelle. Kohteena olisi rannan neljästä Natura-alueesta pohjoisin eli Kapellviken. ...

Parhaillaan Helsinki suunnittelee Sipoolta saadun Östersundomin alueen rakentamista. Poliittisia päätöksiä aletaan tehdä loppukeväästä.

Valtaosa 30 000 uudesta asukkaasta aiotaan asuttaa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien väliselle maakaistaleelle.

Suunnittelijoiden näkemyksen mukaan Helsingin on rakennettava tämän lisäksi myös joko Sipoonkorven etelälaitaan tai merenrannan Natura-alueille. Kaupunkisuunnitteluviraston mielestä Sipoonkorpi on arvokkaampi.

"Me pidämme Sipoonkorpea kovin arvokkaana. Yritämme säilyttää sen mahdollisimman kokonaisena", virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi sanoo.

"Joko Östersundomista saadaan merellinen kaupunginosa tai sitten ei. Jos rantoja ei voi käyttää hyväksi, se on lähiöiden helminauha siellä metsän reunassa", Visanti säestää.

Kapellvikenin Natura-arvon purkamista ei olla hakemassa Brysselistä EU:n komissiolta. Sen sijaan kaupunkisuunnitteluviraston ajatuksena on, että Naturan kansallista tulkintaa voitaisiin lieventää. ...

Täm on tiettävästi ensimmäinen kerta, kun Natura-alueelle havitellaan asuntoja Suomessa.

"Poikkeusmenettely on mahdollinen, mutta sille on varsin vaativia reunaehtoja", hallitussihteeri Heikki Korpelainen ympäristöministeriöstä sanoo.

Luvan asuntojen rakentamiseen voi myöntää hallitus, jos se pitää suunnitelmaa yleisen vaihtoehdon kannalta pakottavana eikä muuta ratkaisua ole.

Tähän pitäisi pyytää lausunto myös EU:n komissiolta.

Det är intressant att notera hur man ställer Natura-området mot Sibbo storskog. I verkligheten finns det naturligtvis inget tvång att tränga in bebyggelse för 30 000 nya invånare i inkorporeringsområdet. Från Helsingfors sida torde man dock ta fasta på att Matti Vanhanens regeringar lovat bostadsområdet åt Helsingfors. Därför behöver man inte följa lagen. Det är även intressant att notera att HFD motiverade sitt Sibbobeslut med att Sibbos planering av området inte uppfyllde kraven. Borde Sibbo kommun ha planerat bostadsbebyggelse innanför Natura-området? Det hade naturligtvis varit totalt omöjligt.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en text med rubriken "'Onko pakko tehdä uusi Kontula?'"

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Keskustan johtopeli levällään". Bildtexten till artikeln lyder "Paula Lehtomäki kertoi Pasilassa, ettei lähde keskustan johtajakisaan ja lähti kotiinsa Sipooseeen." Paula Lehtomäkis hem i Sibbo ligger i själva verket i Östersundom. Lehtomäki bor alltså numera innanför Helsingfors stads administrativa gränser. I går meddelade Lehtomäki att hon inte ställer upp i Centerns ordförandeval. Delvis var Lehtomälki säkert uppriktig, då hon hänvisade till livssituation, men vanligtvis finns det flera faktorer bakom dylika beslut. Vem vill ställa upp som ordförande, om han eller hon inte duger som statsminister? Dessutom kan Lehtomäki behövas som miljöminister för att möjliggöra bebyggelse innanför Östersundom Natura-område. I praktiken är det Samlingspartiet som väljer Centerns nya ordförande. Mari Kiviniemi har ett obetydligt stöd på Centernsfältet, men hon torde duga för Samlingspartiet i Helsingfors.

Lungor. Den 16 januari 2010

Finlands - Naturskyddsförbund (Suomen luonnonsuojeluliitto, SLL) har öppnat nya sidor för Sibbo storskog. Rubriken är "Sipoonkorpi – pääkaupunkiseudun toinen keuhko". På sidorna tar SLL ställning för en nationalpark. På startsidorna noteras bl.a. att "Alueeseen liittyvät luontevasti viherkäytävineen Mustavuori-Östersundomin Natura-alue."

