Sibbo och Kemijärvi. Den 31 mars 2008

Igår den 30 mars gick tiden ut för Pekka Myllyniemis utredning om en sammanslagning av Kemijärvi och Pekosenniemi. Eftersom det igår var söndag och det förts idag är månadens sista dag, misstänker jag att man på finansministeriet räknat med att mars bara har 30. Jag har dock inte ännu hittat någon rapport på finansministeriets webbplats. I sitt förslag till till Kemijärvi stadsfullmäktige och Pelkosenniemis kommunfullmuktige från den 27 februari skriver Myllyniemi själv att "Selvityksen lopputulos siihen mahdollisesti liittyvine ehdotuksineen kunnallisesta kansanäänestyksestä on toimitettava valtiovarainministeriölle 30.3.2008 mennessä, jolloin selvitystyö päättyy." Den utredning som jag skrev om i blogginlägget "Kommunindelningsutredning. Den 25 mars 2008" var alltså inte den slutliga rapporten. Myllyniemis senaste utredning visade sig bli ett fiasko, då så väl Kemijärvi som Pelkosenniemi motsätter sig en tvångssammanslagning. Då Myllyniemi inte föreslog någon folkomröstning, är fullmäktiges åsikt avgörande. Resultatet av Myllyniemis utredning borde vara att det inte finns några lagliga förutsättningar för en sammanslagning, men det resultatet tycks finansministeriet inte ha brottom med att publicera.

Speciellt i blogginlägget "Kemijärvi. Den 16 mars 2008" har jag noterat vissa paralleller mellan Myllyniemis senaste utredning och hans Sibboutredning. Den senaste tvångsutredningen torde ha varit ämnad att tilltala Kemijärvi, men Kemijärvi gick inte att köpa. Istället har Kemijärvi velat likna stadens krav på en inlösning av Storsa Ensos fabrik med Helsingfors inkorporering av sydvästra Sibbo. (Se "Kemijärvi jämförs med Sibbo. Den 19 mars 2008".) Men Kemijärvis kamp har även jämförts med Sibbos. Det gör åtminstone Ilkka Luoma i en insändarartikel med rubriken "Sipoolla ja Kemijärvellä paljon yhteistä" i gårdagens nummer av den östnyländska utgåvan av tidningen Vartti. Texten har även publicerats på Internet, bl.a. på tiede.fi under rubriken "Kemijärvi haluaa StoraEnson tassut pois maaperältään". Jag återger här valda avsnitt ur Luomas artikel:

Sipoossa ja Kemijärvellä on paljon samaa, niin yhdensuuntaisesti kuin käänteisesti. Sipoo taisteli enemmistönä vähemmistöä vastaan, kuten tekee Kemijärvi. Kemijärvi hakee oikeutta itselleen kuten Sipookin. Kemijärvi sen sijaan haluaa suorittaa itse pakkolunastuksen vedoten valtioneuvoston ja KHO:n Sipoo-ennakkotapaukseen.
...

Jos Vanhasen II hallitus epää kemijärveläisten anomuksen pakkolunastuksesta, herää kysymys miksi - hehän siunasivat paljon heppoisemmin eväin Helsingin mahtipuhalluksen Sipoosta. Jos taas valtioneuvosto hyväksyy kemijärveläisten pakkolunastusvaateen - saa siinä voiton rehellinen maatiaisjärki ja tahto tehdä työtä itsensä ja yhteiskunnan eteen.
...

Jos valtioneuvosto hyväksyy Kemijärven hakemuksen, jossa halutaan turvata kaupungin yhtenäisyyttä ja elinkelpoisuutta - se hyväksyy samalla virhepäätöksensä Sipoo casessa, jossa kunnan yhtenäisyyttä ja elinkelpoisuutta hajoitettiin. Jos maan hallitus taas ei hyväksy kemijärveläisten perusteltua anomusta, niin maan hallitus asettuu outoon valoon, kun se hyväksyi Sipoon osa-alue pakkolunastuksen. Pääministeri Vanhanen on nyt suuremmassa päänvaivassa kuin saattaa arvatakkaan - kyseessä on kansalaisten asia, se oli sitä Sipoossa ja se on nyt sitä myös Kemijärvellä.

Nyt onkin vain kaksi päätöstä, jos halutaan kansalaisten silmissä toimia oikeudenmukaisesti tavallista ihmistä huomioiden. Kemijärven on saatava lunastuksensa ja Sipoo case on purettava jollain tavalla

Knackkorv. Den 30 mars 2008

Hufvudstadsbladet ville senaste juli göra en intervju med Kai Kalima, som sedan ett drygt år tillbaka är gruppordförande för den socialdemokratiska gruppen i Helsingfors stadsfullmäktige. Det direkta motivet för den tänkta intervjun torde ha varit en insändare av Kalima i Helsingin Sanomat. (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) I insändaren skrivber Kalima att Pekka Myllyniemis förslag var orättvist mot Helsingfors och ett "stympat verk". Insändaren innehöll där till hot, felaktig information och direkta lögner, vilket naturligtvis rätade upp många. Även på Hbl blev man intresserad av vad Kalima är för en märklig figur, men Kalima ville i det skedet inte ställa upp på intervju. (Se "Kalima ville inte ställa upp på intervju. Den 21 juli 2007".) I dagens Husis ingår slutligen en intervju med Kalima med anledning av höstens kommunalval, men Sibbofrågan omnämns överhuvudtaget inte. Det framgår dock ur intervjun att socialdemokraterna i huvudstaden tycker att Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo "gott kan slås ihop till en storkommun". Kalima kommenterar ytterligare:

- Landet behöver åtminstone ett starkt metropolområde. Men med undantag av sydvästra Sibbo kommer den här sammanslagningen inte att spela någon roll i höstens kommunalval.

Rubriken på intervjun med Kalima är "'Staden bör få vägtullen'", vilken motsvarar Kalimas budskap att Esboborna som tar bilen till Helsingfors bör betala vägtull till "stan". På denna blogg har jag förutom i de ovannämnda inläggen skrivit om Kalima speciellt i inläggen "Kalima. Den 21 mars 2007", "Kalima tar igen till hot. Den 20 juni 2007" och "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008".

I gårdagens blogginlägg "Kommunal självbestämmanderätt. Den 29 mars 2008" skrev jag om förslaget till en folkomröstning om en utredning om sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Helsingin Sanomat har idag publicerat resultatet från en gallupundersökning enligt vilket hela 75 % av invånarna i Huvudstadsregionen är för en utredning, men bara knappt hälften för en folkomröstning om en utredning. (Se artikeln "Pääkaupunkiseutulaiset haluavat selvityksen kaupunkiliitoksesta".) Totalt 43 % är för en sammanslagning, men i Esbo stöds en sammanslagning endast av 31 % medan 54 % av Esboborna motsätter sig en sammanslagning. Resultatet är knappast överraskande och visar att en sammanslagning av Helsingfors och Vanda är betydligt mera realistisk än en sammanslagning av alla kommunerna i huvudstadsregionen. Därmed torde Helsingfors fortsätta att rikta blickarna österut, medan socialdemokraterna och de gröna i Helsingfors vill uppföra en tullmur i väst.

När Helsingin Sanomat i januari 2007 lät göra en motsvarande gallupundersökning om understödet för en annektering av sydvästra Sibbo visade det sig att under en tredje del av invånarna i Helsingfors, Vanda och Esbo var för en annektering. (Se "Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007".) Helsingin Sanomat kommenterade resultatet i en artikel med rubriken "Potku jalkoväliin". Jag passar på att citera ur artikeln:

Se ei ole yllättävää, että pakkosiirtoa vastustetaan enemmän kuin kannatetaan kaikissa pääkaupunkiseudun kaupungeissa, kaikissa ammattiryhmissä, kaikissa ikäryhmissä ja kaikkien puolueiden kannattajien joukossa.

Se johtuu siitä, että Helsingin poliittiset omahyväkkäät eivät ole kyenneet pidättelemään voitonriemuista röhönauruaan.

Hoh, hoh, hoo.

Ajatellaanpa vaikkapa demarien nykyisen ryhmäjohtajan Kai Kaliman ennen joulua Helsingin valtuustossa pitämää lennokasta puhetta, jossa hän vertasi Sipoota nakkikioskiin.

Mieleen nousi väkisin kuva hiljaisen Nikkilän yöelämän ylpeydestä, snagarista, jonka eteen kaartaa pikkuyön tunteina Helsingin kaupungin tumma edustus-Audi. Sikarintuoksuiselta takapenkiltä nousee kaksi sudennälkäistä miestä, Jussi ja Janne:

"Hej kundi, heitäs tänne kaks Lounais-Sipoota, kaikilla mausteilla ja extra-saaristolla!"

Hah, hah, haa.

Kommunal självbestämmanderätt. Den 29 mars 2008

Kommunminister Mari Kiviniemi har igen igår i Uutispäivä Demari låtit förstå att en lagändring som skulle möjliggöra rådgivande folkomröstningar i samband med kommunalval inte är under beredning, för att "välitöntä tarvetta siihen ei julkisuudessa käytävästä keskustelusta huolimatta ole ilmennyt". Uttalandet visar hur opportionistiskt de tre Helsingforsministrarnas initiativ var. Man var ute efter att anpassa spelreglerna enligt vad som för tillfället passade Helsingfors, eller kanske handlade det även här bara om skrämseltaktik? Då de folkvalda i grannkommunerna är emot en en utredning om en sammanslagning ville man söka mandat i en rådgivande folkomröstning. Hade en rådgivande folkomröstning visat ett stöd för en utredning, skulle följande folkomröstning inte ha behöft vara endast rådgivande. Kommuner kan sammanslås fastän fullmäktige i någon berörd kommun motsätter sig en sammanslagning, så vida majoriteten i den aktuella kommunen i en folkomröstning röstar för en sammanslagning. I detta fall talar man dock inte om tvångssammanslagningar. Den enda möjligheten till tvångssammanslagningar är enligt nurådande lag att stifta en speciallag för en sammanslagning.

