Tvång. Den 12 februari 2012

MTV3 publicerade på onsdagen på sina förnyade nyhetssidor en nyhet med rubriken "Kuntauudistus pääkaupunkiseudulla: Helsinki vastaan muut". Helsingin Sanomat publicerade samma dag en nyhetstext med rubriken "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista". I mitt inlägg  "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterade jag att Sibbo till skillnad från den den förra gången Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Tillsvidare kunde man tillägga.

Det är anmärkningsvärt att Sibbo i det primära förslaget har anslutits till Helingfors. Om en sammanslagning av Esbo med Helsingfors mot förmodan förverkligas, har man i Helsingfors föga intresse av Sibbo. Huvudstadens expansion österut är endast en plan B. Så var det åtminstone i samband med den förra kommunreformen. Månne inte man på finansministeriet kan hitta på motiveringar till varför Sibbo (tillsammans med Vanda) men inte Esbo bör slås samman med Esbo.

På fredagen publicerade MTV3 en nyhet med rubriken "Mikä pakkoliitos? Mysteeri vielä kaikille". Här kan man läsa följande:

Suomen kuntaliitosta kerrotaan, että nykypykälillä kuntien pakkoliitosta ei ole olemassakaan. Nykyisin kuntaliitokset tapahtuvat kunnanvaltuustojen päätöksillä.

– Nykyisen lain mukaan mahdollista on ainoastaan kunnan osan liittäminen toiseen vastoin kunnan tahtoa. Esimerkiksi Sipoon osan liittäminen Helsinkiin oli niin sanottu pakkoliitos, sanoo Kuntaliiton johtava lakimies Kari Prättälä.

Ett av Centerns och Hannes Manninens motiv att föreslå en inkorporering av sydvästra Sibbo var att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. I princip kunde regeringen redan enligt nuvarande lagstiftning bereda en speciallag om en viss ändring av kommunindelningen. Detta påpekar Kari Prättälä tillsammans med Heikki Harjula i Kuntalaki: taustat ja tulkinnat. (Se "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009" och "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009".) En speciallag innebär dock att regeringen inte egenmäktigt kan ta beslutet, utan är beroende av riksdagens godkännande.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat handlade en stor del av alla insändarartiklar om kommunreformen. I en insändare med rubriken "Kuntaliitos voi aiheuttaa valitussuman" hävdas det att en en tvångssammanslagning av Esbo kunde resultera i en stor mängd besvär. Så behöver dock inte vara fallet. Om man istället för att igen stifta en ny kommunindelningslag stiftar en lag om en ny kommunindelning, så går det inte att besvära sig. I samband med "Sibbofrågan" hotade Kai Kalima just med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." (Se "Kalima. Den 21 mars 2007".)

Bilden nedan publicerade Helsingin Sanomat igår tillsammans med en artikel med rubriken "Kahden vaalilapun suurkunta".

Del I. Den 11 februari 2012

Senaste onsdag publicerade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning i "En livskraftig kommun- och servicestruktur" i två delar: Del I - Utredningsdel (250 sidor) och Del II - Regional genomgång (118 sidor). Utredningarna har alltså översatts till svenska, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att finansministeriet i ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur" från den 13 januari hävdar att "Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beredningen av kommunkartan ända till slutet av januari." Med tanke på den tid översättningen har tagit är det klart att arbetsgruppens förslag i praktiken var färdigt för en månad sedan. Låt vara att det finns vissa små skillnader mellan kartan som publicerades i Suomen Kuvalehti och kartorna som finansministeriet publicerade i onsdags. (Se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012".)

I Del omnämns Sibbo, förutom i tabeller, i ett enda sammanhang. I kapitlet "Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete" i avsnittet "3.4 Helsingforsregionens utveckling 1946-2011" kan man läsa följande:

Under regeringsperioden 2007–2011 färdigställdes fyra utredningar om utvecklingen av och strukturerna för samarbetet inom regionen. Tre av dem utgick från kommunerna och en hade beställts av statsrådet. Då genomfördes också en partiell sammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur. På hösten 2010 gav statsrådet dessutom en redogörelse om metropolpolitiken.

Uttrycket "för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur" är  lånad just från redogörelsen om metropolpolitiken. Hela kapitlet "Aikaisemmat kuntauudistukset ja kaupunkiseutujen yhteistyön kehittäminen" finns på Internet som ett skilt pdf-dokument från den 27 januari.

