Yimby och Nimby. Den 3 augusti 2014

Hbl 30.7.2014 s. 6

Hufvudstadsbladet offrade senaste onsdag halva paradsidan och en hel sida inne i dagens tidning för en text om Björnsö. Tyvärr handlar det om ett föga informativt reportage i enlighet med Hufvudstadsbladets linje att uppmärksamma enskilda ansikten istället för politiska processer. (Se "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008".) I texten som har rubriken "Snart växer Björnsö tiofalt" kan man läsa att "Björnsö växer så det knakar – bokstavligen." I verkligheten växer Björnsö för tillfället inte alls. På första sidan hävdas det att "arbetet med detaljplanen är igång", men åtminstone officiellt kan ingen detaljplanering pågå, eftersom varken generalplanen eller landskapsplanen är klar. Det Hbl torde syfta på är en "dispositionsplan" för Björnsö. Se "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014".) Där planeringen av det övriga stordistriktet Östersundom är beroende av om det blir en metrolinje eller inte, kan Björnsö planerares oberoende av spårvägsförbindelse.  

Paret Tapani Sihvola och Anja Lanér, som intervjuats, är på inget sett representativt för invånarna på Björnsö, men Hbl nämner ingenting om Sihvolas politiska bakgrund. (Se "Kandidat för Björnsö. Den 17 juni 2012".) I egenskap av lokalpolitiker i Sibbo välkomnade han inkorporeringen redan år 2006. Nu säger paret till Hbl bl.a. följande:

Vi tjatade på Sibbo i ett par decennier om trafikled för fortgängare (sic) och cyklister. Helsingfors däremot byggde leden för lättrafik på rekordkort tid och ordnade dessutom med belysning på vägen och såg till att bussen började trafikera rutten till Björnsö.

Paret har tidigare kommit med liknande synpunkter. I artikeln "Itähelsinkiläinen idylli uhkuu kylätunnelmaa" i Helsingin Sanomat 10.7.2013 kan man läsa följande:

Kapeneva tie johdattaa punamultaisen talon pihalle. Kun sen asukkaat, Tapani Sihvola ja Anja Lanér, muuttivat vehreään saareen, sillä eleli vain parikymmentä asukasta.
Pariskunta on asunut Karhusaaressa nykysaarelaisista pisimpään, 40 vuotta. Naapureita heillä on edelleen vain muutama. Karhusaari on yksi Helsingin harvimmin asutuista alueista.
"Kun Karhusaari liitettiin Helsinkiin, siitä seurasi paljon hyvää. Bussiyhteys, paremmat tiet ja pyörätie", kertoo Sihvola.

Om paret tjatat på Sibbo angående en led för fotgängare och cyklister längs Björnsövägen, så har de åtminstone delvis tjatat på fel instans, eftersom vägen förvaltats av vägverket. Någon cykelväg har inte Helsingfors åstadkommit, bara en trottoar, som inte lämpar sig för cyklister. (Se "Stadsgata. Den 22 juli 2010".)

HS 2.7.2006 s. C 5

Sihvola har tidigare varit vänsterpartistisk och senare socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Sibbo. Vid senaste kommunalval var han uppställd för Sdp i Helsingfors. Då det begav sig år 2006 ställde han sig på Helsingfors sida i förtalskampanjen mot Sibbo och Sfp. I en insändare med rubriken "Sipoon alueliitoshanke jakaa mielipiteet" i Helsingin Sanomat 2.7 2006 skrev Sihvola bl.a. följande:

Sipoo on kääntänyt Helsingille selkänsä ja jättänyt lounaisosansa kehittämättä. Tässä "Sipoo" tarkoittaa nimenomaan tätä pientä Rkp:n sisäpiiriä eikä kaikkia sipoolaisia puhumattakaan meistä östersundomlaisista, jotka olemme Nikkilän kunnallispampuille olleet vain syrjäkyläläisiä. ...
Vaikka alueliitosta on valmisteltu yli kolmen vuosikymmenen verran, konkreettinen esitys sisäministeriölle ja valtioneuvoston ennakoitu myötämielisyys hankkeelle lienee sittenkin yllättänyt suurimman osan asukkaista. ...
Jos Helsingin päättäjät pystyvät vakuuttamaan hoitavansa kuntalaisen arkielämään vaikuttavat palvelut paremmin ja taloudellisemmin kuin Sipoo, niin ainakin oma kantani alueliitokseen on myönteinen.

Nu står paret Sihvola och Lanér värdar för en liten teaterfestival under rubriken "Yes in my backyard". Åtminstone Hufvudstadsbladet kopplar samman teaterfestivalens namn med att paret välkomnar byggprojekt på Björnsö.Slogan "Yes In My Back Yard" (Yimby) har lanserats som en motsats till det förolämpande uttrycket "Not In My Back Yard" (Nimby), som tillämpats bl.a. på Sibbos traditionella politik. YIMBY lär skall representera bl.a. en urban, positiv inställning till förtätning av samhällsstrukturen, nya byggplaner och andra ändringar i närområdet. Om och när dispositionsplanen för Björnsö förverkligas enligt framställt förslag kommer paret Laner och Sihvola dock inte längre att ha någon backyard eller gård där de kan ordna några YIMBY-festivaler.

Hbl 30.7.2014 s. 6

För övrigt så kan det noteras att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades av Helsingforspolitikernas Nimby-inställning. Samlingspartiet ville ha kvar Sandhamn i militärt bruk, Centern bevara flygfältet i Malm, socialdemokraterna bevara och bygga ut koloniträdgårdarna och de gröna skydda stadsskogarna.

Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.

Sibbos öde. Den 13 juli 2014

Keski-Uusimaa 2.7.2014

Keski-Uusimaa publicerade den 2 juli en artikel med rubriken "Tuusulan pilkkomista ei pysäytä juuri mikään". (En kort version av texten publicerades samma dag på tidningen webbplats.) Enligt artikeln har kommundirektören i Tusby Hannu Joensivu kommer kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen att föreslå att södra Tusby ansluts till "metropolstaden", oberoende av KUUMA-kommunernas utredning eller en metropolförvaltning. Joensivu har hört att "He tulevat esittämään osakuntaliitosta kaikissa tapauksessa". Han låter dock  förstå att "Tuusula aikoo taistella Sipoon kohtaloa vastaan korkeimassa hallinto-oikeudessa saakka."

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var av flera orsaker mycket svårare för HFD att godkänna än en inkorporering av sydligaste delen av Tusby någonsin kan bli. Tusby kan dock räddas av att den aktuella partiella kommunsammanslagningen endast är en del i en större helhet, som måste godkännas av flera kommuner. Om utredningsmännen håller sig till sitt ursprungliga förslag enligt vilket södra Tusby, Sibbo och de fyra städerna i  huvudstadsregionen går samman, kommer det knappast att bli några sammanslagningar, eftersom förslaget knappast skulle godkännas vid en folkomröstning i Esbo. Utredarna har dock anttytt att de kan komma att lämna bort Esbo från det slutliga förslaget, som skall vara färdigt i oktober. Ett blogginlägg av stadsstyrelseordföranden i Vanda Tapani Mäkinen från den 11 april stöder denna tanke. I inlägget, som har rubriken,
"Metropolihallintopäätös avattava uudelleen!", skriver Mäkinen följande:

Henkilökohtaisesti kannatan reippaita kuntaliitoksia ja näitä onkin tapahtumassa Espoon suunnalla, Keski-Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla. Olisiko nyt vihdoin myös Helsingin ja Vantaan vuoro, täydennettynä Sipoolla ja etelä-Tuusulalla?