Sfp och speciellt partisekreterare Ulla Achrén har kritiserat Helsingforsministrarnas förslag till folkomröstning i huvudstadsregionen. Därför är jag lite överaskad över att Stefan Wallin igår talade för en folkomröstning i Vasaregionen om Vasaregionens framtid. (Se "Överväg folkomröstning i Vasa och grannkommunerna".) I meddelandet, liksom i Hbl:s notis "Wallin vill ha folkomröstningar", säger Wallin visserligen följande: "På en punkt kommer partiledningen alltid att vara mycket tydlig - precis som i Sibbofrågan: tvångslösningar är inget för detta parti, som fortsättningsvis håller sig till det alltmer sällsynta kulturbärande uppdraget att respektera den kommunala självbestämmanderätten." När det gällde Sibbofrågan handlade det emellertid om en kommundelssammanslagning, där även tvångslösningar i princip är möjliga. Man kan till och med hävda att vissa centerministrar var beredda att tänja på gränserna för kommundelssamanslagningar i Helsingforsregionen för att på annat håll i landet bevara den kommunala själbestämmanderätten då det gäller sammanslagningar av hela kommuner. Utan löften om sydvästra Sibbo till Helsingfor hade Hannes Manninen haft det betydligt svårare att i samband med KSSR bevara den självbestämmanderätten. Månne inte Wallin är medveten om det fula spel som försegick i förhandlingarna mellan Manninen och Rakel Hiltunen våren och försommaren 2006.

Överenskommelse. Den 28 mars 2008

Ett centralt påstående i flera besvär över statsrådets Sibbobeslut var att statsminister Matti Vanhanen var jävig att deltaga i beslutet. Påståendena om Vanhanens jäv byggde bl.a. på tanken att ministrarna agerar domare då de tar ställning till huruvida det finns lagliga förutsättningar för den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Det var den föregående justitiekanslern Paavo Nikula som först jämförde statsrådets roll i det aktuella ärendet med en domstol, men före Nikula hade före detta justitieombudsman Jacob Söderman påpekat att ministrarna inte kunde ta ställning till frågan på förhand. Jämförelsen med en domstol är dock inte oproblematisk, eftersom ministrarna naturligtvis även har ett politiskt ansvar för beslut. I artikeln "Vanhanen ei halua vaarantaa Sipoo-päätöstä" hävdade Helsingin Sanomat den 14 juni att experterna Antero Jyränkiä, Kaarlo Tuoria ja Mikael Hidéniä var eniga om att statsrådet inte har rollen av en domstol då Sibbofrågan avgörs. Hildén säger här att "Osallistuminen keskusteluun ei voi merkitä sitä, että ministeri on jäävillinen", Medan Tuori om uppfattningen att statsrådet fungerar som domstol säger att "Se on täysin väärä tulkinta". Frågan huruvida statsrådet i den aktuella frågan fungerade som en domstol eller inte kan emellertid inte nödvändigtvis besvaras med ett enkelt ja eller nej.

En minister är inte bara beslutsfattande politiker, utan i viss bemärkelse även tjänsteman och domare. Vanhanen framhöll själv ännu i Helsingin Sanomat den 14 juni att regeringen är "tuomioistuimen asemassa". Ännu efter statsrådets beslut framhöll statsministern att beslutet i första hand var juridiskt, fastän han själv i praktiken förlitade sig på inrikesministeriets beredning. Det är klart att en minister har mycket större frihet att på förhand ta ställning till en fråga än en tjänsteman eller egentlig domare, men i vissa frågor kan man tänka sig att det är viktigt att inte heller förtoendet för ministrarnas opartiskhet äventyras av tidigare ställningstaganden. När Nikula jämförde statsrådet med en domstol förväntades väl alla förtså att skillnaderna är väsentliga. Jämförelsen borde inte ha behöft tas allt för bokstavligt för att budskapet skulle gå hem. Statsministern hade inte bara diskuterat och yttrat sin åsikt i frågan, utan även tagit initiativ, gett löften och gett detaljerade direktiv, som utredningsmannen även tog i beaktande. Nikulas diskreta varning i allmänna ordalag var i högsta grad befogad.

Liksom jag tidigare noterat i inlägget "HFD förvränger påståenden. Den 20 februari 2008" säger HFD i sitt beslut att Vanhanen inte blivit "jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas". Här förefaller HFD avsiktligt missa poängen. Vanhanen hade minsann inte bara diskuterat, utan även förhandlat och lovat att stöda en inkorporering på vissa villkor. Sibbofrågan kunde på grund av frågans juridiska natur inte tas med i regeringförhandlingarna eller regeringsprogrammet, men i praktiken hade ministrarna kommit överens om frågan på förhand, vilket åtminstone en del av HFD:s domare måste vara medvetna om.

Rakennuslehti kunde redan den 18 maj i artikeln "Sipoo-liitos toteutuu" bekräfta att inkorporeringen förverkligas. Vanhanens första regering hade brottom med Helsingfors initiativ, inte bara för att man ville uppnå enighet om KSSR före slute av juni 2006, utan även för att den dåvarande regeringen skulle hinna ta beslutet om en inkorporering så som man lovat. Officiellt hette det att det var bråttom med tanke på kommunalvalet. När en ny regering med Vanhanen kvar som statsminister men med Mari Kiviniemi som ny kommunminister hade tagit över var det plötsligt inte längre bråttom med beslutet. Medlemmar i den nya regeringen hade i sin tur kommit överens om inkorporeringen. Jag citerar ur artikeln i Rakennuslehti:

Vapaavuori pitää täysin selvänä, että Sipoon liittäminen Helsinkiin etenee sovitulla tavalla. "Käsitykseni mukaan asia on varsin valmis päätettäväksi. Vaalien aiheuttamalla muutaman kuukauden hidastuksella ei ole tämän kokoluokan asiassa merkitystä. Osakuntaliitoksen on tarkoitus tulla voimaan vuoden 2009 alussa, jolloin alkaa uusi kunnallisvaalikausi. Tältä osin aikataulussa ei ole vielä mitään hätää", Vapaavuori sanoo.

Inaktuell metro aktuell. Den 27 mars 2008

I dagen nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Planeringsexpert hittar många svaga punkter i Sibboplan". Den Sibboplan som kritiseras i artikeln är i det stora hela en plan som motiverats av Helsingfors inkorporeringsinitiativ. Trots att Sibbo förlorat konflikten med Helsingfors, fortsätter Sibbo på sin nya sköna linje. Sibbosframtid är inte nödvändigtvis tryggad, men frågan är om de nya planerna förbättrar Sibbos chanser att förbli en självständig kommun. I morgondagens nummer av Borgåbladet torde det ingå en artikel med rubriken "Osäkerheten irriterar i Sibbo". Det är alldeles speciellt markeringen för behov av kollektivförbindelse, som oroar, eftersom markeringen tolkas som en metrolinje. Enligt Borgåbladet tror dock "ingen" på metro till Söderkulla:

Kommunen binds av Heli–banans reservationer och allmänna krav på kollektivtrafik. Men ingen tror att en metro ska dras till Söderkulla. – Inte ens med den nu planerade befolkningstillväxten kommer Sibbo upp till en folkmängd som räcker för en metro, intygade planerarna. Inte ens fast Hfors stadsdirektör Jussi Pajunen lovat metro ända till Borgå.

Helsingin sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Helsinki päätti metrojunien hankinnasta". Det är för västmetron som Helsingfors skall beställa metrovangnar, sammanlagt 20. Dessutom gör man en option på ytterligare 20 vagnar, bl.a. med tanke på en eventuell förlängning av metron österut:

Lisäoptio on tarkoitus käyttää nykyisen metron tulevien laajennusten, Kivenlahden ja Sipoon liitosalueen edellyttämää kaluston lisäystä varten.

Några vagnar för metro till Söderkulla är minsann inte aktuella i detta skede, men även förlängningen av metron till inkorporeringsområdet är högst ovisst. Detta framgår bl.a. av en notis med rubriken "Helsingin kokoomus haaveilee Pasilan-metrosta", som Helsingin sanomat publicerade igår kväll. Tidningen skriver att "Helsingin kokoomus haluaa, että kaupunki valmistautuu itämetron nopeaan toteuttamiseen, eli metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä tai Vuosaaresta itään." I samlingspartiets eget ställningstagande "Helsingin on varauduttava itämetroon", talas det visserligen bara om itämetro i allmänhet, men både Pekka Myllyniemi och Pekka Korpinen har nämnt en förlängning av Nordsjömetron som ett alternativ. (Se "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007".) En förlängning av metrolinjen från Nordsjö är ännu mindre realistisk än en förlängning av linjen från Mellungsbacka. Att en förlängning av Nordsjömetron alls diskuteras beror på att det finns stora hinder i vägen för en förlängning av Mellungsbacka linjen. Ett av hindren heter Vanda. I artikeln "Itämetron suunnittelu alkaa Helsingin ja Vantaan yhteistyönä", som publicerades av Rakennuslehti den 24 januari, antyds även att det finns två alternativ. Här säger Matti Lahdenranta, som är VD för HST dock att "Ensisijainen vaihtoehto on metron jatko Mellunmäestä, joka on vähemmän kuormitettu kuin Vuosaaren haara." Att man inte ens vet vilken metrolinje som skall förlängas ser jag som ett tecken på ett de färdiga planerna på ett 6,3 km långt banavsnitt från Mellungsbacka österut, som Helsingfors hösten 2006 presenterade för inrikesministeriet i Ratasvuoris utredning, var en bluff. (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".)

55A. Den 26 mars 2008

Helsingfors har idag för första gången på länge uppdaterat sina specialsidor om inkorporeringen. Nyheten har rubriken "Sydvästra Sibbo ett nytt röstningsområde i Helsingfors". Här berättas det att det nya röstningsområdet får beteckningen 55A, vilket även Hufvudstadsbladet har noterat i en notis med rubriken "Sydvästra Sibbo är område 55A". Invånarna i område 55A får alltså redan i kommunalvalet i höst rösta på Helsingforskandidater. HFD:s avgörande kom i god tid för att de blivande Helsingforsborna skulle kunna rösta på Helsingforskandidater i nästa val, fastän den förra regeringen inte hann ta beslutet och den nya regeringen dröjde med sitt beslut. Ändå var kommunalvalet ett centralt argument för att ta Helsingfors annekteringsinitiativ den 21 juni 2006 i brådskande ordning. Denna motivering var uppenbarligen ett svepskäl, fastän Helsingfors förvaltningsdomstolen håller med motiveringen. De verkliga skälen till att Helsingfors tog beslutet in brådskande ordning har förblivit outredda. Själv är jag övertygad om att den huvudsakliga orsaken hänger samman med förhandlingarna kring KSSR.

Pär Stenbäck har i dagens Hbl fått mothugg för sin artikel "En regering på glid". (Se "Kemijärvi. Den 16 mars 2008".) I sitt svar säger Stenbäck att "Kanske borde jag ha förlängt listan med exempelvis Sibbo-frågan." Visst kan det sätt på vilket Sibbo-frågan har skötts påskynda Matti Vanhanens slutliga fall, men Sibbo-frågan hade kanske aldrig aktualiserats om det inte var för en svag statsminister, som Helsingfors kunde idka påtryckningar mot.