Bbl 10.2 2012 s 7

Efter publiceringen av de fem alternativen för Östersundom senaste onsdag (se "Superonsdag. Den 9 februari 2012") passade Borgåbladet igår på att publicera artiklar med rubriken "Helsingfors köper gärna upp mark" och "Östersundombor säljer och flyttar". Borgåbladet har besökt Clas-Håkan och Camilla Nyman, som sålt sitt hem,men har rätt att bo kvar minst fem år.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Små kommuner fick titta på". Texten, som är skriven av Mikael Kosk, behandlar kommunförbundet och kommunreformen. Kosk finner det problematiskt att "intressebevakaren varit så djupt involverad i den politiska processen innan kommunfältet tar ställning till resultatet."

Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Superonsdag. Den 9 februari 2012"  skrev jag om den extraordinära, nyhetsintensiva onsdagen. I medierna har dagen beskrivits som en "svart dag". Kanske var det trots allt inte så smart att publicera kommunkartan så att den associeras med den svarta dagen. Eftermidagspressens löpsedlar såg igår ut som om det var fråga om krig. För Sibbos del kunde man faktiskt tala om ett fortsättningskrig. Den stora skillnaden till den förra striden är att Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Bland de kommunala beslutsfattarna och tjänstemännen är motståndet mot kommunreformen stort i hela landet. Så även i Helsingforsregionen och huvudstadsregionen frånsett Helsingfors. Det kan även noteras att Eero Lehtis (Suomen Lehtiryhmäs) tidningar denna  gång har som linje att gå emot Helsingfors anspråk. Sipoon Sanomat, Aamuposti, Keski-Uusimaa, Länsi-Uusimaa, Länsiväylä, Helsingin Uutiset, Tamperelainen, Vantaan Sanomat, Uusimaa, Nurmijärven Uutiset, Turkulainen, Seinäjoen Sanomat, Katkkilainen, Vihdin Uutiset, Mäntsälä-lehti, Lappeenrannan Uutiset och Imatralainen publicerade igår A-P Pietiläs text "Kuntaremontti tarvitaan Helsingin rahapulaan". Några större förutsättningar att återerövra Östersundom torde den nya kommunreformen dock inte ge.

Bbl 9.2 2012 s3

I Borgåbladet lyfte man igår fram att "metropolen" kan sluka Sibbo, men i Helsingin Sanomat påpekar man att Helsingfors skulle svälja fyra grannar. På onsdagen publicerade Borgåbladet på webben en artikel med rubriken "En östnyländsk storkommun kan bildas – Sibbo till Helsingfors".

HS 9.2 2012 s A 4

I gårdagen nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haukkaisi neljä naapuria". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Pajusen mielestä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat asukkaiden näkökulmasta yksi ja sama kaupunki. "Sipoon kuuluminen tähän on perusteltua", hän lisää. 

Vidare kan man läsa följande:

Monissa kunnissa istuu tiukassa toive itsenäisyydestä. "Liitoksia ei tarvita", jyrähti näkemyksensä Keravan hallitusveturi Eero Lehti (kok).

Egentligen föreslås Helsingfors svälja alternativt tre och en halv, fyra eller fem grannar. Ett av tjänstemannagruppens förslag är att Sibbo delas, ett annat att även Kyrkslätt skall slås samman med huvudstaden. På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen artiklar med rubrikerna "Pääkaupunkiseudulle ehdotetaan viiden kunnan metropolia" och "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista".

HS 9.2 2012 s A 14

Även förslagen till gemensam generalplan för Östersundom uppmärksammas i gårdagens nummer av Hrelsingin Sanomat. Rubriken är "Luonto kaipaa suojaa asukkailta". I artikeln kan man läsa följande märkliga påpekande:

Millekään osapuolelle ei ole epäselvää, ettei toinenkaan ehdotus sellaisenaan täytä Natura-vaatimuksia, jotka tulevat EU-lainsäädännöstä.

"Kaavan tehtävä on hakea muoto, jolla kaupunkirakenne ja suojelualueet voi yhdistää. Kun ehdotus on valmis, myös Natura-vaatimukset ovat kunnossa", sanoo Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi.

På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen en artikel med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa".

BBl 9.2 2012 s 10

Borgåbladet publicerade igår artiklar med rubrikerna "Majvik föreslås bli ny ändstation för östmetron" och "Lagstridigt förslag kan inte förverkligas". På webben publicerade Borgåbladet på onsdagen en artikel med rubriken "Metroalternativ starkast för Östersundom".

Bbl 9.2 2012 s 10

Redan igår, en dag efter att man presenterat de fem alternativen för Östersundom, beslöt Östersundomkommittén formellt att sända planutkastet till kommunerna. Kommittén publicerade även ett beslutsförslag för de berörda nämnderna och sektioner att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för alternativ B. Se "Östersundom-toimikunta lähetti kaavaluonnoksen kuntien käsiteltäväksi".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin suunnitelma eteni".

