Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011

I mitt inlägg "Du är här. Den 2 oktober 2011" noterar jag att Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde, har uppdaterats med en länken till en guidekarta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". På kartan har man markerat en "huvudvandringsled", som är identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011.) På kartan har man även markerat den badstrand och servicebrygga, som Helsingfors stad har ansökt om lov för från ELY-centralen. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Något lov har dess värre inte ännu beviljats och någon badplats eller någon servicebrygga existerar således inte. Däremot finns så väl badstranden som servicebryggan med i planerna för det nya bostadsområdet som är gjord av WSP Finland Oy i anslutning till beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Att den märkliga kartan hamnat på idrottsverkets webbplats föreföll vara ett misstag. Att kartan var skapad för att fungera som guidekarta framgår av att det på kartan finns en punkt som visar var betraktaren befinner sig, nämligen på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta vid parkeringsplatsen hittade jag dock ännu inte i november. Senaste vecka dök kartan plötsligt upp just där man på kartan markerat att "Du är här". Kartan är identisk med kartan på idrottsverkets webbplats, frånsett att beteckningen för några "friluftsstråk" har bytt färg.

Om det bara var för kartan, skulle man kunna täcka sig att servicebryggan och badplatsen kommit med på guidekartan i misstag, men man har även  placerat ut några vägskyltar invid parkeringsplatsen. En av idrottsverkets vägskyltar visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och "badplatsen".

Stadsmuseet gav utlåtande. Den 21 juli 2011

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/2a800e8047172dc686c2af69627a517a/%C3%96stersundomin+yleiskaava.pdf?MOD=AJPERES&lmod=481335777

Helsingfors stadsmuseum hat tillsammans med Mellersta Nylands landskapsmuseum den 31 maj gett ett utlåtande över utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Utlåtandet innehåller en hel del kritsika synpunkter på hur kulturhistoriskt värdefulla områden har markerats - eller snarare inte markerats - på utkastet till gemensam generalplan. I utlåtandet ställer stadsmuseet sig bakom museiverkets utlåtande från den 20 maj i samma ärende. Samtidigt påpekas det att det att man angående planeringen av det aktuella området bör samarbeta med stadsmuseet istället för med museiverket

Avslutningsvis kommer stadsmuseet med synpunkten att Husö udde invid Husö gård bör fredas för rekreationsbruk. Dess värre är det just här stadsplaneringskontoret har speciellt bråttom att omvandla friluftsområde till bostadsområde.

Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011

I mitt inlägg "Östersundomin Sipoonranta. Den 11 juni 2011" noterar jag att Yle felaktigt talar om "Östersundomin Sipoonranta", fastän "Sibbostrand" (Storören och Lillören) varken hör till stadsdelen eller (stor)distriktet Östersundom. Det må vara Yle förlåtet, för Helsingfors stadsplaneringskontor har medvetet försökt utvidga begreppet Östersundom att omfatta hela området för den gemensamma generalplanen. Nu har Helsingfors stad gjort samma fel som Yle och i bildtexten till en nyhet med rubriken "Östersundomissa testataan uusiutuvia energiamuotoja" på stadens webbplats skrivit om "Östersundomin Sipoonranta". Nyheten baserar sig på Helsingfors Energis pressmeddelande med rubriken "Östersundomin energiaratkaisuissa selvitetään aurinkoenergiaa, maalämpöä, biopolttoaineita ja lämmön varastointia", som  jag skrev om i gårdagens inlägg "Testikenttä. Den 7 juli 2011". Sibbostrand har ingenting med Helsingfors Energis testande av energikällor att göra, men Helsingfors utnyttjar gärna Sibbos nyaste bostadsområde som ett skyltfönster för brandet Östersundom. Staden har ju ingenting eget att visa upp i Östersundom.


I mitt inlägg "Östersundomin Sipoonranta. Den 11 juni 2011" noterade jag att "Siponranta" eller "Sibbostrand" visserligen ligger i Östersundom, men i en helt annan bemärkelse än vad Helsingfors stad antyder. Det kan vara på sin plats att ännu en gång reda ut begreppen.

Stordistriktet Östersundom omfattar hela inkorporeringsområdet förutom den del av Svarta backen som tidigare hörde till Vanda. Till skillnad från de andra stordistrikten i Helsingfors omfattar stordistriktet Östersundom ett enda distrikt, nämligen distriktet Östersundom. Till stordistriktet Östersundom liksom till distriktet Östersundom hör hela fem stadsdelar, varav en har namnet Östersundom. Stadsdelen Östersundom sammanfaller till sitt område med delområdet Östersundom. Distriktet Östersundom består sammanlagt av sex delområden, eftersom stadsdelen Ultuna omfattar två delområden: Landbo och Bäckängen. Samtliga delområden är indelade i endast ett småområde. Således består delområdet Östersundom helt och hållet av småområdet Östersundom. En alternativ tolkning är att delområdet Östersundom saknar småområden. Stordistriktet, distriktet, stadsdelen, delområdet och delområdets småområde Östersundom heter samliga Östersundom på båda språken. Däremot heter registerbyn Östersundom fortfarande Itäsalmi på finska.