Här har Mäkinen redan den 11 april, en dryg vecka efter att metropolutredningens preliminära förslag publicerades, lämnar bort Esbo. I princip är det ytterst ologiskt av Mäkinen att lämna bort Esbo men ta med Sibbo i metropolstaden, men det är föga överraskande. I verkligheten är  det just för att man inte får med Esbo, som Sibbbo hela tiden  har föreslagits att gå samman med Helsingfors. Frågan är hur man tänkt övertyga Sibboborna i samband med en folkomröstning. En möjlighet är att man även för Sibbos  del bara föreslår en partiell sammanslagning, t.ex. att Majvik inkorporeras  med Helsingfors, med motiveringen att hela östmetron i likhet med flygfältet bör ligga i samma kommun.

Ledarartiklar. Den 6 juli 2014

Under den gångna veckan har så väl har så väl Iltalehti som Helsingin Sanomat publicerat ledarartiklar om metropolförvaltningen. Båda artiklarna berör även "metropolutredningen" om kommunstrukturen  eller -indelningen i Helsingforsregionen. I ledaren "Metropolihallintoon ei ole oikotietä", som publicerades i Helsinin Sanomat den 2 juli, kan man läsa bl.a. följande:

Metropolilakien säätämishankkeen rinnalla tehdään pääkaupunkiseudun kuntajakoselvitystä. Jos kunnat vastustavat selvityksen valmistumisen jälkeen esitettyjä kuntaliitoksia, asiaa voidaan vielä kysyä kuntien asukkailta kansanäänestyksessä. Tosin kuntalaiset eivät välttämättä ole valitsemiaan päättäjiä suopeampia yhdistymishankkeille.

Att invånarna går emot fullmäktige i sina respektive kommuner är en förutsättning för att det skall bli några kommunsammanslagningar av hela kommuner. Därför är det troligt att utredningsmännen i höst inte kommer att föreslå att Esbo (och Grankulla) går samman med Helsingfors. Situationen är mera oviss för Vanda och Sibbo. Om Sibboborna nu ger en klar bild av ett  kompakt motstånd mot en sammanslagning, så behöver det inte senare bli någon folkomröstning.

I ledaren "Metropolihallinnosta riittää suunnitelmia", som publicerades i Iltalehti  den 4 juli, kan man läsa följande:

Myös kolmen selvitysmiehen tuore linjaus suosittelee nelikon yhdistämistä. Mukaan otettaisiin vielä Sipoo, vaikka siitä on jo lohkaistu nurkka Helsinkiin.

Sibbo hör inte till huvudstadsregionen. Den 29 juni 2014

 

I fredags publicerade Helsingin Sanomat en insändare av föreningen För Sibbo under rubriken "Sipoota ei saa liittää tulevaan jättikuntaan". Rubriken är kanske något missvisande, för i insändaren tar man avstånd från jättekommunen eller -staden som sådan. Speciellt ifrågasätts i insändaren dock motiveringarna till att Sibbo som enda kranskommun föreslås gå samman med städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur insändaren:

Valtiovarainministeriön juuri julkistaman selvitystyön tuloksena Sipoon kunta esitetään liitettäväksi osaksi pääkaupunkiseudun jättikuntaa. Kaikki muut kehyskunnat Tuusulan eteläosaa lukuun ottamatta on jätetty esityksen ulkopuolelle.

Esitys on epälooginen, ja perusteet Sipoon liittämiseen ontuvat. Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseutuun, joka virallisen ja yksiselitteisen määritelmän mukaan muodostuu Helsingistä, Espoosta, Vantaasta ja Kauniaisista. Tämä on kirjattu myös lakiin. Sipoo on rinnastettavissa muihin Helsingin seudun kehyskuntiin, jotka on jätetty liitosesityksen ulkopuolelle.

Yhtenä tarkastelukriteerinä käytetty sukkulointi eli työmatkaliikkuminen pääkaupunkiseudulle on useista muista kehyskunnista suurempaa kuin Sipoosta. Etäisyys Helsingin keskustaan on Sipoosta sama kuin esimerkiksi Kirkkonummelta. Kirkkonummea ei kuitenkaan esitetä liitettäväksi jättikuntaan, vaikka samat tarkastelukriteerit täyttyvät.

Myös karttatarkastelu osoittaa, että Sipoo muodostaa muuhun jättikuntaan nähden oman, keinotekoisen ulokkeensa.

Selvityshenkilöt eivät ole noteeranneet, että vuonna 2009 Sipoosta on Helsingin vaatimuksesta jo liitetty osaksi pääkaupunkiseutua Etelä-Tuusulaa vastaava alue, Östersundom. Liitos tehtiin nimenomaan pääkaupunkiseudun kasvun turvaamiseksi. Perusteluna rajanvetoon todettiin tuolloin, että Sipoo suuntautuu vahvasti kohti Porvoota.

Nyt julkistetussa selvityksessä Sipoon liittämistä metropolikaupunkiin perustellaan sillä, että "Sipoo suuntautuu monin tavoin Helsinkiin ja Vantaaseen".

Jag har själv varit med och utformat insändaren, speciellt den ovan återgivna första halvan av texten, men jag vill ändå  anmäla avvikande åsikt angående en sats som kom med i insändaren. Min avvikande åsikt gäller påståendet "Sipoo on viime vuosina lähtenyt voimakkaiden kasvustrategioiden tielle niin itsensä, metropolialueen kuin koko valtionkin hyväksi." Det är sant att Sibbo har storra planer när det gäller tillväxt, speciellt på båda sidorna av Sibboviken. Påpekandet om Sibbos "tillväxtstrategi" är även relevant med tanke på de beskyllningar som riktades mot Sibbo i  samband med "Sibbofrågan" år 2006. Tillväxtplanerna är även en övergripande "strategi" så till vida att all beslutsfattare i Sibbo förväntas förbinda sig till planerna. Däremot kan det verkligen ifrågasättas om tillväxtstrategin är bra för någon part.

I Sibbo motiveras tillväxtstrategin med att en hög tillväxt krävs för att kommunen skall kunna bevara sin självständighet. I Sibbo har man inom vissa politiska grupper tagit på allvar beskyllningarna om låg tillväxt som riktades  mot kommunen i  samband med inkorporeringen av Östersundom. I verkligheten har Helsingfors inte haft några intressen av en snabb tillväxt i Sibbo. Tvärtom har huvudstaden strävat efter att förhindra utflyttning till grannkommunerna. Sibbos planer för Majvik och "Sibbesborg" stöder Helsingfors intressen närmast med tanke på att gränserna kan flyttas så att dessa områden ansluts till Helsingfors. Sibbos planer på en metrolinje och tillhörande bebyggelse har under senaste tid lyfts fram som ett argument för att Sibbo eller södra Sibbo bör inkorporeras av Helsingfors.

