Fallet Sibbo: mars 2009

Utredningar. Den 31 mars 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Kaupunginhallituksen jäsenten kannat kuntaliitosselvitykseen", som utgör ett bhang till artikeln "Vantaan kaupunginhallitus suostui liitosselvitykseen" med underrubriken "Kaupunki pitää ensisijaisena koko seudun yhteistyötä". Jag återger här slutet på texten, de två sista åsiktsyttringarna av medlemmar i Vanda stadsstyrelse:

>>Arja Niemelä (ps):

"Tämä on Helsingin sanelupolitiikkaa. Samaa, mitä tekivät Sipoolle."

Matti Holopainen (vas):

"Helsinki on seutuyhteistyöasioissa toiminut niin kuin Sipoon kysymyksessäkin. Jos lähdetään selvittämään, on prosessia enää vaikea pysäyttää."<<

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Närheten till naturen viktig i Östersundom". I artikeln berättas om en sociokulturell utredning som Helsingfors stad har låtit göra över Östersundom. Utredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" ingår som bilaga till föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte på torsdag. I föredragningslistan ingår även en sammanfattning av utredningen. Utredningen har gjorts av WSP Finland, som även är bolaget bakom kommunikationsministeriets flygfältsutredningen från augusti 2007 och det vinnande bidraget (Emerald) i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007" och "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".) Med föredragningslistan har Helsingfors igår även publicerat en annan utredning, "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta". Det finns skäl att återkomma till ovannämnda utredningar.

Markanvändningsplaner. Den 30 mars 2009

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Vanda debatterar samgång med Hfors". Helsingin Sanomat har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan liitosselvityksestä tulee tiukka vääntö".

Man kan fråga sig vilken inverkan det kommer att ha på beslutsfattarna i Vanda att Helsingfors stadskansli i fallet Sibbo först fårsåg inrikesministeriets kommunindelningsutredare med en partisk utredning och att Helsingfors efter en förverkligad inkorporering har visat sig inkapabel att ordna servicen i Östersundom. Månne inte fallet Sibbo lyfts fram senast då stadsfullmäktige i Vanda skall ta ställning till Jussi Pajunens initiativ till en samgångsutredning.

Ett resultat av inkorporeringen av Östersundom kan vara att skogen utanför mitt köksfönster i Nordsjö kommer att bevaras, åtminstone för en tid. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo har setts som en utväg att bevara så väl Sandhamn som flygfältet i Malm i nuvarande bruk. Flygfältet torde inkorporeringen inte rädda, men däremot ger inkorporeringen nytt hopp åt Svartabacken. Osmo Soininvaara, som är viceordförande i stadsplaneringsnämnden, skrev den 23 februari följande i sitt blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 26.2.2009":

>>Vuosaareen on viime vuosina rakennettu ja edelleen rakennetaan aika paljon. Ihan siinä vieressä on kaavoitettu alue, jonka käynnistyminen odottaa laman päättymistä ja asuntomarkkinoiden toipumista. Östersundomin aluetta (Sipoolta saatu alue) ei ole vielä suunniteltu; tältä osin olennaisinta on, millaisia virkistysalueita Vuosaaren lähimaastoon on ehkä tulossa.

Jotenkin tuntuu, ettei tällä asialla olisi kiire, vaan koko hanke voisi odottaa sitä, että Östersundsomin maankäyttösuunnitelmat vähän selkeytyisivät.<<

Det torde ta sin tid innan planerna för Östersundom klarnar. Stadsplaneringskontoret har idag publicerat Planläggningsöversikt 2009. Kartan ovan med bl.a. jokerlinjer och förälngning av metrolinjen är ur denna översikt.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en notis med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus taipui liitosselvitykseen". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Vanda vill ha två utredningar". Yle har publicerat en notiser med rubrikerna "Vanda kan tänka sig fusionsutredning " och "Vantaalta ehkä Helsingille".

Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår ett ledarstick med rubriken "Kuntajakolain muutos tulee tarpeeseen". Jag citerar ur ledarartikeln:

>>Nykyisen lain tai sen tulkinnan eräitä byrokraattisuuksia karsitaan. Enää tuskin tarvitsee perustaa kapeita käytäviä yhdistämään liittyviä kuntia, kuten Hämeenlinnan seudulla tehtiin. Vastaavasti Sipoon osan liittäminen Helsinkiin edellytti maakiilaa Vantaalta.