Sorsditriktet Östersundom innafattar delar av ett flertal registerbyar. Det samma gäller stadsdelen Östersundom, som torde omfatta delar av Immersby, Husö, Gumböle, Kärr och Östersundom. Endast namnet på en by utöver Östersundom har tagits till vara som namn på en stadsdel: Husö. En del av registerbyn Östersundom ligger utanför stordistriktet Östersundoms gränser och hör således fortfarande till Sibbo. Namnet Östersundom var tidigare även det svenska namnet på ett postdistrikt.

Granö by. Den 18 juli 2008

I onsdagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Aluevaihdossa Sipoon saaret Helsingille". Med "Sipoon saaret" syftas här på Tobben och en ännu mindre kobbe som hör till samma fastighet. Helsingin uutiset skriver om öarna att "niiden omistuksen saaminen kaupungille on Vuosaaren sataman toiminnan kannaltä tärkeää". Jag önskar tillägga att öarnas anslutning till Helsingfors hade varit synnerligen viktig med tanke på verksamheten vid Nordsjö hamn - eller åtminstone för att Helsingfors utan att samarbeta med Sibbo skulle kunna trygga hamnverksamheten. I övrigt innehåller notisen ingenting väsentligt utöver vad jag har redogjort för i inlägget "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008".


Inte heller protokollet från fastighetsnämndens möte den 24 juni innehåller någon ny information. Däremot innehåller föredragslistan för mötet en liten detalj som jag inte tidigare uppmärksammat. I mitt föregående inlägg om Tobben berättade jag att Tobbens tidigare ägare Werner Seydel besvärat sig till HFD över planerna på en hamn i Nordsjö med bl.a. motiveringen att hamnen skulle skada möjligheterna till rekreation på Tobben. Jag berättade även att överborgmästare Jussi Pajunen i april 2006 efter Seydels död föreslog att Helsingfors skulle ansöka om att Tobben överlåts till Helsingfors för rekreationsbruk. I föredragslistan nämns emellertid att "Hankittaessa vesialueita Vuosaaren sataman vesiliikennöintiä varten Helsingin sataman pyynnöstä syksyllä 2004 Tobbenin tilan RN:o 1:101 omistaja Werner Seydel ilmoitti neuvotteluissa halukkuutensa myydä koko tila kaupungille, tai vaihtaa se johonkin kaupungin omistamaan vapaa-ajan kiinteistöön." Helsingfors hamn har alltså redan år 2004 försökt förhandla åt sig Tobben - och säkert inte för rekreationsbruk. Liksom av kartan ovan framgår är Tobben i vägen för farleden in till hamnen. Lustigt nog vill Helsingfors inte säga på vilket sätt det med tanke på hamnverksamheten är viktigt att Tobben övergår i Helsingfors ägo.

I inlägget "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007" citerade jag ur Kai Kalismas insändarartikel i Helsingin Sanomat den 9 juli 2007, där Kalima säger att "Rajansiirtopäätös on helsinkiläisille veronmaksajille paitsi epäoikeudenmukainen myös alueellisesti torso." Jag citerar vidare ur artikeln:

Sipoon saarista Helsingin kaupunki omistaa Itä-Helsingin edustalla sijaitsevan Eestiluodon (43 hehtaaria), kaupunkilaisten hyvin tunteman Kaunissaaren (43 ha), pääosan Granöstä (136 ha) ja Husön (72 ha). Hallituksen päätöksen mukaan ne jäivät nyt Sipoon puolelle.

Näiden saarten käyttämisestä Helsinki ei niiden omistajana voi jatkossakaan vapaasti päättää, vaikka niiden virkistyskäyttötarpeet ovat merkittävät. ...

Alueellisesti torso valtioneuvoston rajansiirtopäätös on ennen kaikkea näiden saarten osalta. Merellisiä virkistystarpeita ei tällä ratkaisulla kyetty turvaamaan. Helsingin kaupunginvaltuusto teki 21.6. 2006 oman ehdotuksen noin 5000 hehtaarin siirtämisestä Helsinkiin. Alue olisi käsittänyt myös nuo saaret ja merkittäviä alueita muun muassa Östersundomissa.