Kommunindelningsutredning. Den 25 mars 2008

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärvellä pohditaan Stora Enson tehtaan pakkolunastusta". I notisen noteras det att "Kemijärven kaupunginhallituksen puheenjohtaja Heikki Nivala uskoo lunastusmahdollisuuteen ja vertaa sitä tuoreeseen Sipoon tapaukseen." Helsingin Sanomat har på kvällen i notisen "Kemijärven kaupunginhallitus esittää Stora Enson pakkolunastusta" noterat att enligt Nivala "tehtaalla on Kemijärvelle suurempi merkitys kuin Sipoon maa-alueen lunastuksella Helsingin kaupungille."

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis kommunindelningsutredning gällande Kemijärvi och Pelkosenniemi har i själva verket offentliggjorts i sin helhet redan den 27 mars. Finansministeriet har endast publicerat utredningsmannens förord eller följebrev (ehdotuskirje) till rapporten, men Kemijärvi har publicerat hela rapporten "Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan Kuntajakoselvitys". Pdf filen med utredningen är skapad den 4 mars. Rapporten har även funnits på Internet i formatet MS Word som en bilaga till fullmäktigemötet den 17 mars. Liksom "förslagsbrevet" har båda dessa dokument den dolda rubriken "Sammatin ja Lohjan kunta- ja palvelurakenneselvitys". (Se "Itärata eller itämetro? Den 5 mars 2008".) Kommunindelningsutredarens förslag är i detta fall riktat till Kemijärvi stadsfullmäktige och Pelkoseninemis kommunfullmäktige och är tydligen inte att betraktas som ett initiativ eller en framställning till ministeriet. Av rubrikerna att döma förefaller kommunindelningsutredningen i sin helhet vara att betrakta som utredningsmannens förslag, men liksom i Myllyniemis Sibborapport ingår det i denna utredning ett skilt kapitel med rubriken "Kuntajakoselvittäjän ehdotus".

Borgåbladet har idag på tidningens webbplats under rubriken "Just nu" publicerat en puff för visningen av ett dokumentär om Helsingfors tvångsannektering av Sibbo. (Se "Vemodig dokumentär. Den 21 mars 2008".) Jag återger texten här:

En pinfärsk dokumentär om Helsingfors tvångsannektering av Sibbo sydvästra hörn visas idag i Topeliussalen i Nickby (vid biblioteket). Sibbofilmen är Yle-redaktören Hanna Myllys' slutarbete. Dokumentären visas kl. 13, 16 och 18 (vid den sista visningen är också Myllys själv på plats)

Korvfenomenet. Den 24 mars 2008

I lördagens blogginlägg ""Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008" skrev jag om Henrik Hägglunds rättsfallskommentar i Finlands kommuntidning 2/2008. I samma nummer av tidningen ingår ett par andra artiklar som har relevans för fallet Sibbo. I ledaren med rubriken "Korvfenomenet hotar stadsregionen" skriver Kristina Wikberg om "korvfenomenet", som enligt Wikbergs definition går ut på att "den gamla stadskärnan lämnas ensam, medan de omkringliggande kommunerna finner varandra och bildar en korv runt – och mot – den gamla staden". Fenomenet är speciellt påtagligt i Åboregionen, men det kan även iaktas i Vasaregionen. Wikberg karakteriserar fenomenet vidare enligt följande:

Målet är att skapa en struktur där stadens inflytande minskar och de ofta växande, omkringliggande kommunerna har en autonom position som staden inte rår på. Så är det både i Vasa och i Åbo. Kommunerna vill undvika den gamla stadens kulturella dominans och visa att de klarar sig och sin service på egen hand.

Man kan hävda att ett av målen med kommun- och servicestrukturreformen (KSSR/PARAS) är just det motsatta, det vill säga att motverka korvfenomenet. Wikberg inleder även sin artikel med att konstatera att "ett av målen för kommun- och servicestrukturreformen är att se de olika stadsregionerna som pendlingsområden eller funktionella helheter när det gäller markanvändning, trafik och boende." Wikberg noterar även att områden i Svenskfinland som berörs är huvudstadsregionen, Borgå, Västra Nyland, Karleby, Vasa och Åbo med omkringliggande kommuner. Däremot förbigår Wikberg en specifik språkpolitisk aspekt: De omgivande kommunerna ibland till skillnad från "den gamla staden" en starkt svenskspråkig profil. Den finskspråkiga inflyttningen till kusten har främst skett till städerna, medan omringande landsortskommuner förblivit och vill förbli relativt svenskspråkiga.

Wikberg skriver om korveffekten allmänt att den på sikt kan "resultera i att den nödvändiga dynamik och framtidstro som skapar tillväxt uteblir". Här kan man, om man så önskar, se en "språkmur" som förhindrar eller förhindrat utvecklingen så väl i Vasaregionen som i Helsingforsregionen. Om man drar resonemanget till sin spets, kan man dra slutsatsen att Svenskbygden och hela Svenskfinland är ett hot mot nationens ekonomiska utveckling... På det nationella planet är dock Centern och Kepulandia ett större hinder för städernas strävande att utöka sitt inflytande.


Det är skäl att notera att korvfenomenet inte alls är speciellt påtagligt i Helsingforsregionen. Staden Helsingfors har här en mycket stark ställning, fastän man i huvudstaden avundsjukt sneglar på grannen Esbo. Sibbo, som betraktats som en språkmur i öst, har inte haft det lätt att finna allierade i Helsingforsregionen. Om korvfenomenet är ett metropolprolem, så är det snarare Åbo och Vasa än Helsingfors som behöver en metropolpolitik.

KSSR har inte ett huvudsyfte, eftersom olika partier och olika kommuner har olika intressen, men ett viktigt intresse bakom reformen är utan tvivel målsättningen att motverka korveffekten och stärka "metropolernas" (moderstädernas) ställning. Målsättningen att skapa ökad kostnadseffektivitet ser jag närmast som ett svepskäl. Syftet att motverka korveffekten kan förverkligas enligt det av KSSR påbjudna samarbetet, men även genom kommunsammanslagningar. För Helsingfors del kom det att visa att staden inte alls drar några fördelar av de kommunsammanslagningar som KSSR föranleder. Det kunde dock ha gått på annat sätt, om Samlingspartiet eller SDP hade fått bestämma.

I senaste nummer av av Finlands kommuntidning inår även en intervju av utredningsmannen Harry Bondas. Intervjun, som är skriven av Maria Brommels, har rubriken "En utredningsmans funderingar - Som i Danmark". Jag citerar ur intervjun:

När Harry Bondas tecknar kommun- och strukturreformens historia finns där ett ledande tema. Hans bedömning är att ramlagen ursprungligen skulle innehålla bara ett alternativ: kommunsammanslagning. Orsaken till att det inte gick så var politisk. För centerns partifält var det omöjligt att acceptera en så drastisk omorientering och därför kom samarbetsalternativet med. Alltså antingen kommunsammanslagning och 20 000 invånare eller ett samarbetsområde med 20 000 invånare.

I den mån Centern och kommunminister Hannes Manninen var initiativtagare till reformen var tvångssammanslagningar knappast det enda alternativet, men bland Helsingforspolitiker fanns det säkert förhoppningar om att kommunreformen skulle omöjliggöra kommuner med mindre än 20 000 invånare. Det är ingen hemlighet att att socialdemokraterna i Helsingfors ursprungligen önskade ansluta hela Sibbo till Helsingfors, fastän en dylik kommunsammanslagning skulle ha sett vansinnig ut på kartan. Kommunreformen kunde ha skapat förutsättningar för en dylik sammanslagning, eftersom Sibbo hade under 20 000 invånare. Då Manninen föreslog samarbetsområden som ett alternativ till tvångssammanslagningar var det främst socialdemokraterna i Helsingfors med huvudförhandlaren Rakel Hiltunen som strätade emot. Först när Manninen i offentligheten lovade stöda en inkorporering av sydvästra Sibbo gick Hiltunen med på Manninens förslag till ramlag.

En inkorporering av sydvästra Sibbo löser på inget vis de problem som kommun- och servicestrukturreformen var ämnad att lösa. Tvärtom innebär inkorporeringen att invånartalet i Sibbo under några års tid kommer att ligga under det av ramlagen påbjudna 20 000. Inte heller löser inkorporeringen problemet med korveffekten på andra håll i landet. Helsingfors hade dock andra målsättningar bakom KSSR än de officiella. Fastän Hiltunen i strukturgruppen representerade SDP, drev hon i praktiken huvudsakligen Helsingfors intressen. Med tanke på de möjliga följderna av att Manninens förslag till ramlag inte vunnit stöd, är det inte konstigt att även Sfp, enligt Matti Vanhanens utsaga, fram till den 21 juni förhöll sig "konstruktivt" till förslaget på en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Östersundom var priset som krävdes för att rädda Sibbo och övriga Svenskfinland. Förslaget på ett område fram till Sibbo å, som Helsingfors med Manninens uttalade stöd tog den 21 juni 2006, var dock oacceptabelt för Sfp, fastän enighet om KSSR officiellt nåddes först en vecka senare.

Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008

Den 8 december 2006, dagen efter att Rundradion hade gått ut med nyheten att Pekka Myllyniemi hade kopierat Helsingfors utlåtande i sin rapport, publicerade Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport". I artikeln, som har den överslätande överrubriken "'Inte ovanligt med lånade formuleringar'" omnämns varken min blogg eller Yles nyhetsinslag, men i artikeln noteras "uppståndelsen om de kopierade delarna i kommunindelningsutredningen". Hbl:s artikel bygger direkt på avslöjandena i min blogg, men man har även begärt kommentarer av två experter på förvaltningsjuridik.

Den ena juristen som Hbl talade med var rektorn för Soc & kom Henrik Hägglund, vars rättsfallskommentar över fallet Sibbo jag behandlade i gårdagens blogginlägg "Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008". Hägglund anser här att faktumet att Myllyniemi kopierat delar av texten inte betyder att utredningen kan underkännas. Jag citerar ur artikeln:

- Myllyniemi kunde ha nämnt källan. Men hans utredning kan inte underkännas med argument om att han lånat delar av texten. Han har bland dokumenten troligen hittat formuleringar som han kan omfatta, säger rektorn och juristen Henrik Hägglund vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Han säger också att utredningen är en del av beredningen av ett beslut.
- Den allmänna principen om utredningar är att de skall vara opartiska. Myllyniemis förslag om att delar av Sibbo borde överföras till Helsingfors leder inte till att hans opartiskhet kan ifrågasättas, säger Hägglund.