Sipoon ja Helsingin korvausriitojen ei tulevien säännösten mukaan olisi tarvinnut mennä oikeusistuimeen, vaan olisi voitu käyttää uutta kevyempää välitysmenettelyä.

Lainvalmistelun lähtökohdaksi oli annettu kuntaliitosten vapaaehtoisuus.<<

Ledarskribenten antyder att den så kallade Västekullakilen anslöts till Helsingfors för att den nuvarande kommunindelningslagen förutsätter att en kommun består av ett sammanhängande område. Inkorporeringen av Västerkullakilen motiveras dock inte bara av lagen. Utan en gemensam landgräns skulle det allt för tydligt ha framgått att inkorporeringen av Östersundom handlade om rena kolonialismen.

Det finns minsann ett behov av en ny kommunindelningslag och det är i högsta grad fallet Sibbo som framkallat det behovet. Och det handlar inte bara om erfarenheter i den nuvarande lagen som uppenbarats i samband med inkorporeringen av Östersundom. HFD:s avgörande i fallet Sibbo betyder enligt flera experter att den nuvarande kommunindelningslagen punkterats. Utan inkorporeringen av Västerkullakilen hade inkorporeringen av en "korridor" av Hattula knappats varit möjligt. (Se "Hattula. Den 27 december 2008".) Jag finner det intressant och anmärkningsvärt att finansministeriet i samband med inkorporeringen av 28 kvadratkilometer av Hattula noterar att beslutet inte kommer att ge upphov till ett prejudikat, emedan man kommer att förnya kommunindelningslagen. Logiken verkar vara att ministeriets (ny)tolkning av lagen automatiskt blir ett prejudikat, som vid behov välsignas av HFD. Trots alla förnekanden om att fallet Sibbo skulle bli ett prejudikat, så är det just vad det blivit. Inte minst därför måste kommunindelningslagen nu förnyas.

Trots att hela 2 760 hektar av Hattula, om än mindre än 10 % av kommunen, vid årsskiftet mot Hattulas vilja anslöts till Tavastehus, för att den nya staden skulle bilda ett "sammanhängande" område, är korridoren mellan de tidigare kommunerna Renko och Kalvo på minst tre ställen under 50 meter bred! Inte heller finns det några vägförbindelser genom korridoren. Se här ministeriets tolkning av ett sammanhängande område! (En del aven aktuella korridoren kan ses på kartorna ovan.)

Den nuvarande kommunindelningslagen ger, eller borde ha gett, ett skydd mot allt för stora ändringar i kommunindelningslagen mot en berörd kommuns vilja. Gränserna på 10 % av landytan eller 5 % av befolkningen är objektiva kriterier som är svåra att bryta mot. I fallet Sibbo utnyttjades möjligheterna att överskrida gränserna då särskilt vägande käl föreligger. Samtidigt förlorade gränserna sin betydelse. Enligt det nya förslaget till kommunindelningslag är kommunernas rättssäkerhet även de jure beroende av ministeriets eller statsrådets subjektiva bedömning i enskilda fall. I sitt tal "Ministeri Kiviniemi kuntajakolakityöryhmän muistion luovutustilaisuudessa", som kommunministern höll den 25 mars i samband med kommunindelningslagarbetsgruppens överlämnande av sitt förslag, förbegick Kiviniemi flera väsentliga aspekter av lagförslaget, men hon noterade att man föreslår att de ovannämnda gränserna för kommundelssammanslagningar slopas. Jag citerar ur talet:

>>Työryhmä ehdottaa kuntajaon muuttamisen edellytyksiä osin täsmennettäväksi. Ehdotetut täsmennykset perustuvat lain soveltamisessa käytännössä havaittuihin ongelmiin. Esimerkiksi kunnat voisivat kuntajakoselvittäjän ehdotuksesta yhdistyä poikkeuksellisesti myös niissä tilanteissa, joissa yhdistyvillä kunnilla ei ole yhteistä maarajaa. Yhteisen maarajan vaatimuksesta poikkeaminen olisi mahdollista silloin, kun riittävän painavat toiminnalliset perusteet puoltavat kuntien yhdistymistä.