Sammanslagningsavtal. Den 22 juni 2014

#Sipoo n KH päätti ettei osallistuta Suurhelsinki liitosneuvotteluihin. Ja ihan ryhmäselfien kera ;) @alexstubb pic.twitter.com/Wd9vvnV2z6
— Mikael Grannas (@SipooKJ) 17 juni 2014

Under den gångna veckan har det klarnat att varken Sibbo eller Esbo kommer att deltaga i utarbetandet av metropolutredningens sammanslagningsavtal. Vid kommunstyrelsemötet i Sibbo på tisdag beslöt man att inte bevilja kommundirektören mandat att förhandla om ett sammanslagningsavtal. Beslutet dokumenterades med ett gruppselfie på Twitter.

I onsdags publicerade Sibbo kommun ett pressmeddelande under rubriken "Sibbo deltar inte i utarbetandet av metropolutredningens sammanslagningsavtal" ("Sipoo ei osallistu metropoliselvityksen yhdistymissopimuksen laatimiseen", där kommundirektör Mikael Grannas bl.a. säger att "En sammanslagning av metropolområdet skulle vara nationalekonomiskt ansvarslöst".

Fastän det är föga troligt att det blir någon "metropolstad" genom kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen förespråkar historikern Laura Kolbe (c) i en insändare med rubriken "Suur-Helsinki ansaitsee modernin kaupungintalon" i torsdagens nummer av Helsingin Sanomat att "Metropolikaupungin muodostaminen avaa mahdollisuuden modernin kaupungintalon ja hallintokeskuksen rakentamiseen." Kanske dags för en arkitektävling? Även år 20006 såg Kolbe Storhelsingfors hägra. (Se t.ex. "Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007".) Då fick huvudstaden nöja sig med Östersundom. Hur månne det går denna gång?

Om det inte blir några kommunsammanslagningar, så ser det däremot ut att trots allt bli en motropolförvaltning. Det lär man ha kommit överens om i samband med regeringsförhandlingarna på torsdag. Åtminstone kom man inte överens om att riva upp tidigare överenskommelser om en metropolförvaltning.

Metropolförvaltningsutredningen. Den 15 juni 2014

I det senaste blogginlägget "Metropolstad. Den 8 juni 2014" noterar jag att kommunindelningsutredare Cay Sevón i Obs debatt den 5 juni hävdade att valet att ta med Sibbo men inte Kyrkslätt i metropolstaden baserar sig på objektiva kriterier, som handlar om pendling och användning av tjänster. Mera exakt säger Sevón (enligt textningen) att "Det vi grundar oss på är objektiva kriterier som finns med i metropolförvaltningsutredningen där man talar om pendling och hur man använder tjänster ... en hel del olika kriterier - som gör att t.ex. Sibbo är med men inte Kyrkslätt." Sevón torde här syfta på "halvitidsrapporten" från den 1 april. (Rapporten har översatt till svenska publicerats den 30 april.) Den enda jämförelsen mellan kommunerna i metropolområdets "kärnområde" som finns i halvtidsrapporten visar emellertid att pendlingen från Sibbo är mindre än från Kyrkslätt. Även från (hela) Tusby och Kervo är pendlingen till kärnområdet större än den är från Sibbo.

Halvtidsrapport s. 80

I fredagens Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Cay Sevón under rubriken "Samarbete - inte tävling - är nyckeln". Insändaren är avsedd att vara ett svar på Björn Månssons kolumn i Hbl den 7 juni "Klarspråk om språk", men Sevón bemöter i  verkligheten inte Månssons kritik mot "planen på kommunfusioner i huvudstadsregionenmetropolstaden". I insändarartikeln kommer Sevón med följande häpnadsveckande påstående:

Vårt uppdrag definierades i fjol av finansministeriet och gäller Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner.

Att Sevón glömmer att Kyrkslätt hör till utredningsområdet är inte oväsentligt med tanke på att utredarna inte ger någon motivering till att Sibbo men inte Kyrkslätt föreslås ingå i "metropolstaden". Tydligen har Sevón kopierat felet från den svenska översättningen av "Metropolutredningen" från den 3 juni. (Se bilden nedan.) Det kan väl ändå inte vara så att Sevón missat att Kyrkslätt hörde till utredningsområdet.

På tal om fel i  översättningen så frågar finansministeriet och miljöministeriet från och med i fredags på webbplatsen dinasikt.fi (otakanta.fi) om åsikter om metropolförvaltningen. Frågorna är ställlda under rubriken "Metropolförvaltningen: Hurdan metropolförvaltning behöver vi?" Här borde medborgarna kunna välja  mellan de två olika föreslagna modellerna av metropolförvaltning som  presenteras i halvtidsrapporten, men i den svenskspråkiga enkäten finns bara ett alternativ.

Metropolstad. Den 8 juni 2014

I tisdags publicerades ett utkast till förslag till kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen, "Metropolutredningen: Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet - Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad". Här föreslår kommunindelningsutredarna Mikko Pukkinen, Cay Sevón och Matti Vatilo Sibbo, södra Tusby och huvudstadsregionens fyra  städer slås samman till en "metropolstad". Förslaget baserar sig på "Metropoli meille kaikille: Metropolialueen esiselvitys - selvityshenkilöiden suositus ja ehdotukset" från februari 2014 (se "Samarbetsvilja. Den 10 mars 2013" ), men det finns även väsentliga skillnader mellan det nya förslaget och förslagen från ifjol.

I utredningen från 2013 fanns det två alternativ: Enligt det första förslaget skulle Kyrkslätt och Grankulla anslutas till Esbo, Kervo och södra Tusby anslutas till Vanda, medan Sibbo ensamt skulle till Helsingfors. Enligt det andra förslaget skulle de fyra städerna i huvudstadsregionen tillsammans med Kyrkslätt och Sibbo gå samman och bilda en enda kommun. Det senare förslaget ansågs dock inte realistiskt, eftersom beslutsfattarna i Esbo inte går med på det. I själva verket sade kommunminister Henna Virkkunen redan år 2011 att Esbo och Helsingfors inte går samman, eftersom Esbo inte går med på det.

Det nya förslaget som Pukkinen, Sevón och Vatilo kommer med är en kombination av de två ovannämnda förslagen från år 2013. I själva verket motsvarar det det närmast andra förslaget, men Kyrkslätt har bytt bort södra Tusby. Frågan är varför utredarna lägger fram ett förslag som inte  anses realistiskt. Förklaringen torde vara att Esbo kan lämnas bort i den slutliga framställningen, som skall läggas fram på hösten. Denna möjlighet har utredarna redan antytt och det torde förklara varför Kyrkslätt inte tagits med.

I torsdags sände Yle fem en extra lång sändning av Obs debatt, som denna gång handlade om metropolstaden. I diskussionen deltog även Cay Sevón, som kom med några häpnadsväckande påståenden. Sevón hävdade att valet att ta med Sibbo men inte Kyrkslätt baserar sig på objektiva kriterier, som handlar om pendling och användning av tjänster, men i verkligheten är pendlingen från Sibbo till huvudstadsregionen inte större än från Kyrkslätt. Från Sibbo pendlar man ju även österut. Till saken hör att det i Förvaltningsutskottets betänkande 11/2013 rd heter att pendlingen inte skall vara ett kriterium för kommunsammanslagningar i metropolområdet (se "Itäinen Helsinki. Den 7 juli 2013"):

Av kommunstrukturpropositionen framgår att de utredningsgrunder som avser själva försörjningsgraden i fråga om arbetsplatser samt pendling och samhällsstruktur inte är avsedda att tilllämpas inom metropolområden. I stället ska de fjorton kommunerna i metropolområdet med stöd av den föreslagna lagen utreda en sammanslagning på områden där det finns ett stort behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa.