Mylleniemi har bevisligen inte självständigt "hittat" de "formuleringar" som han kopierat i sin rapport. Istället har han begärt motiveringar, som han sedan direkt kopierat ord för ord. Samma dag som Hufvudstadsbladet publicerade den aktuella artikeln medgav Myllyniemi i Helsingin Sanomat i en artikel med rubriken "Oliko sisäministeriön asettama selvitysmies Pekka Myllyniemi puolueeton vai Helsinkiin päin kallellaan esittäessään Sipoon osien liittämistä Helsinkiin?" att han begärt motiveringarna för en annektering från Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori. (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Först i inlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007" kunde jag emellertid avslöja att Myllyniemi kopierat den aktuella texten ur opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som är daterat 18.10.2006. (Denna utredning har inget massmedium ännu noterat.)

I Hufvudstadsbladets artikel uppmärksammas speciellt att Myllyniemi plagierat stadsirektörens tal, medan Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen inte alls omnämns direkt. I artikeln konstateras bara att "i utredningen finns också en del andra formuleringar som antyder att upphovsmannen eller upphovsmännen finns i stadshuset i Helsingfors". Plagiatet av Pajunens tal utgör endast en obetydlig del av den text som Myllyniemi plagierat. Hbl påstår i artikeln vidare att "de kopierade formuleringarna finns inte med i utredningsmannens förslag" och att "de finns upptagna i den del av utredningen där Pekka Myllyniemi beskriver helheten och Helsingfors stads position".

Myllyniemi har utan att uppge källa kopierat hela avsnitt 3.1 "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" ur Helsingfors utlåtande eller utredning. Hela kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi" kan betraktas som en beskrivning av "helheten och Helsingfors stads position", men Myllyniemi låter påskina att texten är hans egen med undantag av de textavsnitt som han markerat med citationstecken. De delar av kapitel 3 som inte är kopierade från Ratasvuoris utredning baserar sig på de bilagor med följebrev som Pajunen den 30 juni 2006 på eget bevåg lade till Helsingfors ursprungliga framställning. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".)

Kapitel 3 i Myllyniemis Sibborapport är inte bara en "beskrivande del", eftersom det är i detta kapitel som Myllyniemi föreslår att Östra Nylands förbund slås samman med Nylands förbund. I inlägget "Framställning. Den 22 februari 2008" har jag visat att rapporten i sin helhet är att betraktas som kommunindelningsutredarens framställning eller förslag. Att Hbl hävdar att "de kopierade formuleringarna" inte finns med i "utredningsmannens förslag" är dock speciellt märkligt med tanke på att även kapitel 5 "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" innehåller text som återfinns i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. I blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" har jag noterat att avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" inte bara innehåller textavsnitt som är kopierade från Ratasvuoris utredning, utan till råga på allt inleds med ett stycke som är ett plagiat av Pajunens tal! Varifrån Hufvudstadbladet hade fått för sig att den kopierade texten inte fanns med i utredningsmannens förslag vore intressant att veta. Var det någon av juristerna som Hbl talade med som hade gett den felaktiga informationen?

Den andra experten som Hbl hade talat med är ingen mindre än ledande juristen vid Kommunföbundet Heikki Harjula, som senare i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd skulle deltaga i HFD:s avförande i fallet Sibbo. Det är Harjula som står bakom den överslätande formuleringen "Inte ovanligt med lånade formuleringar". Jag citerar ur artikeln:

- Visst. Utredningsmannen kunde ha satt ut citationstecken i de delar av texten som plockats från någon annan källa. Men samtidigt var det hans uppgift att höra alla parter och att sätta sig in i allt som skrivits och sagts i ärendet, säger Heikki Harjula, ledande jurist vid Finlands kommunförbund.
- I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar, säger Harjula.

Hur visste eller trodde sig Harjula veta att plagieringen av Helsingfors dokument endast gällde de "beskrivande delarna"? Kanske för att han visste att det var hans förman på Kommunförbundet Kari Prättälä som huvudsakligen står bakom kapitel 5 i Myllyniemis rapport?

Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon koululaisista osa Helsinkiin syksyllä 2008".

Jur.lic. Henrik Hägglund, som är rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan, skriver regelbundet rättsfallskommentarer i Finlands Kommuntidning, som utges Kommunförbundet. Den senaste kommentaren har rubriken "Fallet Sibbo - när kommunindelningen ändras".

Bara en liten del Hägglunds text kommenterar HFD:s avgörande. Största delen av texten är en direkt återgivning av statsrådets och högsta förvaltningsdomstolens beslut. Ändå överraskar det mig att Hägglund kan förhålla sig så okritiskt till HFD:s avgärande i fallet Sibbo. Då Hägglund skriver att "HFD:s avgörande om Helsingfors annektering av sydvästra hörnet av Sibbo är mycket grundligt och omfattande" har han naturligtvis rätt. Med tanke på beslutets exceptionella längd skulle det bara fattas att det inte var grundligt och omfattande. Att beslutet är grundligt och omfattande förhindrar inte att HFD negligerar och förvränger en väsentlig del av påståendena i besvären mot statsrådets beslut. (Se "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari".) Det Hägglund torde ha bekantat sig med besvären endast så som de presenteras i HFD:s beslut. Speciellt överaskad är jag över att Hägglund okritiskt ställer sig bakom Kari Prättäläs (och Mari Kiviniemis) uppfattning att HFD:s avgörande i fallet Sibbo inte utgör ett prejudikat som kan tillämpas på annat håll i landet. Jag citerar ur Hägglunds text:

De rättsfallskommentarer jag skriver i Finlands Kommuntidning brukar i allmänhet handla om fall som har ett allmänt intresse eftersom de kan bli tillämpliga i vilken kommun som helst. I det här numret av Finlands Kommuntidning skriver jag om HFD:s avgörande gällande marktvisten mellan Helsingfors och Sibbo. Fallet har på många sätt en stor principiell betydelse och det har som bekant haft ett stort politiskt och massmedialt intresse.

De juridiska frågorna som aktualiseras i fallet är också viktiga och någon rättspraxis att tala om finns inte heller på området. Men till skillnad från mina rättsfallskommentarer i allmänhet är det här ett fall som knappast kommer att ha en generell betydelse för kommunerna i Finland. HFD:s avgörande knyter den rättsliga argumentationen starkt till Helsingforsregionen och dess utveckling, så riktigt motsvarande situationer uppkommer inte på annat håll.

Det är uppenbat att HFD i sitt beslut tillmötesgått Kommunförbundet och Kiviniemi genom att försöka förhindra att beslutet i fallet Sibbo allt för lätt skulle kunna tillämpas på annat håll i landet. Fastän HFD på ett tvivelaktigt sätt hänvisar till markanvändnings- och byggnadslagen från 2000 och avsnittet "Helsingin seudun erityiskysymykset" i "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" från den 30 november 2000, öppnar Sibbobeslutet möjligheter för en ny, lös tolkning av kommunindelningslagen. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".)

Hägglund har även tidigare i offentligheten kommenterat fallet Sibbo. Till Hufvudstadsbladet sade Hägglund i december 2006 att utredningsman Pekka Myllyniemis utredning inte kan underkännas med argument om att han lånat delar av texten. Jag skall i ett senare blogginlägg återkomma till den aktuella artikeln i Hbl.

Vemodig dokumentär. Den 21 mars 2008

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Vemodigt om Sibbo i dokumentär". I artikeln resenseras dokumentärprogrammet Sipoon puolesta, som skall förevisas i Topeliussalen i Nickby på tisdag. Dokumentären behandlar tvångsannekteringsprocessen utgående från två Sibbobors egangemang i kampen.

Dokumnetären lär vara vemodig på grund av utgången i fallet. Själv vill jag inte se fallet Sibbo som avslutat. Det finns alla skäl att kräva att HFD:s beslut återbryts, speciellt med anledning av att t.f. förvaltningsråd Heikki Harjula var jävig att deltaga i avgörandet. Jag har tidigare noterat att Harjulas förman vid Kommunförbundet Kari Prättälä har haft en central roll i Pekka Myllyniemis utredning och därmed i beredningen av statsrådets Sibbobeslut. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008", "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008", "Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008"och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Jag har ävennoterat att Harjula deltagit i beredningen av ramlagen för KSSR, som har en stark koppling till fallet Sibbo. I ett senare blogginlägg skall jag visa att Harjula i offentligheten tog ställning till Myllyniemis utredning redan i december 2006.

Bristande logik. Den 20 mars 2008

I förrgår citerade jag på min blogg ur Thomas Bergman blogginlägg "Besviken på HFD?" från den 16 januari. Igår återgav Borgåbladet hela Bergmans nyaste blogginlägg, som även det är över en månad gammalt. Inlägget är dock värt att citera:

Egentligen överraskar det inte att Tuija Brax föreslår folkomröstning om att slå ihop huvudstadsregionens 4 städer. De göna har ju profilerat sig som folkomröstningspartiet. I logikens namn borde de ha lyssnat på det klara folkomröstningsresultatet i Sibbo.

Förslaget att stifta en lag om folkomröstning specifikt med tanke på Helsingfors intressen att expanandera är så tvivelaktigt att det knappast varit möjligt under en annan regering än Vanhanen II. Det verkar som om Brax, Vapaavuori och Kiviniemi efter den osannolika framgången med annekteringen av sydvästra Sibbo har inspirerats att ta följande steg. Om sammanslagningen av städerna i huvudstadsregionen lyckas, finns det föga skäl utvidga stadsbebyggelsen till sydvästra Sibbo. Att de gröna inte respekterade resultatet från folkomröstningen i Sibbo ser jag lika väl som en liten förseelse jämfört med allt mygel som partiet gjort sig skyldigt till med anledning av fallet Sibbo.