Esiselvitys. Den 15 januari 2010

Helsingfors stads har av Sito Oy betällt en utredning under rubriken "Itämetron jatke, esiselvitys" och av WSP Finland Oy en utredning under rubriken "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Både utredningarna skall vara färdiga i slutet av denna månad, men på Internet finns redan dokument med titlarna "Itämetron esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Dessa dokument är från slutet av år 2008 hänger samman med offerttävlingar för utredningarna eller "föruträdningarna".



I båda de ovannämnda dokumenten ingår kartan nedan, som jag publicerat i blogginägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".

I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" presenteras faktiskt tre alternativa metrolinjer, var av ett innebär en linje frän Östra centrum längs Österleden (väg 170) österut. Man har t.o.m. gjort en bild av en föreställd metrostation i ett villaområde i Botbyåsen.

Speciellt realistiskt förefaller det inte med en tredje förgrening och en metrolinje ovan marken över Botbyåsen. I de ett år nyare dokumenten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" och "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto" representerar spårvägsförbindelsen längs Österleden uttryckligen en snabbspårvägsförbindelse. I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" heter det för övrigt att "Tässä työssä oletetaan metroa jatkettavan Sipoon alueelle Söderkullaan saakka." Det är intressant med tanke på att utredningsman Pekka Myllyniemi inte gav några andra argument för att det inte räckte med ett mindre inkorporeringsområde än att ett mindre område hade krävt samarbete med Sibbo för att förverkliga en förlängning av Östmetron. Jag citerar ur Myllyniemis utredning:

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Speciellt snabbt ser det i varje fall inte ut att gå med beslutet om en eventuell metrolinje.

Idän rantarata. Den 14 januari 2010

Sipoon Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Idän rantarata Sipoon ja Helsingin käsissä". I arttikeln kan man bl.a. läsa att "Idän suuntaan hahmotellun rantaradan kuntien edustajat tunnustavat hankkeen rahoituksen ja toteutumisen riippuvan paljon Helsingin päättäjien tahdonmuodostuksesta ja joukkoliikenneratkaisuista pääkaupunkiseudulla." I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" från november kan man läsa om de två olika alternativa järvägsförbindelserna mellan Helsingfors och Borgå att "Kumpikaan junamalli ei poista tarvetta rakentaa joko metro tai pikaraitiotie Östersundomiin." Jag finner det dock självklart att det inte byggs så väl en metrolinje som en regulär järnvägsförbindelse till Östersundom. Av denna åsikt var jag även år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors förslag till ändring i komunindelningen. (Se "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008".)

Camilla Berggren har idag på Topeliusdagen tilldelats Topeliuspriset för "modern och aktiv lokaljournalistik". Topeliuspreiset hade hon även varit värd för sin bevakning av fallet Sibbo. Hbl lär tyvärr ha förhindrat henne att skriva mera om fallet än vad hon gjorde.

Malm och Sibbo. Den 13 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubrikem "Antti Kaikkonen vill att Malms flygplats blir kvar". Kaikkonen var på besök i Borgå och uttalandet kan ses mot bakgrunden av att man i Borgå motsätter sihg ett flygfält innanför den egna stadens gränser. Å andra sidan har det sedan Matti Vanhanens korta period som försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering varit Centerns linje att flygplatsen i Malm bör bevaras. Borgåbladet noterar att Helsingfors enligt Kaikkonen inte lägre behöver Malm för bostadsbebyggelse eftersom staden redan fått en ndel av Sibbo. I Kaikkonens ställningstagande eller meddelande "Kaikkonen: Malmin lentokenttä pysyköön paikallaan!" nämns dock inte Sibbo. Däremot nämner Kaikkonen Sibbo i sitt blogginlägg "Terveisiä Porvoosta". Jag citerar:

Helsingin kaupunki on havitellut Malmia asuinkäyttöön. On kuitenkin todettava, että Helsinki on saanut juuri huomattavasti uusia maa-alueita asuinkäyttöön Sipoosta.

