Pakko. Den 14 april 2012



I onsdags förde riksdagen remissdebatt om regeringens förslag till kommunstrukturlag (kommunindelningslag). Debatten inleddes med gruppanföranden. Tapani Mäkinen hävdade i Samlingspartiets gruppanförande att "Suurin osa väestöstä on siis hallituksen kanssa samaa mieltä: kuntauudistus tarvitaan ja niiden pohjaksi on tärkeä tehdä hyvät selvitykset." Slutsatsen bygger på finansministeriet beräkningar, enligt vilka hälften av finländarna bor i kommuner som i sina utlåtanden till finansministeriet stöder tvångsutredningar, fastän bara en en femtedel av kommunerna stöder förslaget att tvinga kommunerna att utreda kommunsammanslagningar.

Osmo Soininvaara, som höll gruppanförandet för De gröna, sade i sitt anförande angående bakgrunden till kommunreformen: "Tärkeimmäksi syyksi katsottiin kaupunkiseutujen kuntien haaskaava kilpailu varakkaista asukkaista ja voittoa tuottavista yrityksistä." När det gäller Helsingfors möjligheter att via kommunreformen förbättra sina förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare ser det inte ljust ut. En återstående möjlighet är att Helsinhgfors igen får en bit av Sibbos kust, för att kunna konkurrera med Esbo.

Centerns gruppanförande hölls av Tapani Tölli, som talade en hel del om tvångssammanslagningar och det komunala självstyret, fastän förslaget till ändring i kommunindelningslagen inte märkbart medför så mycket större befogenheter för statsrådet att göra tvångssammanslagningar. Tölli fick av Mikaela Nylander hård kritik för Centerns inkonsekvens. Nylander sade bl.a. följande:

Mielestäni on melkein sietämätöntä kuunnella, miten keskusta tänä päivänä käsittelee kunnallista itsemääräämisoikeutta ja käsitettä "pakko". Miksi tämä ei ollut tärkeätä enemmistölle keskustavetoisessa hallituksessa Sipoon tapauksessa? Kun muistaa keskustan argumentit - ja minä puhun nimenomaan argumenteista, joita käytettiin Sipoon tapauksessa - ja kun kuuntelee keskustaa tänä päivänä, ei voi millään uskoa, että on kyse samasta puolueesta. Ei todellakaan. Kunnia edustaja Pekkariselle, joka äänesti silloin toisin.

Mauri Pekkarinen replikerade att han inte bara röstade annorlunda än majoriteten, utan även i egenskap av föredragande minister föreslog annorlunda. I själva verket var det Jyrki Katainen som lade fram beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag till tvångssammanslagning. Det var Mari Kiviniemi som vid onsdagens plenum fick försvara Centern mot Nylanders kritik. Argumenteringen var den samma som Kiviniemi kom med under sin tid som kommunminiser:



Silloin, kun tuo Sipoo-päätös tehtiin, samalla tavalla kuin nyt laki oli sellainen, että osakuntaliitokset ovat mahdollisia. Niitä on tehty aikaisempinakin vuosina, tehty myös edellisellä vaalikaudella muiden kuntien osalta.

I en andra replik gav Kiviniemi faktiskt även ett konkret exempel på en annan kommundelssammanslagning:


Kuten tuossa äsken totesin, niin lain mukaan tällaiset osakuntaliitokset myös pakolla ovat mahdollisia. Niitä tehtiin edellisellä vaalikaudella myös muita ja ainakin sitä edellisellä vaalikaudella myös Seinäjoen, Ilmajoen ja Peräseinäjoen osalta, eli tässä tapauksessa viime vaalikaudella toimittiin aivan samalla tavalla, ja kyse oli, niin kuin vielä kerran sanoin, osakuntaliitoksista.
 
Under föregående valperiod gjordes det faktiskt en delsammanslagning under tvång för att Kalvola skulle kunna gå samman med Tavastehus. (Se t.ex. "Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009".) Här överskred det tvångsanslutna området dock inte gränsvärdena 10 % av landytan eller 5 % av invånarantalet, då det på det överförda området endast bodde 32 personer. Exemplet som berör Ilmajoki, Peräseinäjoki och Seinäjoki upprepade Kiviniemi ännu i en tredje replik:


Sanon nyt kolmannen kerran tämän saman asian: Lain mukaan toimittiin siinä samalla tavalla kuin toimittiin silloin, kun osa Ilmajokea liitettiin Seinäjokeen, kun Seinäjoki ja Peräseinäjoki liitettiin. Linja on ollut täysin johdonmukainen.

Riktigt så konsekvent var Centerns linje dock inte. Inte heller då det gäller kommundelssammanslagningen mellan Ilmajoki och Peräseinäjoki, som behövdes för att Seinäjoki och Peräseinäjoki skulle få en gemensam gräns, överskreds gränsvärdena på 10 % respektive 5 %, vilket hade krävt "särskilt vägande skäl" för en sammanslagning. Här är en väsentlig principiell skillnad jämfört med inkorporeringen av Östersundom. Där till togs initiativet till kommundelssammanslagningen av invånarna i området som överfördes från Ilmajoki till Peräseinäjoki. Exemplet som Kiviniemi nämnde två gånger var inte alls något exempel på tvångssammanslagning!

Även Stefan Wallin noterade Centerns linjelöshet:



Äskeiseen pieneen debattiin liittyen: Ei ole pakko käyttää niitä menetelmiä, mitä laki sallii, jos on ideologisesti, aatteellisesti sitä mieltä, että kunnallinen itsemääräämisoikeus on pyhä ja että pakkokeinoja ei saa käyttää. Jos niitä käyttää valikoidusti, niin kuin tehtiin tässä Sipoon tapauksessa, ja nyt yhtäkkiä ollaan pakkoa vastaan, niin eihän siinä mitään linjaa ole.

Nylanders och Wallins kritik av Centerns brist på konsekvens är delvis oberättigad. Centerns argument gällande Sibbofrågan motsvarade inte alls Centerns linje. Av centerns rikspolitiker är det egentligen bara Kiviniemi, Hannas Manninen och Matti Vanhanen som talade för en inkorporering av sydvästra Sibbo. De gjorde det inte för att de tyckte att det var en bra idé i sig, utan för att de var pressade att se till att inkorporeringen förverkligades, så som Manninen och Vanhanen hade lovat i samband med förhandlingarna om den förra kommunreformen KSSR (Paras). Det gällde att förverkliga en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner, vilket man trodde att Samlingspartiet och SDP ville ha.