Kemijärvi jämförs med Sibbo. Den 19 mars 2008

Fallet Kemijärvi har fått en ny vändning, då Kemijärvi stad går in för att tvångsinlösa cellulosafabriken, som ägs av Stora Enso. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Kemijärvi haluaa pakkolunastaa sellutehtaan" . I artikeln hävdar Kemijärvi stadsstyrelseordförande Heikki Nivala att "Kemijärvelle tehtaalla on suurempi merkitys kuin Sipoon maa-alueen lunastus Helsingin kaupungille". Fallet Sibbo handlar dock om inkorporering, inte om tvångsinlösning. Å andra sidan kopplade HFD på ett häpnadsveckalnde sätt ihop Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo kommun med Sibbo kommuns rätt att inlösa Helsingforsägd mark i Nickby. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Av de två beslut som HFD tog den 15 januari är det snarare det senare, det vill säga beslutet om Sibbos rätt att inlösa mark, som kan utgöra ett juridiskt argument. Ekonomiskt sett är däremot cellulosafabriken viktigare för Kemijärvi än sydvästra Sibbo är för Helsingfors. Jämförelsen med Sibbo handlar snarare om ett politiskt än om ett juridiskt prejudikat.

Även i Yles notis "Kemijärvi pakkolunastaisi Stora Enson tehtaan" noteras det att "Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Heikki Nivala uskoo lunastusmahdollisuuteen ja vertaa sitä tuoreeseen Sipoon tapaukseen" , liksom styrelseordförande Nivala i FNB:s notis "Kemijärvi vill tvångsinlösa massafabrik" säger att "För Kemijärvi har fabriken större betydelse än vad Sibbo hade för Helsingfors". På audioklippet "Kemijärven kaupunginhallituksen puheenjohtajan Heikki Nivalan haastattelu" säger Nivala att fabriken är betydligt mera nödvändig för Kemijärvi än sydvästra Sibbo för Helsingfors utveckling. Enligt Yles notis "Stora Enso vastustaa Kemijärven tehtaan pakkolunastusesitystä" säger Stora Ensos chefjurist Jyrki Kurkinen emellertid att han inte tror att "Helsingin ja Sipoon maa-alueen pakkolunastus olisi vertailukelpoinen Kemijärven tehtaan mahdolliseen pakkolunastukseen."

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en kort notis med rubriken "Helsinki vaihtoi Kallahden saaria omistukseensa", där det berättas att Helsingfor stad byter bort ett 6,2 hektar stort område i sibbo storskog mot öar utanför Nordsjö. Området i Storskogen ligger vid Fiskträsk och hör inte till det område som Helsingfors fått rätt att inkorporera.

Långsökta motiveringar. Den 18 mars 2008

I gårdagens blogginlägg "Natura-områden. Den 17 mars 2008" noterade jag att fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig en tvångssammanslagning med Pelkosenniemi. Att Kemijärvi skulle vara så otacksam för tvångsutredningen hade kommunminister Mari Kiviniemi knappast räknat med. På bilden ovan, som Kaleva publicarat tillsammans med notisen "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa", lämnar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi över sitt förslag till sammanslagning. I Pohjois-Suomen uuttiset ingick den 14 mars ett inslag med titeln "Pelkosenniemi päätti jo neljännen kerran jatkaa itsenäisenä kuntana". Ur inslaget, som finns som videoklipp, framgår att Myllyniemi motiverar en sammaslagning med att Pelkosenniemi inte på egen hand klarar av att utveckla turistorten Pyhätunturi. Ur inslaget framgår det även att kommunminister Mari Kiviniemi ännu den 13 mars hotade med tvångssammanslagning, fastän hon följande dag sade att finansministeriet inte föreslår någon tvångssammanslagning.

Liksom migrations- och Europaminister Astrid Thors själv är Thors specialmedarbetare Thomas Bergman jurist. Bergman kommenterade på sin blogg redan den 16 januari HFD:s avgörande i Sibboärendet. Jag citerar ur inlägget, som har rubriken "Besviken på HFD?":

Det är många SFPare som i dagarna uttryckt sin besvikelse på HFD efter Sibbobeslutet. Måste erkänna att jag också hade förhoppningar. SFPs ministergrupps avvikande åsikt innehöll argument som var mycket hållbara. Samtidigt var lagen så oklar att man väl kunde hitta argument i båda riktningarna. Sen är det en anna sak att HFDs motiveringar till en del är mycket ifrågasatta och långsökta - som hänvisningen till de riksomfattande målen för markanvändningen.

Natura-områden. Den 17 mars 2008

Sipoon sanomat publicerade senaste veckan en artikel med rubriken "Ensimmäiset asuinalueett tien ja metron varteen". Artikeln handlar om ledande Helsingforspolitikers besök i Sibbo senaste; med de första bostadsområdena syftas på de områden som Helsingfors skall bygga. Enligt artikeln tänker sig Helsingforspolitiketna att bebyggelsen i början skall koncentreras längs Nya Borgåvägen och metrolinjen. I artikeln omnämns även de olika uppfatningarna om Sibbo storskog:

Lehtipuu ja Hiltunen kuitenkin ennakoivat Sipoonkorven rajauksesta tulevan vääntöä uuden isännänkin alla.

- Minä varmasti vetäisin sen etelämmäs kuin moni muu, Lehtipuu humähtää.

Frågan är var Olli Lehtipuu vill bygga, om han vill bespara Storskogen. I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick även en artikel med rubriken "Luovutusalueen rantojen lähelle rakennettava maltilla". (Se ovan.) Av kartan, som publicerats tillsammans med artikeln, framgår att en väsentlig del av området som Helsingfors annekterer är naturskyddsområden.

Kaleva har ikväll publicerat en notis med rubriken "Kemijärvi tyrmää pakkoliitoksen Pelkosenniemen kanssa". I notisen kan man läsa att "Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk.) on väläyttänyt pakkoliitoksen mahdollisuutta." En tvångssammanslagning skulle i det aktuella fallet betyda en speciallag. Den 14 mars skrev Yle i notisen "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle" att "Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen." Kanske handlade talet om en speciallag även i detta fall bara om skrämseltaktik. Kaleva skrev i ledarartikeln "Pakkoliitos uhkana" den 19 januari att "Kiviniemi on valmis pakkoliitokseen, joka vaatisi lainmuutoksen ja valtioneuvoston päätöksen." I sig hade man i Kemijärvi önskat en sammanslagning, men fullmäktige i Kemijärvi motsätter sig uttryckligen en tvångssammanslagning.

Kemijärvi. Den 16 mars 2008

I Helsingin uutiset ingick den 12 mars en kolumn med rubriken "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä". Författaren till texten är anonym, men enligt tidningen är skribenten "valtakunnan politiikan sisäpiiriläinen". Med Kemijärvi syftas naturligtvis på nedläggningen av cellulosafabriken i Kemijärvi, som regeringen inte försökt förhindra. Jag har på min blogg den senaste tiden följt med utredningen om en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi. Orsaken till mitt intresse för frågan beror inte bara på att Pekka Myllyniemi, som svarade för den skandalösa Sibboutredningen, även utreder denna fråga om sammanslagning. I sig är det intressant att notera att Mari Kiviniemi tog en stor risk då hon föreslog och utnämnde Myllyniemi till utredningsman. Visserligen tyder allt på att man på ministeriet en månad före högsta förvaltningsdomstolen officiellt avgjorde Sibboärendet hade försäkrat sig om att HFD skulle sopa skandalerna kring Myllyniemis utredning under mattan. ( Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".) Utnämningen av Myllyniemi för ytterligare ett beställningsarbete var lika väl en påtaglig risk. Därför har jag från första stund velat se en koppling till beslutet att stänga cellulosafabriken.

Jag tycker mig i Kemijärvi känna igen ett mönster. Våren 2006 hade nedräkningen för Vanhanen och Vanhanens första regering börjat. Denna gång kom kritiken från Helsingfors. Regeringen kunde väl ha fallit med ett fiasko för KSSR. Dessutom hade Vanhanen personligen dåliga relationer till Helsingfors. (Se "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007".) Om man vill, kan man i Vanhanens stöd till en annektering av sydvästra Sibbo se ett försök att köpa sig och regeringen extra tid. Strategin lyckades. När cellulosafabriken i Kemijärvi hotade förtoendet för Centern och regeringen lade man inte bara på nytt in nattågen mellan Helsingfors och Kemijärvi, utan man försökte även ansluta turistorten Pyhätunturi
och hela Pelkosenniemi till Kemijärvi. (Se "Myllyniemi föreslår sammanslagning. Den 28 februari 2008".) Strategin ser dock inte ut att lyckas denna gång.


Jag citerar ur texten "Vanhasen lähtölaskenta alkoi Kemijärveltä":

Pääministeriä syytetään siitä, ettei hän oikeastaan johda hallitusta, vaikka heilutteleekin puheenjohtajan nuijaa hallituksen istunnoissa. Jokainen inisteri saa huseerata itsenäisesti kuinka tahtoo ja kokoomus on käyttänyt tilaisuutta taitavasti hyväksi. Keskustapolitiikka ei juuri näy.
...

Mutta lopullinen naula arkkuun on kuitenkin tullut pohjoisesta, jossa keskustaväki ei voi lainkaan ymmärtää sitä, miksi hallitus on antanut pörssiyhtiö Stora Enson lakkauttaa yhden kannattavimmista yksiköistään. Toisinkin kuin olisi voitu tehdä.

Ensi vaiheessa pääministeri lienee kuvitellut, että Kemijärven tehtaaseen kohdistunut kuolinisku vaikuttaa kielteisesti ensi sijassa kokoomuksen kannatukseen, koska valtion omistajapolitiikasta on vastuussa kokoomuslainen Jyri Häkämies ja koska lakkautuslistalla oli myös Summan tehdas puolustusministerin omasta vaalipiiristä.

Paha virhearvio on nyt koitumassa lopulliseksi kuoliniskuksi Matti Vanhasen poliittiselle uralle.

I dagens Hbl ingår en kolumn av Pär Stenbäck. Rubriken är "En regering på glid". I kolumnen skriver Stenbäck att "regeringen Vanhanen II ser ut att bli ett sorgligt kapitel". Även Stenbäck påtalar Kemijärvi:

Statsministerns handläggning av de stora frågorna under det senaste året väcker frågor om politiskt omdöme och kompetens.
Även om han hade rätt i den principiella synen på staten som aktieägare, lämnar Kemijärvi-affären en märklig bismak. Medborgarna hade svårt att svälja teorin om att statsmakten bör två sina händer när infrastrukturen i en glesbygd förstörs.

Centern stod ju under minst femtio år för en aktiv u-områdespolitik och lyckades med många stora projekt i norr och öster. Nu har allt detta kastats över bord och Kemijärvi avslöjade att partiet inte kan eller vill påverka, inte ens med nyckelposterna i sin hand.

Stenbäck skriver att "när det kommer till kritan tycks ledargarnityret vara den svaga länken". Räddningen för regeringspartierna med svaga partiledare är att även oppositionspartiet SDP har haft ledarproblem. Stenbäck avslutar sin kolumn med en varning till Sfp (och De gröna):

Jag hoppas bara att regeringens juniorpartier, sfp och de gröna, inser att det är en regering på glid. Den som bara förlåter sig själv och andra, dras lätt med.