Fastän Kaikkonen vill bevara flygplatsen i Malm, motsatte han en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kervos och Träskändas initiativ till en inkorporering av delar av Tusby gav Kaikkonen extra starka skäl att motsätta sig annekteringen av Östersundom. Centern i Helsingfors såg däremot ett samband mellan Sibbofrågan och Malms öde. För Centern i Helsingfors lyckades Vanhanen få Sibbofrågan att förefalla handla just speciellt om Malms framtid, medan Sibbofrågan för Vanhanen själv liksom för Hannes Manninen i första hand handlade om att rädda kommunreformen och den egna ministerportföljen.

Inte tillfrågade. Den 12 januari 2010

I flera blogginlägg har jag påpekat att Matti Vananen i juni 2006 hävdade att "centergruppen" stöder Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen. Enligt min åsikt var det huvudsakliga syftet med påståendet att pressa Sibbo att gå med på att avstå från ett mindre område än Helsingfors föreslog. Speciellt för Centern, men kanske även för Sfp, hade det varit viktigt att kommunfullmäktige i Sibbo formellt frivilligt hade gått med på en inkorporering. Dess värre stämmer det inte att Centergruppen stödde Helsingfors initiativ. De som stödde initiativet var tre centerministrar: Vanhanen, Hannes Manninen och Mari Kiviniemi. Eventuellt var ordföranden för Centerns riksdagsgrupp Timo Kalli personligen även införstådd. Å andra sidan torde ytterst få representanter för Centerns ha tillfrågats.

Kommunminister Hannes Manninen hade aldrig stött en tvångsinkorporering, om det inte hade varit för att uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Hade inkorporeringen inte förverkligats, hade det knappast stiftats en ny kommunindelningslag, som fortsättningsvis omöjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Nu skrevs kommunindelningslagen, enligt Kiviniemis uttalande, så som "man" kommit överens om. Med tanke på hur viktigt det är för Centern att tvångssammanslagninga (utan speciallag) fortsättningsvis inte är möjliga, är det anmärkningsvärt att så väl Mauri Pekkanen som Paavo Väyrynen riskerade överenskommelsen genom att rösta emot inkorporeringen. Hade Pekkarinen och Väyrynen varit invigda i kopplingen mellan Sibbo och KSSR hade de knappast så hårt motsatt sig inkorporeringen.

Minimikrav. Den 11 januari 2010

Igår gjorde jag en skidtur från Nordsjö till Husö, förbi Helsingin luonnonsuojeluyhdistys - Helsingfors naturskyddsförenings stuga på Husö. På stugans yttervägg finns en karta över inkorporeringsområde och ett ark med förklaringsar.

På kartan finns utritade olika existerande skyddsområden. Dessutom har man ritat ut föreningens minimikrav på områden som bör förbli obebyggda. Kvar av "Helsingfors färdiga tomtmark" blir inte mycket mera än några lågbelägna åkrar, som inte heller lämpar sig för bebyggelse.

Underground. Den 10 januari 2010

Att jag så här länge har fortsatt att dagligen skriva blogginlägg om fallet Sibbo är naturligtvis ett tecken på att jag fastnat. Jag har gudinog med annat att göra och kunde använda min tid på ett bättre sätt. Dessutom har besökssiffrorna på min blogg dalat, vilket visserligen delvis kan bero på att man läser eller kollar min blogg via Facebook. Att jag fortsatt mitt skrivande har flera orsaker. I bästa fall kan jag indirekt påverka planeringen av Östersundom och södra Sibbo. Det viktigaste motivet är dock att lyfta fram samband som inte kommit fram i offentligheten. Det är rätt spännande att avslöja kopplingar som inte tål dagsljus. Om medierna hade bemödat sig om att undersöka de överenskommelser och kopplingar som jag har lyft fram på denna blogg, så hade regeringen knappast kunnat sitta kvar. Även kommunförbundet och högsta förvaltningsdomstolen hade varit i blåsväder. För mig som saknar kontakter och politiskt inflytande kittlar tanken att denna blogg hade haft alla möjligheter att påverka rikspolitiken. Mitt inflytande har förblivit marginellt, men det är kanske ännu mera spännande att vara underground.

