Metropolmodellen. Den 31 augusti 2008

Christel Liljeström har igår publicerat ett blogginlägg med rubriken "Storören". Projektet som blogginlägget handlar om heter ingalunda Störören utan Sipoon ranta. Detta ohistoriska och intetsägande namn lär inte finnas i Odin Sjöholms "Ortnamn i Sibbo". Det är troligt att annekteringen kan rädda en del hävdvunna namn i sydvästra Sibbo, medan namnen Storören och Lillören faller i glömska på Sibbosidan om den nya gränsen. (Det svenska namnet Sibbo Strand är speciellt misslyckat med tanke på att det i närheten redan finns Gumbostrand.) Ändå motiveras projektet Sipoonranta just med den aktuella annekteringen och den yttre pressen. Liljeström uppmanar även läsarna att värdera projektet mot "omvärdens realiteter" och skriver inledelsevis följande:

Storörens område kommer att bli det första beviset på förändring i Sibbo
Ett attraktivt läge, nya lösningsmodeller och närheten till Helsingfors nya gräns är alla faktorer som ger mervärde till detta projekt. Det symboliska i att vi får området raskt, snyggt och okonventionellt planerat och förverkligat, är enormt stort.

Sibbo behöver efter inkorporeringen nya invånare och skattebetalare, men projektet Sipoonranta verkar mera att handla om prestige. Kanske skulle man se lite annorlunda på saken, om man klart insåg att staten utan hållbara motiveringar skänkte bort sydvästra Sibbo till huvudstaden. Harri Harkimos påstående om att den aktuella ändringen i kommunindelningen är Sibbos (och Sfp:s) fel håller åtminstone inte. Sibbo är ett offer och det är kanske förnedrande, men mera förnedrande är fallet Sibbo för statsmakten och ansvariga ministrar.

Att motiveringarna för en ändring i kommunindelningen inte håller visar statsminister Matti Vanhanens uttalande i Esbo i tisdags. (Se t.ex. HS:s artikel "Pääministeri Vanhanen siunasi espoolaisen elämäntyylin".) Vanhanen försvarade i Esbo den samhällstruktur eller -utveckling som inkorporeringen av sydvästra Sibbo, enligt Helsingfors stads utredningar, var ämnad att motverka. Vanhanen sade bl.a. att "Espoo on puutarhakaupunkimaisista kaupunginosista muodostuva yhteisö, missä yhteiskunnallinen eheys ei tarkoita ihmisten pakkaamista radanvarsiin betonilähiöihin." Vanhanen förringade även betydelsen av metron och andra spårvägar genom att hävda att "kehärataan tai länsimetroon verrattuna ilmastonmuutosta hillitsisi moninkertaisesti se, että bussit siirtyisivät maakaasuun tai biodieseliin ja yksityisautoilijat sähköautoihin."

I sig är Vanhanens inställning ingen nyhet. Föregående dag (den 25 augusti) hade Vanhanen i ett tal i Tammerfors sagt bl.a. följande:

Nykyään on melkein totuus se, että erittäin kalliilla raideliikenneinvestoinneilla voitaisiin ilmasto-ongelmamme hoitaa. Tämä on valitettavasti täysin väärä väite. Esimerkiksi Espoon metroratkaisu kaikista muista eduistaan huolimatta tuottaa CO2-päästöjen vähennystä vuositasolla vain noin 7000 tonnia. Saman määrän saa jos 150 bussia muutettaisiin kulkemaan biodieselillä. Ja lähes satakertaisen ilmastosäästön saamme kun liikennepolttoaineista 5,75 prosenttia on vuonna 2010 biopolttoaineita.

Se, millaista yhdyskuntarakennetta haluamme, on yksi merkittävimpiä poliittisia linjanvetoja. Joudumme tekemään valinnan kumpi otetaan lähtökohdaksi, ihmisten toiveet vai yhteiskunnan kulloinenkin käsitys siitä, mikä olisi hyvä tapa elää ja asua. Valinta tehdään ihmisen ja järjestelmän välillä. Luotan ihmisten kykyyn arvioida, mitä he asumiseltaan haluavat.

Tulevaisuuden yhdyskuntarakenne voi joko perustua kehittyvään hajakeskitettyyn malliin, jossa on maakunnissa vahvoja alueellisia keskuksia tai metropolimalliin, jossa Suomi on vain muutamia keskuksia. Minulle ja Keskustalle valinta on selvä. Suosimme taajamia ja kaupunkeja, joissa mittakaava on ihmisen kokoinen, työpaikat ovat lähellä ihmisiä ja arkielämä palveluineen on sujuvaa.

I sitt blogginlägg från den 4 augusti är Vanhanen inne på samma linje. Jag citerar:

Tiesittekö, että 150 linja-auton muuttaminen biodieselillä tai biokaasulla toimivaksi vähentää ilmastopäästöjä yhtä paljon kuin Espoon tuleva metro, molemmat 7000 hiilidioksiditonnia vuodessa. Tai, että edellisen hallitukseni päätös nostaa biopolttoaineen osuus liikennepolttoaineista 5,75 prosenttiin tuo CO2-säästöä yli sata kertaa enemmän kuin paljon ja pitkään puhetta aiheuttanut metro.

Vanhanen är ingen anhängare av vare sig metron eller "metropolmodellen". Andå fann han det motiverat att offra Sibbo för metrons och metropolens skull. Utan metropolmodellen och planerna på en utvidgning av metron hade det inte funnits några förutsättningar för en ändring i kommunindelningen.

Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Alueliitos tuo säästöjä lounaissipoolaisille".

Vakna Pajunen! Den 30 augusti 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Vakna Pajunen!" Artikeln, som är riktad till Överborgmästaren, är skriven av Sibbobon Clas-Håkan Nyman, som i kommunalvalet kandiderar för Sfp i Helsingfors. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Enligt lagens bokstav är det kommunens sak att ta hand om oss och informera invånama vad som sker.
Var får vi läkarvård? Hur blir det med skolorna, sophämtning, kollektivtrafiken? Hur blir det med planläggningen och den tekniska biten? Socialvård, hemvård. åldringsvård?
Först lät det så bra. Helsingfors tar hand om allting och alla skall få sin kommunala service på sitt modersmål och under en övergångstid köper Helsingfors servicen av Sibbo som har resurser.
...
Som första åtgärd förlagger Ni oss med ett byggförbud på 5 år.
Enligt uppgifter stampar serviceförhandlingarna på stället och egendomsersättningar är Ni inte villig att betala annat en för lösegendom! Sibbo skall avstå en skola för 5 miljoner euro, den uppbyggda infrastrukturen och skattebetalare för ingenting!
Bäste Överborgmästare, tror Ni verkligen att vi känner oss välkomna till Helsingfors efter allt detta så misstar Ni Er Vi vet våra rättigheter och vi vill ha den service vi är berättigade till på vårt eget modersmål. Jag uppmanar Helsingfors kommun att snarast upplysa invånarna i det inkorporerade området om hur Ni tänkt Er att den kommunala servicen skall skötas i framtiden för oss!

Borgåbladet har idag även publicerat en insändare av Bo Melander. Insändaren som handlar om Helsingfors stads initiativ till en insamling av namn i Sibbo och Vanda (se "Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008") har rubriken "Struntprat om namninsamling". Jag återger här texten i sin helhet:

Helsingfors framstår som löjlig genom att påstå sig utföra en kulturhandling av stora mått på det av Sibbo bestulna området, genom att sända ut namninsamlare till det blivande metropol området.
Odin Sjöholm från Sibbo har samlat och bokfört alla i Sibbo förekommande plats- och ortnamn och delgivit Helsingfors namnlistorna vad berör de annekterade områdena i sydväst. Man kan blott fråga sig, varför utför man denna insamling på nytt, är det fråga om en medveten handling där man vill nedtona det förflutna, förringa det utförda arbetet och själv framstå som en kulturbevarare?

I en insändare i dagens Helsingin Sanomat svarar Johanna Lehtonen från Helsingfors stadsplaneringskontor på Bo Melanders insändare i torsdagens tidning. (Se "Ortsnamn i Sibbo. Den 28 augusti 2008".) I artikeln säger Lehtonen att "Tuore tilannekuvaus tarvitaan, jotta voidaan selvittää, miten alueen nimistö on muuttunut ja miten väestörakenteen muutos on siihen vaikuttanut." En uppdatering av situationsbilden är dock ingen kulturgärning. Påståendet att motsvarande namninsamling inte har gjorts förut är högst missvisande för att inte säga kränkande och lögnaktigt. Lehtonen medger även att "Odin Sjöholmin laaja tutkimustyö sekä Svenska Litteratursällskapetissa säilytteillä oleva Sipoota koskeva aineisto ovat arvokasta lähdemateriaalia." Men kanske man med den nya namninsamlingen bara vill finna stöd för ett förfinskande av ortsnamnen? Lehtonen betonar nämligen att "haastatteluja tehdään sekä alueen uusien että vanhempien asukkaiden keskuudessa" och skriver vidare att "Nimestyksen tuloksia hyödynnetään aikaisemman tutkimuksen ohella alueen tulevassa kaavoituksessa ja nimistönsuunnittelussa."

Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "HS:n nimiraati ristisi Lounais-Sipoon Östersundomiksi". I Helsingin Sanomats namnråd ingick bl.a. professor emeritus Matti Klinge och Merituuli Ahola, som representerade Helsingfors stads namnkommitté. Jag citerar ur artikeln:

Millainen sitten on hyvä paikannimi?
"Paikannimi on asiallinen ja historiallisesti perusteltu", Klinge sanoo.
Hänen mielestään esimerkiksi Suoleinikintie tai Navetanylisenkatu ei sovi Helsinkiin, mutta historiasta ja kulttuurista hyviä nimiä löytyy.
Raadin ehdottomaksi ja yksimieliseksi suosikiksi nousee Östersundom. Sen sijaan suomenkielistä vastinetta Itäsalmea pidetään liian valjuna ja mitäänsanomattomana.

Kanske Helsingfors stad nu trots allt är ute efter ohistoriska och gråbleka namnförslag?

Radio Vega Östnyland utlovar tills måndag ett in inslag med rubriken "Sibbonamn på silverbricka".