Superonsdag. Den 9 februari 2012

Gårdagen var en lindrigt uttryckt nyhetsintensiv dag. Redan i onsdagens ledare "Den tokiga onsdagen" i Borgåbladet junde man läsa om Mercredi folle journée:

Vi tar det lokala först: den nya Östersundomplanen presenteras. Den andra nyheten har på sätt och vis samma tema: förslaget till ny kommunkarta läggs fram. Den tredje är i sin tur en nyhet med stor betydelse för Svenskfinland: försvarsmakten informerar om vilka garnisoner som kunde läggas ned.

Yle publicerade igår på morgonen en notis, där man talade om superonsdagen. Till publiceringen av Östersundomplanerna, kommunkartan och nedläggningen av garnisoner kommer Nokias nyhet om att tusen arbetstagare får gå i Salo. Om det är ett sammanträffande att alla fyra nyheter publiceras samma dag, så är det säkert ingen tillfällighet att man väntat med publiceringen efter presidentvalet.

Vill man få så lite publikation som möjligt, så skall man komma ut med en nyhet en dag då nyheten skyms av andra nyheter. Om detta var syftet med publiceringen av förslagen till gemensam generalplan för Östersundom, så ser man ut att ha prickat in tidpunkten för publiceringen väl. I medierna framlades igår även konspirationsteorier om en samordnad publicering.

Om förslaget till ny kommunstruktur skall jag återkomma senare. Jag vill dock med det samma påpeka att förslaget att ansluta Sibbo men inte t.ex. Kyrkslätt eller Kervo till Helsingfors är inkonsekvens. Det finns skäl att misstänka att Sibbo föreslås anslutas till Helsingfors med tanke på att Helsingfors igen måste kompenceras, ifall det inte blit någonting av inkorporeringen  av Esbo. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades igår de fem förslagen till plan för Östersundom, samt nytt utredningsmaterial. Här publicerades även ett videoklipp där Mati Visanti presenterar de fem alternativen.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton

Luonnonsuojelijat arvioivat Östersundomin yhteisen yleiskaavan pääluonnosvaihtoehdon toteuttamiskevottomaksi ja osin myös lainvastaiseksi. Luonnonsuojelualueet, muut arvokkaat luontoalueet sekä niiden väliset ekologiset yhteydet tulee turvata kaavoituksessa. Rakentaminen voidaan kuitenkin sovittaa luonnon reunaehtoihin ympäristöjärjestöjen ekologisen varjokaavan avulla.

"Nyt päävaihtoehdoksi nostettu vaihtoehto B Östersundomin yleiskaavasta on selvä uhka useille luontoalueille", sanoo Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

"Toteuttamiskelvottomien ja laittomien vaihtoehtojen tuominen lausuntokierrokselle on huonoa kaavoitusta, verovarojen tuhlausta ja kansalaisten harhauttamista. Siksi on hyvä, että mukana on myös järjestöjen ekologinen yleiskaava, joka mahdollistaa lisärakentamisen, mutta turvaa samalla riittävät luonto- ja virkistysalueet. Ekologinen vaihtoehtomalli mahdollistaisi myös Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen merella asti."

"Ekologinen vaihtoehto olisi Helsingille nopein ja riskittömin vaihtoehto kaavoituksen toteuttamiseen, koska siinä on jo huomioitu lainsäädännön suojaamat luontoarvot ja sopeutettu rakentaminen sen mukaan - eikä päinvastoin! Nyt esitelty viiden metroaseman malli B edellyttäisi todella rajua rakentamista nykyisin lähes rakentamattomalle seudulle. Luonto voidaan kuitenkin nähdä alueen kilpailuetuna", uskoo toiminnanjohtaja Ursula Immonen Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiristä.

Vaihtoehtoja voidaan ja pitää pohtia rauhassa, koska Helsingillä ja koko pääkaupunkiseudulla on paljon jo valmiiksi kaavoitettua maata. Selvityksistä ei voi tinkiä kiireen takia. Mikäli lainvastaiset kaavamerkinnät viedään eteenpäin, päätökset kaatuvat viimeistään tuomioistuimissa.

Hufvudstadsbladet publicerade igår - före publiceringen av kommunkartan - en artikel om kommunförbundet med rubriken "Kommuner risar Kommunförbundet". I själva tidningen lyder rubriken "'Förbundet har inte skött sin roll'".

Trettio kommuner. Den 8 februari 2012

Idag skall Östersundomkommittén offentliggöra ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats på morgonen publicerat enartikel med rubriken "Östersundom voi jarruttaa koko Uudenmaan kaavaa". Rubriken på motsvarande text i dagens tidning lyder "Luonto voi hyydyttää maakunnan"

"

HS 8.2 2012 s A 10

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaava menee maaliskuussa maakuntahallitukseen. Aikataulu on tiukka, koska kaavan olisi valmistuttava ennen kuntavaalikauden loppua. Ensi vuonna liiton valtuustossa ja hallituksessa aloittavat kuntapoliitikot eivät välttämättä sitoudu siihen, mitä kaavaan on tulossa.