Kunnan osaa koskevissa kuntajaon muutoksissa ehdotetaan luovuttavaksi kaavamaisista alueen asukasmäärää ja pinta-alaa koskevista prosenttirajoista niissä tilanteissa, joissa kunnan valtuusto vastustaa siirtoa. Päätöstä tehtäessä otettaisiin nykyistä paremmin huomioon muutoksen todellinen merkitys kyseisille kunnille. Vähäisiä ja alueen kehittämisen edellyttämiä aluesiirtoja kuntien välillä voitaisiin vastaisuudessakin tehdä vastoin kunnan valtuuston tahtoa, kunhan muutos ei merkittävästi heikennä kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä ja rahoituksesta.

Ehdotukset tarjoavat uusia ratkaisumalleja kuntajaon muutosprosessiin liittyvien ristiriitaisten intressien yhteensovittamiseen. Tästä voi mainita esimerkkinä uuden välitysmenettelyn, jota työryhmä ehdottaa kunnan osan siirtämiseen liittyvän taloudellisen selvityksen tekemiseen.<<

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Fusion med Vanda dyr för Helsingfors".

Kommunindelningslagarbetsgruppens förslag. Den 28 mars 2009

Senaste onsdag publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Snabbare och enklare förfarande vid ändring av kommunindelning" (Kuntajaon muuttamisen menettelyt nopeammaksi ja yksinkertaisemmaksi ). Det var i samband med publicerandet av detta meddelande och Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria, somkommunminister Mari Kiviniemi (c) tog avstånd från möjligheten till tvångssammanslagningar bara för några få problemkommuners skull. (Se "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009" och "Skiljeförfarande. Den 26 mars 2009".) Jag citerar ur pressmeddelandet:

>>Den av finansministeriet tillsatta kommunindelningsarbetsgruppen överlämnade idag den 25 mars 2009 sin promemoria åt förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi. Arbetsgruppen har berett ett förslag till en ny kommunindelningslag.

Det föreslås att kommunindelningslagen ändras så att den skulle svara mot de nya behov och förändrade omständigheter som beror på kommun- och servicestrukturreformen (KSSR). Det föreslås speciellt att förfarandena vid beredningen av och beslutsfattandet i fråga om ändring av kommunindelningen skulle förenklas och göras snabbare. Lagen föreslås innehålla skilda bestämmelser för förfaranden vid fusioner av hela kommuner samt för överföring av delar av en kommun till andra kommuner.

Det föreslås att kommunindelningslagen på ett tydligare sätt än i dagsläget skulle lyfta fram kommunernas avgörande roll vid anhängiggörandet och beredningen av samt beslutandet om ändringar i kommunindelningen. Man föreslår att kommunfusioner skulle förutsätta en proposition som kommunerna berett tillsammans. Även när en partiell kommunsammanslagning bereds, ska ärendet enligt förslaget behandlas i samtliga kommuner som berörs av ändringen, så att ingen av kommunerna blir överraskad av propositionerna. ...

Förutsättningarna för ändring av kommunindelningen föreslås bli preciserade. Kommunerna ska på förslag av kommunindelningsutredaren kunna slås samman även i sådana fall där kommunerna i fråga inte har någon gemensam markgräns. Då man trots kommunfullmäktiges motstånd beslutar att överföra en del av en kommun till en annan kommun, ska man enligt förslaget slopa procentgränserna som gäller befolkningsmängden i och arealen för området som ska överföras. Mindre områdesöverföringar som förutsätts av regionutvecklingen ska enligt förslaget även i framtiden kunna göras mot kommunfullmäktiges vilja, förutsatt att ändringen inte på ett väsentligt sätt försvagar kommunens handlingskraft eller förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av service. ...

Det föreslås också att lagen skulle inkludera bestämmelser om ett nytt förlikningsförfarande i situationer där kommunerna annars inte kommer överens om en ekonomisk utredning då en del av en kommun flyttas till en annan kommun. Inga förändringar föreslås till kommunindelningslagens bestämmelser om det ekonomiska stödet för kommunfusioner eller om personalens ställning. ...