Under de föregående regeringarna var de centrala centerministerarna inte bara tvungna att driva igenom inkorporeringen av Östersundom. I samband med Paras-reformen var Cenetrn även piskad att visa att kommunsammanslagningar kan fås till stånd utan tvång (frånsett delsammanslagningar): Varje (frivillig) sammanslagning var därför på sätt och vis en framgång för Centern. Stödet av sammanslagningar visar sig nu ha varit förgäves, då Paras-reformen övergetts och regeringens förslag till ny kommunindelningslag i sig trots allt just inte erbjuder nya möjligheter till tvångssammanslagningar. Istället har Centern nu svårt att kritisera den nya kommunreformen utan att kritiken vänder sig mot Centern själv.


Kommunstrukturlagen erbjuder direkt möjlighet till tvångssammanslagningar endast då "ändringen behövs för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna i den kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning". Med den nuvarande regeringens linje kan antalet kommuner som "befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning" öka avsevärt, men regeringen torde även planera andra medel för att tvinga samman kommuner. Dörändrngar i stadsandelar och SOTE-refomen med anvarskommuner innebär endast indirekt tvång, men en särskild lag för metropolområdet kan inbegripa direkt tvång. Dessutom kan regeringen bereda förslag till särskilda lagar om sammanslagningar av enskilda kommuner mot de berörda kommunernas vila.


Suur-Espoo. Den 7 april 2013


I onsdags chattade kommunminister Henna Virkkunen om kommunlagen och  kommunreformen på webbplatsen Dinasikt.fi  (Otakanta.fi). För samma dag hade stadsdirektör Jussi Pajunen via ett "evenemang" på Facebook med rubriken "Keski-Uusimaan kaupunki ja Suur-Espoo? - Facebook-keskustelu kuntauudistuksesta ja Helsingin seudun tulevaisuudesta" annonserat att han på Fasebook diskuterar om kommunreformen och Helsingforsregionens framtid. En del som önskade ta del av diskussionen sökte den på evenemanget, men Pajunen skrev själv uppdateringar endast på sin egentliga Facebooksida. (Se Yles nyhet "Få chattade med stadsdirektören".)


Det blev inte många kommentarer om kommunreformen på Pajunens Facebooksida, men det kan noteras att stadsdirektören i en kommentar själv skrev följande:

Minusta on hyvä, että Keski-Uusimaan kunnat ovat lähteneet liikkeelle kuntien yhdistämiseksi. Sen sijaan toivon, että Helsinki voisi liittyä Vihdin, Kirkkonummen, Kauniaisten ja Espoon kanssa yhteiseen selvitykseen. Vantaakin olisi tervetullut.

Genast efter att Kuuma-kommunerna föregående vecka offentliggjorde sitt förslag till utredningsområde bestående av alla Kuuma-kommuner välkomnade Pajunen Kuuma-kommunernas initiativ. (Se "Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013".)  Då löd rubriken på Helsingin Sanomats webbplats "Pajunen: Suur-Helsinki looginen jatko Keski-Uudenmaan jättikunnalle" och följande dag i tidningen "Suurkunta-idea saa laajaa kannatusta". Kuuma-kommunernas förslag till utredningsområde skiljer sig i själva verket endast på en punkt från metropolutredningsgruppens "Alternativ 1", som Samlingspartiet, Helsingfors och Pajunen skulle föredra framom förslaget om en stark metropolförvaltning och fyra stora städer i Helsingforsregionen. Skillnaden är att Sibbo enligt Kuuma-kommunernas förslag hör till vad Pajunen kallar "pohjoinen kaupunki", medan Sibbo enligt metropolutredningsgruppens förslag skulle höra till "eteläinen kaupunki" eller "eteläinen suurkunta". Intressant nog föreslog Pajunen inte under Facebook-diskussionen att Sibbo eller södra Sibbo skulle höra till den "södra staden", fastän finansministeriet erbjuder Sibbo åt Helsingfors. Det gjorde Pajunen inte heller i Helsingin Sanomat den 27 mars, där det noteras att "Yh­teis­työ­tä kar­toit­ta­vien Es­poon, Kirk­ko­num­men, Kau­niais­ten ja Vih­din rin­nal­le sel­vi­tys­työ­hön Pa­ju­nen tar­joaa Hel­sin­kiä ja Van­taa­ta."


HS 27.3 2013 s A 10


Benämningen Suur-Espoo bygger delvis på att Kuuma-kommunerna även föreslog att Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis - men inte Helsingfors eller Vanda - skulle bilda ett utredningsområde. Pajunen föreslår nu att Helsingfors och eventuellt även Vanda skulle ansluta sig till detta utredningsområde. Naturligtvis tänker sig Pajunen även att Suur-Espoo låter mera lockande för Esbo än Suur-Helsinki.

En stad av modell Suur-Espoo dit även Helsingfors och Vanda skulle höra innebär att huvudstaden utvecklas i västlig riktning. Detta är i sig inget strukturellt problem för "Finlands enda metropol". Det är endast med tanke på att en sammanslagning av Helsingfors och Esbo knappast blir av som Helsingfors vill kunna expandera österut.

Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013



I tisdags meddelade Kuuma-kommunerna att man föreslår att kommunerna tillsammans utreder en sammanslagning av Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby. Att initiativet är riktat mot förlagen till kommunsammanslagningar i förhandsutredningen om metropolområdet är uppenbart. Fastän man i Sibbo inte är intresserad av en sammanslagning av Sibbo med de övriga Kuuma-kommunerna, är även Sibbo piskat att hitta partners för utredningar. Enligt förslaget till "kommunstrukturlag" eller ny kommunindelningslag skall kommunerna "före den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner" och "göra en sammanslagningsutredning ... före den 1 april 2014". Härav tolkar kommunerna att de är skyldiga att utreda, men i princip kan staten inte uppmana kommunerna att utreda innan lagen trätt i kraft. Lagförslaget skall överlämnas till regeringen den 4 april. Om och när kommunstrukturlagen träder i kraft är ännu öppet.