Framtiden oroar. Den 29 augusti 2008

I dagens HBl ingår ett par artiklar om hälsovården i sydvästra Sibbo. Rubrikerna är "Beslut om hälsovården i västra Sibbo dröjer: 'Så får det väl inte vara' " och "Stor valfrihet för Sibboborna". Det finns knappast någon orsak att frukta att Helsingfors inte skall klara av att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter - frånsett betjäning på svenska. Invånarna i sydvästra Sibbo torde dessutom även efter årsskiftet ha möjlighet till vård i Sibbo och Borgå. Ovissheten oroar dock dem som är mest beroende av kommunal hälsovård. Här tröstar det föga att så väl HFD som utredningsman Pekka Myllyniemi kommit fram till att en ändring i kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området.

Ortsnamn i Sibbo. Den 28 augusti 2008

I tisdagens blogginlägg "Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008" skrev jag om hur Helsingfors stad i ett meddelande på stadens specialsidor om inkorporeringenskryter med att man skall göra en "stor kulturgärning" genom att samla in namn på platser i Vanda och Sibbo. Meddelandet har publicerats i form av en notis från stadsplaneringskontoret i dagens Borgåblad. I notisen upprepar man påståendet att "namnuppgifterna för området behöver kompleteras". Den ursprungliga finskspråkiga texten lyder "Kattavaa nimestystä ei ole aiemmin tehty Sipoossa, joten kyseessä on tärkeä kulttuuriteko." På samma uppslag som annonsen finns emellertid i dagens Borgåblad en artikel med rubriken "Sibbonamnen redan nedtecknade". I artikeln berättas det att jobbet med att samla in namn på platser i sydvästra Sibbo redan ärgjort. Bilden ovan av Odin Sjöholms häfte "Ortsnamn i Sibbo: Östersundom och Gumböle" har publicerats i samband med artikeln.

I en insändare i dagens nummer av Helsiningin Sanomat ger Sibbobon Bo Melander samma information om ortsnamn i Sibbo. Jag återger här insändaren i sin helhet:

Sipoolaiset nimet on jo kerätty

Helsinki teki itsensä naurunalaiseksi ja asetti lehdistön ja Uudenmaan uutisten uskottavuuden koetukselle, kun ne julkaisivat kaupungin tiedotteen: sen mukaan Helsinki suorittaa kulttuuriteon keräämällä paikallisnimistön talteen Sipoolta anastamillaan alueilla, kun vastaavaa ei muka aikaisemmin ole suoritettu.

Tosiasia, jolle Helsinki ummistanee silmänsä on, että Odin Sjöholm Sipoosta on jo laatinut luettelot kaikista kunnassa esiintyvistä paikallisnimistä, myös Lounais-Sipoon alueelta.

Kaupungille on toimitettu kyseisen alueen nimilistat, eli kulttuuriteko on jo tehty.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Förtroendevalda samtalar igen". I notisen berättas det att Rakel Hiltunen har bjudit in styrelse- och fullmäktigeordförandena i Sibbo och helsingfors för lunch nästa måndag.

Yttre press. Den 27 augusti 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Maankäyttöä ja maanomistusta". Jag citerar ur inlägget:

Yleiskaava on herättänyt paljon keskustelua. Huomaan itse että asenteeni yleiskaavan sisältöön paljolti on peräisin viime vuoden ulkoisten paineiden muokkaama.

Jos aiomme osoittaa Helsingille, valtiolla – ja koko maailmalle, että Sipoo on tosissaan, niin kaavaprosessi ei saa kaataa meitä. Kaava on valmisteltava hyvin mutta nopeasti.

Jag kan förstå om enskilda tjänstemän och politiketr har ett behov av att visa världen vad de går för, men Sibbo kommun har väl efter statrådets och HFD:s beslut föga skäl att visa att man klarar av planering i rekordsnabb takt. Uppfyller Sibbo KSSR-kraven endast villkorligt? (Jfr "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".) Eller tror man fortfarande att det påstådda problemet med en obalans i samhällstrukturens (Sibbos låga befolkningstäthet jämfört med befolkningstätheten i andra kranskommuner) var ett verkligt skäl till initiativet till en ändring i kommunindelningen?

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusion mellan Helsingfors och Vanda?" och "Minister sågar H:fors bostadspolitik". Enligt den senare notisen anser bostadsminister Jan Vapaavuori att "Helsingfors stad har misslyckats med att tilldela tomtmark för bostadsbyggande". Notisen byger på en intervju som Vapaavuori gett för MTV3.

Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008

Igår uppdaterade Helsingfors sina specialsidor om inkorporeringen med ett meddelande med rubriken "Namn på platser samlas in i Sibbo och Vanda under tiden 1.9-3.10.2008". Nyheten har igår och idag även spridits via medierna. I meddelandet kan man läsa att "Det är fråga om en stor kulturgärning eftersom namnuppgifterna för området behöver kompletteras. " I sig ser jag det som positivt att man i Helsingfors vill ta vara på lokala namn för att kunna använda namnen i framtida gatunamn. Skrytet om en "stor kulturgärning" leder dock mina tankar till den brittiska poeten och imperalisten Rudyard Kipling (1865-1936), som skrivit en dikt med titeln "The White Man's Burden" (Den vite mannens börda). Dikten, som handlar om kolonisatörens otacksamma uppgift, var ämnad som ett stöd för USA:s erövring av Filippinerna. Jag återger här den första versen:

Take up the White Man's burden--
Send forth the best ye breed--
Go bind your sons to exile
To serve your captives' need;
To wait in heavy harness,
On fluttered folk and wild--
Your new-caught, sullen peoples,
Half-devil and half-child.

Ny rättsprocess? Den 25 augusti 2008

I lördagens blogginlägg "Krav på rättvisa. Den 23 augusti 2008" berättade jag om Borgåbladets nyhet om de aktuella förhandlingarna mellan Sibbo och Helsingfors. Förhandlingarna uppmärksammades i fredags även i de lokala radionyhetern. Notiserna finns på Tles webbplats under rybrikerna "Svåra förhandlingar för Sibbo och Hfrs" och "Helsingin ja Sipoon korvausneuvotteluissa ei vieläkään tuloksia". I den finskspråkiga notisen kan man läsa att "Jos sopimukseen ei päästä, asiassa mennään Sipoon kunnanhallituksen puheenjohtajan Christel Liljeströmin mukaan oikeuteen." Ett rättsprocess kunde vara förarglig för så väl HFD som finansministeriet, då de tidigare kontroversiella besluten åter igen skulle få uppmarksamhet. Att fallet Sibbo inte är slutbehandlat illustrerar även Yles bild till den aktuella nyheten. (Se ovan.) Samma bild har Yle använt under tidigare skeden av fallet Sibbo.

Itä-Helsinki. Den 24 augusti 2008

Kommunminister Mari Kiviniemi överlämnade i fredags priset Itä-Helsinki-palkinto, berättar söndagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset. Det är samma tidning, som tidigare gavs ut under namnet Itä-Helsingin uutiset, som tillsammans med Itä-Helsingin Yrittäjät grundat och delar ut priset. Syftet med priset lär vara att förbättra östra Helsingfors image och göra östra Helsingfors kändare.

Östra Helsingfors har ett imageproblem, men hela problemet hänger långt samman med benämningen Itä-Helsinki, genom vilket hela den östra delen av huvudstaden associeras med socio-ekonomiska problem i några betongförorter. Lustigt nog har tidningen Helsingin uutiset tidigare förespråkat en annektering av sydvästra Sibbo med argumnetet att inkorporeringen förbättrar östra Helsingfors status, eftersom Itä-Helsinki efter en inkorporeringen inte längre vore Itä-Helinki. Samma argument lyfte för övrigt Jan Vapaavuorin fram i sitt tal "Sipoon alueliitos muuttaisi Itä-Helsingin asemaa", som han höll i Nordsjö den 17 augusti 2006.

Tidigare har Itä-Helsinki-palkinto gått till bl.a. Nylon Beat och metron. Årets pris överlämnade kommun- och förvaltningsministern till Nordsjö hamn. I artikeln "Vuosaaren satama siirtää Helsingin painopistettä idän suuntaan" i Helsingin uutiset kan man läsa att "Sattumalta Vuosaaren satama käynnistyy samoihin aikoihin kuin Sipoon lounaisosa liitetään Helsinkiin." Hur mycket det är fråga om en rent sammanträffande kan man fråga sig, då Nordssjö hamn har varit ett centralt officeillt argument för inkorporeringen. Från Helsingfors håll har man tidigare lovat att hamnen inte får följder för Sibbo, men då hamnprojektet (nästan) är rott i land kan man bryta sina löften och ta följande steg. Jag citerar:

Ministerin mielestä vuosikymmeniä puuhatun suurhankkeen valmistuminen ei ole päätepiste, vaan etappi matkan varrella. Vuosaaren satama kytkeytyy osaksi metropolipolitiikkaa eli pääkaupunkiseudun kehittämistä valtion näkökulmasta.

Kiviniemi påpekar att Nordsjö hamn har betydelse för sydvästra Sibbo:

–Sataman naapurina sijaitseva liitosalue hyötyy varmasti satamasta, jonka vaikutus säteilee laajalti ympäristöön, ministeri arvioi.

Men det är inte bara liitosalue, som drar fördel av att den nya hamnen byggdes i Nordsjö. Det förefaller trots allt inte vara "statens perspektiv" som styr metropolpolitiken:

Kiviniemi muistuttaa, että olisi voinut käydä myös niin, että satama olisi rakennettu jonnekin muualle kuin Helsinkiin. Kirkkonummi oli vahvoilla valinnassa.

–Kaupungin kannalta on tärkeää, että uusi satama tuli meille

Krav på rättvisa. Den 23 augusti 2008

I torsdag var det första dagen på över två år som jag inte skrev något blogginlägg om fallet Sibbo. Inte heller igår åstadkom jag något inlägg. Orsaken var feber med illamående.

I dagens Borgåblad ingår en text med rubriken "Helsingfors och Sibbo allt för långr från varandra". Texten handlar om förhandlingarna om Helsingfors ersättning till Sibbo för området som enligt statrådets beslut skall anslutas till huvudstaden. Tjänstemän från Helsingfors och Sibbo träffades i torsdags, men enligt kommunstyrelseordförande Christel Liljeström finns det inga förutsättningar att få till stånd en kompromiss.

Situationen är fortfarande den att Helsingfors är beredd att betala endast enligt bokföringsvärdet för byggnader och kommunalteknik. Det intressanta är att statrådets och HFD:s beslut i fallet Sibbo förutsätter att ändringen i kommuindelningen inte förorsakar oskälig skada för Sibbo. I utredning förutsätter Pekka Myllyniemi dessutom "uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt". Jag citerar:

I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i kommunindelningslagen uppfylls.