När det saknas ledarskap i statsledningen passar Helsingfors på att ta för sig så mycket som möjligt. Fallet Sibbo handlar i hög grad just om detta. Jag hade hoppats att Vanhanens fall hade kommit lite tidigare.

Ökyalue. Den 15 mars 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Skriftligt spörsmål". I inlägget kommenterar Liljeström kommunminister Mari Kiviniemis svar på Lena Harkimos skriftliga spörsmål angående tolkningen av ramlagen. I komprimerad form lyder Harkimos fråga enligt följande:

Varför anger regeringen 20 000 invånare som en strikt gräns för ett samarbetsområde, när invånarantalet i lagen om kommun- och servicestrukturreformen bara är ungefärligt?

Harkimos fråga är av principiell natur, fastän den särskilt berör Sibbo, som på grund av annekteringen tillfälligt kommer att ha ett invånarantal under 20 000. Kiviniemi besvarar i sitt svar inte alls den principiella frågan, utan kommenterar bara Sibbos invånarantal.


Rubriken på ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin uutiset är "Kilpajuoksu ökyalueiden rakentamiseksi alkoi". Jag återger här de inledande raderna:

Helsingin ja Sipoon kamppailu varakkaista muuttajista on kiihtynyt liikemies Harry "Hjallis" Harkimon julkistettua suunnitelmansa Sipoonrannan ökyalueesta.

Helsingin kaupungin päättäjiä taitaa salaa harmittaa, että uusi merellinen asuinalue huvijahtisatamineen nousee kuntarajan väärälle puolelle. Harkimo on uhonnut lehtihaastatteluissa, että Helsingin on turha hamuta uutta rajan siirtoa. Sipoonranta-suunnitelmaa pidetäänkin yleisesti näpäytyksenä Helsingin kaupungille tämän "ryöstöretkestä" Lounais-Sipooseen.

Efter att Sibbo på grund av annekteringen förlorar goda skattebetalare till Helsingfors kan man från Helsingfors sida knappast kritisera planerna för Storören ("Sibbo strand"). Pekka Korpinen antydde dessutom i juni 2006 att Helsingfors hade liknande planer för Husö. Inte heller är planerna för Storören speciellt betydelsefulla ur ett regionalt perspektiv  Däremot torde man i Helsingfors inte se med blida ögon på att man i Sibbo planerar flera liknande områden för goda skattebetalare. Problemet är att Helsingfors och statsrådet motiveringar för annekteringen handlade om allt annat än konkurransen om goda skattebetalare, som torde ha varit det viktigaste motivet bakom annekteringen.


Mari Kiviniemi var idag gäst i programmet Lördagssällskap. Kiviniemi gav här sitt fulla stöd för Sibbos ökyalue och nya linje i allmänhet.

Värn mot nya attacker. Den 14 mars 2008

Yle (Lapin uutiset) har publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen valtuusto tyrmäsi liitoksen äänin 9-6". Ur notisen framgår att det främst var Centern i Pelkosenniemi som stödde en sammangång med Kemijärvi. Jag citerar ur notisen:

Liitosta vahvasti ajava Keskustan valtuustoryhmän puheenjohtaja Tapio Uusitalo piti äänestystulosta odotettuna. Uusitalo arvioi, että valtiovalta liittää Pelkosenniemen Kemijärveen aikanaan erityislailla.

Man kan fråga sig varför just Centerns ledamöter röstade för en sammanslagning då en överväldigande majoritet av Pelkosenniemis invånare är mot en sammangång med Kemijärvi. Klart förefaller det vara att Centerns ledamöter röstat annorlunda, om kommunministern inte hett Mari Kiviniemi.

Yle har senare idag publicerat en notiser med rubrikerna "Kuntajakoselvittäjä pettyi pelkosenniemeläisiin" och "Ministeri: Ei pakkoliitoslakia Pelkosenniemelle". Jag citerar ur den senare notisen:

Valtionvarainministeriö ei esitä Pelkosenniemen pakkoliitosta Kemijärveen. Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) sanoo, että mitään pöytälaatikkoesitystä ei ole, vaan tilannetta harkitaan ensi vuoden alussa.

Kiviniemi keskustelee Pelkosenniemen tilanteesta kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kanssa vielä tämän kuun aikana. Ministeri aikoo sen jälkeen päättää, tarvitaanko vielä muita selvityksiä.

I själva verket har utredningsmann Pekka Myllyniemi redan presenterat sin skrivbordsframställning, som torde vara tänkt som förordet eller följebrevet till en rapport. Det är denna framställning som kommunfulmäktige i Pelkosenniemi tagit avstånd från. Kiviniemi torde istället syfta på ett förslag till speciallag. Någon speciallag hade inte behövts, om ett par ledamöter hade röstat annorlunda.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "För Sibbo tar nya tag". Av artikeln framgår att man inom föreningen För Sibbo fruktar nya attacker från Helsingfors. Att ta det aktuella fallet till europeisk instans ses även som ett sätt att förhindra nya attacker. En utmaning för föreningen är kanske lite överraskande att fram pengar för att få fallet till EU:s granskare.

Överdimensionerade tillväxtmål. Den 13 mars 2008

Yle har idag publicera en notis med rubriken "Sibbo generalplan kritiseras". Det är närmare bestämt professor Jan Sundberg som kritiserar Sibbos överdimensionerade tillväxtmål. Lyssna även på ett audioklipp med en intervju med Sundberg

Sibbos överdimensionerade tillväxtplaner föddes först av hotet från Helsingfors och Hannes Manninen våren 2006. Planerna torde bland Helsingforspolitikerna ha ökat enigheten för en annektering. Helsingfors initiativ i juni 2006 föranledde i Sibbo en panikreaktion, genom vilken man försökte övertyga regeringen (och utredningsmannen) att Sibbo själv klarar av att utveckla det aktuella området. Efter att både HFD och statsrådet har tagit sitt beslut kunde man dra slutsatsen att Sibbos motoffensiv misslyckats. Istället håller kommunen kvar sina tillväxtmål. Förlusten av Björsnö och Landbo motiverar en kompensering med nya bostadsområden för goda skattebetalare. Dessutom bör kommunen snabbt komma upp till invånarantalet "minst ungefär 20 000", som ramlagen kräver. Sibbos officiella tillväxtmål förutsätter dock att Sibbo lockar till sig allt för många goda skattebetalare. Enligt min bedömning snarare försämrar än förbättrar tillväxtmålen Sibbos förutsättningar att fortleva som en självständig kommun. Å andra sidan tvingar generalplanen inte kommunen att förverkliga målen.

När det gäller förslaget till generalplan för Sibbo har invånarna reagerat speciellt på reserveringen för en metrolinje. På kartan ovan synns två "korridorer för utveckling av kollektivtrafiken", varav den ena i praktiken är en reservering för HELI-banan och den andra för metron. I definieringen av beteckningarna noteras det att "Tidsschemat och förverkligandet samordnas med den regionala utredningen om trafiksystemen för Helsingforsregionen", men man kan ändå fråga sig hur man kan veta var metron skulle gå genom Östersundom, då metron inte till skillnad från HELI inte finns med i landskapsplanen. Personligen ser jag Sibbometron som en enda stor bluff. Det kan även noteras att Helsingfors inte planerade att dra metrolinjen fram till Sibbo å, då man lade fram sitt initiativ på ett 5 000 hektar stort område. I Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" utgår man i från att det planerade banavsnittet från Mellungsbacka österut är 6,3 km långt och noterar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue." (Se "Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007".)

Yles regionala nyheter berättade idag att föreningen För Sibbo på sitt årsmöte igår beslöt att det i årets verksamhetsplaner ingår att lämna in klagomål till EU efter HFD:s Sibbobeslut.

Landskapsgränser. Den 12 mars 2008

Yle (Nyheter/ Östnyland) har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo rf. arbetar vidare". Föreningen har årsmöte idag. I notisen berättas det att man bland annat ska "ge en lägesrapport för var man står gällande klagomålet till EG-domstolen om Helsingfors annektering av mark i sydvästra Sibbo".

Borgåbladet publicerade igår en artikel med rubriken "Familjer får välja skola och daghem". Enligt artikeln sade Rakel Hiltunen på besöket i Sibbo i tisdags att Helsingfors stad inte ville gå händelserna i förväg och planera kring frågor gällande skola, daghem och hälsovård, eftersom man med säkerhet inte kunde veta hur HFD skulle besluta i Sibbofrågan. Detta var ett intressant påstående, speciell med tanke på stadsdirektör Jussi Pajunens uttalande om sin 90-procentiga visshet och pressmedelandet som var översatt till svenska innan HFD hade publicerat sitt beslut. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".)

Hufvudstadsbladet publicerade igår en kort notis med den märkliga rubriken "Landskapet Nyland återuppstår". I notisen kan man läsa att "Nylands förbund sällar sig till raden av städer och organisationer som ställer sig bakom förslaget om att Landskapen Nyland och Östra Nyland skall slås ihop till ett landskap." Att Nylandsförbund vill sluka Östra Nylands förbund är minsann ingen nyhet. Det nya är istället att Nylands förbund i ett utlåtande till finansministeriet nu vill att även Hyvinge och Riihimäki överförs till Nylands förbund. Det tänkta Stornyland skulle inte vara något Nyland som återuppstår, utan en utvidgning av Helsingfors intressesfär. Några garantier för att Nylands förbunds önskemål uppfylls finns det naturligtvis inte.

Från Nylands förbunds sida har man gärna gett bilden att grundandet av Östra Nylands förbund splittrar Nyland, men i skriften i "Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006", ur vilken Pekka Myllyniemi plagierat avsnitt i sin Sibborapport, härleds Nylands landskapsförbunds rötter till Helsingfors regionplaneförbund och Regionplansförbundet för Helsingfors jämte omnejd, som grundades 1946. (Se "'Uusmaalaisen aluesuunnittelun vuodet 1946 - 2006'. Den 18 oktober 2007".)

Yle (Nyheter/ Östnyland) har idag publicerat en artikel med rubriken "Självständigt Östra Nyland bäst". I artikeln noteras det att även landskapet Kymmendalen är intresserad av delar av Östra Nyland.

I sin Sibborapport föreslår även Myllyniemi att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund, men knappast skulle någon komma på att i detta sammanhang referara till Myllyniemis utredning.