Topelius. Den 9 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Kultursamarbete utmynnade i traditionell Topeliuspjäs". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

En idé med pjäsen var att visa att de nyligen stridande rågrannarna Helsingfors och Sibbo också kan samarbeta. Eftersom Topelius Björkudden idag finns i Helsingfors fick Sibbo med föreställningen samtidigt Topelius tillbaka till den kommun som firat honom med seminarier i närmare tjugo år.

Som jag ser på saken är Helsingfors och Sibbo inte "nyligen stridande rågrannar". Sibbo blev ett offer för regeringarna Vanhanen I och II. Sibbo protesterade medan Helsingfors tackade och tog emot. Visst kan det finnas en viss bitterhet i Sibbo, men på vilket sätt skulle fallet Sibbo försvåra ett kulturellt samarbete mellan Sibbo och Helsingfors? Däremot påverkar inkorporeringen naturligtvis Sibbos intresse att uppmärksamma Topelius genom t.ex. traditionella seminarier. En Topeliuspjäs i Topeliussalen i Sibbo kunde rent av betraktas som salt i såren.

Jag har på denna blogg i många sammanhang lyft fram Zacharias Topelius. (Se "Topelius och Sibbo. den 12 augusti 2006", "Giv mig ej glans, ej guld ej prakt. Den 24 december 2006", "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007", "Topelius födelsaedag. Den 14 januari 2009" och "Björkudden finns numera i Helsingfors. Den 27 maj 2009".) I själva verket baserar sig min avhandling "Stora och små europeiska historier" i hög grad på Topelius författarskap. Fastän jag är och var bosatt innanför staden Helsingfors gränser skrev jag min avhandling som en stolt Sibbobo. Efter inkorporeringen går en del av poängen förlorade.

Stadsstruktur. Den 8 januari 2010

Helsingfors stad har med anledning av Östtersundomprojektet beställt en utredening över "stadsekologi". Utredningen borde ha varit färdig före årskiftet, men jag har inte hittat den på nätet. Istället har jag hittat en tio år gammal utredning och pro gradu-avhandling med rubriken "Rakentamattomat alueet Helsingin kaupunkirakenteessa ja maankäytön suunnittelussa". I utedningen studeras bl.a. Helsingfors stadsstruktrur och dess utveckling. En utredning över stdsstrukturen skulle naturligtvis ha varit på sin plats även i Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men där nöjde sig utredningsmannen med ytliga påståenden om "obalands" i samhällstrukturen. I den förstnämnda utredningen finns ett antal intressanta kartor och modeller. En av kartorna visar hur tre av sex grönförbindelser leder till (den större) Västerkullakilen. Det ser inte precis ut som om Helsingfors skulle ha räknat med massiv tätortsbebyggelse i detta område. I själva verket hotar bebyggelse i Västersundom och Östersundom hela stadsstrukturen i (östra) Helsingfors. I utredningen kan man å andra sidan även läsa följande:

Helsingin kaupunki omistaa laajoja maa-alueita myös hallinnollisten rajojensa ulkopuolella, mm. Espoossa ja Sipoossa. Aikoinaan alueiden hankinnan tavoitteena oli kaupungin laajentaminen naapurikuntiin, joidenkin laitosten sijoittaminen hallinnollisten rajojen ulkopuolelle ja ulkoilualueiden turvaaminen. Loukon mukaan nykyään enää virkistysalueet ovat näistä alueista Helsingille tarpeellisia, eikä niitä myydä muuhun tarkoitukseen. (Louko 1998: 40-41). Voisi kuitenkin miettiä, millaisia kehitysnäkymien muutoksia esimerkiksi heti Sipoon rajan takana olevien maa-alueiden käyttöönotto tarjoaisi pääkaupunkiseudun kehityksen kannalta.