För många sammanträffanden. Den 20 augusti 2008

Osannolika händelser händer ibland. Osannolika händelser måste hända. Det är synnerligen osannolikt att vinna sju rätt på lotto, men lika väl vinner någon på lotto nästan varje vecka. Det är ingenting anmärkningsvärt i att det händer osannolika saker, men händer det osannolika mig själv känns det som ett mirakel eller åtminstone som ett ödets nyck. Risken är stor att man av spektakulära sammanträffanden drar felaktiga slutsatser. Konspirationsteorier bygger ofta på osannolika sammanträffanden, som lika väl kan förklaras med slumpen. Ett osannolikt sammanträffande bevisar ingenting. En rad av osannolika sammanträffanden kan däremot vara allt för osannolik för att kunna förklaras av slumpen.

Det är möjligt att det var en ren tillfällighet att statsrådet vid samma sammanträde som Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen till programdirektör. Det är möjligt att det är ett rent sammanträffande att valet och utnämningen av Jaakko Jonkka till justitiekansler sammanföll med statsrådets avgörande i fallet Sibbo och (den vikarierande) justitiekanslerns svar enligt vilket utredningsman Pekka Myllyniemi inte var jävig. Men sedan följer en hel rad av anmärkningsvärda sammanträffanden. Hannes Manninens oeniga strukturgrupp skulle sammankomma en sista gång onsdagen den 21 juni 2006, men samtidigt som Helsingfors beslöt göra en framställning om en ändring i kommunindelningen bedömde statsministern att det trots alt var möjligt att uppnå enighet och gav strukturgruppen en vecka tilläggstid. När HFD skulle avgöra fallet Sibbo före nyår, utnämndes Heikki Harjula, som representerat Kommunförbundet i beredningen av ramlagen, till tillfälligt förvaltningsråd. När det klarnade att avgörandet - eller översättningen av beslutet - inte skulle vara klart före årsskiftet, förlängdes Harjulas uppdrag som domare vid HFD. När beslutet en månad före avgörandet i praktiken torde ha varit färdigt för översättning beslöt inrikesministeriet att föreslå Pekka Myllyniemi för ett nytt uppdrag som kommunindelningsutredare. De berörda kommunerna fick tid fram till den 15 januari att säga sin åsikt om förslaget. När HFD den 15 januari hade tagit sitt beslut, beslöt finansministeriet dagen efter att utnämna Myllyniemi för uppdraget.

Förutom alla osannolika sammanträffanden bjuder fallet Sibbo på en lång rad andra märkligheter och kopplingar. Konspirationer torde vara ovanliga, men i fallet Sibbo är konspirationen trots allt den enklaste, naturligaste och mest sannolika förklaringen. Någon speciellt spännande konspirationsteori har denna blogg dock inte att bjuda på. Konspirationen handlar i grunden om några svaga ministrar och partiledare som för att rädda sin egen ställning - och KSSR - kom överens om att offra Sibbo.

Porkalaparentesen. Den 19 augusti 2008

I mitt försvar av Sibbo har jag utgått från att gamla kommun- och sockengränser bör bevaras. Det är därför med olust som jag de senaste två åren tagit del av förslagen på att bilda "Porkala kommun". Fastän idén främst torde handla om att försvara svenska strukturer och stärka Sfp:s positioner, går mina associationer i detta sammanhang främst till Porkala-parentesen och det område som efter kriget arrenderades av Sovjetunionen. En del av dem som förespråkar Porkala kommun vill även dra gränserna enligt Sovjetisk modell utan hänsynstagande till befintliga kommungränser. Porkala kommun skulle till sitt omfång motsvara det område som Sovjetunionen arrenderade. Därav även namnet Porkala.

Det är inte bara inom Sfp som Porkala får understöd. I dagens Hufvudstadsblad ingår en insändare med rubriken "Nya gränser från tomt papper" av den gröna lokalpolitikern Flemming Bergh från Kyrkslätt. Bergh förespråkar här en kommun vars omfattning han själv avslutningsvis beskriver på följande sätt:

Med friskt mod borde vi våga se på våra kommuners omstrukturering ur dessa perspektiv. Då skulle Porkala kommun bestå av östra Ingå, södra Sjundeå samt centrala och södra Kyrkslätt. Östra Ingå kunde bli en del av Raseborg, norra Sjundeå en del av Lojo och Veikkola en del av Esbo eller Vichtis. Med en liten modifiering skulle Porkala kommun då vara ett med den så kallade Porkalaparentesen.

Bergh inleder sin artikel med att konstatera att "Lagen om kommun- och servicereformen utgår från att målet är förbättrad service för samtliga kommuninnevånare." Bergh noterar sedan att "Lagen möjliggör partiella fusioner." I princip har Berg rätt i att ramlagen för KSSR möjliggör partiella sammanslagningar. Även efter att ramlagen trätt i kraft är det den tio år gamla kommunindelningslagen som hittils gäller. Denna lag möjliggör kommundelssammanslagningar. I kommunreformen utgår man dock från att tvångssammanslagningar skall undvikas. Eftersom större partiella sammanslagningar sällan sker med alla berörda kommuners stöd, vill kommunministern och finansministeriet inte förverkliga partiella kommunsammanslagningar i samband med kommun- och servicestrukturreformen. Man kan föreställa sig vilket konflikter det skulle leda till om man gav grönt ljus för partiella sammanslagningar i samband med reformen. Kommunministern, ministeriet, statsrådet, Kommunförbundet och till och med HFD har starkt betonat att annekteringen av sydvästra Sibbo var ett specialafall. Annekteringen är inte alls i linje med KSSR, utan står i konflikt med de överenskomna principerna för reformen. Fallet Sibbo ger helt felaktiga signaler till lokalpolitiker, som drömmer om att rita nya gränser från tomt papper. Därför är det desto mera anmärkningsvärt att statsmaketn har stött inkorporeringen.

"Virkistys- ja luonnonarvot huomioon ottaen". Den 18 augusti 2008

I gårdagens blogginlägg "'Kuntajakolain mukaisella menettelyllä'. Den 17 augusti 2008" citerade jag ur ett utlåtande som Helsingfors stadsstyrelse i september 2005 gett om utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund. I utlåtandet hävdar man bl.a. att "Helsingin metro on luontevasti jatkettavissa virkistys- ja luonnonarvot huomioon ottaen vähintään Östersundomiin asti." Varför hävdade man inte bara att metron kan förlängas åtminstone till Östersundom? Varför måste man påpeka att metron kan förlängas "virkistys- ja luonnonarvot huomioon ottaen". Orsaken är att det just med tanke på rekreations- och naturvärden är högst tvivelaktigt att metrolinjen kan förlängas från Mellungsbacka via Vanda till Sibbo. I motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut utgår man från att metrolinjen förlängs från Mellungsbacka österut, men i beredningen har man inte tagit i beaktande att metrolinjen hotar rekreations- och naturvärden.

Jag har på denna blogg i otaliga inlägg redogjort för Nylands miljövårdsdistrikts och Naturskyddsförbundets syn på en metrolinje från Mellungsbacka till Östersundom. Jag har ännu inte citerat ur miljövårdsdistriktets besvär från den 2 februari 2005 till miljöministeriet över landskapsplanen för Nylands. Här ett utdrag ur besväret:

Metroyhteys Mellunmäestä itään

Maakuntakaavassa ehdotettu metroyhteys Mellunmäestä itään Itä-Uudenmaan maakunnan rajalle tulee poistaa seuraavista syistä:

Metroyhteys edellyttäisi valtakunnallisten alueidenkäyttötavoitteiden (MRL 24 § ja 28.1 §) vastaista maankäyttöä Sipoon Östersundomin alueella. Kyseinen alue ei sovellu luonteensa (luontoarvot, maisema- ja kulttuurihistorialliset arvot) puolesta metroyhteyden vaatiman tiiviin, taajamaluonteisen asutuksen kohteeksi.

Pelkän metroyhteyden esittäminenkin maakuntakaavassa lisäisi rakentamispaineita kahden valtakunnallisesti tärkeän Natura 2000 -alueen välisellä alueella (Sipoonkorpi sekä Mustavuori-Östersundomin lehdot ja lintuvedet). Alueen arvot liittyvät sekä luonnonsuojeluun että virkistyskäyttöön. Metroyhteyttä seuraava taajamaluonteinen asutus heikentäisi todennäköisesti merkittävästi molempia Natura-alueita sekä niiden välisiä ekologisia yhteyksiä. Lisäksi maakuntakaavaan merkitty metroyhteys lisäisi paineita lohkaista osa Sipoonkorven yhtenäisestä metsämantereesta muuhun maankäyttöön.

Uudenmaan liitto ei ole selvittänyt metroyhteyden vaikutuksia, joten sen sisällyttäminen maakuntakaavaan on myös maankäyttö- ja rakennuslain 9 §:n vastaista. Natura 2000 –alueiden osalta se on myös LSL:n 65 §:n vastaista.

Yhteenveto: Sipoon metrorata on poistetettava MRL 9 §:n, 24 §:n ja 28 §:n sekä LSL 65 §:n vastaisena.

"Kuntajakolain mukaisella menettelyllä". Den 17 augusti 2008

I föredragslistan för Helsingfors stadsstyrelsemöte den 4 september 2006 noterar stadsdirektören att stadsfullmäktige den 21 juni beslöt "föreslå till statsrådet" att ett ca 5 000 ha stort område av Sibbo ansluts till Helsingfors "kuntajakolain mukaisella menettelyllä". Att sydvästra Sibbo skulle anslutas till Helsingfors och huvudstadsregionen just kuntajakolain mukaisella menettelyllä var ingen självklarhet. Det är därför föredragaren Jussi Pajunen påpekar att inkorporeringen enligt Helsingfors förslag skulle följa det förfarande som bestäms i kommunindelningslagen. Enligt gängse tolkning erbjöd gällande kommunindelningslag inte möjligheter till en dylik inkorporering mot Sibbo kommuns vilja (se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008"), men idén att göra en ändring i kommunindelningen kuntajakolain mukaisella menettelyllä torde inte ha kommit från Helsingfors stad, utan från kommunministern och inrikesministeriet. Då ordförandena för de tre största partierna kommit överens om en inkorporering var lagen inte längre ett oöverkomligt hinder.