Av kommunerna som ingick i förhandsutredningen över metropolområdet har finansministeriet dessutom begärt ett utlåtande före den 22 maj. I begäran av utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Ifall kommunen inte anser det möjligt att delta i den fortsatta beredningen av de föreslagna modellerna (1-3), bes kommunen
• motivera sin uppfattning, samt
• ange med vilka kommuner en kommunindelningsutredning kunde genomföras, 

Det handlar alltså bara om en begäran om utlåtande, men i kommunerna uppfattar man ändå påbudet som förpliktigade. Man kan verkligen fråga sig om inte finansministeriet här kränker kommunernas grundlagsenliga självstyre, vilket föreningen För Sibbo hävdar i ett pressmeddelande från den 28 mars.

Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen hann i Helsingin Sanomat redan välkomna Kuuma-kommunernas förslag, men följande dag sade Helsingfors stadstyrelseordförande Tatu Rauhamäki (saml) i Yle Nyheter (se "Rauhamäki: 'Södra Sibbo kunde höra till Helsingfors'") att "Det naturliga skulle vara att södra Sibbo hör till Helsingfors med tanke på den planerade östmetron och att hela metrobanan skulle finnas i samma stad".


HS 28.3 2013 s A 18


Samma dag kom Osmo Soininvaara i Helsingin Sanomat med ett liknande uttalande. Soininvaara säger bl.a. att "Jos Si­poo yh­dis­tyy ra­dan­var­ren kun­tien kans­sa, sen suun­nit­te­le­ma 70 000 asuk­kaan Sib­bes­bor­gin alue jää kun­nan lai­dal­le ja han­ke lo­pe­te­taan he­ti."


Vantaan Sanomat publicerade på onsdag eftermiddag en artikel med rubriken "Vantaan johtajat epäilevät Keski-Uudenmaan liitosta", där man kan läsa följande:

– Vantaan rooli tässä mallissa on selvitettävä. Vaihtoehtoja on useita, joissa kaikissa myös osakuntaliitokset ovat mahdollisia, erityisesti Aviapoliksen lentokenttäalueen yhtenäistämiseksi, Mäkinen sanoo.
Hänen mukaansa jatko riippuu paljon myös Helsingistä, joka on tähän saakka liputtanut vain koko pääkaupunkiseudun yhteenliittämistä.
– On selvää, että Helsingin kannanotot vaikuttavat tuleviin selvityksiin, ja siihen miten esimerkiksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhdistämismahdollisuutta punnitaan, Mäkinen arvioi.

Helsingfors har länge hållit låg profil när det gäller anspråken på Sibbo, medan finansministeriet försökt erbjuda Sibbo eller delar av Sibbo åt Helsingfors. Helsingfors har fortsatt att kräva en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, alltså Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, fastän man är medveten om att sammanslagningen inte kommer att lyckas heller i samband med den aktuella kommunreformen. Vad kommunministern torde erbjuda i kompensation är igen en del av Sibbo. I något skede kommer Helsingfors öppet att börja driva en sammanslagning av södra Sibbo och sydöstra Vanda med Helsingfors. I gengäld kommer Vanda denna gång inte att erbjudas Nedre Dickursby, utan istället södra Tusby invid Helsingfors-Vanda flygplats. Ett alternativ är att Vanda tillsammans med Helsingfors och Sibbo bildar ett utredningsområde, vilket var ett av metropolutredningsgruppens ursprungliga förslag.

Om Helsingfors blir utan sin andel kan det gå illa för så väl Jyrki Katainen som för Henna Virkkunen. För säkerhets skull bekräftar Rauhamäki nu alltså att Helsingfors är intresserat av södra Sibbo, som Helsingfors redan planerar tillsammans med Sibbo. Eftersom Helsingfors måste kunna konkurrera med Esbo om goda skattebetalare behöver Helsingfors attraktiva småhusområden i södra Sibbo. Utan Sibbo kan det i värsta fall gå så illa att låginkomstagarna tar över i Helsingfors och Samlingspartiet förlorar sin position som största parti i huvudstaden, Finlands enda metropol.



SOTE. Den 24 mars 2013


- Jostain syystä, jota emme tiedä, kolme isäntäkuntaa ja SOTE-alue on tämän suosituksen mukainen.

Då förhandsutredningen om metropolområdet presenterades den 5 mars motiverade metropolförhandsutredningens projektchef Jarmo Asikainen den föreslagna kommunindelningen med att den stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsområden, enligt den information som läckt ut till medierna. (Se video, 19:38.) Vad denna överensstämmelse berodde på kunde han dock inte säga. Då expertgruppen som utvärderat social- och hälsovårdsreformen i tisdags presenterade sina förslag till social- och hälsovårdsdsområden medgav man att förslaget för "metropolområdets" del tagits från förslaget till kommunindelning.



Förslaget till social- och hälsovårdsområden bygger alltså direkt på förslaget till kommunindelning, åtminstone  för "metropolområdets" del. Där Sibbo enligt metropolutredningen ensam skulle sammanslås med Helsingfors skulle Helsingfors enligt förslaget till social- och hälsovårdsområden vara ansvarskommun i ett område som skulle bestå av endast Sibbo och Helsingfors. Det är väl klart att SOTE-reformen inte bara stöder kommunreformen, utan är tänkt att fungera som ett redskap för kommunreformen.


Expertgruppens förslag till social- och hälsovårdsområden.

Enligt expetgruppens rapport, som publicerades på tisdagen, skulle ett social- och hälsovårdsområde ha minst  50 000 invånare. Genast efter presskonferensen i tisdags meddelade omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson att frågan om gränsen på 50 000 invånare ännu var öppen. I torsdags blev det klart att regeringen ämnar tillåta kommuner med ett invånarantal på mellan 20 000 och 50 000 att ordna vissa delar av vården själva. Det betyder att det finns starka skäl för kommuner på under 20 000 invånare att gå samman för att uppnå gränsen. En kommun på mindre än 20 000 invånare förlorar helt beslutanderätten om social- och hälsovården, som utgör en stor del av kommunens budget.

Även om statsmakten inte direkt tvingar kommuner att gå samman, kan staten tvinga kommuner att höra till bestämda social- och hälsovårdsområden. De kommuner som frivilligt går samman kan ändå påverka till vilket social- och hälsovårdsområde kommunen hör. Frågan är om t.ex. Sibbo kan välja att höra till samma område som Borgå med Borgå som ansvarskommun utan att gå samman med Borgå.