Fastighetsnämndens viceordförande, professor Kai Kalismas redogörelse för "Sipoon saaria" har inte huvud eller fötter. Här skall jag nöja mig med att påpeka att Husö inte är en ö utan en by och att Husö by liksom hela Östersundom ingår i det område som enligt statsrådets beslut skall inkorporeras av Helsingfors, medan Fagerö (Kaunissaari) och Eslotan (Eestiluoto) inte ingick i Helsingfors förslag. I verkligheten begränsar sig Kalimas intresse till Granö eller Granö by, fastän Kalima inte vill fästa uppmärksamheten på Granö. Det är möjligt att fastighetsnämnden och Helsingfors har hemliga planer för ön Granö, men jag finner det inte omöjligt att planerna främst gäller ön Tobben, som enligt fastighetsnämndens föredragningslista hör till Granö by.


Det ser ut som om Helsingfors i sitt förslag på att inkorporera 5 000 hektar av Sibbo i första hand var ute efter den 1,6 hektar sora ön Tobben vid Helsingfors vattengräns. Tobben hade troligtvis anslutits till Helsingfors, ifall Helsingfors nöjt sig med ett måttligare förslag och Helsingin Sanomat inte den 15 juni 2006 som rubrik på en artikel valt "Vanhanen ei ottaisi saaristoa pois Sipoolta". Man kan fråga sig varför det är så svårt för Kalima och Helsingfors fastighetsnämnd att öppet medge att Tobben måste sprängas bort. Det är inte så lätt för Sibbo att samarbeta och ta Helsingfors önskemål i beaktande i planeringen, då staden talar om rekreationsanvändning när man menar någoting helt annat.

Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011

I mitt inlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag ett Viherympäristöliitto  den 16 november skulle arrangera ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?" I torsdags skrev Kati Vierikko ett blogginlägg, "Pääkaupunkiseudun suuret kaavoitushankkeet eivät paljon 'puhu' keskenään" om seminariet, som handlade om tre planerade projekt: Östersundom, Marja-Vanda och Sibbesborg. Igår publicerades powerpoint-presentationerna från seminariet på Viherympäristös webbplats ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa").

Östersundom presenterades av landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som på Helsingfors stadsplaneringskontor är områdesansvarig för Husö (se "Natura-arvioinnin tarveharkinta. Den 23 september 2010"). Yli-Jama refererar til utredningarna och beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen, men i hennes presentation finns även skisser som jag inta kan minnas att jag har sett förut. Till denna kategori hör bilden nedan över Husö och Granö.

I utredningsmaterialet som ingår i Yli-Jamaa presentation noterar jag att kommungränsen vid avtaget från riksväg 170 till Ringvägen här går i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut, dvs längs Österledens gamla sträckning.

Bilden nedan är inte ny, men visst är det lite frapperande då Yli-Jama skriver att "Eri selvityksissä todetut luonnon, kulttuurihistorian ja muinaishistorian arvokohteet kattavat lähes koko alueen". HFD ansåg i sitt avgörande i fallet Sibbo att Sibbo kommuns planering av det aktuella området inte fyller kraven. Månne HFD har svaret på hur området skall planeras utan att värdefulla miljöer förstörs?

I presentationen "Miksi Marja-Vantaa?" (som publicerats i formatet pdf) ingår ett urklipp ur Helsingin Sanomat från den 1 juni 1989.

För Östersundoms och Nordsjös del torde kartan med nya bostadsområden och spårvägsförbindelser bygga på "Ilaskivis förslag", men förslaget till ny bebyggelse längs en metrolinje från Nordsjö till Östersundom är inte Raimo Ilaskivis eget. Istället baserar det sig på ett skilt konsultarbete ”Pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuudet 1989”, som gjorts av Pentti Murole och Simo Järvinen. Ilaskivi, som när det begav sig var stadsdirektör i Helsingfors, kunde inte ha kommit med ett dylikt förslag, eftersom det stred mot planerna på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007" och "Frivilligt samarbete under hot. Den 4 april 2007".) Det kan påpekas att förlängningen av östmetrom här går till Håkansböle, en tanke som man i Vanda länge har hållit fast vid.

Kommer fram i tö. Den 8 november 2010

På Helsingfors stads webbsida "Stadens investerar i nya områden" ("Kaupunki investoi uusiin alueisiin") på webbplatsen "Budget 2011 och ekonomiplan 2011-2013" kan man läsa om hur Helsingfors investerar i nya området. Östersundom finns inte med i tabellen över hur mycket som investeras i de nya områdena, men det nämns skilt att Björnsövägen i Östersundom byggs om till "stadsgata". I bildtexten kan man dessutom läsa följande:

I Landbo i Östersundom byggs det en näridrottsplats. Till gårdsmiljön på Husö hör en stenbrygga. Idrottsverket planerar en badplats på Husöspetsen och upprustning av den gamla stenbryggan till småbåtsbrygga.