År 2006 motiverades inkorporeringen av sydvästra Sibbo med att Sibbo var orienterat mot Borgå. (Se t.ex. "Olika tolkningsmöjligheter. Den 7 januari 2007".) Nu kommer kommunindelningsutredarna i sin rapport inte med några andra motiveringar till att ansluta Sibbo med "metropolstaden" än att "Sibbo orienterar sig på många sätt mot Helsingfors och Vanda."

Det "objektiva kriteriet" att ta med Sibbo i metropolstaden är alltså att "Sibbo orienterar sig på många sätt mot Helsingfors och Vanda." Den verkliga skälet torde vara att det finns ett tryck på att låta Helsinginfors igen växa österut, då det inte går att inkorporera Esbo med Helsingfors.

Kommunsammanslagningar med invånarnas hjälp. Den 1 juni 2014

Helsingin Sanomat publicerade den 23 maj på tidningens en artikel med rubriken "Asukkaat voivat luoda suurkunnan". Av någon anledning har artikeln inte publicerats i själva tidningen. Artikeln är lite onödigt skriven så att den i första hand handlar om Esbo. Möjligheten att invånarna skapar en storkommun gäller nog främst Vanda och Helsingfors. Vad rubriken syftar på är alltså att kommunindelningsutredarna kan initiera en folkomröstning om ett förslag till en ändring kommunindelningen. Om majoriteten i en kommun röstar för en sammanslagning, kan statsrådet besluta om en sammanslagning, fastän fullmäktige är emot sammanslagningen. (Se "Om det blir folkomröstning. Den 20 april 2014".) Helsingin Sanomat uttrycker det på följande sätt:

Yhden kunnan poliitikkojen kannatus mille vain liitokselle riittäisi: vaikka muut valtuustot vastustaisivat, esimerkiksi Helsingin suopeuden jälkeen olisi todennäköisesti edessä kansanäänestys kunnittain. Kuntalaiskannatuksen jälkeen hallitus voisi tehdä pakkoliitospäätöksen.

I artikeln kan man även läsa att "Metropolialueen kuntien uusjaosta on luvassa kartat puolentoista viikon päästä." Vi bör alltså kunna se fram mot ett utkast till ny kommunindelning i Helsingforsregionen i början av veckan. Uppgiften bekräftas i en artikel med rubriken "'Vi har en konkret idé om att slå ihop kommunerna'" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet, där man kan läsa att ett "preliminärt förslag" presenteras på tisdag.

Dispositionsplan. Den 25 maj 2014

"Yhdistelmä Karhusaaren kaavarunkoluonnoksesta ja Östersundomin yleiskaavaehdotuksen luonnoksesta, kevät 2014. Lähde: HSY, Seutu CD, KSV" Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014 s 51

Då planeringen av Östersundom lagts på is har Helsingfors stadsplaneringskontor satsat på en "dispositionsplan" för Björnsö. Att man börjar med Björnsö motiveras med att planeringen av ön inte är så beroende av planerna för Östersundom i sin helhet. Övriga Östersundom kan man inte planera innan man vet om det blir någon metroinje. Man kan ven tänka sig att det är frestande för Helsingfors att börja med Björnsö, för att området kan locka goda skattebetalare. Planerna, som skall ligga till grund för en ny detaljplan,  är nu framlagda till påseende, men innan man officiellt kan inleda detaljplaneringen, måste först generalplanen vara klar och före generalplanen måste landskapsplanen godkännas.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade under veckan "Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014". På sida 51 i detta dokument har de aktuella planerna för Björnsö infogade i ett utkast till generalplan för Östersundom. Detta utkast har inte tidigare publicerats och skiljer sig både från utkastet som var framlagt till påseende våren 2011. Utkastet skiljer sig även från det "reviderade utkastet" från februari 2012. På det nya utkast har har metrolinjen igen något rätats ut och bebyggelsen har lämnats bort från Husö och södra delen av stadsdelen Sundsberg. Det var huvudsakligen här som Helsingfors år 2007 ägde den "färdiga tomtmark", som enligt Matti Vanhanen motiverade inkorporeringen.

Ledande fråga. Den 18 maj 2014

Efter alla vändningar de senaste månaderna känns kommunreformen inte speciellt aktuell. Ändå är faran inte helt förbi. Det pågår faktiskt en av finansministeriet initierad särskild utredning om kommunindelningen i "metropolområdet". Det här är en unik chans, som man i Helsingfors inte vill sabba bort.

Kommunindelningsutredarna utreder inte bara möjliga ändringar i kommunindelningen, utan propagerar även för kommunsammanslagningar. För ändamålet har man öppnat en webbplats med namnet "Metropolutredningen". Här ber man nu om invånarnas "åsikter om betydelsen av kommungränserna i vardagen." Frågan är synnerligen ledande. Utan kommungränser kan det naturligtvis inte finnas kommuner, men frågeställningen utgår ifrån att kommungränserna i metropolområdet bara är till problem för invånarna. Enkäten ger inte mycket andra möjligheter än att bekräfta att gränserna är ett hinder. För dem som inte vill ha kommunsammanslagningar lönar det sig kanske ändå att besvara enkäten.

Omöjligt uppdrag. Den 11 maj 2014

Under den gångna veckan valde SDP ny ordförande.Det är ytterligare en förnedring för regeringen Katainen. Det finns flera orsaker till att Jutta Urpilainen inte fick förnyat förtroende, men hopandet och roendet i samband med kommunreformen, men visst träffar Antti Rinne mitt i prick när han "Vaaleissa sanotaan, että ei kannateta pakkoliitoksia. Sitten ollaankin niiden kannalla". I själva verket ändrade Urpilainen linje ytterligare tre gånger då det gäller tvångssammanslagningar. Utan kommunreformen hade det varit betydligt lättare för Urpilainen.

Jyrki Katainen valde att avgå frivilligt, men även hans period som statsminister överskuggas av en totalt floppande kommunreform (och social- och hälsovårdsreform). Henna Virkkunen hade haft förutsättningar att efterträda Katainen som Samlingspartiets partiordförande, men kommunreformen förstörde hennes möjligheter. Det är ironiskt att Jan Vapaavuori nu kan bli Katainens efterträdare, eftersom det var Vapaavuori som i regeringsförhandlingarna tillsammans med socialdemokraternas Jouni Backman kom överens om en kommunreform som visade sig vara en mission impossible. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".) Reformen fördömes inte bara av oppositionen, utan även av regeringspartiernas egna.

Tanken bakom kommunreformen var att utan att förhandla med oppositionen köra över Centern. Just därför är det så förödmjukande för regeringen Katainen att man till sist måste komma överens med oppositionen för att nå en överenskommelse om en modell för social- och hälsovården. Lösningen på social-och hälsovårdsreformen var på sätt och vis även en seger för den socialdemokratiska talmannen Eero Heinluoma, som hela tiden talat för "parlamentarism" eller en "parlamentarisk beredning" av kommunreformen.

Till saken hör att det inom socialdemokraterna en längre tid pågått en inre strid mellan och ena sidan Backman och Urpilainen och å andra sidan Heinäluoma, som verkat för valet av Rinne till ny partiordförande. Valet av Antti Lindtman till SDP:s andra viceordförande är ytterligare ett nederlag för Backmans linje.