Sibbo kommer ändå knappast att gå samman med Borgå. Dels skulle en sammanslagning med Borgå inte stödas av andra partier än Sfp, dels hör Sibbo men inte Borgå till "metropolområdet". För att det skall bli någonting av kommunreformen måste även Helsingfors få sitt. Finansministeriet kommer knappast att driva på en sammanslagning av Sibbo och Borgå, men däremot är det inte uteslutet att finansministeriet tar till direkt tvång för att förverkliga kommunsammanslagningar i "metropolområdet". I Sibbo kunde man ändå verka för att få ingå i ett social- och hälsovårdsområde med Borgå för att värja sig mot alternativet Helsingfors.

En öppen fråga är även om Sibbo aktuella invånartal räcker för att kommunen skall få ordna en del av social- och hälsovården själv. Utan förlusten av Östersundom skulle Sibbo idag ha över 20 000 invånare. Nu  fattas det kring tusen invånare.


Natura-utredning. Den 17 mars 2013


Den 20 februari lämnade Pertti Salolainen i riksdagen ett skriftligt spörsmål angående den planerade jordlagringsplatsen mellan Landbo och Hältingträsk: Den egentliga frågan lyder "På vilket sätt tänker regeringen arbeta för att naturen kring Hältingträsk ska skyddas i framtida markanvändningslösningar?" I sitt svar daterat den 8 mars svarar bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru följande:

I Östersundomområdet gäller den landskapsplan som utarbetats för det som tidigare var landskapet Östra Nyland och som styr de general- och detaljplaner som utarbetas för området. Landskapsplanen för Nyland håller på att revideras. Samtidigt är Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma generalplan för Östersundom anhängig. Miljöministeriet kommer vid fastställandet av de ovan nämnda planerna att bedöma deras lagenlighet.

Dess värre lär den gamla landskapsplanen gälla ett tag till. Nylands landskapsstyrelse samlas till ett extra möte den 20 mars för att behandla ett förslag om att lösgöra Östersundom och en del av södra Sibbo från etapplandskapsplanen. Förslaget att lämna bort Östersundom ingår inte i den preliminära föredragningslistan för landskapsfulmäktiges möte samma dag, så förslaget till ändring kommer i sista stund. Området som inte skulle ingå i landskapsplanen är ungefär det samma som området som Helsingfors i juni 2006 föreslog att skulle anslutas till huvudstaden.




Som motivering att lämna bort Östersundom från landskapsplanen anges följande:

Koska yhteisen yleiskaavan laadinnan aikataulu on pitkittynyt ja alueen tuleva maankäyttö on edelleen ratkaisematta, maakuntakaavaratkaisu jätetään tältä osin hyväksymättä ja asia palautetaan jatkovalmisteluun. Tällöin myöskään Ely-keskuksen lausuntoa alueen Natura-arvioinnista ei tässä vaiheessa tarvita.

Ely-centralens utlåtande lär ännu vänta på sig, men tidigare i veckan publicerades utredningen "Östersundomin yleiskaavaluonnoksen natura-arviointi". Här har man kommit till följande slutsats:


Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet Natura-alueen osalta Östersundomin yhteisen yleiskaavan vaikutukset ilman lieventämistoimia heikentävät merkittävästi alueen eheyttä ja sen merkitystä Natura-alueverkostossa. Vaikka kaikki luvun 9.2.5 lieventämistoimet toteutetaan, ovat kaavan vaikutukset luonnontieteellisin perustein arvioituna merkittävät ja kaavan toteutuminen heikentää merkittävästi Natura-alueen eheyttä.






Samarbetsvilja. Den 10 mars 2013



Finansministeriet offentliggjorde i tisdags metropolförhandsutredningens slutrapport "Metropoli meille kaikille - Metropolialueen esiselvitys - selvityshenkilöiden suositus ja ehdotukset". Förslageni rapporten skilde sig inte så mycket från "Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" (se "'Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle'. Den 13 januari 2013"), som publicerades den 11 januari och de förslag som läckte ut i medierna under föregående vecka. (Se "För Sibbo. Den 3 mars 2013".) Nu föreslår utredarna dock längre endast två alternativ. Enligt båda alternativen ansluts Sibbo till Helsingfors. Utedningsmännens första förslag innebär att Kyrkslätt och Grankulla ansluts till Esbo, Kervo och södra Tusby ansluts till Vanda, medan Sibbo ansluts till Helsingfors. Det andra förslaget innebär att städerna i huvudstadsregionen tillsammans med Kyrkslätt och Sibbo skulle gå samman och bilda en enda kommun, men förslaget anses inte realistiskt, eftersom beslutsfattarna i Esbo inte går med på det. Kommunministern kan inte köra över sina partikamrater i Esbo.

Det första förlaget tillfredsställer inte Helsingfors, men månne inte huvudsyftet just är att ge Sibbo till Helsingfors, eftersom regeringen inte gärna kan lämna huvudstaden tomhänt. I Helsingfors vill man gå samman med Esbo, som är den svåraste konkurrenten om goda skattebetalare. Längs Sibbos kust föreställer man sig att Helsingfors kunde bygga konkurrenskraftiga bostadsområden.

Vid finansministeriets presskonferens i tisdags sade Jarmo Asikainen att det aktuella förslaget stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsreform för metropolområdets del, så som det läckt ut i medierna. Hur detta kommer sig kunde Asikainen inte säga, men den troliga förklaringen är att modellen med  Esbo, Vanda och Helsingfors som ansvars- eller värdkommuner formats just för att stöda  metropolförhandsutredarnas förslag till kommunsammanslagningar.

Videon från presskonferensen har inte varit tillgänglig de senaste dagarna. På Statsrådets finska webbsida säger man nu att "Netti-TV:ssä tehdään ylläpitotoimia 8.-10.3.2013 ja palvelu on poissa käytöstä." Sipoon Sanomat har dock gjort ett gediget referat från presskonferensen i en artikel med rubriken "Sipoota painostetaan luopumaan itsenäisyydestään kansallisen edun nimissä". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) jaksaa uskoa kuntien yhteistyöhalukkuuteen, eikä pakottamista kuultu hänenkään lausunnoissaan.
Virkkunen totesi uudistuksiin tarvittavien keinojen määrittyvän vasta syksyllä valmistuvan uuden kuntarakennelain myötä.