Annekteringen av sydvästra Sibbo ökar enligt min bedömning förutsättningarna för ett "självständigt Östra Nyland", men situationen med en annektering över landskapsgränsen är inte oproblematisk. Enligt min bedömning kan även faktumet att det tvångsanslutna området hör till ett annat landkap än Helsingfors öka de europeiska instansernas intresse för frågan.

Oenighet kring Storskogen. Den 11 mars 2008

Yle (Lapin Radio) har idag publicerat en notis med rubriken "Kemijärven kaupunginhallitus yhdistäisi kunnat". Att Kemijärvi till skillnad från Pelkosenniemi ställer sig bakom utredningsman Pekka Mylyniemis förslag på en sammanslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är naturligtvis ingen överraskning. Intressant är däremot att rösterna i Kemijärvi stadsfullmäktige föll jämt och att ordförandens åsikt avgjorde.

Helsingin Sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundomin kappelista Helsingin vanhin kirkko". I notisen noteras det att Helsingfors domkapitel föreslås att sydvästra Sibbo ansluts till Mellunkylän seurakunta och om Östersundom kyrka att "Liitoksen jälkeen siitä tulisi Helsingin vanhin kirkko."

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ja Sipoo alkoivat nyökytellä samaan tahtiin". Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml, till vänster på bilden ovan), viceordförande Olli Lehtipuu (grön, till höger på bilden ovan) och stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) besökte igår Sibbo. Av artikeln framgår det att värdarna varit artiga och diplomatiska. I artikeln noteras det att "Helsinkiin liitettävän Lounais-Sipoon asukkaiden ei tarvitse olla huolissaan palveluistaan." Orsaken är att invånarna även i framtiden skall få anlita tjänster som procuceras av Sibbo kommun. Smått komiskt är det att HFD i sitt beslut ställer sig bakom kommunindelningsutredare Pekka Myllynimis slutsats att annekteringen förbättrar servicen i området. Av artikeln framgår det även att Storskogen diskuterades på besöket igår. Jag citerar:

Sipoon ja Helsingin päättäjät pukkasivat eilen myös Sipoonkorven kansallispuisto -asiaa eteenpäin.

"Olemme yhtä mieltä siitä, että alueen tulee saada kansallispuisto, joka on Sipoonkorpi."

Mahdollisen kansallispuistoalueen etelärajaan ei kuitenkaan otettu kantaa.

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med den märkliga rubriken "Sibbobor kan pusta ut". Skälet till att pusta ut är att "ledande politiker i Helsingfors och Sibbo är överens om en möjligast flexibel övergång för de Sibbobor som blir Helsingforsare nästa år." Man kan tolka överenskommelsen på annat sätt: Helsingfors är inte förberett att betjäna stadens nya invånare i sydvästra Sibbo. Själv misstänker jag att Helsingfors här även ser sin chans att lura myran att samarbeta med elefanten. Även i HBL:s artikel omnämns diskussionen om Sibbo storskog:

I detalj ville man inte heller definiera var gränsen för Storskogen ska dras.

- Vi är nöjda med att nationalsparksplanerna går vidare. Parken ska bli 2 700 hektar stor av den arealen äger staten 1 700 hektar medan Helsingfors och Vanda äger 1 000 hektar. Vi förväntar oss att staten ska erbjuda oss byggnadsmark i utbyte mot den mark vi satsar på den kommande nationalparken, säger Rakel Hiltunen.

Den mark som Helsingfors förhandlar om ligger utanför det område som nästa årsskifte skall anslutas till Helsingfors. Det vore dessutom inom en överskådlig framtid helt otänkbart att vare sig Helsingfors eller Sibbo skulle planera bebyggelse på området, som ligger invid redan fredad skog.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan skapa debatt i Helsingfors". Enligt artikeln tycker Rakel Hiltunen, som är en av de riksdagsmän som undertecknat lagförslaget på en nationalpark, att 2 700 hektar är tillräckligt för en nationalpark i Storskogen. Bbl skriver vidare att "Lehtipuu menar att han han antagligen förespråkar en sydligare gränsdragning än flera andra av de ledande Helsingforspolitiker som var närvarande på Söderkulla gård igår." Lehtipuus uttalande innebär att Hiltunen och Rihtniemi förespråkar an nordligare gränsdragning än Lehtipuu själv förespråkar. Det är skäl att notera att det var Lehtipuu (och Osmo Soininvaara) som med löften om en nationalpark lurade de gröna i Vanda att stöda en annektering. Nu är det uppenbart att Helsingfors inte har för avsikt att bevara de södra delarna av Storskogen.

Fördröjda förhandlingar. Den 10 mars 2008

Yle (Nyheter/Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Förhandlingar om Sibbo storskog". Jag återger här början på notisen:

Helsingfors stad fortsätter sina förhandlingar om markbyten i Sibbo storskog. Stadsfullmäktigeledamoten Otto Lehtipuu - de gröna - kräver att förhandlingarna påskyndas.

Fastighetsämbetsverket förhandlar som bäst om ett utbyte av landområden i Sibbo storskog mot tre holmar. Helsingfors stad har inom Sibbo storskogs naturskyddsområde ungefär 600 hektar mark som skulle lämpa sig för byte.

Yle har idag även publicerat en notis med rubriken "Sibbo fick besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Helsingfors ser både metron och Helibanan som alternativ i framtiden och för en del Helsingforspolitiker är inte tanken på att bygga ut metron också till Sibbo främmande. Sibbos nya generalplan presenterades nämligen för Helsingforspolitikerna under träffen och den innehåller områden som bra skulle lämpa sig för en utbyggnad av metron, ansåg Suvi Rihtniemi, stadsstyrelseordförande i Helsingfors.

Sibbo storskog, som nu föreslås bli en nationalpark, diskuterades också och båda parter poängterade områdets betydelse i framtiden.

Speciellt Otto Lehtipuu har velat se annekteringen som en möjlighet att grunda en nationalpark i Sibbo storskog, men snarare gör annekteringen det nödvändigt att grunda en nationalpark. Annekteringen är uppenbarligen ett hot mot skogen; en nationalpark är en möjlighet att trygga bevarandet av åtminstone en del av skogen. I blogginlägget "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008" noterade jag att metron enligt Raimo Ilaskivis eller Jussi Kautto opublicerade ritningar från 1989 skulle gå långt norr om motorvägen. Ovan har jag ritat ut den aktuella dragningen av metron. Om Helsingfors vill bebygga den mark som staden äger i sydvästra Sibbo, så är det så här metrolinjen borde dras. De gula områdena på kartan, som gjorts av Helsingin Sanomat, är de områden som staden äger.

I den förstnämnda av de två notiserna noteras det förhandlingarna om markbyte mellan Helsingfors och staten fördröjs av att Storskogens eller "områdets" gräns i söder inte ännu är preciserad. Det är skäl att notera att marken som Helsingfors förhandlar om inte hör till det område som Helsingfors fått rätt att annektera, vilket även Lehtipuu framhållit inför Helsingforspolitikerna. Man kan fråga sig varför Helsingforspolitikerna fortfarande tvekar, då HFD redan godkänt annekteringen.

Den femte statsmakten. Den 9 mars 2008

Rättsprocessen i fallet Susans festman har föranlett en diskussion om domstolarnas politiska oberoende. Det var en samlingspartistisk och en socialdemokratisk nämdeman som i Helsingfors tingsrätt röstade för ett förkastande av alla åtal mot Susan. Helsingin Sanomat publicerade med anledning av denna diskussion på fredag kväll en text med rubriken "Näin peruskoulussa opetetaan vallanjaosta". Att domstolarna formellt är oberoende i förhållande till riksdagen och regeringen betyder inte nödvändigvis att maktfördelningen i en lagstiftande, verkställande och dömande makt är förverkligad i Finland. I Finland har vi ingen konstitutionsdomstol som övervakar att lagstiftningen stämmer överens med grundlagen. Istället är det riksdagens eget grundlagsutskott som övervakar lagstiftningens laglighet. Det är pinsamt uppenbart att utskottets medlemmar ofta röstar enligt politiska snarare än juridiska kriterier. Grundlagsutskottets ställning har aktualiserats med anledning av att HFD i sitt Sibbobeslut hänvisar till att grundlagsutskottet för tio år sedan intog den allmänna ståndpunkten att den kommunala självbestämmanderätten inte skyddar mot förändringar i kommunindelningen. (Se "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008".)

I Finland kan man till högsta förvaltningsdomstolen besvära sig över statsrådets administrativa beslut, men liksom fallet Sibbo visar tenderar HFD att tolka lagen till statsrådets fördel. I Sverige medger man mera öppet att Montesquieus maktfördelningsprincip inte är förverkligad. Därför kallas mederna i Sverige för den tredje statsmakten istället för den fjärde statsmakten. (Se "Den tredje statsmakten. Den 29 juni 2007".) När man nu börjat betrakta Internet och speciellt bloggarna för en ny "statsmakt" råder det olika uppfattningar om man borde kalla den nya "statsmakten" för den fjärde eller den femte. Benämningen "den femte statsmakten" kan dock vara att föredra, eftersom den benämningen den "fjärde statsmakten" är tvetydig.

En fungerande västerländsk demokrati förutsätter förutom parlamentarisk kontroll även en mångfald av medier eller alternativt politiskt oberoende medier, som bevakar den politiska makten. I Konsensusfinland är det si och så med parlamentarismen, men även pressens bevakning har stora brister. Det gammalfinska partiets ande svävar ännu över det dominerande mediebolaget Sanoma-WSOY. Därför behöver speciellt Finland en "femte statsmakt", som kritiskt granskar den politiska makten.

Det har varit min ambition att låta min Sibboblogg fungera som en del av en femte statsmakt. Bloggens betydelse har dock varit liten, trots flera hundra träffar per dag. En förutsättning för att min blogg alls har haft något inflytande har varit att traditionella medier - den tredje eller fjärde statsmakten - har anlitat mig som nyhetskälla. Min blogg är dock inte den enda platsen på Internet där statsmaktens och huvudstadens agerande i fallet Sibbo kritiserats och granskats. Nästa gång statsrådet eller HFD tar ett kontroversiellt beslut måste man även ta den femte statsmakten i beaktande.