Det kunde ha funnits andra, lagliga möjligheter till en ändring i kommunindelningen i Helsingforsregionen i samband med kommunreformen, men Manninen och Kommunförbundet ville inte ha tvångssammanslagningar i samband med KSSR. Genom att lova en anslutning av sydvästra Sibbo "kuntajakolain mukaisella menettelyllä" fick Hannes Manninen Rakel Hiltunen, Helsingfors stad och SDP att godkänna Manninens och Kommunförbundets förslag till kommunreform.

I den ovannämnda föredragslistan till statsstyrelsemötet den 4 september 2006 fortsätter föredragaren med att notera att "Esityksen perusteluissa toistuvat samat metropolialueen kehittämiseen liittyvät seikat, joihin kaupunginhallitus on toistuvasti kiinnittänyt Itä-Uudenmaan liiton huomiota." Jo, det stämmer. I föredragningslistan citerar stadsdirektören ur det utlåtande som stadstyrelsen i september 2005 gav om utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund. Jag citerar här direkt ur utlåtandet:

Koko talousalueen kannalta parhaiden kehitysvaihtoehtojen realistista tarkastelua ilmeisesti haittaa alueen suunnitteleminen kahtena eri maakuntana ja kahdessa maakuntasuunnitelmassa ja -kaavassa. Maakuntien rajalla sijaitsevan Helsingin kaupungin kannalta olisi toivottavaa maakuntajaotuksen muuttaminen siten, että nykyiset Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakunnat yhdistettäisiin. Vähimmäismuutos olisi Sipoon siirtäminen pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan, kuuluuhan esim. Pornainen Sipoon takana Uudenmaan liittoon.

Pääkaupunkiseudun kehityksen näkökulmasta katsottuna Vantaan itäisimmät osat ja Sipoon länsiosa ovat seudun asutuksen ja työpaikkojen selvä ja tärkeä tulevaisuuden kasvusuunta.
...

Itä-Uudenmaan kaupunkirakenteelliset tavoitteet suunnataan enemmänkin Porvoon alueelle maakunnan itäosiin. Sipoon ja Itä-Uudenmaan maakunnan länsiosan roolia taas vahvistetaan luonnonläheisenä asuinpaikkana ja arvokkaana luontokokonaisuutena, vaikka alueelle tulisi suunnata selkeästi enemmän yhdyskuntarakenteen kehittämisen voimavaroja ja vahvempaa visiointia. Olisi toivottavaa, että maakuntasuunnitelma 2035 -luonnoksessa otettaisiin kantaa tähän keskeiseen seudulliseen kehityskysymykseen, koska Sipoon alueen merkitys Suomen eteläisen rannikkovyöhykkeen tulevan yhdyskuntarakenteen kehittämisessä ja kehittymisessä on ilmeinen.
...

Itä-Uudenmaan länsiosat tarjoavat hyvän lähtökohdan uudentyyppisen, luontoon tukeutuvan ja samalla kaupunkimaisen tiiviin pientalomaisen yhdyskuntarakenteen koemuotoiselle toteuttamiselle. Nämä kaupunkirakenteen vyöhykkeet voisivat liittyä tiiviimmän ja tehokkaan liikennejärjestelmän varaan muodostettujen ytimien ympärille.

Eftersom en väsentlig del av texten förefaller härstamma från fastighetsnämnden kunde man dra slutsatsen att man i Helsingfors hösten 2005 fortfarande tänkte sig att Sibbo kommun borde planera sydvästra Sibbo i enlighet med Helsingfors stads önskemål. Fastighetsnämnden hade Helsingfors stads misslyckade markinvetsringar i Sibbo att bekymra sig över. I utlåtandet ifrågasätts emellertid Sibbo kommuns möjligheter att utveckla området, speciellt med tanke på invånarunderlaget som en metroförbindelse skulle kräva. Jag citerar:

Suunnitelman liitteessä arvioidaan Sipoon väestön kasvavan 18 500 asukkaasta lähes 27 000 asukkaaseen vuoteen 2040 mennessä eli keskimäärin 257 asukasta vuodessa. Kasvu olisi vuoteen 2025 asti hieman nopeampaa eli 375 asukasta vuodessa. Sipoon nykyiseen asukasmäärään verrattuna prosentuaalinen vuosikasvu olisi ensimmäisellä viisivuotisjaksolla yli 2 % ja sen jälkeen alle 2 % tasaantuen vuoden 2025 jälkeen varsin vähäiseksi.

Kunnallistalouden kannalta yli kahden prosentin vuotuisen väestön kasvun on arvioitu tuottavan vaikeuksia. Metron sekä sen asemien ympärille ryhmittyvien asuntoalueiden rakentaminen seuraavien 30 vuoden aikana johtaisi monin kerroin suurempaa väestön kasvuun, esim. 1 700 - 2 400 asukkaaseen vuodessa. Kasvun aiheuttamia kustannuksia Sipoon nykyinen ja väestö- ja veronmaksajapohja ei yksin voisi maksaa. Kun uusia suuria asuntoalueita on rakennettu muualle, ei yleensä ole voitukaan lähteä siitä, että lähialueella asuvien kunnallisveroilla voitaisiin kustantaa kaikki tarvittavat investoinnit.

I lanskapsöversikten och -planen för Östra Nyland ingår emellertid ingen reservering för någon metrolinje, vilket även noteras i utlåtandet:

Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelman ja -kaavan luonnoksissa ei metron jatkamiseen ole lainkaan varauduttu eikä sitä esitetä edes selvitettäväksi. Uudenmaan maakuntakaavassa sen sijaan metrovaraus on nuolisymbolilla merkitty jatkuvan Mellunmäestä Vantaan kautta Sipooseen. Metroon varautuminen ja sen linjauksen tutkiminen olisi tärkeä ja realistinen kehityshanke myös Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelmassa.
...

Maakuntasuunnitelmassa onkin tarpeen käsitellä yhdyskuntarakenteen täydentämistä ja eheyttämistä asuntorakentamisella Sipoossa. Parhaiten, myös luonnonvarojen käytön kannalta, alueet on kytkettävissä muuhun yhdyskuntarakenteeseen tehokkaalla joukkoliikenteellä, metrolla.

Yhdyskuntarakenteen kehittämisen turvaamiseksi ja seudun kasvavan asuntokysynnän helpottamiseksi ja etenkin pientalorakentamismahdollisuuksien lisäämiseksi, on tärkeää, että Itä-Uudellamaalla voidaan Porvoonväylän tuntumaan rakentaa uusia taajamatoimintojen alueita, jotka tukeutuvat tehokkaaseen joukkoliikenteeseen, metroon. Helsingin metro on luontevasti jatkettavissa virkistys- ja luonnonarvot huomioon ottaen vähintään Östersundomiin asti.

I sitt utlåtande kräver alltså Helsingfors en metrolinje, som man anser att Sibbo inte har råd med. Det är väl just det som är själva idén med metrolinjen, att den skulle kräva en ändring i kommunindelningen. Metrolilnjen till Östersundom är även utredningsman Pekka Myllyniemis centrala argument för en annektering av ett knappt 3 000 hektar stort område. De "metropolialueen kehittämiseen liittyvät seikat" som Helsingfors framförde i sitt utlåtande hösten 2005 är de samma som kommunindelningsutredaren framförde som motiveringar för en ändring av kommunindelningen ett år senare. Samstämmigheten är inget bevis på att synpunkterna är objektiva eller riktiga. I stället beror överensstämmelsen på att utredningsmannen direkt kopierat utlåtanden och utredningar som getts av Helsingfors stad.

Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008

För sin progradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" har Ari Mattila i januari 2007 intervjuat Jan Vapaavuori och Christel Liljeström. Vapaavuori och Liljeström frågades bl.a. om sina uppfattningar om Helsingin Sanomats och Hufvudstadsbladets bevakning av fallet Sibbo. Jag återger här deras svar i omvänd ordning, först Liljeströms synpunkter:

Kyllä se koko kesä ja alkusyksy (2006) oli Helsingin Sanomissa aika moista potaskaa. He olivat niin yksisilmäisiä ja niin tietoisia. … Mitään kommentteja tai vastauksia mitä lähetin lehteen, ei koskaan julkaistu, … mitään asiallista vastausta ei otettu lehden palstoille jos minä olin sen kirjoittanut. Ja muutenkin heidän vinkkelinsä oli erittäin Helsinkiargumentoinnin pohjalta. Mutta se on hiukkasen kyllä parantunut, että olen näkevissäni että heidänkin raportointi ei ole enää niin yhtä päätöshakuinen. Syksyllä suorastaan tuntui että he ohjaavat päätöksentekoa. Mutta sitä en ole nyt viime aikoina havainnut. Hufvudstadsbladet on ottanut heti alusta alkaen sipoolaisten näkemykset paljon paremmin huomioon ja on raportoinut Sipoosta tasapuolisemmin vinkkelistämme.

Vapaavuoris har naturligtvis något andra synpunkter:

Hesarin uutisointi on… Siitä ei mun mielestä ole löydettävissä semmoisia selkeitä linjoja. Hesarikin on muuttanut omaa toimintatapaansa siten, että ne hakee enemmän näyttäviä, isoja otsikoita mistä tahansa ja tekee niistä ison jutun. Ja sillä lailla mennyt enemmän mukaan tähän niinku politiikan viihteellistymiseen ja hakee enemmän taisteluita ja pelejä, ja rakentaa niistä kuvioita. Sitten niillä on sisäisesti niinku hieman ristiriitaista viestiä, että välillä arvostellaan vahvasti Helsinkiä, välillä Sipoota, välillä kannatetaan, välillä ei kannateta. Pääkirjoitussivulla on niin kuin selkeämmin myönteinen kanta tähän hankkeeseen, kun taas uutissivuilla se kuvakulma voi olla mikä milloinkin. Sitten taas HBL on ottanut, HBL ei ole samalla tavalla merkittävä media, paitsi jos mietitään ruotsinkielisen väestön piirissä, niin sillähän täysin yksisilmäinen ja kritiikitön Sipoon puolustus, joka on toistunut. Ja siellä on tätä keskustelua käyty vuosi suunnilleen joka lehdessä, Hesarissa kuitenkin vain silloin tällöin.