Samarbetsvilja uppstår när utpressningsmetoderna är tillräckligt effektiva. En föreslagen metod, som eventuellt strider mot grundlagen, är fördelning av statsandelar som missgynnar "svaga" kommuner med låg självförsörjning av arbetsplatser. En mera trolig metod är social- och hälsovårdsreformen med värd- eller ansvarskommuner. Helsingfors producerar tjänsterna för Sibbo, som betalar men inte har någonting att säga till om.




För Sibbo. Den 3 mars 2013

HS 2.3 2013 s A 21

Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Kaavakiire voi hidastaa Östersundomia lisää". Här kan man läsa att "Uudenmaan liitto harkitsee vetävänsä alueen pois uudesta maakuntakaavasta." Borgåbladet publicerade senare på dagen en nyhet med rubriken "Sen Östersundomplan stör landskapsplan".


HS 2.3 2013 s A 6


Helsingin Sanomat publicerade igår även en artikel med rubriken "Helsingin seudulle tulisi neljä kuntaa". Härkan man bl.a. läsa att "Alueen uusjakoa ja yhteishallintoa selvittänyt ryhmä nostaa HS:n tietojen mukaan suosikiksi välimallin, koska se sopii yhteen sosiaali- ja terveyspalveluiden (sote) uusjaon kanssa." Månne det inte tvärtom är så att förslaget till social- och hälsovårdsområden valts för att stöda önskade kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Enligt förslaget slås Sibbo samman med Helsingfors, medan Kyrkslätt går samman med Esbo. Helsingin Sanomats nyhet motsvarar väl Vantaan Uutisets nyhet "Esitys: Kaksi suurkuntaa tai viisi aluekuntaa", som publicerades i tisdags. Här kan man bl.a. läsa följande:


Vantaan Sanomien tietojen mukaan ensi viikolla julkistettavassa esityksessä on vain kaksi vaihtoehtoa: Helsingin seudun 14 kunnasta tehdään joko kaksi suurkuntaa ilman metropolihallintoa, tai viisi aluekuntaa ja niiden päälle vahva seutuhallinto.
Maan hallitus odottaa kuntapäättäjien ottavan kevään aikana kantaa vain näihin vaihtoehtoihin, minkä jälkeen hallitus tekee kuntarakenteen muutosehdotuksensa.

På lördag publicerade Borgåbladet en nyhet med rubriken "Nya kartor för metropolen".

I onsdags pulicerasde Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Esitys: Suomeen 35 sote-aluetta". Här kan man läsa följande:


Pääkaupunkiseudulla keskeisiä 'isäntäkuntia' olisivat Helsinki, Espoo ja Vantaa, jotka tuottaisivat palvelut pienemmille naapureille. HS:n tietojen mukaan Helsinkiä esitetään isäntäkunnaksi Sipoolle, Espoota taas Kauniaisille ja Kirkkonummelle. Vantaa tuottaisi palvelut Tuusulalle ja Keravalle.

Att den ena utredningsgruppens förslag om ansvars- eller värdkommuner exakt motsvarar den andra utredningsgruppens förslag om fyra eller fem kommuner i Helsingforsregionen är knappast en tillfällighet.




I onsdags höll föreningen För Sibbo sitt årsmöte. Till ny ordförande valdes Pia Tynys, som fått mycket publicitet i samband med För Sibbos återuppvaknande. Även författaren till denna blogg valdes in i styrelsen. Jag har inte tidigare på något sätt deltagit i föreningens verksamhet, men nu har jag på min bil limmat föreningens klisterlapp med texten "Susiraja säylytettävä! Rör inte varggränsen!". Föreningens webbsida är ännu under konstruktion, men här kan man redan läsa en text med rubriken "Sipoon sudet heräävät henkiin".



Rör inte varggränsen! Den 24 februari 2013



Föreningen För Sibbo blev åren 2006 - 2007 känd för klisterlapparna med texten ”Tassarna bort från Sibbo”. Efter att högsta förvaltningsdomstolen i januari 2008 förkastade besvären mot regeringens Sibbobeslut har man inte hört mycket av föreningen. Nu dyker föreningen plötsligt upp igen. Det är den nya kommunreformen och hotet mot Sibbos självständighet, som på nytt aktiverat gamla och nya föreningsmedlemmar. Nu kör man med nya slagord: "Susiraja säylytettävä!" och "Rör inte varggränsen!" Åtminstone är detta rubriken eller temat för föreningens informationstillfälle på onsdag 18:30 i biblioteket i Nickby.




För Sibbo fick publicitet i torsdags, då Yle publicerade en nyhet med rubriken "Uusi taistelu Sipoon puolesta alkamassa". I nyheten lyfte man även fram missnöjet i Östersundom. Samma dag ingick ett motsvarande  inslag om För Sibbo i Yle Uutiset Uusimaas tv-nyheter.


Yle Uutiset Uusimaa 21.2 2013


Mera om föreningen För Sibbokan man läsa på föreningens Facebook-sida, som åtminstone för tillfället nås även via adressen www.försibbo.fi.



Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013

HS 10.2 2013 s A 19

Det var förra söndagen som Helsingin Sanomat publicerade artikeln "Rantatontit voi unohtaa", som baserar sig på uttalanden av den nya verkchefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho. (Rubriken  på paradsidan och i den digitala tiodningen lyder "Östersundom menee uusiksi".) I artikeln kan man bl.a. läsa att: "Kun Na­tu­raluei­ta ja suo­ja­vyö­hyk­kei­tä oli tar­koi­tus rau­hoit­taa 3,5 ne­liö­ki­lo­met­riä, nyt alue kas­vaa 9 ne­liö­ki­lo­met­rik­si." I artikeln säger Aho vidare att "A­se­mien pai­kat saat­ta­vat muut­tua, ja on mah­dol­lis­ta, et­tä jo­ku ase­mis­ta pu­toaa pois." Tidningen föreslår att det är stationen i stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) som faller bort. Om metrostationen i Sundsberg lämnas bort, så blir det i princip möjligt att dra metrolinjen från Nordsjö istället för från Mellungsbacka, fastän man skulle hålla fast vid en metrostation i "Porvari". (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) I varje fall betyder en ändring av metrolinjen att planeringen av Östersundom måste göras om.