"Näridrottsplatsen" i Landbo existerar redan från förut och det behövs knappast några större investeringar här. Planerarna på en badplats på Husöspetsen är desto intressantare. I mitt inlägg "57-2026-10-C. Den 25 oktober 2010" noterade jag att Helsingfors stads planer på en "tillfällig" badstrand och en båtbrygga på Husö finns markerat som byggnadslov i ansökningsskedet på stadens digitala karta. Nu har byggnadslov 57-2026-10-C emellertid tagits bort från kartan. (Se kartan nedan.) Jag undrar om idrottsverket tagit tillbaka ansökan, eller om man av andra orsaker gömt undan den pinsamma ansökan. Det finns kanske inga behov av en badplats längre, då "räddningsvägen", som saknar tillstånd, redan är klar.



För en dryg vecka sedan gjorde jag en cykeltur till "Husöspetsen" och tog några bilder. (Se nedan.) Byggarbetet är definitivt avslutat för i år, men i nuvarande skick kan man inte lämna Husöspetsen. Det skall bli intressant att se vad man skall göra åt byggarbetet nästa vår. En del av ingreppen ser lite bättre ut när de täckts med löv. Snart torde det falla snö som döljer framfarten även på vändningsplatsen. Men det som göms i snö kommer fram i tö. Så även stadens olagliga byggnadsarbete.

Kanaler. Den 17 februari 2011

I mitt inlägg "Tröga markaffärer. Den 15 februari 2011" noterar jag en karta "Rannikko1", som syntes i TV-nytts inslag. I mitt inlägg "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010" påpekar jag att man på en karta som synns på ett fotografi på Helsingfors stads webbplats ser någonting som förefaller vara kanaler i stadsdelen Husö. Kanalerna synns ännu tydligare på kartan "Rannikko1", speciellt om man ökar färgkontrasten. På kartan är dessutom stränderna vid de av Natura 2000 skyddade fågelvikarna hårt exploaterade, vilket stämmer överens med Matti Visantis uttalande i nyhetssändningen.

543 miljoner. Den 31 augusti 2010

När jag skrev gårdagens blogginlägg "Östersundomin selvitykset. Den 30 augusti 2010" var jag ännu lite osäker på om alternativet 2.2 i utredningen "Itämetron esiselvitys" verkligen var metroalternativet som erbjöds till grund för den gemensamma generalplanen. Osmo Soinvaara, som är medlem i Helsingfors stadsplaneringsnämnd och en ivrig förespråkare för östmetron, hade i söndags skrivit att "Tätä yleiskaavatyön pohjaksi tarjottua mutkametroa ei noissa vaihtoehdoissa ole lainkaan" och vidare att "Nyt julkistettavissa papereissa on tarkat sijainnit, mutta ne ovat jo vanhentuneita." Allt tyder dock på att det är just alternativet 2.2 som är det nu aktuella alternativet, fastän förslagen till platserna metrostationer här framgår mycket exakt.


Det är intressant att notera att Helsingin Sanomat redan i februari kunde rita ut den exakta sträckningen för det aktuella metroalternativet. Man kan ju fråga sig varför utredningen hemlighölls samtidigt som den viktigaste informationen läckte ut till Helsingin Sanomat. Men inte heller Helsingin Sanomat torde ha sett utredningen i sin helhet. Det sista avsnittet mellan Östersundom och Majvik finns med redan i utredningen från utredningen, som var färdig i januari, men i kostnadskalkylen ingår inte detta avsnitt. Priset för den 8,3 km långa linjen från Mellungsbacka till Östersundom beräknas här till 543 miljoner euro, fastän Helsingin sanomat i artikeln "Itämetro Östersundomiin maksaisi 540 miljoonaa" den 23 augusti skrev att biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä ännu en vecka tidigare hade uppgett summan 400 miljoner. (Se "540 miljoner euro. Den 23 augusti 2010".) Helsingin Sanomat förklarar det felaktiga priset med att priset 430 euro utgjorde summan för ett 6,6 km lång alternativ sträckning. Priset för det 6,6 km långa alternativet 2.1 är även i den nu publicerade utredningen beräknad till just 430 miljoner euro. I artikeln i Helsingin Sanomat berättas det vidare att det nu aktuella alternativet, som beräknas kosta 540 miljoner euro, är 8,3 km långt. Tidningen myntar även uttrycket mutkametro, som Soininvaara senare använder i kommentaren på sin blogg.