Min egen bedömning eller upplevelse av Hufvudstadsbladets bevakning (fram till januari 2007) skiljer sig från både Liljeströms och Vapaauoris uppfattning. Hbl eller åtminstone Camilla Berggren lyssnade till Sibbos synpunkter och gav rum för insändare där Helsingfors agerande kritiserades. Men i vissa sammanhang var tidningen tandlös och avogt inställd till Sibbo. När utredningsman Pekka Myllyniemis rapport skandalösa låtsasutredning offentliggjordes var rubriken i Hbl "Ingen tror på Sibbos planer". Följande dag kom tidningen dock med en rättelse där man tog tillbaka påståendet i rubriken och kom med en rättelse: "det var utredningsman Pekka Myllyniemi som ifrågasatte realismen i Sibboplanen." Själv reagerade jag speciellt på att man okritiskt lät Henrik Hägglund och Heikki Harjula förvränga och förringa betydelsen av plagiatet i Myllyniemis rapport. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Helsingin Sanomat var här betydligt aktivare än Hbl och ställde frågor direkt till Myllyniemi.

Varken Helsingin Sanomat eller Hufvudstadsbladet bedrev någon egen undersökande journalistik att tala om i fallet Sibbo. Till skillnad från Hufvudstadbladet drog Helsingin Sanomat dock slutsatserna från så väl förhörsprotokollet från Sibbos egen utredning (förhöret av Liljeström och Markku Luoma) som Lantmäteriverkets utlåtande om Helsingfors framställning från juni 2006. Helsingin Sanomats ledarartiklar stödde konsekvent annekteringen av sydvästra Sibbo, men nyhetsbevakningen var inte lika okritisk. Speciellt betydelsefullt var det att Helsingin Sanomat publicerade flygbilder och kartor (se ovan) som illustrerade lantmäteriverket invändningar mot Helsingfors framställning. När Helsingin Sanomat avslöjade att Helsingfors framställning var ett odugligt hastverk, handlade det minsann inte om billig sensations- eller underhållningsjournalistisk. En annan sak är att framställningen i sig med alla sina tokiga brister kunde ha ett visst underhållningsvärde.

Helsingfors-Vanda. Den 15 augusti 2008

Iltalehti har idag publicerat en notis med rubriken "Helsinki ja Vantaa yhteen?". Notisen baserar sig på artikeln "Vantaan kokoomus haluaa selvittää kuntaliitoksen Helsingin kanssa" i dagens Helsinginsanomat. Att Tapani Mäkinen och Samlingspartiet i Vanda är för en sammanslagning av Vanda och Helsingfors är ingen nyhet. Egentligen är Mäkinen och Samlingspartiet i Vanda för en sammanslagning av samtliga städer i huvudstatdsbladet, men då Esbo inte vill, har Mäkinen och Samlingspartiet istället förespråkat en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. (Se "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007" och "Nya expertutlåtanden. Den 24 oktober 2007".)

En sammanslagning av Vanda med Helsingfors skulle betyda att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors var onödig med tanke på bostadsproduktionen. Inom Samlingspartiet finns det dock de som hoppas att annekteringen skall utarma Sibbo så att kommunen tvingas gå samman med en eller flera grannkomuner. Så många andra möjligheter torde det inte finnas att tvinga Sibbo att gå samman med Helsingfors och Vanda.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsingissä ei tyrmätä vantaalaisten yhdistymishaluja". Jag återger här de två sista styckena i artikeln:

Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen sanoo, että jos Vantaalla on tahtoa selvittää asia, totta kai Helsingissä tartutaan käteen ja lähdetään yhdessä tekemään selvitystä.

"Jos taas lähdetään yhdistämään kaupunkeja, selkeästi luontevinta olisi yhdistää koko pääkaupunkiseutu ehkäpä jopa Kirkkonummi ja Sipoo mukaan lukien. Mutta sellaista ei ole tällä hetkellä näköpiirissä."

Partiella sammanslagningar. Den 14 augusti 2008

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Sydvästra Pernå gick till finansministeriet". Igår lämnade en grupp invånare, som de facto är lokalpolitiker, in en framställan till kommunminister Mari Kiviniemi om en ändring i kommunindelningen enligt vilken sydvästra Pernå skulle anslutas till Borgå. Initiativer är fåfängt. Finansministeriet kommer inte att ta notis av Pernåbornas anhällan. Ifjol gjorde en grupp Lappträskbor ett liknande initiativ, enligt vilket delar av Lappträsk skulle anslutas till Lovisa. Dagens Borgåblad berättar att Lapträskborna inte har fått något officiellt svar från ministeriet.

Kommunavdelningen vid inrikesministeriet, som numera lyder under finansministeriet, meddelade ifjol inofficiellt att några partiella kommunsammaslagningar inte görs under de närmaste åren, för att man inte vill riskera kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Senare har man från detta håll uttalat sig något mindre kategoriskt, men tröskeln är fortfarande mycket högt lagd. I september i fjol sade minister Kiviniemi till Yle följande (se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007"):

- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.

I samband med Sibbofrågan har Kiviniemi tidigare låtit förstå att kommundelssammanslagningar är en rutinsak, men nu kräver "ministeriet mycket starka motiveringar". Det stämmer att kommundelssammansalgningar eller möjligheten till kommundelssammansalgningar kunde hota KSSR, varför det just nu finns starka skäl att förhålla sig avogt till dylika förslag. Men hotar inte även annekteringen av sydvästra Sibbo KSSR?

I högsta grad är eller åtminstone var initiativet till en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors ett hot mot KSSR. Fallet Sibbo har inspirerat många kommuner att föreslå partiella kommunsammanslagningar; Sibbo kunde ha blivit ett prejudikat som gett starka juridiska argument för ändringar i kommunindelningen. Varför riskerade då Hannes Manninen och hans eftersträdare Mari Kiviniemi KSSR genom att stöda en annektering av sydvästra Sibbo? Svaret är att "specialfallet" Sibbo inte bara var ett hot mot KSSR, utan även en förutsättning för en reform enligt Manninens och Kommunförbundets modell. Några andra trovärdiga förklaringar till inkonsekvensen torde inte finnas.

För övrigt undrar jag vad som egentligen motiverade den partiella sammanslagningen av ministerierna, där kommunavdelningen överfördes från inrikesministeriet till finansministeriet.

Sankt Petersburg metropolområde. Den 13 augusti 2008

I dagens nummer av gratistidningen Helsingin uutiset/ Vantaan Sanomat/ Länsiväylä ingår en kolumn med rubriken "Helsinki on Pietarin esikaupunki". Kolumnen är skriven av ansvarige chefredaktör Antti-Pekka Pietilä. Jag återger här de första raderna:

Minkä kaupungin pitäisi liittyä Helsinkiin? Voiko Espoo elää ilman yhteistä pääkaupunkiseutua? Pitääkö Vantaa liittää Helsinkiin niin kuin osa Sipoota? Kuntaliitoksista on kehkeytymässä kunnallisvaalien keskeinen teema koko maassa.

Koko eteläinen ja itäinen Suomi ovat Pietarin esikaupunkia ja sen tavaroiden ja palvelujen tuotantoaluetta.

Se där någonting att tänka på innan man i metropolens namn föreslår justeringar av de administrativa gränserna.

Skolstart. Den 12 augusti 2008

Idag börjar skolorna i så väl Helsingfors som i Sibbo. I en notis noterar Yle idag att 45 sjundeklassister från sydvästra Sibbo redan nu börjar skolan i Helsingfors. Helsingfors har på sina amatöraktiga specialsidor om inkorporeringen igår publicerat ett meddelande med rubriken "Sipoon liitosalueen koululaisten koulunkäynnin jatkumo pyritään turvaamaan". När man för en gångs skull har relevant information att komma med har man mislyckats med att få ut informationen på svenska. Annat var det ned Jussi Pajunens pressmeddelande "Utvecklingen av det nya området inleds i snabb takt", som den 15 januari fanns översatt till svenska innan HFD:s beslut offentliggjordes. (Se "Specialsidor. Den 5 februari 2008".) Den 4 juni publicerade Helsingfors på specialsidorna ett meddelande med rubriken "Skolskjutsarna till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste läsåret 2008−2009", men här fungerar inte länken vidare till utbildningsverkets information. Idag har Helsingfors på sina specialsidor publicerat ett meddelande med rubriken "Sakarinmäen koulu jatkaa ennallaan vuodenvaihteen jälkeen". Någon motsvarande information om Östersundom skola har man inte publicerat.

Skolstarten med skulskjutsar till Botby högstadieskola och Vartiokylän yläaste innebär en av de första konkreta förändringar som annekteringen för med sig för invånarna. För den grundläggande utbildningen innebär annekteringsbeslutet extra mycket problem och utmaningar, trots att den aktuella ändringen i kommunindelningen av statrådet och HFD ansetts förbättra ordnandet av servicen i området

För min del betyder skolstarten att jag nu är färälder till ett skolbarn. Eftersom jag är lärare även på gymnasie- och högstadienivå betyder skolstarten mindre tid för bloggskrivande. I två års tid har jag varje dag publicerat blogginlägg om fallet Sibbo. Riktigt så tätt mellan inläggen kommer det inte att bli framöver. Fallet Sibbo är dock lång ifrån ett avslutat kapitel.

Regionernas betydelse i den globaliserade ekonomin. Den 11 augusti 2008

Yle har udag publicerat en notis med rubriken "Hårda förhandlingar att vänta för Sibbo". Förhandlingarna gäller den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo för annekteringen av sydvästra Sibbo. (Se "Midsommarhälsningar. Den 20 juni 2008" och "Mera förhandlingar. Den 21 juni 2008".)

Den aktuella ändringen i kommunindelningen har av bl.a. HFD motiverats av att utvecklingen av Helsingforsregionen har betydelse för hela riket. När det begav sig för två år sedan motiverade bl.a. LauraKolbe inkorporeringen med regionernas och och därmed storstädernas ökade betydelse i den globala ekonomin. Kolbes partikamrat utrikeshandels- och utvecklingsminister har dock en lite annan syn på regionernas roll iden globaliserade ekonomin. Helsingforsregionen är ju inte den enda regionen. FNB publicerade igår en notis med rubriken "Väyrynen vill förändra regionpolitiken". Jag citerar ur meddelandet:

– På grund av globaliseringen har värdet på regionernas naturtillgångar stigit, och det behövs mer arbetskraft än förut för att utnyttja dem. Även turismen sysselsätter mer än tidigare.