Muulle maakunnalle olisi tärkeä tietää, mihin esimerkiksi hypermarketteja saa rakentaa. Tai mihin tulisi läntisen maakunnan havittelema oikorata, joka vaikuttaa Lohjan uuteen keskustaan. Nämä ratkeavat maakuntakaavassa.

Jollei Helsinki taio Östersundomiin Naturaan istuvaa maankäyttöä, maakuntakaavan aikataulu on vaarassa.

Uudenmaan liitto laskee pystyvänsä hyödyntämään Helsingin Natura-selvitystä. Jokin merkintä maakuntakaavaan on pakko saada, muuten ympäristöministeriö ei voi vahvistaa sitä. Ministeriö vahvistaa myös Östersundomin osayleiskaavan.

"Oh", sanoo Östersundom-hankkeen helsinkiläinen projektipäällikkö Matti Visanti, kun kuulee, että liitto haluaisi Natura-arviota maaliskuuksi.

"Väliraportteja voimme tuottaa, mutta arvio valmistuu sopimuksen mukaan joulukuussa." Sopimus on tehty Finnish Consulting Groupin kanssa. Yhden väliraportin on määrä tulla julki tänään.

Helsingillä ei voi kuin koettaa sorvata sopivan kaavan.

"Jos kaava heikentää merkittävästi Naturaa, edessä on monimutkainen juridinen prosessi. Mutta ei meidän huonoa kaupunkiakaan kannata suunnitella", Visanti pyörittää.

http://www.oecd.org/dataoecd/47/24/49564001.pdf

Just igår, dagen före finansministeriet lägger fram ett förslag till ny kommunstruktur, har OECD publicerat en rapport, som starkt tar ställning för den planerade kommunreformen. Frågan är dock om finansministeriets (läs: Samlingspartiets) planer på att minska antalet kommuner till hundra eller rentav sjuttio räcker till. I rapporten kan man läsa följande:

Previous municipal mergers have so far not yielded expected productivity gains, and planned reforms therefore have to be accompanied by a more consolidated provision of services to achieve desired gains from scale economies. International evidence suggests that a population base of around 200 000 is needed for efficient care provision. In Finland, this would mean moving from more than 330 to about 30 municipalities.

En kommunstruktur med endast trettio kommuner är inte längre en struktur bestående av kommuner i den betydelse som primärkommun har i Finland. I OECD:s rapport lyfter man faktiskt fram ett mera realistiskt alternativ:

Should the municipal reform fail to achieve a high level of mergers and substantially lower the number of municipalities, efficient management of health care by municipalities would be difficult. This would raise questions on the need for potentially more radical reforms to boost equity and efficiency, for example through the creation of regional or national health funds, as some Finnish institutions have suggested.

Problemet med den senare modellen är att den inte stöder Samlingspartiets maktpolitiska ambitioner att riva ner strukturer som gynnar Centern.

Esitys kuntajakoselvittäjien asettamisesta. Den 7 februari 2012

Imorgon skall Östersundomkommittén publicera ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom-området. Förslaget kommer knappast att få så stort utrymme i medierna, eftersom finansministeriet just i morgon onsdag klockan 11 skall lägga fram ett förslag till ny kommunstruktur. Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har idag på Twitter kommit med lite tilläggsinformation:

Kommunkartorna synes bifogas av ett sjuhelgolands frågebatteri = massor tilläggsdon. Fullmäktigesvar per 13.4

Suomen Kuvalehti, som noga bevakat kommunreformen (se bl.a. "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012"), har idag på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Ministeriö suunnitteli vaalien siirtämistä poikkeuslailla kuntauudistuksen vuoksi". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Suuren kuntauudistuksen valmistelussa pohdittiin jopa kunnallisvaalien lykkäämistä.

Suomen Kuvalehden saamien tietojen mukaan valtionhallinnossa otettiin viime syksynä keskusteluun lokakuun 2012 kuntavaalien siirtäminen poikkeuslailla mahdollisesti syksyyn 2014. Jos hallituksen kaavailema kuntauudistus toteutuisi vuoden 2015 alusta, uusien suurkuntien valtuustot olisi valittu niissä vaaleissa ja ne olisivat voineet aloittaa työskentelynsä välittömästi.  ...

Suomen Kuvalehden tietojen mukaan virkamiehet ottavat keskiviikkona julkistettavassa selvityksessä kantaa myös pakkokeinoihin. Selvitysraportissa todetaan, että kuntaliitoksia ei saada kaikilla alueilla toteutettua vapaaehtoisesti, joten pakkoliitoksiakin mahdollisesti tarvitaan.