Arbetsgruppen har också berett separata förslag om i ramlagens 9 § avsedda tvångsförändringar av kommunindelningen som gäller kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning, ifall regeringen skulle anse det nödvändigt att vidta åtgärder. Bestämmelserna i fråga ingår inte i arbetsgruppens förslag till kommunindelningslag.<<

Det är uttryckligen med tanke på KSSR som kommunindelningslagarbetsgruppen under ledning av förvaltningsrådet Arto Sulonen lägger fram ett förslag till reform av kommunindelningslagen. Att arbetsgruppen har berett separata förslag om tvångsförändringar av kommunindelningen visar att tvångssammanslagningar av hela kommuner inte i princip strider mot vare sig KSSR eller ramlagen. Att ett lagförslag som utarbetats på initiativ av en centerpartistisk kommunminister inte inbegriper tvångssammanslagningar av hela kommuner är i sig inte speciellt anmärkningsvärt. Däremot är det förvånande att ingen omedelbart tycks protestera mot att tvångssammanslagningarna föreslås utebli, om än en utlåtanderunda ännu återstår. En förklaring är att man, liksom Kiviniemi sagt rent ut, kommit överens om att inte inkludera tvångssammanslagningar av hela kommuner i KSSR, men vad är det för en överenskommelse hon syftar på? Jag finner inga andra svar en det som jag redan gett på denna blogg. Centerministrar i nyckelposition lovade i juni 2006 sköta Sibbofrågan som en separat fråga och ett specialfall mot att KSSR inte behövde inkludera tvångssammanslagningar.

Hbl har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Vanda avböjer fusion".

Vatten och avlopp. Den 27 mars 2009

Jag trodde att Helsingfors stad hade slutat uppdatera sina specialsidor om inkorporeringen, då man här inte informerat någonting om det nya elevupptagningsområdet eller skolundervisningen för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 nästa läsår. På utbildningsverkets webbplats finns en länk till en sida med nyheter (Sipoo-infeosivusto), som senast är uppdaterad i juni ifjol. Den senaste uppdateringen av specialsidorna hade visserligen gjorts i början av februari, men före beslutet om att grunda Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalue. I onsdags uppdaterades plötsligt de finska specialdidorna om inkorporeringen med informations från Helsingfors vatten, daterat den 19 mars. Rubriken är "Sipoon liitosalueen asukkaat ovat edelleen Sipoon vesilaitoksen asiakkaita".

Informationen att Sibbo vatten- och avloppsvek, dvs Sibbo kommun fortfarande ansvarar för vattenförsörjningen för invånarna i inkorporeringsområdet är i sig intressant. Det ansvaret hade Sibbo kommun, som de facto subventionerar vattenförsörjningen i inkorporeringsområdet, gärna avstått ifrån. När det kommer till infrastrukturen är Östersundom, i motsats till vad som hävdades i samband med statsrådets Sibbobeslut, inte alls en sammanhängande del av Helsingfors. Om Östersundom ansluts till Helsingfors vatten och avlopp, måste rören gå genom Vanda.

Vanda stad har publicerat föredragningslistan för måndagens stadsstyrelsemöte. I föredragningslistan föreslås det att Vanda tackar nej till Helsingfors initiativ till en samgångsutredning, eller att "Vantaa ei käynnistä kuntajakolain mukaista kuntaliitosselvitystä Vantaan lakkauttamiseksi tai sen liittämiseksi toiseen kuntaan."

Fallet Sibbo

Skiljeförfarande. Den 26 mars 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Ministeri Kiviniemi karsastaa niskoittelevien kuntien liitoksia". Jag återger här början och slutet på artikeln:

>>Valtiovarainministeriötä vastaan niskoittelevia kuntia ei tulla pakottamaan kuntaliitoksiin, vaikka hallitukselle onkin kirjoitettu valmiiksi pakkoliitokset mahdollistavat lakipykälät. ...

Kiviniemelle keskiviikkona luovutetun lakiehdotuksen mukaan kuntaliitoksen valmistelua ja päätöksentekoa yksinkertaistetaan. Vastedes kunnat voisivat myös liittyä yhteen, vaikka niillä ei ole yhtenäistä maarajaa.