Skog och kultur. Den 7 januari 2010

I senaste nummer av Suomen luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tulossa suojeluun". Exakt vad optimismen grundar sig på vet jag inte, men i artikeln omnämns Forststyrelsens ännu inte publicerade utredning. Här valda bitar ur artikeln:

Tulevan Sipoonkorven kansallispuiston alue on osin vanhaa kulttuurimaisemaa, joka jää entiselleen.

Metsähallituksen vielä julkaisematon selvitys käsittelee kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen. Laajimmassa vaihtoehdossa puistoon liitettäisiin myös korven eteläpuoliset, jo suojellut alueet kuten Helsingin Mustavuoren lehto sekä Östersundomin natura-lintuvedet.

Kansallispuiston perustamisedellytyksiä selvitellyt Metsähallituksen entinen erikoissuunnittelija, nyt eläkkeellä oleva Hannu Ormio on sitä mieltä, että Sipoonkorpi täyttää kaikki kansallispuiston perustamisedellytykset. ...

Puistoon liitettäviksi ehdotettavat laajat rannikon natura-alueet tuovat mukaan hienoa merenrannikkoa sekä sen reheviä rantalehtoja ja lintulahtia.

Suurten väestökeskittymien ja retkeilypaineen takia korpeen on joka tapauksessa pakko kehittää palveluita ja retkeilyrakenteita.
”Kansallispuisto on tähän paras tapa.”

Nykyinen kansallispuistoverkko täydentyisi myös hienoilla kulttuurimaisemilla sekä historiallisilla ja esihistoriallisilla muinaisjäännöksillä.

Kansallispuistoa voidaan vielä tämän jälkeen täydentää etelärannikon läheisillä natura- ja muilla suojelualueilla sekä hankkimalla vapaaehtoisin kaupoin arvokkaimpia luontokohteita. Näin puisto ulottuisi monipuolisena myös Helsingin alueelle.

Lisäksi jo aiemmin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavoissa osoitetut viheryhteydet ja viheryhteystarpeet rannikon natura-alueille Mustavuori–Kasabergetiin ja Östersundom–Kapellvikeniin olisi mahdollista toteuttaa.

Puisto olisi näin mahdollisimman yhtenäinen ja helpottaisi alueen suunnittelua ja eläinten liikkumista.

Metsähallitus laati selvityksensä osana hallitusohjelmaan kuuluvaa velvoitetta selvittää Sipoonkorven kansallispuiston perustamismahdollisuudet.

Sudetområde. Den 6 januari 2010

I Hufvudstadsbaldet den 26 oktober sade Jacob Söderman följande (se "Politiska myglare. Den 26 oktober 2009"):

– I dag har vi ett starkt inslag av politiska medhjälpare i statsförvaltningen. Beredningsarbetet leds av politiska myglare, ta bara en titt på gänget kring kommunminister Mari Kivinemi (C). De har ingen strävan att grunda sig på sakskäl, de är där för att driva en viss agenda. Och makten består till 90 procent av beredning.

Jag vet inte exakt på vem Söderman syftar på med "gänget kring kommunminister Mari Kivinemi", som Söderman låter förstå att är politiska myglare. En kandidat är Arto Sulonen, som ansvarat för en del beredningar, bl.a. inkorporeringen av sydvästra Sibbo. En annan kandidat till gänget är Mika Rossi, som jag speciellt har skrivit om i inlägget "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008". Rossi, som är ordförande för Centern i Helsingfors och representerar Helsingfors i Centerns partistyrelse, var åtminstone med och myglade ihop Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men han har även haft ett finger med i fallet Karleby. Rossi lämnade i februari 2008 tjänsten som konsultativ tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet för att i likhet med Mari Kiviniemi bli statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Senaste oktober kom Rossi tillbaka till kommunavdelningen, nu som kommunminister Kiviniemis betrodda statssekreterare.