Utöver metrolinjen och stationernas exakta placering kan man ur kartor i metroutredningen se att det planeras en broförbindelse från Ribbingö till Granö och en annan bro från Husö till Björnsö. På kartan över alternativet 2.2. kan man även se vilka områden som planeras bli höghusområden och vilka som skall skall bli småhusområden. Det visar sig att informationen över de olika områdena här är exakt den samma som på kartan som publicerades i Helsingin Sanomat den 20 februari. (Se ovan.) Av katorna framgår bl.a. att ett höghusområde planeras på den östra delen av Björnsö.




Utredningen "Östersundomin lämmitysratkaisut", som i likhet med metro- och snabbspårvägsutredningen varit färdig sedan början av året, hörde ännu igår till de "kommande" utredningarna på stadsplaneringskontorets webbplats. Här är ett annat brännbart och dagsaktuellt ämne. Vad månne det finns för motivering till att inte publicera denna utredning?



Igår uppdaterades på webbplatsen för Östersundomprojektet även sidan "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet". Nu finns även Majvik med.



Arbetet med den nya vägen på Husö har ytterligare framskridit.



Duken som rullas ut är 4 meter bred, men vägens inverkan på landskapsbilden har alltså bedömts vara så obetydlig att den nya vägen överhuvudtaget inte behöver något tillstånd.

Anvisningar. Den 23 mars 2012

Bbl 22.3 2012

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tredje gången gillt för Östersundomplan". Artikeln handlar om Helsingfors stadsplaneringsnämnds beslut om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Beslutet togs efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger. I artikeln noteras det att beslutsförslaget kompletterades med anvisningar för hur planläggningen bör gå vidare. Bl.a. noteras det att nämnden anser att byggandet inte får börja på de södra delarna av Husö eller Sundsberg. Jag har skrivit om beslutet i inlägget "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".

Vartti 21.3 2012 s 5

I senaste Nummer av (Vartti Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla".

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte igår att köpa en fastighet på 4 680 m² till ett kvadratmeterpris på 23 euro.

Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012

 Helsingfors stadsstyrelse behandlade på sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Vid mötet gjorde De grönas representanter ett intressant förslag, som dock röstades ner. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus palauttaa asian uudelleen valmisteltavaksi yleiskaavaluonnoksen vaihtoehto B:n pohjalta siten, että Salmenkallion eteläkärjessä sijaitseva Kantarnäsbergetin niemi ja Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi. Lisäksi Östersundomin pohjoisosassa rajataan rakentaminen pääsääntöisesti alueelle suunnitellun tien eteläpuolelle, jotta mahdollistetaan Sipoonkorven kansallispuiston laajentaminen.

Socialdemokraternas Osku Pajamäki understödd av samlingspartisten Tatu Rauhamäki kom med ett förändringsförslag i den motsatta riktningen:

Östersundomin yleiskaavaluonnos hyväksytään vaihtoehto B:n pohjalta siten, että jatkosuunnitteluohjeeksi kirjataan vain seuraava vaade:

Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin.

Pajamäkis förändringsförslag godkändes med rösterna 11 mot 4. Det ursprungliga förslaget var stadsplaneringsnämndens förslag (se "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012" och "Kantarnäs. Den 26 mars 2012"), som lyder enligt följande:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsstyrelsen beslöt alltså att lämna bort angivelsen om den ekologiska korridoren och kravet på att byggandet av Östersundom inte börjar från de sydligaste delarna. Tydligen är det så viktigt att få börja exploateringen av Östersundom just i friluftsområdet i Husö att stadsstyrelsen valde att köra över stadsplaneringsnämnden. Det kan noteras att stadsplaneringsnämndens anvisningar formellt först föreslog av den samlingspartistiske ordföranden Lasse Manninen, som även understödde angivelserna då de godkändes i nämnden. Det kan även noteras att Tatu Rauhamäki är Manninens föregångare som ordförande i stadsplaneringsnämnden och den samlingspartistiska fullmäktigegruppens ordförande. Stadsplaneringsnämndens krav godkändes i nämnden efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger och omfattande förhandlingar först mellan partigrupperna. Frågan är om Manninens agerande i nämnden bara var taktik, eller om Manninen och Rauhamäki faktiskt representerar olika linjer i frågan. Om Rauhamäkis visioner av villor invid Natura 2000-områden i Östersundom kan man läsa i blogginlägget "Rauhamäki vill ha villor. Den 22 januari 2010".