Näin vältyttäisiin kuntaliitosten ulkopuolelle jättäytyvien kuntien silpomiselta. Esimerkiksi uutta Hämeenlinnaa luotaessa Hattulan kunnasta jouduttiin nappaamaan siivu "napanuoraksi" Kalvolan ja Hämeenlinnan välille.

Helsingin ja Sipoon rajakiistojen kaltaisia riitoja pyritään vastedes helpottamaan sillä, että alueliitoksiin liittyvät omaisuusriidat puitaisiin välimiesmenettelyllä. Näin voitaisiin välttää pitkät oikeusprosessit.<<

Jag vill passa på att notera att Helsingin uutisets ledarskribent i sin ledare "Välitysmies aukaisi portit" benämnde kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi väitysmies. (Se "Avtackningar. Den 6 december 2006".) Innehålet i Helsingin Sanomats artikel motsvarar långt FNB:s notis "Kiviniemi: Kriisikuntia ei pidä pakottaa yhteen", som jag kommenterade i gårdagens blogginlägg "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009". Om fallet Hattula har jag skrivit i inläggen "Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007" och "Hattula. Den 27 december 2008". En intressant fråga att spektulera om är om inkorporeringen av "Västerkullakilen" hade behöfts för att ansluta Östersundom till Helsingfors, ifall den föreslagna kommunindelningslagen hade varit i kraft när det begav sig.

Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändarartikel av Gustav Tallqvist från Gumbostrand. Budskapet i artikeln, som har rubriken "Hur bevara självständigheten?" och överrubriken "Sibbo", skulle jag sammanfatta till Vandas sak är Sibbos. Jag citerar ur Tallqvists insändare:

>>Vad hotar Sibbos självständighet? Naturligtvis samma faktorer som ledde till erövringen av Östersundom, det vill säga huvudstadsregionens egna problem, bostadspolitiken, kollektivtrafiken, den övergripande planeringen, vatten och avlopp, sophanteringen, specialsjukvården. ...

Därför pågår en giganternas brottning, kommunsammanslagning eller fortsatt samarbete? Redan frågan om en utredning av problemet har satt passionerna i svallning. Vandas socialdemokrater har föreslagit förvaltning i två steg för regionens alla 14 kommuner, den så kallade Stockholms-modellen. ...

Frågan är om inte Stockholmsmodellen skulle vara det säkraste sättet att trygga åtminstone de angelägnaste bitarna av Sibbos självständighet? En sak är säker: Så länge huvudstadsregionens stora problem inte är lösta vilar Sibbos självständighet på osäker grund. Plats för stödande initiativ från Sibbos sida för Vanda?<<

Tallqvist föreslår alltså en tvåstegsförvaltning. Det samma gör Johanna Westman i ledaren i dagens Hbl, som har rubriken "Förhastat grunda nytt Helsinge". Bilden ovan hör ihop med ledarartikeln.

Dess värre kan man inte förvänta sig att en utredning som görs på initiativ av Helsingfors stadsdirektör skulle förorda en tvåstegsmodell. Medan en kommunsammanslagning skulle öka överborgmästarens makt, skulle en mellanstegsförvaltning minska hans inflytande. Samlingspartiet tar avstånd från tvåstegsmodellen och överborgmästaren själv hade den dåliga smaken att rent av i sitt senaste nyårstal, som direktsändes i TV, indirekt förespråka sammanslagningar och direkt ta avstånd från en tvåstegsmodell. Angående samgångsutredningen ifrågasätter Westman i sin ledare att det på mindre än ett halvår på ett trovärdigt sätt går att kartlägga följderna av den tänkta fusionen. Men vem har sagt att en utredning behöver vara trovärdig?

Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat har idag i publicerat FNB:s notis med rubriken "Kiviniemi gillar inte tvångssammanslagningar" respektive "Kiviniemi: Kriisikuntia ei pidä pakottaa yhteen ". Jag citerar:

>>Arbetsgruppen som berett en reform av lagen om kommunindelning föreslår tvångssammanslagning av kommuner som har stora ekonomiska problem.