Slutligen kan det påpekas att "parlamentarismens" seger ingalunda är en seger för maktfördelningen eller rättsstaten. Utsatta kommuner som Sibbo har all anledning att se upp om Rinne i likhet med Heinäluoma år 2006 förhandlar med andra partiordföranden om förändringar i kommunindelningen.

Det händer. Den 4 maj 2014

Planeringen av Östersundom har länge stått på stället. På webbplatsen "Nytt i Helsingfors" är den senaste nyheten från februari 2013. På den finska versionen av webbplatsen, "Uutta Helsinkiä" hittar man dock en sida med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Sidan är illustrerad med en bild med Lillören ("Sibbo Strand") i bakgrunden. Det är lite ironiskt. Dels hör området administrativt fortfarande till Sibbo, dels händer det för närvarande inte så mycket heller i Sibbo Strand. På den aktuella sidan kan man läsa lite om tidtabellen för planeringen av Östersundom:

Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014. Kaavaan pyydetään lausuntoja ja kaavaa korjataan tarpeen mukaan. Kaavoitus viedään päätöksentekoon vuoden 2015 alussa.

Helsingforspolitiker. Den 27 april 2014

HS 23.4 2014 s A 5

I inlägget klartsta statsminister? Den 13 april 2hans14" uppmärksammar jag Jan Vapaavuoris brottsregister och en gammal artikel i City-lehti, som fått ny aktualitet i och med Vapaavuoris kandidatur till Samlingspartriets ordförande. I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en skämtteckning där en hög ryska militär noterar att Vapaavuori anföll grannkommunen och erövrade en stor del av kommunen.

Där Vapaavuoris brottsregistet klart har försvårat hans karriär, har hans agerande i fallet Sibbo hittills stärkt hans ställning, trots att hans utpressningsförsök fick publicitet. Inför ordförandevalet är agerandet ändå bara en belastning, då det gäller att komma ifrån stämpeln som en helsingforspolitiker som driver huvudstadens intressen på andra kommuners bekostnad. Månne inte Vapaavuoris kandidatur för partiordförandeposten långt förklarar hans låga profil i kommunreformen den senaste tiden.

Om det blir folkomröstning. Den 20 april 2014

Under den gångna veckan var det så dags för kommunminister Henna Virkkunen att backa även då det gäller metropolförvaltningen i Helsingforsregionen. (Se "Metropoli saattaa kaatua".) Fast helt klart är det ändå inte att det inte blir någon metropolförvaltning. Efter att Virkkunen gåt ut med budskapet att det inte behövs någon metropolförvaltning ifall överenskommelsen om social- och hälsovårdsreformen förverkligas anklagade man från socialdemokratiskt håll Virkkunen för att bryta en överenskommelse.

Frågan är om socialdemokraterna nödvändigtvis vill ha metropolförvaltningen i sig. Vad man kommit överens om är att tvångssammanslagningar inte skall tillämpas i huvudstadsregionen, eftersom man istället skulle införa metropolförvaltning. I Helsingforsregionen görs för tillfället en särskild kommunindelningsutredning på initiativ av finansministeriet och denna utredning har Virkkunen ingalunda blåst av. Några regelrätta tvångssammanslagningar blir det knappast i Helsingforsregionen, men det är mycket möjligt att kommunindelningsutredarna föreslår en folkomröstning. Om man i Helsingfors får igång propagandamaskineriet kan befolkningen i Vanda köra över Vanda stadsfullmäktige genom att rösta för en sammanslagning. En intressant fråga är vad som händer ifall kommunindelningsutredarna föreslår att Helsingfors, Vanda och även Sibbo går samman.

Yle publicerade i onsdags en nyhetstext med rubriken "'Virkkunen i linje med Sibbopolitiker'". I artikeln säger kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström att "Kommunminister Henna Virkkunens uttalande är i linje med vad Sibbobeslutsfattarna har kommit fram till i sina diskussioner." Här syftar Liljeström på att inte heller Sibbobeslutsfattarna tycker att det behövs en metropolförvaltning. Sedan kommer Liljeström med ett kryptiskt budskap:

Christel Liljeström tror inte att det blir någon tvångsfusion för Sibbos del. Däremot tror hon att pressen på att gå samman med någon annan kommun blir stor.

– Jag tror att de utredningspersoner som arbetar med kommunstrukturen kommer med ett ganska chockartat förslag för Sibbos del, säger hon. Och det är ett förslag som måste tas på största allvar.

I en kommentar bekräftar signaturen Christel att hon med utredningspersonerna faktiskt syftar på de av finansministeriet utnämnda kommunindelningsutredarna. Frågan är varför Sibbo skulle vara pressat att gå samman med någon kommun, ifall varken en tvångsfusion eller en metropolförvaltning är aktuell. I fall Liljeström föreslår en sammanslagning med Borgå som ett alternativ till en fusion med Helsingfors, kan propagandamaskineriet i Helsingfors göra en eventuell folkomröstning om en sammanslagning med Helsingfors till ett val mellan Helsingfors och Borgå, fastän Sibbo i verkligheten inte kan tvingas att gå samman med någondera. Då är det inte omöjligt att majoriteten av invånarna i Sibbo - mot kommunfullmäktiges vilja - röstar för en sammanslagning med Helsingfors.

Nästa statsminister? Den 13 april 2014

I fredags publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Valtioneuvoston toimivallan laajentamista kuntaliitoksissa ei viedä eteenpäin". (Pressmeddelandet har inte publicerats på svenska.) Att regeringen nu tar tillbaka förslaget som skulle möjliggöra tvångssammanslagningar är ytterligare ett bakslag för kommunreformen och ytterligare ett uttryck för regeringens oförmåga att ta beslut.

Det torde finnas flera förklaringar till att Samlingspartiet gett upp sin ambition att skapa "starka" kommuner. En kan vara att man inom partiet väntat Jyrki Katainens meddelande att han lämnar posten som partiordförande. Jan Vapaavuori lär den senaste tiden ha varit passiv då det gäller sote- och kommunreformen, samtidigt som han enligt medierna fört en ordförandekampanj.

Vapavuoris eventuella ordförandekampanj har aktualiserat hans brottsregister. City-lehti lyfte i veckan upp en gammal artikel från 2006, "Jan Vapaavuori – Rötösherra". I artikeln kan man förutom om de tre brott som Vapaavuori dömts för läsa bl.a. följande:

Sipoolaisilla on ainakin monta syytä olla pitämättä hänestä. Vapaavuori on yhdessä kaupunginjohtaja Jussi Pajusen ja kaupunginvaltuuston puheenjohtajan Rakel Hiltusen kanssa järjestämässä Suomen historian kuohuttavinta alueluovutusta: Helsinki haluaa 14 prosenttia Sipoon maista, 20 prosenttia Sipoon väestöstä. Vapaavuori haluaa rakentaa Sipooseen pientaloja keskiluokalle tiiviisti keskieurooppalaiseen tyyliin. Metroasemien ympärille pienkerrostaloja, jotta metrolle saadaan riittävästi käyttäjiä.