Planerna för att utveckla huvudstadsregionen passar enligt Väyrynen inte ihop med framtidsutsikterna.

– En balanserad regionutveckling är till fördel för alla finländare.

Statsmaktens stöd. Den 10 augusti 2008

I sin pro gradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" drar Ari Mattila en slutsats som är högst betydelsefull. Jag citerar ur abstractet till gradun:

Keskeisenä loppupäätelmänäni on, että Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät lähtivät vasta valtiovallan keskeisten toimijoiden tuen saatuaan ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Med tanke på att Mattilas tolkning av händelseförloppet huvudsakligen torde basera sig på artiklar i Helsingin Sanomat är det inte överraskande att Mattilas syn på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo delvis avviker från min uppfattning. Mattila har dock noterat så väl kopplingen till kommunreformen som statsmaktens centrala roll. Jag citerar ur avsnittet 6, "Johtopäätökset":

Koko Suomen kuntarakenne oli tullut tarkasteluun kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeen myötä ja myös pääkaupunkiseudun yhteistyötä tarkasteltiin uudessa valossa. Sipoon pitkäaikainen ja järjestelmällinen kieltäytyminen toiminnallisesta yhteistyöstä pääkaupunkiseudun kanssa ratkaisi valtiovallan alueliitosmyönteisen asenteen. Helsingin kaupungin ylimmät päättäjät hyödynsivät tilanteen ja valtiovallan tuella he uskalsivat lähteä ajamaan Lounais-Sipoon alueliitosta virallisella tasolla kesällä 2006.

Det faktum att statsmakten stod bakom Helsingfors framställning till ändring av kommunindelning förklarar partiskheten i inrikesministeriets beredning av statsrådets beslut. Att kommunminister Hannes Manninen uppmuntrade Helsingfors att göra en framställning är ingen hemlighet. Den föredragande tjänstemannen Arto Sulonen gjorde det som den föregående och den nuvarande kommunministern förväntade sig av honom. Därför borde HFD ha varit särskilt kritisk i sin granskning av beredningen, men man valde istället att sätta huvudet i busken.


Att Hannes Manninen hade en central roll framgår bl.a. ur tidningen Asfalltiapila, som Centern i Helsingfors utgav i september 2006. I ledarartikeln skriver kretsordförande Anna-Mari Vimpari följande:

Myös pyrkimyksemme vauhdittaa pääkaupunkiseudun kuntien yhteistyötä sai uutta virtaa kuntaministeri Hannes Mannisen aloitteesta yhdistää osia Sipoosta Helsinkiin. Piiri linjasi jo kevätkokouksessaan, että Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta. Suunnitteluttelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen ja rakentamisessa on huomioitava ympäristö- ja kulttuuriarvot.

I samma tidningen ingår även en kortare text med rubriken "Toivottu ja kauaskantoinen päätös Helsingin tonttipulaan" av "Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä". Jag citerar:

Helsingin Keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen (kesk.) tavoitetta liittää osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin. Keskustalaiset kannattavat maa-alueiden liittämistä kaupunkiin, koska tonttitarjontaa ei ole kyetty lisäämään kuntien välisin sopimuksin.

Sipoon alueiden liittämisellä saadaan helpotusta Helsingin tonttipulaan, sillä kaupungin nykyinen asuntokanta ei vastaa ihmisten toiveisiin ja tarpeisiin. Liitettävän alueen suunnittelun painopiste tulee olla pienimuotoisessa ja laadukkaassa, kohtuuhintaisessa sekä kulttuurimaisemaa vaalivassa kaupunkirakentamisessa. Ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa alueilleen. Päätös helpottaa myös painetta rakentaa Malmin lentokenttää, jonka säilyttämistä Helsingin Keskusta tukee muun muassa ilmailukäyttöön.

Den ovanciterade texten består av textavsnitt som Centern återanvänt i flera sammanhang, bl.a. i Mari Kiviniemis Helsingforsbrev. (Se "'Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu'. Den 9 augusti 2008".) Texten har även vissa likheter med ställningstagandet från det ovannämnda vårmötet den 4 april. Jag citerar ur ställningstagandet:

Tonttitarjontaa voitaisiin lisätä merkittävästi kaavoittamalla Länsi-Sipoossa sijaitsevia maa-alueita. Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin.

Keskustalaisten mukaan Helsinki kykenee Sipoota paremmin kehittämään aluetta, jotta sinne saadaan riittävät palvelut ja julkiset liikenneyhteydet. Suunnittelun lähtökohtana tulee olla kaupunkimainen pientaloasuminen. Alueen rakentamisessa ympäristö- ja kulttuuriarvot on huomioitava kestävää kehitystä edistävällä tavalla.

I blogginlägget "Centern i Helsingfors. Den 17 februari 2007" har jag redogjort för att Centerkretsens ställningstagande publicerades först den 4 juni och att Matti Vanhanen var närvarande vid kretsmötet. Det torde vara uppenbart att Vanhanen redan tidigt på våren 2006 var inkopplad i planerna på att lösa "Sibbofrågan" utanför PARAS-reformens officiella ramar. Det torde lika så vara uppenbart att Manninen inte lovat föra en framställning om en ändring i kommunindelningen till statsrådet, såvida Vanhanen inte lovat stöda framställningen.

"Liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu". Den 9 augusti 2008

I torsdags höll bostadsminister Jan Vapaavuori i Vasa ett tal om "täydennysrakentamisen mahdollisuuksia". Som vanligt var "yhdyskunnan eheyttäminen" ledstjärnan i Vapaavuoris tal, men denna gång erbjöd bostadsministern speciellt en tätare bebyggelse i existerande tätorter som en metod för förenhetligande av samhäkkstrukturen. Avslutningsvis konstaterade Vapaavuori att "Niin Tukholma kuin Kööpenhaminakin ovat noin kaksi kertaa tiiviimmin rakennettuja kuin Helsinki" och tillade att "Tukholma ja Kööpenhamina ovat kuitenkin mitä viihtyisimpiä ja luonnonläheisimpiä kaupunkeja".

Anslutningen av sydvästra Sibbo till huvudstatdsregionen och Helsingfors har motiverats med ett förenhetligande av samhällsstrukturen. Rent statistiskt betyder inkorporeringen emellertid att invånartätheten i Helsingfors ytterligare minskar, samtidigt som staden breder ut sig. I själva verket har man speciellt på centerhåll motiverat inkorporeringen med att den möjliggör en glesare samhällstruktur. I sitt Helsingforsbrev från den 20 oktober 2006 motiverade t.ex. Mari Kiviniemi det av Hannes Manninen stödda initiativet att ansluta en del av västra Sibbo till Helsingfors med påståendet att "Säilyäkseen viihtyisänä ja elinkelpoisena pääkaupunkikin tarvitsee väljyyttä maa-alueilleen."

Med Vapaavuori som bostadminister har Matti Vanhanen inte alltid haft det så lätt att motivera sin centerpartistiska syn på utvecklingen av Helsingforsregionen. I sitt uppmärksammade blogginlägg från den 10 maj, där Vanhanen fösvarar planerna på ett köpcentrum (Ideapark) i Nummela, medger statsministern att "Uudenmaan ongelma kestävän kehityksen näkökulmasta on liian suureksi paisunut pääkaupunkiseutu." I detta blogginlägg kommenterar statministern faktiskt även inkorporeringen. Vanhanen finner inkorporeringslösningen lyckad, såvida det i det annekterade området skapas ett par tre trädgårdsstäder:

Sipoon osaliitosratkaisua pidän hyvänä kunhan rakentaminen siellä toteutetaan hajakeskittämällä ja luomalla pari kolme puutarhakaupunkia, jotka ulottuvat keskustastaan parin kilometrin säteelle ja tarjoavat kaiken viikon sisällä tarvittavan sekä lapsille että vanhemmille. Välttämätön liikenne Vantaalle tai Helsinkiin hoituisi tarvittaessa bussilla tai metrolla. Sipoon uudet suunnitelmat voidaan tehdä tulevaisuuden malleiksi. Virheitä yhdyskuntasuunnittelussa on tehty paljon - nyt voidaan suunnata tulevaisuuteen.

Landsortsbetonad glesbebyggelse. Den 8 augusti 2008

I sitt pressmeddelandet om HFD:s avgörande i fallet Sibbo säger HFD att "Tvistefrågan gällde hur samhällsstrukturen i Helsingforsregionen skall utvecklas." Varför säger man det? Den tvist HFD hade att avgöra gällde endast huruvida statsrådets beslut om en ändring i kommunindelningen var lagligt. Åtminstone ur Sibbo kommuns perspektiv gällde tvisten vem som skall utveckla sydvästra Sibbo, inte hur området skall utvecklas. Därför är det anmärkningsvärt att HFD i sitt avgörande motiverar förekomsten av de två första allmänna förutsättningar som definieras i 3 § i kommunindelningslagen med följande påstående:

Genom att utveckla samhällsstrukturen främjar man även ordnandet av service för invånarna i området så som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i kommunindelningslagen och gör det möjligt att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i området så som avses i 2 punkten i samma 1 mom.

Som om det aktuella området inte hade utvecklats som en del Sibbo! Eller syftar HFD med "område" här trots allt på hela Helsingforsregionen? (Se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Är det hela Helsingforsregionens utveckling som kräver en ändring i kommunindelningen även med tanke på servicen och levnadsförhållandena? Menar HFD att ändringen i kommunindelningen förbättrar ordnandet av servicen och levnadsförhållandena i hela regionen? I så fall stämmer HFD:s motiveringar inte överens med inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut. I prememorian till statsrådets beslut säges det följande om ovannämnda förutsättningar:

Det är uppenbart att på längre sikt förbättrar också utbyggnaden och inflyttningen i det område som föreslås bli överfört också ordnandet av service för invånarna i området. Ändringen i kommunindelningen kan inte heller anses allmänt försämra levnadsförhållandena för invånarna i området. Valet mellan landsortbetonad glesbebyggelse och tätare stadsboende är en värderingsfråga.

Här är det uppenbart att inrikesministeriet (regeringsråd Arto Sulonen) med "område" syftar på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors. Lustigt nog antyder även Sulonen att sydvästra Sibbo skulle förbli ett outvecklat område med "landsortbetonad glesbebyggelse", ifall området förblev en del av Sibbo. Tyvärr hade Sibbo före statsrådets beslut helt andra planer för sydvästra Sibbo.