Halmstrån. Den 8 mars 2008

I mitt blogginlägg "Grundlagsutskottets ståndpunkt. Den 27 februari 2008" omnämnde jag Henrik Lax artikel "Poljettujen kansalaisten oljenkorsi", som publicerades i tidningen Kaleva den 23 feruari. På sin hemsida har Lax publicerat ett motsvarande "uttalande" eller en sammanfattning under rubriken "Den överkörda medborgarens halmstrå". Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Harva kansalainen tietää, että hän voi vedota Euroopan parlamenttiin, kun julkinen valta on kohdellut häntä epäoikeudenmukaisesti eikä kansallisista oikeussuojakeinoista ole ollut apua. Vetoomus parlamenttiin on eräänlainen poliittinen oikeusuojakeino, kansalaisen perusoikeus, jolla hän voi saada asiansa kokonaisvaltaiseen julkiseen tutkintaan. Kansalaisen vetoomus on yksi Euroopan unionin demokratiapilareista, jonka avulla poljettu kansalainen hyvässä lykyssä voi saada oikeuksilleen moraalista tunnustusta, joskus jopa oikeudellistakin.

Tällä hetkellä poljettu kansalainen on sipoolainen. Hänestä valtiovalta on vahvemman vallalla ja Korkeimman hallinto-oikeuden tuella syrjäyttänyt kunnallisen itsehallinnon ja vastoin kuntalaisten yksiselitteistä tahtoa sallinut Helsingin kaupungin rohmuta itselleen Sipoon parhaimpia paloja.
...

Sipoolaiset pohtivat tiettävästi parast'aikaa mahdollisuuksiaan saada asiansa tutkittavaksi EY-tuomioistuimessa. Koska Suomella ei ole perustuslakituomioistuinta asian vieminen EU-tasolle jää heille ehkä ainoaksi oljenkorreksi. Vaikka unionin perustamissopimuksessa säädelty vetoomusmenetelmä ei olekaan oikeudellinen suojakeino, se voi johtaa myös oikeudellisiin toimiin.

Det finns inga garantier för att EG-domstolen tar fallet Sibbo till behandling, men Lax skriver att "parlamentin tuomitseva kannanotto olisi jo suuri moraalinen voitto sipoolaisille". Ett dömande ställningstagande från Europaparlamentet skulle förutom en moralisk seger för Sibboborna även kunna tolkas som en politisk seger för Sfp. Ur Högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut förefaller det som om domstolen skulle se både Sfp och Sibbo kommun som skyldiga. Så har faktiskt flera medier tolkat beslutet, fastän det formellt sett naturligtvis inte finns några skyldiga.

EU och petitionsutskottet må vara ett halmstrå, men själv undrar jag om det inte finns flera möjligheter att söka upprättelse. Då medierna inte visat mod eller intresse av att undersöka fallet Sibbo, kunde det vara på sin plats med en brottsutredning. Det bör finnas starka skäl att misstänka att flera personer har gjort sig skyldiga till tjänstebrott. Förutom möjligheten till brottsanmälan återstår att göra klagomål hos justitieombudsmannen.

Lagförslag om nationalpark. Den 7 mars 2008

Yle (lapinradio) har igår kväll publicerat en notis med rubriken "Pelkosenniemen hallitus vastustaa kuntaliitosta". I notisen noteras det att "Kunnanjohtaja Erkki Parkkisen mukaan Myllyniemen selvitys on osin virheellinen." Kaleva har publicerat en artikel med rubriken "Pelkosenniemi ei taivu liitokseen".

Yle (Östnyland) har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo får besök av Helsingforspolitiker". Jag citerar ur notisen:

Kristina Lyytikäinen, kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, berättar att det handlar om att Sibbo under några år kommer att stå för en del av servicen för de invånare som blir Helsingforsare. Det handlar till exempel om att de som bor i Östersundom också efter årsskiftet kan anlita hälsostationen i Söderkulla. Orsaken är att Helsingfors skulle få det svårt att genast ta sig an servicen för sina nya invånare.

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Sibbonationalpark storskog föreslås bli officiell ". I artikeln berättas det att det "nu har kommit ett lagförslag om att grunda en nationalpark i Sibbo storskog". Jacob Söderman har igår gett ut ett pressmeddelande med rubriken "Jacob Södermanilta lakialoite Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi". Lagförslaget, som är undertecknat den 5 mars, hittas på Södermans hemsida. Första undertecknande är Jacob Söderman, som länge har värnat om Storskogen, som hotats av så väl Helsingfors stad som Sibbo kommun. (Se t.ex. hans text "Vart är Sibbo riktigt på väg?".) Bland dem som undertecknat lagförslaget finns även Rakel Hiltunen, som är huvudskyldig till annekteringen av sydvästra Sibbo.

Även om jag välkomnar Södermans initiativ kan jag inte låta bli att påtala kopplingen till annekteringen, vilken även framgår ur lagförslaget. Jag citerar ur förslaget:

Arvokkaan Sipoonkorven tulevaisuutta on tähän asti varjostanut Helsingin kaupungin vaikeudet ottaa alue puhtaasti luonnonsuojelukäyttöön asuinrakentamisen sijaan, mutta nyt kaupunki neuvottelee maanvaihdosta alueella. Asuntojen rakentaminen alueelle on valitettavasti edelleen mahdollista myös Sipoon kunnan uusimmassa yleiskaavaehdotuksessa. Valtioneuvoston päätettyä, että osa Sipoota liitetään Helsinkiin, kasvaa rakennuspaine puistoalueen ympärillä. Uutta asutusta tullaan rakentamaan niin Helsingin uusille alueille kuin Sipoon kunnassa sijaitseville maille. Sipoonkorven alueen vapaa-ajankäyttö tulee näin lisääntymään. Tämän takia on välttämätöntä, että alueelle merkitään tarkat ulkoilureitit sekä taukoalueet ja että puistohallinto valvoo alueen käyttöä mahdollisimman tehokkaasti.

Massiivinen rakentaminen ja sitä seuraava virkistyskäytön lisääntyminen voivat tuhota valtakunnallisesti merkittävän Sipoonkorven luonto- ja virkistysalueen. Sen turvaamiseksi alueelle on viipymättä perustettava kansallispuisto. Nykyinen hallitus on ohjelmassaan sitoutunut selvittämään mahdollisuudet perustaa Sipoonkorven kansallispuisto.

Att bevara Sibbo storskog bör vara målet, grundandet av en nationalpark endast ett medel. Initiativet till en nationalpark handlar inte minst om att rädda de grönas rykte, då de gröna i Helsingfors och minister Tarja Cronberg har gett sitt stöd till annekteringen som hotar storskogen. Då Tarja Cronberg i sitt blogginlägg "Sipoonkorven suojeluun vauhtia" den 15 januari hävdade att "liitos tekee mahdolliseksi Sipoonkorven kansallispuiston perustamisen" medgav hon indirekt att det i regeringsförhandlingarna gjorts en inofficiell överenskommelse om en koppling mellan Sibbofrågan och frågan om en nationalpark.

Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoon 'ryöstörannat' eivät huku". Texten handlar om klimatförändringen i allmännhet och inte alls speciellt om de rånade stränderna i Sibbo. I verkligheten är "drunknar" redan nu en stor del av dessa stränder flera gånger i året. För att kunna bebygga området intill de vassbefuxnastränderna i Östersundom och Husö by måste marknivån höjas på liknande sätt som planeras vid Storören. Skillnaden är att marken i Storören ligger vid en havsstrand och därmed är värdefull. Den omfattande låglängta marken på Helsingfors sida av den nya gränsen ligger huvudsakligen vid otillgängliga stränder eller vassbottnar.

Yle har idag publicerat en "Pelkosenniemi tyrmännee taas kuntaliitoksen". I notisen noteras det att "Neuvoa-antavassa kansanäänestyksessä yli 90% äänesti Pelkosenniemen itsenäisyyden puolesta." I sin framställning från den 27 februari säger Pekka Myylyniemi att "Kunnallisen kansanäänestyksen järjestämistä kuntajakoselvittäjä ei ehdota, koska käytettävissä oleva aika ei riitä sen järjestämiseen." Den verkliga orsaken till att utredningsmannen inte föreslår en folkomröstning torde vara att resultatet vore givet. Då även majoriteten av kommunfullmäktigemedlemmarna i Pelkosenniemi motsätter sig en sammanslagning av Pelkosenniemi och Kemijärvi, finns det enligt rådande kommunindelningslag inga förutsättningar för en sammanslagning. Man kan fråga sig varför det är så brottom med ett initiativ till en sammanslagning som saknar lagliga förutsättningar.

I gästboken på föreningen För Sibbos webbplats frågade signaturen Benu för en tid sedan hur det går med besväret till EU. Nu har förningen svarat på Benus fråga. Jag återger svaret:

Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna. Också finansieringen av hela processen är under arbete. Så arbetet är på god väg, men mycket återstår ännu att göra, så det kommer att ta tid innan några resultat kan skönjas.

Itärata eller itämetro? Den 5 mars 2008

Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Uudenmaan liitto varautuu lukuisiin uusiin raideratkaisuihin" publicerat en intrevju med Riitta Murto-Laitinen från Nylands förbund. I samband med intervjun har tidningen publicerat en karta med landskapsförbundets reserveringar för vägar inklusive spårvägar. Reserveringarna, som finns inritade i landskapsplanen, är i sig ingen nyhet, men reserveringarna är i sig intressanta. I landskapsplanen finns så väl HELI-banan eller "itärata" som östmetron utritade. För östmetrons del finns även de två alternativa förlängningarna med. HELI-banan och metron går så nära varandra att man på Helsingin Sanomats karta har fått flytta metrolinjen söderut för att båda spårvägarna skall rymmas med.

Då jag i en anmärkning över Helsingfors förslag hösten 2006 påpekade att Helsingfors planer på att förlänga metrolinjen till Sibbo är ett hot mot HELI-banan svarade Helsingfors i sitt berömda utlåtande till länsstyrelsen att de två spårvägarna inte utesluter varandra, men senare har man från Helsingfors sida i praktiken medgett att de HELI-banan utesluter metroalternativet. Metron var en central motivering till annekteringen av sydvästra Sibbo. HELI-alternativet utgör däremot inget argument för en annektering.

Finansministeriet har i all tysthet den 27 februari publicerat dokumentet "Pekka Myllyniemen Kemijärven kaupungin ja Pelkosenniemen kunnan kuntajakoselvitys". Word-dokumentets osynliga rubrik är "Sammatin ja Lohjan kunta- ja palvelurakenneselvitys", vilket tyder på att Myllyniemi själv har skrivit dokumentet. Det ovannämnda dokumentet har även i övrigt stora likheter med följebrevet till Myllyniemis slutrapport "Sammatin kunnan ja Lohjan kaupungin Kunta- ja palvelurakenneselvitys" från juli 2006.