På sin webbplats har Rossi en del intressanta "nyheter" eller ställningstaganden. Bl.a. tar han ställning för mera trähusbygge i Helsingfors. I Vanhanens förra regering drev bostadsminister Hannes Manninen på ett ökat trähusbyggande, vilket i praktiken skulle betyda mera egnahemshus. Det var under Manninens tid som kommunminister (och bostadsminister) som Rossi kontroversiellt handplockades till kommunavdelningen utan ansökningsförfarande. Ett annat intressant ställningstagande på Rossis hemsida har rubriken "Santahamina suojeltava osin virkistyskäyttöön - Vihreät hakoteillä". Här vill Rossi till skillnad från Ossi Soininvaara bevara Sandhamn från bostadsbebyggelse, inte för att armén behöver ön, utan föra att Helsingfors enligt stadsdirektör Jussi Pajunen inte längre behöver ön för bostadsbebyggelse.

Före Rossi år 2003 kom till kommunavdelningen vid inrikesministeriet för att leda ett projekt om medborgarinflytande var han kommundirektör i Kyyjärvi, 100 km öster om Seinäjoki. Numera är Rossi dock mån om att framhäva att han är helsingforsare. I lördags skrev Rossi på Facebook att han skulle besöka "sudetområdet Träskända". Helsingfors sista territoriella anspråk? Rossi undrar om det behövs pass för att resa till "sudetområdet", varefter ett par personer i sina kommentarer låter förstå att det beror på varifrån man är hemma. I en egen kommentar till sin statusuppdatering skryter Rossi med att han från sin mammas sida är helsingforsare i många led, fastän han sedan barn bott på annat håll. Studenten tog Rossi i Uleåborg.

Något tvivel om varifrån Rossi fått inspirationen att tala om om Sudetområdet torde inte föreligga.

Nöjd Östersundombo. Den 5 januari 2010

Yle Östnyland har idag publicerat en text med rubriken "Östersundombo ett år efter annekteringen". Radio Vega Östnyland har intervjuat Ben Fuchs, som säger sig ha kämpat för en lättrafikled till Björnsö i tio år. Jag citerar:

Östersundombon Ben Fuchs är ändå nöjd med hur det gick. Han tröttnade på att kämpa med Sibbo kommun om planering, byggnadsrätter och lättrafikleder.

Fuchs säger sig redan från början ha varit för en inkorporering. Fuchs intervjuades av Hufvudstadsbladet i samban med kommunalvalet. "Äntligen ska vi väl kunna få vår lättrafikled mellan skolan och Björnsö", var då Fuchs kommentar den gången.

Till saken hör att det varit vägverket som ansvarat för Björnsövägen. Helingfors har ansökt om att göra så väl Nya Borgåvägen/ Österleden som Björnsövägen till gator som underhålls av staden. Fortfarande är det vägverket som förvaltar och ansvarar för underhållet av Österleden öster om Östra centrum. (Se "Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008".) I Botby fanns det vid Österleden ännu för några år sedan ett avsnitt som saknade lättrafikled. I Hertonäs och på Brändö, där Österleden är en stadens "gata", saknas det å andra sidan fortfarande lättrafikled längs Österleden.

Helsingfors växer mot Borgå. Den 4 januari 2009

Helsingin uutiset har bättre än något annat medium bevakat planerna kring en gemensam delgeneralplan för inkorpopreringsområdet med omnejd. Däremot har tidningen inte i högre grad uppmärksammat ramplanen för kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Den 30 december publicerade tidningen dock en notis med rubriken "Helsinki kasvaa kohti Porvoota". Vad tidningen syftar på är att stadsbebyggelsen i Helsingforsregionen utvidgas i riktning mot Borgå. Man kan dock fråga sig om inte Helsingfors stad har några baktankar bakom ramprogrammet eller "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Att flytta stadens gränser ytterligare österut?

Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli. Den 3 januari 2010

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Helsinki ja Vantaa sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Samma artikel har i Vantaan sanomat publicerats under rubriken "Vantaa ja Helsinki sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Artikeln anknyter till artikeln "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta") från den 2 december. (Se "Strid om planeringen. Den 3 december 2009".) I artikel hävdas det att "Helsingin ja Vantaan johtomiehet löisivät sovun Sipoon liitosalueiden kaavoituksen etenemistavasta, mutta riidat kytevät ratkaisujen sisällöstä". På våren skall ansvariga planerare lägga fram en utredning (rakenneselvitys), utgående från vilken man skall bedömma huruvida det finns förutsättningar för en gemensam delgeneralplan. De mest centrala delarna i utredningen är, enligt Helsingin uutiset, avgränsningen av Sibbo storskog, Natura-områdenas öde och dragningen av spårvägsförbindelser. Om städerna kommer överens skall man sedan inleda den egentliga planläggningen. Delgeneralplanen skall sedan godkännas av ett gemensamt beslutsorgan. Hur detta organ skall tillsättas och se ut torde vara en öppen fråga. Helsingin uutiset kallar det hela för "erittäin poikkeuksellinen toimintamalli", men förfarandet stöder sig på den nya markanvändnings- och byggnadslagen, som beretts under ledning av Jan Vapaavuori. Enligt den nya lagen skall städerna i huvudstadsregionen (dit Sibbo och Granö inte hör) utarbeta en gemensam generalplan. Hur beslutsprocessen skall gå till säger lagen inte.

I artikeln i Helsingin Sanomat noteras det att stridigheterna om innehållet i planen inte nödvändigtvis står mellan de berörda städerna, utan mellan de politiska partierna. Om man inte kommer överens om en gemensam generalplan, måste planläggningen grunda sig på landskapsplanen. Enligt Helsingin uutiset skulle det födröja planeringen med två eller tre år. Vad Helsingin Sanomat denna gång inte nämner är att även Sibbo är en part, ifall Granö inkluderas i den gemensamma delgeneralplanen.

Året 2009. Den 2 januari 2010

I det senaste numret av Sipoon Sanomat finns en sammanfattning av år 2009. Rubriken är nogot komisk: "Lounais-Sipoo meni, jäähalli tuli". I artikeln heter det att Sibbo förlorade 5 000 hektar. I verkligheten var det knappt 3 000 hektar eller 30 kvadratkilometer. Däremot skulle Helsingfors stads förslag ha inneburit en förlust på cirka 5 000 hektar. I artikeln nämns att frågan om ersättning inte ännu är löst och att förhöjningen av skattesatsen är en följd av gränsändringen. Klicka på bilden ovan för att läsa om områdesförlusten. I artikeln omnämns även "striden" om Sibbo storskog. Jag citerar:

Sipoonkorven tulevaisuudesta puhuttiin vuoden varrella moneen otteeseen. Alkuvuodesta muun muassa viriteltiin kansanliikettä kansallispuiston perustamiseksi.

Miksi? Den 1 januari 2010

Ledaren i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Miksi vain Sipoosta saa viedä maata?" I ledarartikeln görs en jämförelse mellan å ena sidan "Ristikytö", som Kervo och Träskända ville dela på men inte fick och å andra sidan Östersundom, som Helsingfors fick röva åt sig. I ledaren vänder sig Riitta Ketolo direkt till kommunminister Mari Kiviniemi med frågan "Miksi?" Jag återger här valda delar ur artikeln:

Kun se oli saanut haluamansa, vasta siinä vaiheessa maanryöstöstä alkoi paljastua myös huonoja puolia: osa alueesta onkin suojeltu, osa alueesta oonkin huonosti rakentamiseen kelpaavaa ja niin edelleen. Sipoonkorven puolestapuhujiakaan ei tahtonut löytyä tarpeeksi edes niistä ryhmistä, joiden uskoisi sitä ehdottomasti haluavan. ...

Sipoolaiset tuntevat aluemenetyksen suorasti rahakukkarossaan: verojen korotuksina ja osin myös palvelujen heikennyksinä.