På föredragningslistan för stadsstyrelsens möte igår fanns även ärendet "Lausunto valtiovaltiovarainministeriölle Kunnallishallinnon rakenne-työryhmän selvityksestä sekä kuntauudistukseen liittyvistä muista uudistuksista". Jussi Halla-aho understödd av Jan D Oker-Blom kom med följande förslag till ändring i utlåtandet:

Mitä edellä ja jäljempänä todetaan kuntaliitoksista, edustaa Helsingin kaupunginhallituksen enemmistön näkemystä. Vaihtoehtona kuntaliitoksille on kaupunginvaltuuston lähetekeskustelussa esitetty ns. Metropolivaltuustoon perustuva malli, jossa ei kuntaliitoksia tehtäisi ja jonka pohjalta voidaan sen kannattajien näkemyksen mukaan kehittää Helsinkiä, pääkaupunkiseutua ja koko metropolialuetta tehokkaammin ja kokonaisvaltaisemmin kuin kuntaliitoksilla.

Förslaget röstades ner.

Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011

Helsingfors stadsplaneringsnämnd bordlade på sitt möte på torsdag ärendet som gällde utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Ärendet eller åtminstone utkastet har fått stor uppmärksamhet, men medierna har inte noterat att ärendet bordlades. Avsikten är att ta upp ärendet på nytt nästa vecka. Enligt föredragningslistan för senaste möte gäller det att ta ställning till följande förslag:

Kaupunkisuunnittelulautakunta päättänee esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti.

Till valmisteluaineisto hör förutom bilagorna utkastet till gemensam generalplan för Östersundom och "Östersundomin yleiskaavaluonnos: Selostuis" även en stort antal publikationer och utredningar på stadsplaneringskontorets webbplats. Däremot noteras inte miljöcentralens naturutredningar.





Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för sitt möte i måndag ett ärende med rubriken "Lausunto uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle Talosaaren huoltolaiturin kunnostustyötä ja uimarannan siistimistä koskevasta poikkeamishakemuksesta".
Benämningarna "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä" är högst vilseledande. I förslaget till utlåtande heter det lika väl att "Toimenpidelupaa haetaan huoltolaiturin kunnostamistyölle sekä uimarannan siistimiselle." Det finns varken någon simstrand eller servicebrygga från förut. Jag har skrivit om det märkliga projektet på Husö i flera blogginlägg, bl.a. i "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010", där jag länkar till flera andra inlägg om Husö. Som bilaga till föredragningslistan ingår bl.a. dokumentet "Asemappiirustus". (Se bilden ovan.) Ritningarna som är från den 3 november skiljer sig något från de tidigare ritningarna, som jag har presenterat på denna blogg i bl.a. inläggen och "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 2010" och "Väliaikainen uimaranta. Den 20 september 2010". Bl.a. har ruopattava alue bytts ut mot niitettävä alue. Där projektet för ritningen från maj hette "Väliaikainen uimaranta" heter projektet för den nya ritningen "Talosaaren ulkoilualueen huoltolaiturin kunnostus". Jämför bilden nedan.




En annan nämnvärd bilaga är Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ry:n huomautus 31.1.2011.

I förslaget till utlåtande kommer man med otroliga påståenden. Jag citerar:

Suunnitelma sisältyy jo vuonna 1988 alueelle laadittuun ulkoilu- ja virkistysaluesuunnitelmaan, jota on osittain toteutettu. ...

Kaupunginhallitus toteaa, että hanke on hyväksyttyjen suunnitteluperiaatteiden mukainen, edistää julkisten rantojen saavutettavuutta esteettömästi sekä lisää virkistysmahdollisuuksia alueella. ...

Myönteiselle poikkeamispäätökselle on erityisiä edellytyksiä. Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää. Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa. Hanke edistää myös virkistyskäyttöön soveltuvan julkisen rannan hyödyntämistä, jota Östersundomissa on niukasti. Korvaavaa sijaintia julkiselle uimapaikalle ei ole muualta osoittaa. Virkistyskäytön suunnitelmallinen ohjaaminen Talosaaressa edistää alueen suojeluarvojen säilymistä, kun kulku ja oleskelu ohjataan suojelualueiden ulkopuolelle, kuten suunnitelmassa on esitetty. Suunnitelman mukaan kulku laiturille on esteetön, jota se nykytilanteessa ei ole. Näin hanke palvelee nykyisiä ja tulevia asukkaita parantaen esteetöntä virkistyskäyttöä.

Hankkeesta on laadittu viranomaisyhteistyössä Natura-arvion tarveharkinta, jossa arvioidaan suunnitelman työmaa-aikaisia ja käytön aikaisia vaikutuksia läheiseen Torpvikenin Natura 2000 -alueeseen.