Kiviniemi tycker inte att det är motiverat att möjliggöra tvångssammanslagningar på grund av "några problemkommuner".<<

Här är det inte Helsingforspolitikern, utan centerpolitikern som tar ställning mot tvångssammanslagningar. Enligt min uppfattning offrade Centern Sibbo för att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar. Ordförande för den ovannämnda arbetsgruppen är regeringsrådet Arto Sulonen. I mitt blogginlägg "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" skrev jag följande:

>>Eftersom Sulonen är en nyckelperson i kopplingen mellan Sibbofrågan och Paras-reformen utgör Sulonens orförandeskap i ovannämnda arbetsgruppen en garanti för att tvångssammanslagningar även i framtiden kommer att vara sällsynta. Sviker Sulonen överenskommelserna, kan man alltid påminna honom om hans skelett i garderoben. Sulonen borde sitta på åklagarbänken för tjänstefel i fallet Sibbo, men för oss som ogillar tvångssammanslagningar är det bra att ha Sulonen i arbetsgruppen för beredningen av en revidering av kommunindelningslagen.<<

Nu tar arbetsgruppen lika väl ställning för tvångssammanslagningar i enskilda fall. Kanske har inte Sulonen fått sin röst hörd? I finansministeriets pressmeddelande från den 27 februari hette det om arbetsgruppens uppdrag att "Avsikten är att det fortfarande ska vara uteslutet att möjliggöra sammanslagningar av hela kommuner mot kommunernas vilja." Till saken hör att en annan medlem i arbetsgruppen, Kari Prättälä från Kommunförbundet, i boken Kuntalaki angående förutsättningarna för ändringar i kommunindelningen mot enskilda kommuners vilja framåller att (redan nu) "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa." (Se "Inte bara kommununallagen. Den 31 januari 2009".)

I den något längre finska versionen av FNB:s notis kan man även läsa följande:

>>Työryhmä ehdottaa myös, että alueliitoksiin liittyviä omaisuusriitoja puitaisiin jatkossa välimiesmenettelyllä. Näin vältettäisiin pitkät oikeusprosessit.

Käräjätie uhkaa Helsingin ja Sipoon alueliitosta koskevassa korvauskiistassa, kun Helsinki ilmoitti äskettäin vievänsä kiistan hallinto-oikeuden ratkaistavaksi. Lainvoimaisen ratkaisun saaminen saattaa viedä jopa vuosia.<<

Vandafrågan. Den 24 mars 2009

Yle har idag publicerat en text med rubriken "Debattera Vandafrågan på onsdagen!" Rubriken anspelar på fallet Sibbo och den så kallade Sibbofrågan. Utan fallet Sibbo skulle perspektivet på Helsingfors förslag på en samgångsutredning vara en annan åtminstone i de svenskspråkiga medierna. Nu ser man med största misstänksamhet på Jussi Pajunens initiativ. Efter en sammanslagning av Helsingfors och Vanda hade det varit mycket svårare att argumentera för en inkorporering av sydvästra Sibbo. I själva verket betraktades en sammangånga mellan Helsingfors och Vanda som ett alternativ till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Man kan tycka att inkorporeringen av Östersundom skulle försvåra Helsingfors planer på att inkorporera Vanda, men Helsingforspolitikernas beredskap att fusionera Vanda med Helsingfors torde vara större efter inkorpoeringen av Östersundom. Osmo Soininvara har i ett blogginlägg med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistäminen aloittaisi taloussodan" från i söndags lyft fram intressanta samband mellan Vandafrågan och Sibbofrågan. Jag citerar ur inlägget:

>>Minulla ei ole tietoa siitä, mitkä tekijät johtivat kaupunginjohtaja Jussi Pajusen esitykseen Helsingin ja Vantaan yhdistämisen tutkimisesta. Se perustunee käsitykseen, että Espoota ei tulla saamaan mukaan todelliseen yhteistyöhön kuntaliitoksista tai metropolihallinnosta puhumattakaan. ...

Miksi Helsinki sitten uhrautuisi tukemaan köyhtyvää naapuriaan? Helsingillä on mahdollisuus vastata Espoon kermankuorintaan satamalta vapautuvilla alueilla ja Sipoolta saadulla Östersundomin alueella. Minulla ei ole asiasta mitään sisäpiiritietoa, mutta olettaisin Östersundomin alueliitoksen helpottaneen huomattavasti Vantaan ja Helsingin yhdistymistä.