Brotten som Vapaavuori dömts för har varit hinder i vägen för Vapaavuoris politiska karriär. Hans delaktighet i inkorporeringen av sydvästra Sibbo uppfattades däremot, åtminstone ännu för några år sedan, av många som en politisk merit. Utan "Sibbofrågan" hade Vapaavuori knappast blivit minister i regeringen Vanhanen II. Vapaavuori är ingalunda den enda som dragit nytta av att ha deltagit i myglet kring inkorporeringen. I inlägget "Opportunism. Den 13 junin 2010" noterar jag att flera andra gynnats av sin inblandning i fallet Sibbo: Mari Kiviniemi, Mika Rossi, Risto Rautava, Otto Lehtipuu, Kari Prättälä och Arto Sulonen.
 

Behovet av en metropolförvaltning. Den 6 april 2014

 

Finansministeriet publicerade i tisdags ett pressmeddelande med rubriken "Två alternativa förslag till genomförande av metropolförvaltningen". Samma dag publicerades "halvtidsrapporten" "Metropolilainsäädäntöä valmistelevan työryhmän väliraportti". Metropolförvaltningen har naturligtvis diskuterats under den gångna veckan. Metropolförvaltningen upplevs som ett hot speciellt för de mindre kommunerna, men det är inte sagt att det blir någon metropolförvaltning, eftersom Helsingfors inte vill ha det. Åtminstone vill man inte inom Samlingspartiet i Helsingfors ha någon metropolförvaltning, fastän kommunminister Henna Virkkunen på tjänstens vägnar säger att den behövs. (Se "Kokoomuksen ministerit erimielisiä metropoli­hallinnon tarpeesta".) Ur Virkkunens synvinkel behövs metropolförvaltningen - eller hotet om en metropolförvaltning - kanske just för att skrämma mindre kommuner att gå samman. Virkkunen säger även i senaste nummer av Sipoon Sanomat att "Pienissä kunnissa kannattaa nyt ihan tosisaan etsiä niitä sopivimpiä liitoskumppaneita".

Sipoon Sanomat 3.4 2014

Jyrki Katainen meddelade igår att han inte ställer upp som kandidat i Samlingspartiets ordförandeval i sommar. Det är synd med tanke på denna blogg. Katainen hade i sin garderob ett Sibboskelett, som efter Katainens avgång som statsminister förlorar i betydelse. (Se t.ex. "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007", "Samlingspartiets ledning. Den 10 maj 2008" och "Ansvarig minister. Den 28 september 2008".)

Malm - Östersundom - Malm. Den 30 mars 2014

Det har hänt mycket under den senaste veckan. I söndags höll regeringspartiernas ordföranden tillsammans med ordförandena för oppositionspartierna en presskonferens där man meddelade att man kommit överens om en ny modell för social- och hälsovården. Enligt finansministeriet kapar de nya sote-linjerna av kopplingen till kommunreformen, fastän man framhåller att kommunernas utredningsskyldighet kvarstår. (Se "Sote-linjedragningarna eliminerar inte utredningsskyldigheten".) I själva verket var en överenskommelse om sote-reformen en förutsättning för att kravet sammanslagningsframställningar skall träda i kraft.

På tisdagen offentliggjorde regeringen resultaten från budgetförhandlingarna. En av överenskommelserna  gällde flygplatsen i Malm: Flygplatsen skall stängas senast år 2020. Helsingin Sanomat hade redan på förhand berättat att Malm skulle behandlas i budgetförhandlingarna (se "Liikenneministeri lakkauttaisi Malmin lentokentän"), men vad har beslutet om Malm med budgeten att skaffa? Kanske är överenskommelsen om Malm rent av sammankopplad med sote-överenskommelsen? Här fick Helsingfors ju ge efter, medan nedläggningen av Malm är en eftergift på krav från Helsingfors. Finlands Flygförbund hade redan på förhand (23.3) tagit ställning och bl.a. hävdat att "Koska Helsingin kaupungin kaavoitushankkeet Sipoon luovuttamilla alueilla eivät ole edenneet kaupungin toivomalla tavalla, katseet ovat jälleen kääntyneet Malmin lentoaseman suuntaan." (Se "Ministeri Kyllösellä väärät tiedot ".)

Till saken hör att Matti Vanhanen år 2006 lovade att Helsingfors skulle få Östersundom som ett nytt bostadsområde för små hus (se "Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010") istället för Malm. År 2003 hade staten och Helsingfors kommit överens om att säga upp arrendeavtalet för Malm senast 2010. Vanhanen bröt dock överenskommelsen mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007", "The Malmi Project. Den 9 februari 2010" och "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".) Om inte förr så nu står det väl klart att Malm trots allt byggs före Östersundom. (Jfr "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".)

Pajunen och Putin. Den 23 mars 2014

Hbl 23.3 2014

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare där Marie-Louise Blomberg jämför Rysslands annektering av Krim med Helsingfors annektering av delar av Sibbo. Blomberg noterar att olika regler gäller för de stora jämfört med de små.

Yle publicerade i fredags en nyhet med rubriken "HS: Borgå del av en 16 kommuner stor metropol?" En läsare kommenterade nyheten med fem ord: "Putin Pajunen Krim Sibbo metropol". I kommentaren jämförs Pajunen med Putin och "annekteringen" av sydvästra Sibbo med annekteringen av Krim. Metropolen kan tänkas jämföras med det ryska imperiet, fastän Yle:s artikel i verkligheten handlar om förslag till förvaltningsmodeller av Helsingfors metropolområde och inte om kommunsammanslagningar som skulle resultera i en miljonstad eller "metropol".

Sipoon Sanomat 13.3 2014 s 2

I Sipoon Sanomat 13.3 2014 ingår en insändare där Bo Melander jämför Jussi Pajunen med Vladimir Putin och Helsingfors med Finlands östra granne. Jag har själv i inlägget "Propaganda. Den 9 mars 2014" dragit vissa paralleller mellan fallet Sibbo och fallet Krim. Min jämförelse gäller främst propagandan och kontrollen av medierna. Då fallet Sibbo liksom fallet Krim långt var ett propagandakrig där de viktigaste vapnen är lögner och förtal, har jag på denna blogg själv försökt vara saklig och objektiv. Jag har t.o.m. undvikit att tala om annektering, eftersom inkorporeringen av Östrersundom strängt taget är en annektering endast i bildlig eller överförd bemärkelse. Jag har även undvikit överdrifter så som att jämföra Pajunen med Putin, Stalin eller Hitler. Men visst kan jämförelser och analogier vara belysande, även då de är starkt överdrivna.

Sibbo i vågskålen? Den 16 mars 2014

Bbl 15.3 2014

För ett år sedan återupplivades föreningen För Sibbo, som under några inte hade haft någon verksamhet. Föreningen, som i striden om sydvästra Sibbo fick mycket publicitet, behövdes igen då den nya kommunreformen hotade Sibbos existens. (Se "Rör inte varggränsen! Den 24 februari 2013" och "För Sibbo. Den 3 mars 2013".) Under det gångna verksamhetsåret har föreningen, eller åtminstone dess styrelse, varit mycket aktiv. På onsdag klockan 18 har intresserade möjlighet att ta del av vad föreningen åstadkommit. Då ordnas under rubriken "Sibbo i vågskålen?" ett informations- och diskussionstillfälle i Topeliussalens cafe i Nickby. På plats finns kommundirektör Mikael Grannas, som informerar om kommunutredningarna, samt kommunstyrelsens ordförande Ari Oksanen, som kommenterar.