I förslaget till utlåtande medger man slutligen att man söker tillstånd för något förändrade planer:

Toimenpidelupaa haetaan nyt vielä kevyemmälle alueen käsittelylle, kuin mitä Natura-arvion tarveharkinnan kohteena ollut suunnitelma sisälsi. Aikaisemmasta suunnitelmasta on karsittu pois kokonaan rannan ruoppaus, pukukoppi, käymälä, uimarannan kunnostaminen sekä luonnonkiviset oleskelupaikat. Maankäytölliset ja ympäristölliset vaikutukset ovat erittäin vähäiset.

Av de nya ritningarna framgår att ansökan om lov egentligen längre endast handlar om att bygga en servicebrygga. I ritningarna talas det om "nykyinen luontouimapaikka", som skall snyggas upp. Det är inte se lätt att argumentera mot att stranden, där hästar brukar svalka sig om somrarna, inte skulle vara en "naturlig simstrand". Beviljas tillståndet för bryggan, så får emellertid även "simstranden" en mera officiell status, fastän den i praktiken inte är användbar som badstrand. Man kan fråga sig till vad den olovliga servicevägen med vattenrör behövs till, då man i praktiken tar tillbaka planerna på en badplats. Varför skall vägen och bryggan, som förstör den vackra kulturmiljön, bekostas med medel för "Östersundom idrottsplatser". Motiveringen har hittills avrit att "Liikuntaviraston on edellytetty rakentavan Sipoosta liitetylle alueelle tilapäisiä ulkoilu- ja virkistyspalveluja." Till vad annat behövs det en ny brygga än att underlätta beviljandet av lov för framtida planer? I förslaget till utlåtande medger man även att "Suunnitelmat on tehty tiiviissä yhteistyössä liikuntaviraston ja kaupunkisuunnitteluviraston kesken."

Man kan tillägga att ingreppen på udden vid den historiska stenbryggan redan har varit betydliga, trots att några lov inte ännu beviljats. I förslaget till utlåtande heter det alltså att "Hanke edistää sellaista käyttötarkoitusta, johon tuleva kaavoitus tähtää." Detta är väl det enda ärliga påståendet i hela utlåtandet. I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja", som stadsplaneringskontoret publicerade senaste måndag, kan man läsa att "Talosaaren kärkeen rakennetaan jo alkuvaiheessa uimapaikka ja vanha Husön kartanon kivilaituri kunnostetaan käyttöön." Ritningen nedan, "Alueen ylesisuunnitelaluonos", som liksom den aktuella ritningen är gjord av WSP Finland Oy, är daterad 15.3.2010.




I dagens nummer av Bogåbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Utkastet till gemensam generalplan för Östersundom" av Sini-Pilvi Saarnio. Artikeln är en svenskspråkig version av insändarartikeln "Östersundomin yhteiskaavaluonnos ei huomioi tarpeeksi luontoa ja virkistysarvoja" i senaste nummer av Sipoon Sanomat.

Ofta frågat men aldrig besvarat. Den 28 april 2012

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i torsdags ett meddelande eller en text med rubriken "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset". I texten hänvisar men till en sida eller längre text med rubriken "Usein kysyttyä". Jag vet inte när den sistnämnda texten är publicerad, men helt färsk är den inte. Här finns ändå några relevanta frågor och ännu intressantare svar.

En av frågorna lyder "Milloin alue asemakaavoitetaan? Mikä on alueen toteuttamisaikataulu?" Något egentligt svar får man inte på denna dubbla fråga. För det första noteras det att man kommer att göra detalplaneringen stegvis, ett delområde i gången. Därtill noteras det att detaljplaneringen kan inledas då generalplanen är klar, men att planeringen av de centrala delarna är beroende av besluten om förverkligande av spårvägstrafik. Eftersom besluten om förverkligande av spårvägstrafik kommer att dröja mycket länge, föranleder svaret en tilläggsfråga om i vilken ordning områdena kommer att detaljplaneras. På den aktuella sidan hittar man längs ner den dubbla frågan "Missä järjestyksessä alue asemakaavoitetaan? Kaavoittaako kunta yksityisten maata?" Svaret handlar uteslutande om den andra delfrågan och presenterar närmast planeringspolitiken i Sibbo.

Frågan om i vilken ordningsföljd områdena detaljplaneras negligeras helt och hållet. Mycket tyder dock på att man på Helsingfors stadsplaneringskontor har tänkt inleda detaljplaneringen på Björnö och Husö, som inte i högre grad påverkas av några beslut angående spårvägstrafik. (Se t.ex. "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".) Förfarandet är logiskt, speciellt som Helsingfors i första hand vill bygga havsnära villaområden för goda skattebetalare. Att börja planeringen i denna ända strider dock fullständigt mot de officiella argumenten för inkorporeringen.