Bbl 12.2 2013 s 5

Som en följd av artikeln i Helsingin Sanomat den 10 februari publicerade Borgåbladet den 12 februari en artikel med rubriken "Helsinngfors skall beakta naturen i Östersundom". Samma dag publicerade Yle en nyhet med rubriken "Den gemensamma generalplanen för Östersundom och västra Sibbo måste ritas om.". Yle hade talat med Sibbos regionutvecklingsarkitekt eller regionalplanschef Kaisa Yli-Jama, som tidigare varit anställd på stadsplaneringskontoret i Helsingfors och ansvarat för planeringen av Husö. I ett inslag i de regionala nyheterna sade Yli-Jama att en bron till Granö inte är realistisk, ifall strandområdena på fastlandet intill inte bebyggs. Om Husö förblir friluftsområde, så behöver staden inte Granö, som hör till Sibbo men ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom.

HS 15.2 2013 s A 4


Helsingin Sanomat följde upp den aktuella nyheten den 15 februari med en ledarartikel med rubriken "Helsinki kasvaa parhaiten pohjoiseen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jotta metrolinjan vetäminen kauas itään kannattaisi, asemien lähistöt pitäisi rakentaa suunniteltua tiiviimmin. Metrolinjan varrella on jo ennestään tyypillisiä kerrostalolähiöitä. Östersundomista suunniteltiin toisenlaista, monipuolisempaa.

För att en metrolinje nu skall löna sig måste man bygga tättbebyggda stationsområden, som motsvarar de redan nu existerande förorterna i östra Helsingfors. Det har Helsingfors inga intressen av. Det var ju för att få ett havsnära småhusområde som Östersundom inkorporerades av Helsingfors.





Artikeln "Rantatontit voi unohtaa" har underrubriken eller ingressen "Helsingin Östersundomin Natura-alueet vaativat ympärilleen odotettua isomman suojavyöhykkeen", men Aho säger i samma artikel att "Ei ol­lut yl­lä­tys, et­tä näin käy." Frågan är varför man inte i ett tidigare skede tagit Natura 2000-områdena på allvar. Rakennuslehti publicerade redan i november 2011 en text med rubriken "vielä 1 asia: Helsinki kiipeää Östersundomissa takapuoli edellä puuhun" där man kan läsa följande:


Vantaan on selvityttänyt Natura-alueiden vaikutusta Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan, kun vaikutusten arviointia ei tehty kaavaluonnoksen valmistelutyössä. Selvityksen on tehnyt luonnonsuojelulain perusteellisesti tunteva asianajaja Kari Marttinen. Rakennuslehdellä on muistio asiasta.
Marttisen ja ELY:n arviot kaavaluonnoksen valmistelun puutteista ovat yhtenevät.
"Yleiskaava, joka ei vastaa Natura-alueita koskevia vaatimuksia, ei ole hyväksymiskelpoinen luonnonsuojelulain säännösten mukaisesti", Marttinen sanoo muistiossa.


Den i texten nämnda promemorian eller utredningen har rubriken "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan".





I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiuru laittaisi asuntoja Malmille" och underrubriken "Lentokentän lisäksi asuntoministeri häätäisi armeijan Santahaminasta". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Vii­me kuu­kau­si­na kes­kus­te­lu Mal­mis­ta on li­sään­ty­nyt myös sik­si, et­tä Si­poos­ta Hel­sin­kiin lii­te­tyn Ös­ter­sun­do­min ra­ken­ta­mi­nen näyt­tää vii­väs­ty­vän." Det var för att Matti Vanhanen och  Centern i Helsingfors ville stoppa planerna för Malm och Jan Vapaavuori och Risto Rautava från Samlingspartiet ville bevara Sandhamn i militärt bruk som inkorporeringen av Östersundom aktualiserades.

En annan artikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om den nya ordföranden för HST Ot­so Ki­ve­käs. I artikel, som har rubriken "Liikennenörtti sai likaisen työn", kan man läsa följande:


Ös­ter­sun­do­miin suun­ni­tel­tua met­roa Ki­ve­käs pi­tää epä­rea­lis­ti­se­na. "Met­ron te­ke­mi­nen on liian kal­lis­ta. Pi­ka­rai­tio­tien sai­si nel­jäs­osal­la hin­nas­ta. Pi­täi­si miet­tiä, mi­hin on va­raa, ei­kä vain vi­sioi­da."



Absurt. Den 10 februari 2013


I morgon har kommunfullmäktige i Sibbo ett "informationsmöte" med utredningsmännen som ansvarar för "förhandsutredningen om metropolområdet". Om även Pekka Myllyniemi kommer på besök till Sibbo denna gång vet jag inte, men utnämningen av Myllyniemi till utredare gör att det är svårt att ta "förhandsutredningen" på allvar. Det är fullständigt absurt att finansministeriet gett Myllyniemi nytt förtroende. Myllyniemi har nog all anledning att hålla sig borta från Sibbo. Och finansministeriet har allt skäl att hålla tassarna borta från Sibbo.

På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo ge Sibbo kommuns utlåtande om utkastet till kommunstrukturlag. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

On epätarkoituksenmukaista, että lausunto kuntarakennelakiluonnoksesta on annettava valtakunnallisesti yhtenäisen aikataulun mukaan, vaikka metropolialueen 14 kunnalla ei ole täsmällistä tietoa metropolihallinnon tulevasta rakenteesta. ...
Lakiluonnosten muodostama kokonaisuus on nyt esitetyssä muodossaan sirpaleinen, sekava ja edellyttää ehdottomasti täsmällisempää määrittelyä. ...
Nyt lausunnolla olevassa kuntarakennelakiluonnoksessa on ilman laajempaa keskustelua lisätty ministeriölle
oikeus saada vireille kunnan osaliitos. ... On selvää, että ministeriölle esitetty oikeus saattaa vireille osaliitos merkitsee tosiasiallisesti merkittävää puuttumista kunnalliseen itsehallintoon ja merkittävää ministeriön päätösvallan lisäämistä. ...
Lakiluonnoksessa on asetettu kunnan väestömäärään liitettyjä kriteerejä. Kriteerit ja määritelmät jäävät tässäkin lakiluonnoksen kohdassa tulkinnanvaraisiksi ja ristiriitaisiksi. Lakiluonnoksessa käytetään joissakin kohdin ilmausta ”alle 20 000 asukasta”, joissakin kohdin taas ”noin 20 000 asukasta”. Mistään ei käy myöskään ilmi, miksi rajaksi on otettu tuo ”alle” tai ”noin” 20 000 asukasta. ...
Perustuslaki ei ehdottomasti kiellä yksittäisiä kuntaliitoksia vastoin valtuuston ja asukkaiden enemmistön kantaa. Kunnallinen itsehallinto on kuitenkin perustuslain suojaa nauttiva oikeushyvä: perustuslain mukaan kuntien hallinnon tulee perustua kunnan asukkaiden itsehallintoon.