Propaganda. Den 9 mars 2014

I mitt föregående blogginlägg "Obehagligt ord. Den 2 mars 2014" redogör jag för hur kommunminister Henna Virkkunen förra veckan i sitt svar på interpellationen om regeringens kommunpolitik försvarar regeringens planer på att möjliggöra tvångssammanslagningar av (hela) kommuner med att även Centern i regeringsposition genomdrivit tvångssammanslagningar. I sitt tal lyfte Virkkunen fram perioden 1946 - 1977, fastän omständigheterna var helt annorlunda under denna tid. En motsvarande argumentation användes för att legitimera inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Speciellt Mari Kiviniermi har upprepade gånger hävdat att det genomförts flera motsvarande kommundelssammanslagningar till inkorporeringen av sydvästra Sibbo, vilket närmast är en ren lögn. (Se t.ex. "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007".) Virkkunen kom i sitt tal kanske inte med några direkta lögner, men vinklingen var allt annat än objektiv.

Både då det gäller kommunreformen och fallet Sibbo har det gällt att legitimera kränkande av det kommunala självstyret. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till kränkande av nationalstaters suveränitet och fallet Ukraina. För att annektera ett område behövs det inte bara vapenmakt, utan även propaganda i form av vinklad information och direkta lögner.

Obehagligt ord. Den 2 mars 2014

Riksdagen diskuterade i onsdags interpellationen om regeringens kommunpolitik. Diskussionen handlade i hög grad om tvångssammanslagningar. Anmärkningsvärt är att även representanter för regeringspartier uttryckte sin ogillande mot tvångssammanslagningar. Kommunminister Henna Virkkunen försvarade dock tvångssammanslagningar i sitt "Svar på interpellationen om regeringens kommunpolitik 1/2014". Virkkunen noterar här att det mellan åren 1946 och 1977 genomfördes ett tjugotal tvångssammanslagningar och att Centern eller Agrarförbundet satt i alla de regeringar som genomförde sammanslagningarna.

Att Centerpartiet eller föregångaren Agrarförbundet satt med i regeringarna som gjorde tvångssammanslagningar är inte speciellt relevant, då partiet under nästan hela denna period varmed i regeringen. Där till kommer att inkorporeringar under denna period var motiverade med tanke på att städer och landskommuner fram till år 1977 hade olika rättigheter då det gäller handel och planering. (Se "Manipulering. Den 21 april 2007".) Av denna orsak grundades det även nya köpingar. Till saken hör även att riksdagen ratificerade Europarådets europeiska stadga om lokalt självstyrelse först år 1991 och att det kommunala självstyret skrevs in i grundlagen år 1999.

Liksom tidigare då tvångssammanslagningar debatterats i riksdagen lyftes fallet Sibbo fram. I sitt svar sade Virkkunen bl.a. följande:

Därför är det förståeligt att paragrafen om s.k. tvångssammanslagning av stadsregioner, som ger statsrådet befogenhet att bestämma om sammanslagning, väcker starka känslor. Detta trots att tröskeln för tvång i det lagförslag som nu är på remiss är hög och att många specifika villkor ska vara uppfyllda. Blotta ordet tvångssammanslagning är obehagligt, det vet alla som följt t.ex. den tvångssammanslagning av en del av Sibbo med Helsingfors som genomfördes av en centerledd regering.

Samlingspartiets språkrör Nykypäivä / Verkkouutiset gick så långt att man refererade från interpellationsdebatten i en artikel med rubriken "'Tämän tietää moni keskustavetoisen hallituksen aikana Sipoon pakkoliitosta seurannut'".

Församlingar. Den 23 februari 2014

Ifall någon missat det, så ogillar jag inte bara tvångssammanslagningar, utan jag ogillar kommunsammanslagningar i allmänhet. Då kommunindelningen ändras utplånas en del av lokalhistorien.

När kommuner upphör att existera kunde församlingarna få en större roll som förvaltare av historiska socknar. Ursprungligen bildades ju socknarna just som församlingar. Dess värre sammanslås även församlingar i kölvattnet efter kommunsammanslagningar.

Även i Helsingfors slog man samman församlingar för några år sedan. Kvar finns nu 18 finska evangeliskt-lutherska församlingar och 3 svenska. När sydvästra Sibbo år 2009 inkorporerades med Helsingfors anslöts Östersundom till Mellunkylän seurakunta och Matteus församling. Vad jag på denna blogg har missat är att Mellunkylän seurakunta i samband med inkorporeringen bytte namn till Helsingin Mikaelin seurakunta. Kirkko ja Kaupunki publiserade den 12.1 2009 en nyhetstext med rubriken "Mellunkylästä tulee Helsingin Mikaelin seurakunta" där man kan läsa följande motivering till namnbytet:

Seurakunta on kokenut entisen nimensä hankalaksi, koska Mellunkylä-nimistä paikkaa ei todellisuudessa ole olemassa. Sen sijaan seurakunnan alueella on Sipoo-liitoksen myötä entistä moninaisempia kaupunginosia.

Påståendet att en plats med namnet Mellunkylä (på svenska Mellungsby) i verkligheten inte existerar är märkligt. Mellungsby är förutom en registerby även så väl ett distrikt som en stadsdel i Helsingfors. Om folk inte känner till Mellungsby så torde det delvis bero på att bostadsområdena, köpcentrumen och metrostationerna gjort delområdena Gårdsbacka och Mellungsbacka kändare än själva stadsdelen. En ytterligare bidragande orsak är att kyrkan i Mellungsby, som blev färdig 1988, inte fick heta Mellungsby kyrka, utan Mikaelkyrkan. Kyrkan och Mellunkylän seurakunta kunde ha varit en institution som burit upp namnet Mellunkylä, fastän Mellungsby är den stadsdel i Helsingfors som har den lägsta procentuella andelen medlemmar i kyrkan. Efter namnbytet är Helsingin Mikaelin seurakunta tillsammans med Paavalin seurakunta och Tuomiokirkkoseurakunta de enda finska församlingarna i Helsingfors som inte fått sitt namn från en stadsdel.

På webbplatsen Helsingin seurakunnat finns det en karta över dem olika församlingarnas område. (Se bilden ovan.) På kartan har gränserna förvrängts eller förskönats så att Mikaelin seurakunta representerar ett sammanhängande område. I verkligheten består församlingens område av två helt separata områden, Mellungsby och Östersundom. Mellan de två stadsdelarna ligger Nordsjö och Vanda. Varför anslöts Östersundom inte till Vuosaaren serakunta, då inkorporeringsområdet en gång gränsar till Nordsjö? Kanske Mellunkylän seurakunta / Helsingin Mikaelin seurakunta ansågs lämpligare just tack vare församlingens svaga lokala identitet.

Behov av en grundlagsdomstol. Den 16 februari 2014

I A-studio ingick den 5 februari ett inslag med rubriken "Estäisikö eduskunnasta ja hallituksesta riippumaton perustuslakituomioistuin kuntien pakkoliitokset?" Kommunreformen och grundlagsutskottets behandling av kommunstrukturlagen, där politikerna inte följde de juridiska experternas tolkning av grundlagen, har aktualiserat behovet av en grundlagsdomstol. I inslaget tar även riksdagens talman Eero Heinäluoma försiktigt ställning för en grundlagsdomstol. (Se "Heinäluoma: Perustuslakituomioistuimelle perusteita".)