Minimikrav. Den 11 januari 2010

Igår gjorde jag en skidtur från Nordsjö till Husö, förbi Helsingin luonnonsuojeluyhdistys - Helsingfors naturskyddsförenings stuga på Husö. På stugans yttervägg finns en karta över inkorporeringsområde och ett ark med förklaringsar.

På kartan finns utritade olika existerande skyddsområden. Dessutom har man ritat ut föreningens minimikrav på områden som bör förbli obebyggda. Kvar av "Helsingfors färdiga tomtmark" blir inte mycket mera än några lågbelägna åkrar, som inte heller lämpar sig för bebyggelse.

Svarta backen och Östersundom. Den 1 februari 2012

I mina inlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012" och "Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012" har jag behandlar behandlat beslutet eller planerna att riva kraftverket Hanaholmen-B i Sörnäs och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Igår publicerade den före detta Hbl-journalisten Bjarne Nitovuori ett blogginlägg med rubriken "Guggenheim och Nordsjökraftverket". Nitovuori inleder sitt inlägg med att säga att "Härmed ansluter jag mig till dem som förvånar sig över att ett beslut som kostar nästan tio gånger så mycket som Guggenheim kan drivas igenom så utan offentlig debatt." Även i övrigt är Nitovuori på samma linje som Yrjö Hakanen. Nitovuori noterar även det "nya argumentet mot projektet":

Under det gångna året har ett nytt argument mot projektet framkommit. Det ligger nära Natura-områden (Svarta Backen och Östersundom) och enligt Nylands Ely-central försvagar projektet naturvärdena på ett betydande sätt. För ett sådant projekt får tillstånd inte ges utan statsrådets dispens och det förutsätter att projektet är av viktigt allmänt intresse och att man söker kompenserande områden samt att även EU-kommissionens medgivande inhämtas. Något sådant förfarande har ännu inte tillämpats i Finland.

Natura-området heter officiellt Lunden på Svarta backen och fågelvattnen i Östersundom, på finska Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. Det 355 hektar stora området besår av fyra delar har koden FI0100065. I många sammanhang anges koden felaktigt som F10100065, så även i flera citat på denna blogg.

Igår skidade jag för första gången denna vinter från Svarta backen ända fram till Husö gård. Ännu på måndagen slutade det preparerade spåret vid Husövägen, men igår hade spårmaskinen fortsatt en liten bit på andra sidan vägen. Ända fram till Husö gård hade spårmaskinen åndå inte dragit upp spår, eftersom det på åkern som är under havsnivå (se "Holland. Den 12 mars 2011" och "Olympiska spelen i Östersundom. Den 7 april 2011") finns det fortfarande vatten under snötäcket.Kanske kommer vattnet att frysa nu när det blir kallt.

Holland. Den 12 mars 2011

För licensvillkor, se Fotopedia.

För att kunna bygga småskaligt och samtidigt tätt i Östersundom har stadsplaneringskontoret i Helsingfors sökt modeller från Holland. I rapporten "Östersundom ja kaupunkipientalot" nämns Holland och holländskt ett tiotal gånger. Speciellt när det gäller Husö står Holland modell även på ett annat sätt.



Enligt utkastet till generalplan planerar man en lång och bred kanal i Husö. Parallellerna till Holland tar dock inte slut här. I Hösö har man hittat ett relativt stort landområde, som enligt utredningarna befinner sig under havsnivå. Jag citerar ur rapporten "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Teknistaloudellinen selvitys":

Lisäksi alueella on alavia laidunkäytössä olevia pelto- ja niittyalueita, joiden korkeusasema on osittain merenpinnan alapuolella. Kyseisiä alueita pidetään kuivana pumppauksen avulla.

I ovannämnda rapport finns ett par kartor som visar en depression, som till ytan är större än Torpviken.



Av någon anledning har det extremt lågbelägna området färglagts med samma färg som havsområdena.



I den ovannämnda rapporten kan man om det aktuella området läsa att "Mm. vesiaiheen rakentaminen näille alueille onnistuu verrattain helposti." Det tycks det gå att göra, åtminstone på pappret. I "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man utkastet nedan, där den havsblåa färgen har utnyttjats för havsnära boende och strandpromenader, utan att man har behövt göra det minsta lilla ingrepp på det aktuella området. Däremot har man grävt kanaler norr och nordväst om området som färdigt är markerat i lämplig blå färg.