Planerna för Östersundom revideras. Nedan paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat.




Massiv marktipp. Den 3 februari 2013

Helsingin Sanomat 23.1.2013

I Helsingin Sanomat 23.1 2013 ingår en artikel med rubriken "Itä kammoaa maankippausta".


Helsingin Sanomat 23.1.2013 s A 15

I artikeln berättas att Helsingfors planerar ett stort område för deponering av jord mellan Landbo och Hältigträsk.




Följande dag publicerade Borgåbladet en nyhet med rubriken "Marktipp kan bli granne med nationalparen". Den 25 publicerade Yle i sin tur en nyhet med rubriken "Slut på frid och ro i Landbo?" Utredningen "Östersundomin yleiskaava: Massojenhallintaohjelma", ur vilken planerna framgår, publicerades dock redan i oktober.



 Massojenhallintaohjelma , Bilaga 5



Landbon Omakotiyhdistys ry  har i ett ställningstagande med rubriken "Östersundomin yleiskaava, massojenhallintaohjelma" uttalat sig om planerna på en marktipp:

- massojenhallintaohjelman mukaisia alueita tai menettelyä ei ole kuvattu aikaisemmissa kaavavalmisteluissa, joista ei voida poiketa näin merkittävästi alueen asukkaita kuulematta
- massojenhallintaohjelman esittää ainoastaan yhden toimintatavan, muita vaihtoehtoja ei ole selvitetty. Eihän Landbota / Östersundomin aluetta rakennettaessa maankäyttöä suunniteltu näin, vaan jokainen tontinomistaja vastasi omasta kiinteistöstään
- massojenhallintaohjelman tarkoittamalla toiminnalla kaupunki saa merkittävästi lisätuloja sen voidessa tarjota ylijäämämaiden sijoituspaikkaa muille naapurikunnille
- Sipoonkorven kansallispuiston toteutuminen vaarantuu merkittävästi ylijäämämaiden sijoitusalueiden ollessa kansallispuiston alueella / välittömässä läheisyydessä




Sipoon Sanomat 31.1 2013 s 4


Planerna på massiv deponering av mark i Östersundom har även påpekats av Pia Tynys i en artikel med rubriken "Tahtoa Sipoon puolesta löytyy" i senaste nummer av Sipoon sanomat.




En stad, en kommun. Den 27 januari 2013

Bbl 25.1 20013

Den nya kommunreformen har diskuterats livligt under den gångna veckan, på i Sibbo och på ett nationellt plan. I torsdagens nummer av Sipoon Sanomat kom Eero Lehti med ett förslag på ett "Stor-Sibbo", som skulle bestå åtminstone Kervo och Sibbo. Initiativet avvisades dock direkt av Sibbopolitiker.




Stadsdirektör Jussi Pajunen öppnade i veckan en Fasbook-sida, där han på fredagen diskuterade kommunreformen. Pajunen inledde diskussionen med följande påstående:

Minusta Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat jo nyt yksi kaupunki. Eli yksi kunta riittää yhdessä kaupungissa.

Diskussionen kom långt att handla om Pajunens löneförhöjning, men Crista Lassfolk-Feodoroff ställde den relevanta frågan varför Sibbo inte nämnts. Pajunen svarade med att notera att "Selvityshenkilöt esittävät Sipoota Kirkkonummen lailla kimppaan Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten kanssa."

I kommunreformen har Helsingforspolitiker och speciellt Pajunen varit försiktiga med att kräva en anslutning av Sibbo eller en del av Sibbo till Helsingfors. Kanske gör erfarenheterna från inkorporeringen av Östersundom Pajunen försiktig, men faktum är att det är Esbo som Pajunen hoppas på - liksom han gjorde 2006. Finansmninisteriet förefaller däremot göra allt för att kunna ansluta just Sibbo till huvudstaden.

I sig kan varken den nuvarande eller den föreslagna nya kommunindelningslagen tvinga Sibbo att gå samman med Helsingfors. Däremot kan riksdagen genom att stifta en skild lag fusionera Sibbo med Helsingfors. Även om regeringen inte går in för tvångssammanslagningar, så kan man göra undantag i "metropolområdet", speciellt med de kommuner som har under 20 000 invånare. Kravet på en kommunreform kommer framför allt från Helsingfors, varför det är klart att kommunministern och regeringen har svårt att lämna huvudstaden tomhänt. Den nya kommunreformen ser ut att bli en total flopp, men det betyder ännu inte att Sibbos framtid är tryggad.

Nyhetsutbudet om kommunreformen och Östersundom har under den gångna veckan varit så stort att allt inte ryms med i ett blogginlägg. Jag hänvisar därför till Facebook-sidan för Fallet Sibbo.



Bara positiv respons. Den 20 januari 2012

http://www.sibbo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2007_hallinto/kuulemisraportti_110113.pdf

Fredagen den 11 januari publicerade finansministeriet förhandsutredningen om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna" ("Metropolialueen esiselvitys: Selvityshenkilöiden alustavat ehdotukset kuntien kuu-lemista varten"). En anmärkningsvärd detalj i utredningen är att Sibbo ingår i alla alternativa utredningsområden som föreslås för Helsingfors. Helsingfors stad säger i sitt eget utlåtande att "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki", men alternativet med endast huvudstadsregionens fyra städer ingår inte i utredningen. Däremot ses Helsingfors och Sibbo som ett möjligt utredningsområde. Motiveringen för det minsta alternativa utredningsområdet är att Sibbo har under 20 000 invånare. För Sibbos del föreslås även ett par utredningsområden där Helsingfors inte ingår, men för Helsingfors del föreslås inget område som skulle utesluta Sibbo.

Inför den förra kommunreformen KSSR ställe Helsingfors två krav: att städerna i huvudstadsregionen skulle fusioneras och att sydvästra Sibbo skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Det förstnämnda kravet kunde dåvarande kommunminister Hannes Maninen inte uppfylla, men det andra kravet uppfylldes, som känt. Det förefaller som om kommunminister Henna Virkkunen hoppas att Helsingfors även denna gång nöjer sig med Sibbo, fastän huvudstaden egentligen vill gå samman med Esbo.