Även fallet Sibbo aktualiserade behovet av en grundlagsdomstol, vilket jag på denna blogg noterat bl.a. i inläggen  "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008", "Sakkunniga domare. Den 14 juli 2009", "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010", "En politisk dom. Den 28 mars 2012" och "Svårbegripligt avgörande. Den 31 mars 2012".

#uusimetropoli. Den 9 februari 2014

Metropolipäättäjät paikalla Marina Congress Centerissä #uusimetropoli #Sipoo pic.twitter.com/6ewuk9uOTA
— Mikael Grannas (@SipooKJ) 5 februari 2014

På onsdagen ordnade finansministeriet ett "teseminarium" om metropolförvaltningen. Deltagarna delade kommentarer på Twitter eller twitteruppdateringar med hashtaggen #uusimetropoli. Jag delar här vidare några kommentarer.

Asemakaavoitus perustuu suoraan metropolikaavaan. Kunnan kaavoitusmonopoli unholaan. Sipoolta strateginen työkalu poistuisi.#uusimetropoli
— Christel Liljeström (@ChLiljestrom) 5 februari 2014

Kommunfullmäktige Christel Liljeström verkar inte gilla förslaget till metropolförvaltning.

Metropoliselvityksen tähtäin: joko kunnat yhteen tai tehtävät metropolihallinnolle #uusimetropoli
— Christel Liljeström (@ChLiljestrom) 5 februari 2014

På seminariet torde man ha lyft fram de två alternativen: kommunsammanslagningar eller metropolförvaltning.

Metropolikaava on tuskallisen hidas väline segrekaation ja kilpailukyvyn ongelmien ratkaisemiseen. #uusimetropoli
— Jussi Pajunen (@KjJussi) 5 februari 2014

Inte heller stadsdirektör Jussi Pajunen är entusiastisk över metropolförvaltningen.

Metropolikaava on tuskallisen hidas väline segrekaation ja kilpailukyvyn ongelmien ratkaisemiseen. #uusimetropoli
— Jussi Pajunen (@KjJussi) 5 februari 2014

Pajunen framhöll än en gång problemet med segregering. Den påstådda segregeringen har varit Helsingfors främsta argument för kommunsammanslagningar, men nu är det tänkt att det istället skall bli en metropolförvaltning.

Maahanmuuttajataustaisten osuus Helsingissä väestöstä on 12%. Työttömyys kolminkertainen kantaväestöön verrattuna. #uusimetropoli
— Jussi Pajunen (@KjJussi) 5 februari 2014

Segregeringen tar sig enligt Pajunen uttryck i ett högt antal invandrare i Helsingfors. (Se "Svarte Petter. Den 18 augusti 2014".)

Sote-ratkaisua tulisi käsitellä osana metropolihallintoa jos aidosti halutaan segregaationgelmaa ratkaista. Nyt näin ei ole. #uusimetropoli
— Tatu Rauhamäki (@Tatu1) 5 februari 2014

Vapaavuoris man, stadsstyrelseordförande Tatu Raauhamäki är på samma linje som överborgmästaren.

Metropolihallinnon tavoitteet ja keinot eivät kohtaa. Uutta hallintoa vaaleineen ei pidä rakentaa ilman valtaa ja vastuuta.#uusimetropoli
— Tatu Rauhamäki (@Tatu1) 5 februari 2014

Frågan är vilka målsättningarna är och vem som definierar målsättningarna. Knappast är man inom Samlingspartiet i Helsingfors nöjd med att partiet inom regeringen gett efter för socialdemokraternas krav på en metropolförvaltning istället för tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen.

Presentationerna från teseminariet publicerades med en dags fördröjning på finansministeriets webbplats. Samtidigt publicerades dokumentet "Etukäteismateriaalina toimitettu muistio metropolilakityöryhmän valmistelutyöstä" daterat 31.1.2014.

En del av metropolen. Den 2 februari 2014

Bbl 31.1 2014 s 5

I mitt senaste inlägg "Öppna frågor kring metropolförvaltningen. Den 26 januari 2014" noterar jag att landskapsdirektören för Nylands förbund Ossi Savolainen föreslår att även Borgå blir en del av metropolförvaltningen. Borgåbladet tog fasta på Savolainens uttalande och publicerade i fredags en artikel med rubriken "Borgås signal om framtiden allt för svag". Här hävdas det redan i ingressen att Borgå borde vara en del av metropolen. Att det bara är Savolainen som står för åsikten är inte alls uppenbart. Savolainens motivering är att "det är mycket lättare att få igenom önskemål om man är en del av metropolen". Månne det?

Än så länge har det inte offentliggjorts några utkast till lag för en metropolförvaltning. "Metropolen"existerar bara som ett undantag för Helsingforsregionens 14 kommuner i kommunstrukturlagen. Om det blir en metropolförvaltning, så torde inflytandet vara proportionellt mot invånarantalet. Om de mindre partierna och kommunerna vill få sina önskemål igenom måste de mygla sig fram, typ ekonomiskt stöda en arkitekturtävling för Guggenheimmuseet eller ställa upp med en utredningsman som kopierar Helsingfors egen utredning. (Se "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007".)

Bbl 31.1 2014 s 4

Den ovannämnda artikeln i Borgåbladet är i ett bihang till en annan artikel med rubriken "Borgå måste kämpa för att få spårväg". Här säger Eero Löytönen angående landskapsplanen för Nyland att "Man drog en metrolinje till Östersundom, det var allt."

Men metrolinjen till Östersundom finns inte ens i landskapsplanen för Nyland, eftersom Östersundom med närområden i mars ifjol lämnades bort från etapplandskapsplanen. (Se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013".) I den verkliga världen kommer ingen metro till Östersundom att byggas under en överskådlig framtid. Men hur som helst så blev även Borgå ett offer för inkorporeringen av Östersundom genom att HELI-banan (på pappret) fick ge vika för en metrolinje. (Se t.ex. "Itärata eller itämetro? Den 5 mars 2008".)

Under några år uppmärksammade jag praktiskt taget dagligen om planeringen av Östersundom. Under det senaste året har det inte funnits någonting att rapportera om. Officiellt utarbetas en landskapsplan för området parallellt med den gemensamma generalplanen för Östersundom, men i praktiken lär planeringen av Östersundom vara lagd på is. Problemen med västmetron och automatiseringen av metron gör en metrolinje till Östersundom än mera osannolik.

Bara för Östersundom lönar det sig inte för Helsingfors att förlänga metrolinjen östersut, men om hela södra Sibbo ansluts till Helsingfors är saken en annan. Om förslaget att organet för metropolförvaltningen skall få bestämma om kommunindelningen i "metropolområdet", så finns det förutsättningar för att Henna Virkkunens vision om 3 - 4 kommuner i Helsingforsregionen förverkligas. Eftersom Helsingfors på grund av sina stora grannar i väst och norr endast kan växa österut, är det klart att Helsingfors i så fall inkorporerar Sibbo eller åtminstone södra Sibbo. Sibbos deltagande i den gemensamma generalplanen för Östersundom och planering av "Sibbesborg" skapar förutsättningar för Helsingfors att ta över södra Sibbo. Om Borgå går med i "metropolen", så går knappast ens Borgå säkert.