Virkamiesten raportti sisältänee myös esityksen kuntajakoselvittäjien asettamisesta tutkimaan kuntaliitoksia. Jos selvittäjät asetetaan kuntiin kesään mennessä, hallituksen ei tarvitsisi ottaa kantaa kuntakarttaan ennen kuntavaaleja. 

Finansministeriet har för sin del publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Uppskov av kommunalvalet har inte övervägts".


Idag har spårmaskinen dragit upp eller preparerat skidspåret från Husö gård vidare till "badplatsen" och "sercicebryggan". (Se Sports Tracker.)  Eftersom isarna ännu är dåliga har spåret dragits upp längs den nya "räddningsvägen". Jag hitattade även en ny karta över friluftsområdet. (Se "Friluftsstråk. Den 29 december 2011".) Fastän det nu finns kartor och skyltar som visar var skidspåret går och var ridvägarna går hade skidspåret förstörts av hästar. Det har jag inte varit med om på Husö förut.

Berghäll och Östersundom. Den 6 februari 2012

Nät det gäller presidentvalet representerade röstningsområdena 11F Berghäll D och 55A Östersundom Helsingfors ytterligheter. I Berghäll D i stadens bögvänligaste stadsdel fick Pekka Haavisto hela 75,8 % av rösterna, medan Sauli Niinistö fick 72,1 i Östersundom. Totalt fick Niinistö endast 50,2 % av rösterna i Helsingfors. Redan i första omgången fick Haavisto 59,4 % av rösterna i Berghäll, medan han fick endast 21,0 % mot 57,3 % för Niinistö i Östersundom. Där det finns mycket enrummare i Berghäll domineras Östersundom helt av egnahemshus. Där Bergäll representerar singlar och ogifta representerar Östersundom familjer. Jämfört med Berghäll står Östersundom även för traditionella högervärden. Där till representerar Östersundom landsbygd i förhållande till det urbana Berghäll.

http://www.vaalikone.fi/presidentti2012/tulos/vaali2/01/091/091055A/

En lite pikant detalj är att röstningsområdet 55A faktiskt heter Itäsalmi på finska. Till röstningsområdet 55A hör endast de delar av stordistriktet Östersudom som inkorporerades från Sibbo. Den så kallade Västerkullakilen, som tidigare hörde till Vanda, har istället anslutits till röstningsområdet 54G, som från förut består av en del av Nordsjö.

I mitt inlägg "Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010" har jag noterat att gränsen för röstningsområdet 54G går längs Österledens gamla sträckning, där kommungränsen går enligt inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut. Det 10 hektar stora området mellan Österledens nya och gamla sträckning hör överhuvudtaget inte till något valdistrikt. Med artikeln "Helsingin äänikuninkuudesta tiukka kisa – näin äänet jakautuivat" publicerade Helsingin Sanomat en karta över valdistrikten, där gränsen för röstningsområdet helt korrekt dragits längs vägens gamla sträckning.

Grädden. Den 5 februari 2012

HS 3.2 2012 s A 5

I mitt inlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" berättar jag om finansministeriets  utredning "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024", där det ges en dyster prognos för Helsingfors framtida ekonomi. I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel eller "nyhetsanalys" med rubriken "Länsi kuorii Uudenmaan kerman", som tydligen är ett svar på utredningen. I artikeln kan man läsa följande:

Helsinki menettää muuttovirroissa vuosittain miljoonia euroja.

Helsinkiin muuttaa paljon pienituloisia tai työmarkkinoiden ulkopuolella olevia: opiskelijoita, nuoria ja maahanmuuttajia. Samalla ovenavauksella poistuu keskituloisia perheitä - niitä hyviä veronmaksajia.

Sama ilmiö kilisyttää kehyskuntien kassaan verotuloja miljoonia euroja.

Tätä kehitystä helsinkiläiset kutsuvat kermankuorinnaksi. Kehyskuntien mielestä se on tervettä kilpailua.

Mutta kermakaan ei jakaudu tasaisesti. Kehyskuntien välillä on tapahtumassa eriytymistä, osoittavat tilastot.

Espoon kohdalla kulkee haamuraja, jonka länsipuolelle hakeutuvat eniten tienaavat asukkaat.

Kauniainen, Kirkkonummi ja Siuntio kuorivat hienoimman kerman, jos vertaillaan tulomuuttajien vuosiansioita. Myös Sipoo noukkii hyvätuloisia.

Nämä kunnat vaurastuvat, koska niillä on maata, minne kaavoittaa pientaloalueita. Omakotiasujat ovat parasta kermaa.