Den tvist som HFD hade att avgöra gällde minsann inte om sydvästra Sibbo skulle bli ett område med "tätare stadsboende" eller förbli ett område med "landsortbetonad glesbebyggelse". En helt annan sak är att den landsortsbetonade glesbebyggelsen i hög grad bestämmer Östersundoms och hela Sibbos tidigare och delvis även nuvarande identitet. Därför är även titeln "Osana metropolia vai maaseutua?" på Ari Mattilas pro gradu avhandling om "Helsingin ja Sipoon kamppailu Lounais-Sipoon alueesta" träffande. Invånarnas hårda motsånd mot en ändring i kommunindelningen berodde säkert delvis på att man hellre ser Östersundom med omnejd som en del av ett lantligt Sibbo än en del av storstaden Helsingfors, men denna aspekt av tvisten mellan Helsingfors och Sibbo borde inte ha haft någon avgörande juridisk betydelse.

Mattilas gradu med bilagor finns för övrigt nu på Internet. Den permamenenta adressen är URN:NBN:fi:joy-20080026.

Ekonomiskt spelrum. Den 7 augusti 2008

Yles lokala nyheter berättar idag att planen över en metrolinje från Kampen till Tölö och Böle är färdig, medan metrolinjer som skulle gå från Böle till Vik och till Månsas (och Helsingfors-Vanda flygplats) ska utredas nästa år. HST:s VD Matti Lahdenranta uppskattar att den nya metrolinjen från Kampen framåt kan börja byggas år 2020 - om planerna fortskrider med nuvarande hastighet. Kollekttrafiknämnden beslöt i maj 2006 att forsätta utredningarna om en metrolinje till flygplatsen. Bilden ovan är från utredningen "Lentokenttämetro - Toiminnalliset tarkastelut" som fanns till hands redan 2006. De orangefärgade linjerna är de enda nu existerande. Ändå lyckades Helsingfors stad sommaren 2006 övertyga medier och politiker om att det faktum att linjen i öster tar "tvärt slut" i Mellungsbacka är ett allvarligt problem, som beror på en "språkmur".

Man kan kan fråga sig när det kan bli aktuellt att börja bygga Östersundommetron. För drygt två år sedan ansågs linjen aktuell på 2040-talet. (Se "Snabb takt. Den 3 juni 2008".) Helsingfors må vara "Finalnds enda metropol", men även huvudstadens resurser är begränsade. Frågan är varifrån pengarna skall tas. Det frågade sig även överborgmästare Jussi Pajunen i sitt tal vid fullmäktigemötet den 18 juni 2008:

Helsingin kaupungilla on edessään tulevan vuosikymmenen aikana varsinainen investointipiikki. Pelkästään raideliikenneinvestoinnit ovat miljardiluokkaa. Samaan aikaan tulevat uusien asuinalueiden perusinvestoinnit. Uudenlaisten rahoitusvaihtoehtojen selvittämistä on kiirehdittävä.

Det aktuella finansieringsalternativet torde vara Harkimos-Ekströms modell, som den socialdemokratiska kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi underkände för Sibbos del. I samma avsnitt i rapporten där Myllyniemi kritiserar Sibbos modell för en lösning av "problemen med samhällstrukturen i huvudstadsregionen" hävdar Myllyniemi för övrigt att "för Helsingfors ekonomi är en inkorporering inte problematisk med tanke på det ekonomiska spelrummet". Pajunen tycks ha försett utredningsmannen med högst selektiv information.

Helsingfors partner. Den 6 augusti 2008

Den 15 januari publicerade åtminstone Iltalehti FNB:s notis med rubriken "Sipoo-päätös puhdistaa pääministerin ja selvitysmiehen". I verkligheten valde HFD bara att inte betrakta Matti Vanhanen och Pekka Myllyniemi som jäviga, bl.a. med motiveringen att Nylands förbund inte är en part i målet. Indirekt medger HFD att kommunindelningsutredare Myllyniemis utredning är bristfällig, men kompenseras av utlåtanden. Påståendet att Vanhanen varit jävig att deltaga i Sibbobeslutet avfärar HFD med följande motivering:

Statsminister Matti Vanhanen har inte blivit jävig att delta i beslutsfattandet i statsrådet på den i besvären anförda grunden att han i förväg i offentligheten har deltagit i debatten om saken och i egenskap av partiordförande vid överläggningar med andra partiordförande har diskuterat hur områdesindelningen i Helsingforsregionen skall utvecklas. Den omständigheten huruvida statsrådets arbete kan påverkas av att statsministern före beslutet i ett kommunindelningsärende deltar i den offentliga debatten saknar juridisk betydelse i ärendet. Statsrådets ledamöter skall i varje enskilt fall avgöra frågorna i den ordning som ifrågavarande bestämmelser föreskriver och under tjänsteansvar.

Här förvränger eller generaliserar emellertid HFD de anförda grunderna till Vanhanens jäv. I besvären hävdas det bl.a. att Vanhanen på förhand gett löften om en ändring i kommunindelningen, vilket är en helt annan sak än att "deltaga i debatten" eller "diskutera områdesindelningen". Överhuvudtaget torde Vananens deltagande i den offentliga debatten inte i större grad ha påverkat satsrådets ledamöter, speciellt som Vanhanen halvåret före statsrådets beslut på uppmaning av justitiekanslern vägrade att ta ställning i frågan. Samma dag som statsrådet tog sitt beslut motiverade Vanhanen Centerns splittring i frågan med att varje minister enskilt bedömer de juridiska förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen. Lika väl lär inte inte de fyra samlingspartistiska ministrarna eller Tarja Cronberg ha fått fria hände, men de(t) är en annan femma. Vad som däremot uppenbart påverkades av statsministerns deltagande i den offentliga debatten var beredningen av statsrådets beslut och det är även vad som hävdas i besvären.

Att Vanhanens roll i Sibbofrågan är av avgörande betydelse råder det inget tvivel om, då statsministermn ännu ett par veckor före statsrådets beslut motiverade sin avsikt att jäva sig med sin centrala roll i frågan. Denna centrala roll handlar ingalunda om "deltagande i debatten" eller "diskussioner om områdesindelningen". Vanhanens viktiga roll framgår även ur det tal som överborgmästare Jussi Pajunen höll då Helsingforsmedaljerna överlämnades den 12 juni. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008" och "Inga trovärdiga motiveringar har getts. Den 8 juli 2008".) Jag citerar ur Pajunens tal:

Ansioituneille kansalaisille myönnettävä kultainen Helsinki-mitali on kaupungin tapa kiittää kaikkein tärkeimpiä kumppaneitaan. ...

Pääministeri Matti Vanhanen on pitkäaikainen valtakunnan- ja kunnallispolitiikan vaikuttaja.

Valtion ja pääkaupunkiseudun kumppanuudessa saavutettiin historiallinen merkkipaalu, kun nykyisen hallitusohjelman myötä lanseerattiin metropolipolitiikka. Sen avulla pyritään löytämään kumppanuusajatteluun perustuen ratkaisuja Helsingin seudun erityishaasteisiin.

Matti Vanhasen selkeä tuki Helsingin esitykselle Sipoon lounaisten osien liittämisestä pääkaupunkiin oli ratkaisevan arvokas. Kuntarajamuutos on tärkeä koko Helsingin seudun kannalta. Se parantaa yhdyskuntarakenteen toimivuutta ja edistää osaltaan asunto-ongelmien ratkaisua.

Vad partnerskapet och Matti Vanhanens "klara stöd" för Helsingfors framställning om en inkorporering av sydvästra Sibbo egentligen gått ut på har dess värre varken medierna eller Pajunen gett någon klar insyn i.

Motstridiga motiveringar. Den 5 augusti 2008

Yle har idag fortsatt att uppmärksamma planerna på nya koloniträdgårdar. (Se notisen "Nya koloniträdgårdar behövs i Hfors" och mitt inlägg "Koloniträdgårdar. Den 4 augusti 2008".) Ur kartorna ovan framgår det att Hertonäs och Marudds koloniträdgårdar ligger alldeles invid metrolinjen och på gångasvtånd från Hertonäs respektive Östra centrums metrostation. Invid Marudds koloniträdgård planeras dessutom en ny metrostation, men Helsingfors skall i höst ytterligare utvidga koloniträdgården.
I sig lämpar sig koloniträdgårdar invid ekologiska korridorer och grönförbindelser. Det är dock högst inkonsekvent att försvara koloniträdgårdar invid den existerande metroförbindelsen och samtidigt hävda att ett "förenhetligande av samhällsstrukturen" kräver att Westerkulla, Västersundom och Östersundom omvandlas till täta bostadsområden, för att man eventuellt kunde förlänga metroförbindelsen österut.
Vid Fisk[e]hamnens metrostation planerar Helsingfors ett stort bostadsområde efter att hamnverksamheten flyttats till den nya hamnen i Nordsjö. Alla politiker har dock inte här insett metroförbindelsens betydelse. På sin blogg skrev Matti Vanhanen den 23 oktober 2006 följande:

Helsinki aikoo käyttää 260 miljoonaa euroa ns. Kalasataman alueen maaperän kunnostamiseen. Jos olisin helsinkiläinen, kysyisin, että eikö alue kannattaisi laittaa puistoksi ja hankkia raakamaata samalla rahalla muualta. Yhteiskunnan kokonaistalouden kannalta olisi mielekkäämpää yrittää jotain muuta. Raakamaa ei maksa kahta euroa neliöltä, mutta tuolla summalla saisi silti suunnilleen puolet Nurmijärven kokoisen pitäjän maasta. Mahtuisi siihen mökki toisensa viereen.

Kimmo Oksanen ironiserar i en artikel med rubriken "Satu omakotitalon onnellisesta perheestä" i dagens Helsingin Sanomat över statsministerns idealiserande av boende i enahemshus. Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubtriken "Bensan ja rakentamisen kova hinta karsii talohaaveita kehyskunnissa". I artikeln citeras Jan Vapaauori och Jussi Pajunen. Jag citerar vidare:

Asuntoministeri Jan Vapaavuoren (kok) mielestä bensiinin hinnannousu voi vaikuttaa ihmisten sijoittumiseen. Hänen mielestään kehyskuntien omakotirakentamisen hiipumisessa on puolensa.

"Voi sanoa, että positiivista on, jos yhdyskuntarakenteen hajautuminen alueella vähenee. Negatiivinen asia on, jos seudulla rakentaminen kokonaisuudessa lähtee laskuun, kun sen pitäisi ennemminkin nousta", Vapaavuori pohtii.