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 3

Samma dag som finansministeriet publicerade förhandsutredningen om metropolområdet ordnade man en presskonferens som även Sipoon Sanomat bevakade. Förhandsutredningen och presskonferensen resulterade i flera broadsheetsidor om kommunreformen. Det märkliga faktum att Pekka Myylyniemi är en av utredningsmännen bakom förhandsutredningen gör att den nya kommunreformen starkt relateras till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett annat samband är gränsen på 20 000 invånare, som Sibbo pga inkorporeringen inte uppfyller.


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6


På plast på presskonferensen var även Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen, som Sipoon Sanomat passade på att ställa några frågor till. Enligt tidningen lät Pajunen förstå att han bara fått positivt respons på Helsingfors arrangemang i Östersundom. (Se artikeln på Sipoon Sanomats webbplats "Selvitysalueen tulisi käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki".)


Sipoon Sanomat 17.1 2013 s 6



"Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle". Den 13 januari 2013


Så har då Perkka Myllyniemi i egenskap av utredningsman undertecknat en rapport där man föreslår att Sibbo sammanslås med Helsingfors, eftersom Sibbo har under 20 000 invånare. Myllyniemi kom i egenskap av kommunindelningsutredare år 2006 fram till att en inkorporering av sydvästra Sibbo är laglig, eftersom den inte äventyrar Sibbos framtid som självständig kommun. Enligt Myllyniemis galet felaktiga matematik (se "Räknefel. Den 24 november 2007") skulle Sibbo, trots den partiella kommunsammanslagningen, ha över 20 000 invånare redan år 2011.

Sista stycket i Pekka Myllyniemis utredning från 2006


Ur avsnitt 5.4


I fredags publicerades alltså finansministeriet en förhandsutredning om metropolområdet eller
"Utredarnas preliminära förslag för samråd med kommunerna". Förhandsutredningen och förslagen för Sibbos del har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i svenskspråkig media. Det är ändå endast Sipoon Sanomat som uppmärksammat Myllyniemis roll i detta sammanhang. I fredags publicerades på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoolle esitettiin vain kaksi vaihtoehtoa". Här säger Myllyniemi om inkorporeringsbeslutet från 2007 att "Päätös oli oikea ja lopulta hyödyksi myös Sipoolle; kunnan kehitys on lähtenyt käyntiin vasta tuon osaliitoksen jälkeen".




Vad månne Myllyniemi här syftar på med "utvecklingen av kommunen"? I den i fredags publicerade förhandsutredningen kan man i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" läsa följande:

Sipoon väestönkehitys on ollut yli 1,5 prosenttia vuosittain asukaslukuun suhteutettuna. Näin suuri vuotuinen väestönkasvu on arvioitu haastavaksi palvelurakenteen, investointien ja talouden kannalta (Aro 2012).

Under vilka år tillväxten varit 1,5 % kan jag inte säga, men tillväxten lär faktiskt ha varit något högre före inkorporeringen, vilkett framgår ur Myllyniemis Sibboutredning.

 i avsnittet "Helsinki ja Sipoo muodostavat kuntajakoselvitysalueen" kan man vidare läsa följande:

Sipoon kunnan väestömäärä alittaa tällä  hetkellä kuntarakennelain 20 000 asukkaan väestöpohjakriteerin samoin kuin sosiaali- ja terveydenhuollon  uudistuksen edellyttämän väestöpohjan perus- ja erikoissairaanhoidon integraatiolle.

Eftersom Sibbo som en följd av förlusten av Östersundom för närvarande inte har ett invånarantal som överskrider 20 000 ges Sibbo inga alternativ till kommunsammaslagning.


HS 13.1 2013 s A 22

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo ei halua peräkyläksi". Kommundirektör Mikael Grannas noterar här att "Jos Helsinki ei olisi ottanut Sipoolta Östersundomia, Sipoossa olisi nyt se vaadittavat yli 20 000 asukasa".


Som en kuriositet kan nämnas att Myllyniemis Sibboutredning räknas upp bland källorna som använts i förhandsutredningen om metropolområdet. Här kan man tala om sekundär källa ...

Sibbos framtid. Den 6 januari 2013


I Sipoon Sanomat 28.12 2012 ingår en intervju "Sipoolle ehdotetaan liitoskumppaneita tammikuussa" med kommunminister Henna Virkkunen, där kommunministern säger att "Sipoo ei täytä vaadittua väestömäärää nyt ja siksi velvoitamme kunnan selvittämään, mitkä osaliitokset olisivat sille hyödyllisimpiä". (Artikeln har senare publicerats på tidningens webbplats.)





Intervjun i Sipoon Sanomat resulterade i att Yle den 28 januari publicerade en nyhet med rubriken "SS: Minister beredd spjälka upp Sibbo".




Följande dag hade huvudnyheten på paradsidan i Borgåbladet rubriken "Hårda krav på Sibbo". I Borgåbladet 4.1 2013 kan man i ledaren med rubriken "Vår gemensamma storkommun" läsa följande:

Kommunminister Henna Virkkunen, Saml, vill tydligen signalera att minimigränserna finns till för att efterlevas eftersom hon i en intervju i senaste veckas Sipoon Sanomat starkt tog avstånd från alla tankar på att Sibbo skulle kunna överleva som självständig kommun efter kommunreformen. Det hjälper inte att Sibbo är en tillväxtkommun som inom överskådlig tid kommer att ha nått minimiinvånartalet 20 000. Argumentet att Sibbo, med statens välsignelse, har förlorat sin viktiga sydvästra del, trots protester, väger inte heller tungt.
Nej, Sibbo skall delas eller tas om hand av metropolförvaltningen, säger Virkkunen.




I Bårgåbladet 5.1 2013 ingår en artikel med rubriken "Utredningar suger musten ur det dagliga arbetet". Här kan man bl.a. äsa följande:


Kommunminister Henna Virkkunen ställer tuffa krav på Sibbo och enligt henne kommer kommunen att få välja mellan kommunsammanslagning eller en stark metropolförvaltning.
Sibbo kommer inte upp till invånarkravet på 20 000 på grund av att Helsingfors kapade Östersundomområdets invånare. Någon pardon ges inte nu heller






I Yles Uudenmaan uutiset 4.1 2012 (se Yle Arenan) ingick ett inslag om Sibbo "Sibbos framtid".