Medan de som flyttar till Sibbo i medeltal har en årsinkomst som är nästan 2 000 euro större än de som flyttar från kommunen, har de som flyttar till Helsingfors i medeltal en årsinkomst som är 3 766 euro mindre än de som flyttar ifrån kommunen. Sibbo har ändå inte hittills varit en allvarlig konkurrent till Helsingfors. Problemet är istället gräddskummarna i väst. Redan inför den förra kommunreformen KSSR ville man i Helsingfors rätta till problemen genom en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Några tvångssammanslagningar av hela kommuner kunde Centern dock inte gå med på. Istället erbjöd kommunminister (och bostadsminister) Hannes Manninen sydvästra Sibbo år Helsingfors med motiveringen att "vanliga Helsingforsbor skall ha rätt att bo i egnahemshus utan att byta kommun". Sibbos planer på att själv bygga ut Östersundom gjorde inkorporeringen extra viktigt för Helsingfors. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var dock de raka motsatta til de verkliga motiven.

Förslag på onsdag. Den 4 februari 2012

Hbl 4.2 2012 s 8

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommitté träter om Östersundom". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommiténs förslag för planeringen av Östersundomområdet borde offentliggöras på onsdag och att de finns fem alternativ. Jag har behandlat de fem alternativen, av vilka endast skuggplanen hittills har offentliggjorts, i mina inlägg "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011"
och "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

HS 4.2 2012 s A 8

Just på onsdag skall även finansministeriets eller tjänstemannagruppens förslag till ny kommunstruktur läggas fram. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Esitys: Kuntien määrä voisi pudota jopa 65:een".

Regeringens förlängda arm. Den 3 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" noterar jag att flera komuner tagit beslutet att inte betala medlemsavgiften till kommunförbundet. Kommunsyrelsen i Korsholm hade på föredragningslistan för sitt möte på måndagen ett ärende med rubriken "Medlemsavgiften till Finlands Kommunförbund". I tisdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ännu inget beslut om medlemsavgiften till kommunförbundet i Korsholm". Den 20 januari publicerade Yle en notis med rubriken "Kommunerna protesterar mot sitt förbund". Monica Sirén-Aura, som är viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, säger här att den planerade protesten är barnslig, men på ett ljudklipp som publicerats tillsammans med notisen påpekar hon att kommunförbundet är något av riksdagens förlängda arm, då kommunförbundets styrelse består av riksdagsmän.

Igår valde kommunförbundets styrelse Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen till kommunförbundets vice verkställande direktör. (Hatainen ersätter Kari Nenonen, som i sin tur ersätter Jukka Peltomäki som stadsdirektör i Vanda.) Valet av Haatainen manifesterar ytterligare Helsingfors maktposition i kommunförbundet. När det gäller agerandet i fallet Sibbo gäller min kritik dock inte i första hand att kommunförbundet agerade för Helsingfors intressen på Sibbos bekostnad. Min kritik gäller istället att kommunförubundet gick regeringens ärenden. Det var uttryckligen i regeringens intresse att man snabbt fick en lösning på "Sibbofrågan", så att regeringen och strukturgruppen kunde komma överens om Paras-ramlagen. Strukturgruppen eller den parlamentariska gruppen som beredde och förhandlade om kommunreformen KSSR var praktiskt taget identisk med kommunförbundets styrelse.

Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012

http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/01_julkaisut/08_muut_julkaisut/20120131Kuntie/Kuntatalous_31012012_NETTI.pdf

Igår var det igen dags för en mängd nyheter i anslutning till kommunreformen. Finansministeriet publicerade en utredning med rubriken "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024". I rapporten skildras dystra utsikter för Helsingfors i förhållande till kranskommunerna. Utsikterna är i sig ingen nyhet, men i samband med den förra kommunreformen KSSR och Sibbofrågan gav man en fullständigt förvrängd bild av stadens utmaningar och problem. Förutom en nyhet med rubriken "VM: Kunnat pahoissa vaikeuksissa 2020-luvulla" i anslutning till den ovannämnda utredningen publicerade Yle igår även nyheter med rubrikerna "Keskusta haluaa stopin 'kuntakohellukselle'", "Keskusta väläyttää välikysymystä kunnista" och "Kuntauudistusta viedään vauhdilla eteenpäin".

Gårdagens intressantaste nyhet hittar man i Suomenmaa. I nyhetsartikeln "Kapinakunnat syyttävät Kuntaliittoa hallituksen myötäilemisestä" kan man läsa följande:

Kuntaliiton toimintaan tyytymättömät kunnat ovat edenneet kapinassaan sanoista tekoihin.

Ainakin Asikkala, Janakkala, Juva, Rusko ja Sulkava ovat päättäneet lopettaa toistaiseksi Kuntaliiton jäsenmaksun maksamisen. Orimattila ja Sysmä aikovat puolestaan jäädyttää osan maksuistaan.