Tiiviiseen kaupunkirakenteeseen uskoo myös Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen. Hänen mukaansa omakotitonttikysynnän hiipuminen kehyskunnissa on luonnollinen ilmiö.

"Niin sanotun Nurmijärvi-ilmiön syynä ollut se, että erityisesti Helsingissä on ollut ongelmia tarjota pientalo- tai rivitalotontteja kysyntää vastaavasti. Ja silloin niitä on lähdetty hakemaan sieltä missä niitä on tarjolla", Pajunen pohtii.

Poikkeuksellisen alhaiset korot ovat nousseet, ja Helsinki on lisäämässä tonttitarjontaa.

"Silloin Helsingin houkuttelevuus suhteessa kehyskuntiin kasvaa sekä hintatason laskun kautta että tarjonnan lisääntymisen kautta."

Citaten ovan uttrycker väl Helsingfors syn på utvecklingen i Helsingforsregionen. I sig är det inget problem att en kranskommunen Sibbo är glest bebyggd. Problemet är ur Helsingfors synpunkt det så kallade Nurmijärvifenomenet. Genom att ansluta sydvästra Sibbo till huvudstaden kan Helsingfors bättre konkurrerar med Nurmijärvi och motverka en spridning av bebyggelsen norrut och västerut. Detta säger Helsingfors även i sina motiveringar till en ändring av kommunindelningen. Kommunindelningsman Pekka Myllyniemi, som kopierat Helsingfors motiveringar (nästan) ord för ord, har emellertid missförstått och förvrängt "problemen med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Därmed baserar sig statsrådets Sibbobeslut på helt motstridiga motiveringar.

Koloniträdgårdar. Den 4 augusti 2008

Yle har idag på finska och svenska publicerat en notis där det berättas att nya koloniträdgårdar planeras i Helsingfors. I notisen berättas det att det att det även kan bli aktuellt med koliträdgårdar i "den del av Sibbo som Helsingfors annekterar". Även Hufvudstadsbladet har idag publicerat en notis med rubriken " Fler stadsbor skall få kolonistuga", där det berättas att biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä "vill placera kolonilotter i skärgården och i det område som överförs från Helsingfors." Nyheten baseras sig på ett tal som Penttilä höll i lördags. Gratistidningen Vartti publicerade samma dag en artikel med rubriken "Siirtolapuutarhamökkien tulee olla kaikkien ulottuvilla", där det berättades att "Myös vuodenvaihteessa Helsinkiin liitettävä Sipoon alue voisi toimia uuden siirtolapuutarhan sijoituspaikkana." Helsingfors förvaltningscentral har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Helsinkiin vireillä uusia siirtolapuutarhoja". Jag citerar ur meddelandet:

Siirtolapuutarhoja voisi perustaa myös Helsinkiin vuodenvaihteessa liitettävälle Sipoon alueelle sekä Helsingin Sipoossa omistamille maille, Penttilä sanoi puhuessaan lauantaina Pakilan siirtolapuutarhayhdistyksen 60-vuotisjuhlassa.

Penttilä muistutti, että Helsingin kaupunginvaltuusto on halunnut kaupunkiin uusia siirtolapuutarhoja. Ensi talven aikana valmistellaan virkamiestyönä suunnitelma uusista alueista ja nykyisten laajentamisesta. Työ tehdään yhteistyössä Helsingin siirtolapuutarhojen aluejärjestön kanssa.
...

Helsingissä on yhdeksän siirtolapuutarha-aluetta, joiden yhteinen pinta-ala on lähes sata hehtaaria. Niissä on noin 2000 mökkiä. Lisäksi kaupungissa on noin 1500 kesämajaa alueilla, joiden pinta-ala on 80 hehtaaria.

Sydvästra Sibbo torde lämpa sig väl för koloniträdgårdar, men ändringen av kommunindelningen kan knappast motiveras av Helsingfors behov av koloniträdgårdar. Jag har i sig ingenting emot att Helsingfors bevarar sina koloniträdgårdar och planerar nya, men om man prioriterar koloniträdgårdar framom bostadsbebyggelse skall man inte klaga på tomtbrist och kräva att få inkorporera områden av grannen för att kunna bygga bostadsområden vid en ännu icke existerande metrolinje. I Helsingfors finns det en hel del koliniträdgårdar invid metrolinjen och stambanan. (Se HS: karta ovan.) Det är dock inte politiskt lätt att omvandla koloniträdgårdar till bostadsområden. Stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anttila (sdp) lär själv ha en lott i Hertonäs koloniträdgård. Bevarandet av Hertonäs kolonialträdgård har motiverats med att den är kulturhistoriskt värdefull. Men kulturhistoriskt värdefullt är även det öppna landskapet i Östersundom.

Maija Anttila m.fl. lämnade till stadsfullmäktigemötet den 18 juni en motion om platser för nya koloniträdgårdar och stugbyar i nya områden. Jag citerar ur (den officiella översättningen av) motionen:

Vi anser att frågan om nya koloniträdgårdar bör undersökas i nordost i området med Malms flygfält när området börjar planläggas i enlighet med generalplanen. I nordost finns inga koloniträdgårdar i närheten. Likaså bör frågan undersökas i samband med planläggningen av Sibbo, också andra områden än bara Husö bör beaktas.

Helsingfors koloniträdgårdar har diskuterats tidigare i samband med den så kallade Sibbofrågan, bl.a. under Jan Vapaavuoris och Mari Kiviniemis besök i Sibbo i juni 2007. Christel Liljeström skriver i sitt blogginlägg "Gäsp" från den 11 juni 2007 följande:

Gällande koloniträdgårdarna i Helsingfors (flere 100 ha) sade Vapaavuori att de uppstått då de var i utkanten av staden och att de nu hör historiskt till stadsbilden. Till vilket jag replikerade att våra åkrar också hört i 650 år till kommunbilden. Uttryckligen bara för att jag vill visa att respekten för historiska aspekter bör finnas från bägge hållen.

Tänjningar. Den 3 augusti 2008

I nummer 2/2008 av Finlands kommuntidning ingick en artikel av Henrik Hägglund med rubriken "Fallet Sibbo - när kommunindelningen ändras". (Se "Rättsfallet Sibbo. Den 22 mars 2008".) Artikeln avslutas med följande stycken:

En stor del av argumenten för annekteringen grundades på Helsingforsregionens särställning i vårt land, och på behoven av en balanserad utveckling just av huvudstadsregionen. HFD framhöll starkt att de allmänna förutsättningarna för ändring av kommunindelning innehåller begreppet ”område”, som gäller områden inom de direkt berörda kommunerna men också mer omfattande regionala områden. Och utgående från denna tanke, som baserade sig på regeringens proposition 135/1997 som låg till grund för kommunindelningslagen, kopplade alltså HFD sin argumentation till Helsingforsregionen.

HFD:s avgörande var grundligt och väl argumenterat. Det är klart att många begrepp i lagstiftningen, såsom allmänna hänvisningar till ”särskilt vägande förutsättningar” kan ges olika tolkningar. HFD har nu givit sin tolkning till vissa centrala begrepp i kommunindelningslagen.

Dess värre är det åtminståne för mig svårt att bli klok på HFD:s tolkning av det oklara men så centrala begreppet ”särskilt vägande förutsättningar”. I någon betydelse måste HFD ha tolkat begreppet för att alls kunna ta ett beslut, men domstolen har inte i beslutet definierat betydelsen eller uttolkat begreppet. HFD tolkning förefaller dock strida mot följande tolkning som Myllyniemi/Prättälä ger i kommunindelningsutredarens Sibborapport:

Med begreppen ”särskilt vägande förutsättningar/orsaker/grunder” har man i lagstiftningen i allmänhet velat betona att förfarandet är exceptionellt, och att prövningsrätten är klart begränsad och myndighetens motiverings- och bevisningsskyldighet åter är mycket stor om förfarandet inleds.

Det har endast en gång tidigare under rådande kommunindelningslag gjorts ett beslut om en ändring i kommunindelningen som kräft särskilt vägande skäl. Det beslutet motsvarar exakt exmplet med en enklav som Toivo Pihlajaniemi ger i sin bok ”Kuntajakolaki selityksin”. Beslutet baserade sig emellertid speciellt på 47 § i kommunindelningslagen som gäller "områden där kommunindelningen med anledning av områden som ligger avskilt från kommunens huvudsakliga område (enklaver) är påtagligt oenhetlig". Då Sibbobeslutet i praktiken är det första beslutet som direkt baserar sig på ”särskilt vägande förutsättningar” kunde man fövänta sig att HFD i sitt årsboksbeslut skulle komma med en uttolkning av begreppet ”särskilt vägande förutsättningar”.

Hägglund skriver i sin artikel att HFD i sin bedömning av de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelning tar hänsyn till "mer omfattande regionala områden", det vill säga Helsingforsregionen. I verkligheten bedöms dock förekomsten av allmänna förutsättningar främst utgående från området som skall anslutas till Helsingfors, samt i någon mån utgående från staden Helsingfors behov. Så som jag läser HFD:s Sibbobeslut är det egentligen först då man argumenterar för att de allmänna förutsätningarna har säsrkild tyngd som man lyfter fram "mer omfattande regionala områden" och betydelsen av att Helsingforsregionen utvecklas. Regeringens omtvistade proposition 135/1997 har här föga relevans. HFD:s enda direkta argument för att de påstådda (men av flera experter ifrågasatta) allmänna förutsättningarna har särskild vikt är att "Att Helsingforsregionen utvecklas är något som har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." För att allmänna förutsättningar skall kunna bedömas som särskilt vägande har HFD inte krävt att förekomsten av allmänna förutsättningar är uppenbar, bevisad eller ens välmotiverad. Istället är det Helsingforsregionens påstådda allmänna betydelse som enligt HFD:s tolkning ger de påstådda allmänna förutsättningarna särskild tyngd. I kommunindelningslagen talas det uttryckligen om särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar, men enligt HFD:s beslut är det utvecklingen av Helsingforsregionen som "har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket." Sambandet mellan i 3 § nämnda förutsättningar och utvecklingen av Helsingforsregionen är inte speciellt uppenbart, men särskilt tvivelaktigt finner jag det att man lyfter fram beslutets betydelse för hela "hela riket". Är det statens intresse som ger staten rätt att tänja på lagen?