Kapinakuntien edustajien mukaan Kuntaliitto suhtautuu hallituksen valmistelemaan kuntauudistukseen liian myötämielisesti. Juvan kunnanjohtajan Heikki Laukkasen mielestä liitto ei ole pitänyt pienten kuntien puolta, vaan ajaa pelkästään keskuskaupunkien etuja.

Bl.a. Iltalehti publicerade den 13 januari FNB:s notis med rubriken "Useat kunnat pohtivat Kuntaliiton jäsenmaksun jäädyttämistä". MTV3 publicerade den 16 januari en nyhet med rubriken "Ensimmäiset kunnat päättivät jättää Kuntaliiton jäsenmaksuja maksamatta".

Kommunförbundet driver inte bara de stora städernas intressen på de mindre kommunernas bekostnad. Komminförbundet går även regeringens eller regeringarnas ärenden. Jag har på denna blogg redogjort för hur kommunförbundet inofficiellt genom mygel stödde regeringarna Vanhanen I och Vanhanen II att förverkliga en olaglig inkorporering av sydvästra Sibbo. I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag skrivit om Sibbo kommuns och Helsingfors stads "nytta" av att vara medlemmar i kommunförbundet.

Svarta backen och Östersundom. Den 1 februari 2012

I mina inlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012" och "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012" har jag behandlar behandlat beslutet eller planerna att riva kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Igår publicerade den före detta Hbl-journalisten Bjarne Nitovuori ett blogginlägg med rubriken "Guggenheim och Nordsjökraftverket". Nitovuori inleder sitt inlägg med att säga att "Härmed ansluter jag mig till dem som förvånar sig över att ett beslut som kostar nästan tio gånger så mycket som Guggenheim kan drivas igenom så utan offentlig debatt." Även i övrigt är Nitovuori på samma linje som Yrjö Hakanen. Nitovuori noterar även det "nya argumentet mot projektet":

Under det gångna året har ett nytt argument mot projektet framkommit. Det ligger nära Natura-områden (Svarta Backen och Östersundom) och enligt Nylands Ely-central försvagar projektet naturvärdena på ett betydande sätt. För ett sådant projekt får tillstånd inte ges utan statsrådets dispens och det förutsätter att projektet är av viktigt allmänt intresse och att man söker kompenserande områden samt att även EU-kommissionens medgivande inhämtas. Något sådant förfarande har ännu inte tillämpats i Finland.

Natura-området heter officiellt Lunden på Svarta backen och fågelvattnen i Östersundom, på finska Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. Det 355 hektar stora området besår av fyra delar har koden FI0100065. I många sammanhang anges koden felaktigt som F10100065, så även i flera citat på denna blogg.

Igår skidade jag för första gången denna vinter från Svarta backen ända fram till Husö gård. Ännu på måndagen slutade det preparerade spåret vid Husövägen, men igår hade spårmaskinen fortsatt en liten bit på andra sidan vägen. Ända fram till Husö gård hade spårmaskinen åndå inte dragit upp spår, eftersom det på åkern som är under havsnivå (se "Holland. Den 12 mars 2011" och "Olympiska spelen i Östersundom. Den 7 april 2011") finns det fortfarande vatten under snötäcket.Kanske kommer vattnet att frysa nu när det blir kallt.

Större kommun. Den 31 januari 2012

Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.

Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och  "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

Bbl 31.1 2012 s 9

I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.

Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.

Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012

http://www.kuntalehti.fi/Pdfarkisto/KL-1116.pdf

I mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" noterar jag att Kuntalehti publicerat en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Kuntalehti 16 2011, där artikeln publicerats, finns nu i pdf-format på Ingternet. Föga överraskande nämns inte fallet Sibbo i artikeln, fastän lösningen på "Sibbofrågan" har haft en avgörande betydelse på kommunreformen KSSR. Artikeln handlar i själva verket om både den gamla och den nya kommunreformen, samt om övergången från förre till den senare. Här noteras även Jan Vapavuoris roll. Frågan är i vilken mån Vapaavuoris krav representerar Samlingspartiets intressen och linje. Åtminstone i samband med KSSR drev han närmast Helsingfors intressen.

Om det är Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors som driver på kommunreformen, så saknar det inte relevans att Vapaavuori sett en regionförvaltning som ett alternativ till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Även i samband med den nya kommunreformen skall Helsingfors naturligtvis ha sitt. Denna gång kan kommunministern knappast erbjuda en bit av Sibbo utan att motiven är allt för uppenbara. En regionförvaltning eller "metropolförvaltning" skulle därför betyda att nuvarande Helsingforspolitiker via regionförvaltningen skulle få mycket stor makt över metropolområdet. För Sibbos delär den stora frågan om metropolförvaltningen endast skulle gälla huvudstadsregionens fyra städer eller även Helsingforsregonens kranskommuner. Under Hannes Manninens tid som kommunminister föreslog Jussi-Pekka Alanen en mellanstegsförvaltning som förutom helsingforsregionens fyra städer även skulle innefatta Kyrslätt och Sibbo. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Bbl 27.1 2012 s 7

Christel Liljeström har låtit förstå att det inte är någon idé att slå vakt om Sibbos självständighet, ifall kommunen tvingas med i en metropolförvaltning. (Ett alternativ är här en splittring av kommunen, där en del av Sibbo kunde anslutas till Borgå.) Lljeström ser dock frågan ur en beslutfattares perspektiv. För den enskilda kommuninvånaren är den lokala identiteten och servicen viktigare än politisk makt. De facto har Sibbo redan i nuläge avstått från kommunens planeringsmonopol. Liljeström har skrivit om metropolförvaltning i blogginlägget "Metropolens olika skepnader" från den 13 februari 2011.

Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on? 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Vantaa-Sipoo. Den 27 januari 2012

HS 26.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Liuta selvitysmiehiä kuntiin". Rubriken på paradsidan lyder "Hallittus sysää kuntauudistuksen kymmenille selvitysmiehille". Helsingin Sanomat skriver att "Hallitus ei esittele helmikuussa omaa ehdotustaan Suomen uudeksi kuntarakenteeksi, vaan aikoo nimittää kymmeniä selvitysmiehiä jatkamaan suuren kuntauudistuksen valmistelua." Påståendet dementerades från flera håll igår. Däremot förnekades inte att man efter att regeringen i februari presenterat sitt förslag tillsätter en stor mängd utredningsmän.

Helsingin Uutiset skriver i artikeln "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille" från den 4 januari att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." (Se "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012".) Enligt Helsingin Sanomats uppgifter kommer det för hela landet att tillsättas mellan 20 och 70 utredningsmän. Helsingin Sanomats tolkning av tillsättandet av utredningsmän är att kommunreformen försenas med upp till ett år, men kommunminister Henna Virkkunen (c) dementerade igår att reformen försenas.

Om det tillsätts kommunindelningsutredare, som föreslår sammanslagningar, kunde kommuner i princip sammanslås frivilligt utan några lagändringar och utan att riksdagen behöver godkänna sammanslagningarna. Utnämningen av utredningsmän kunde innebära att beredningen av reformen kan fortsätta - kanske över kommunalvalet - utan att regeringen behöver avslöja med vilka medel sammanslagningarna skall ske.

Då kommunminister Hannes Manninen utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare i samband med Sibbofrågan försvarades utnämningen bl.a. med att det finns brist på utredningsmän. Varifrån finansministeriet plötsligt skall hitta ett tiotal kompetenta utredningsmän är en intressant fråga.

HS 26.1 2012 s A 4

Utöver nyheten om utredningsmän berättade Helsingin Sanomat igår att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (sdp) föreslår ett alternativ til kommunreformen. Alternativet skulle vara regionala hälsovårdsdistrikt med ett befolkningsunderlag på 250 000-300 000 invånare. Helsingin Sanomat kommer med ett eget inte speciellt logiskt förslag till distriktsindelning, enligt vilket Vanda och Sibbo tillsammans kunde utgöra ett distrikt

HS 26.1 2012 s A 10

I dag har Helsingin Sanomat publicerat artiklar med rubrikerna "Hallitus sitoutuu kuntauudistukseen" och "Kuntatyöryhmä sulkee suunsa yksityiskohdista".

HS 27.1 2012 s A 10

HS 27.1 2012 s A 10

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Bra fakta behövs inför kommunvalet", där det noteras att en folkomröstning kan köra äver kommunfullmäktiges beslut.

Bbl 27.1 2012 s 7

Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Liuta selvitysmiehiä kuntiin" i gårdagens tidning följande:

Selvitystyön tulokset on tarkoitus käsitellä kunnanvaltuustoissa. Jos valtuusto tyrmää selvityshenkilön ehdotukset, asia palautuu valtioneuvostolle.

Valtioneuvosto voi sitten päättää, järjestetäänkö kunnan tulevaisuudesta kansanäänestys.

Jos asukkaat kannattaisivat kuntaliitosta, kansanäänestyksen tulos kaataisi kunnanvaltuuston kielteisen ratkaisun.

Jag har behandlat den ovanbeskrivna möjliga processen i mina inlägg "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011" och "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012". Det kan påpekas att Helsingforspolitikerna tidigare uttrycklihgen önskat att ministeriet utnämner en kommunindelningsutredare för huvudstadsregionen.

Förköpsrätt. Den 26 januari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.

Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse  matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.