Nykyisen Vantaan houkuttelevuutta parantaisi jo noiden “edullisten yksikkökustannusten” kohoaminen. Hyvin koulutetut vanhemmat haluavat lapsensa hyviin kouluihin. Kun aluetta suunnitellaan yhtenä kokonaisuutena, Helsinki varmaankin siirtäisi pientalorakentamista Vantaan puolelle. Metro Hakunilaan voisi olla Itä-Vantaalla uuden alku. Ja niin edelleen.<<

Soinivaaras syn på hur Helsingfors genom att inkorporera sydvästra Sibbo och fusioneras med Vanda kunde sätta press på Esbo har jag redogjort för i inlägget "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007". Förslaget på en metrolinje till Håkansböle (Hakunila) är i sammanhanget en bisak, men visst är det även intressant att Soininvaara nämner möjligheten att dra en metrolinje till Håkansböle, då denna linje utsesluter den alternativa metrolinjen från Mellungsbacka till Östersundom.

Bilden ovan har Yle publicerat i samband med notisen "Fusionen av H:fors och Vanda går vidare".

91:an. Den 23 mars 2009

I veckoslutets nummer av Vantaan Sanomat ingick en artikel med rubriken "Västersundomin koulun lakkautusaikeet kauhistuttavat ruotsinkielisiä". Jag citerar ur artikeln:

>>Västersundomin koulussa on tällä hetkellä 84 oppilasta, ja sivistystoimen ennusteiden mukaan määrä vähenee. Karlssonin mukaan ennusteisiin ei ole luottamista, tällekin vuodelle ne lupasivat vain 61 oppilasta.

Koulun lakkauttaminen olisi hänen mukaansa lyhytnäköistä, sillä lähiseuduille on tulossa tulevaisuudessa tuhansia uusia asukkaita. Vantaa ja Helsinki laativat yhteistä osayleiskaavaa, joka mahdollistaa asuntojen rakentamisen 30000 ihmiselle. Vantaan puolelle näistä tulisi 10000.

Sipoosta Helsinkiin liitetyllä alueella sijaitseva Sakarinmäen koulu kaipaa laajennusta jo nyt. Karlssonin mukaan kaupunkien pitäisi tehdä yhteistyötä ruotsinkielisen opetuksen järjestämisessä.<<

I en faktaruta i samband med artikeln nämns att Västersundom skola ursprungligen hette Östersundom kapells folkskola och att Zacharias Topelius, som bodde i Sibbo, i 19 år var ordförande för skolans direktion. (Jfr "Västersundom. Den 8 mars 2009".)

Patrik Karllsson, som står för de ovanciterade åsikterna, är föreståndare för Västersundom skola. Personligen ger jag bevarandet av ett skolnätet av byskolor mycket hög prioritet. Frågan om Västersundom skolas framtid är även en ur finlandsvsvensk synvinkel högst viktig principfråga. Däremot tror jag inte att det inom en överskådlig framtid kommer att finnas 30 000 nya invånare i det aktuella området eller 10 000 nya invånare i sydöstra Vanda, fastän den tänkta delgeneralplanen skulle möjliggöra en dylik utveckling. Å andra sidan har Helsingfors den senaste tiden koncentrerat sitt markköp till Gumböle, nära intill Västersundom skola. Extra kapacitet i Västerkulla skola löser inte Helsingfors stads problem med att ordna undervisning för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 i Östersundom, inte ens fastän man skulle flytta alla svenska elever från Zachrisbacken till Västersundom. Lika väl kunde Västersundom skola betjäna en del av de svenskspråkiga invånarna i inkorporeringsområdet, vare sig en fusion mellan Helsingfors och Vanda förverkligas eller ej. Busslinje 91, som går från Landbo via Zachrisbacken till Gumböle, har redan nu Karlssons skola som ändhållplats.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Helsinki pyytää Vantaata mukaan kuntaliitosselvitykseen". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors sänder invit till Vanda".

Pris. Den 22 mars 2009

I gårdagens blogginlägg "Samgångsutredning. Den 21 december 2009" nämnde jag endast i förbigående artikeln "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun", som ingick i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. Jag återger här början av artikeln:

>>Valtioneuvosto saa ensi viikolla takataskuunsa kuntien pakkoliitoksia koskevan paperin, mutta sille ei esitetä lisää valtaa pakkoliitosten tekemiseen.

Kuntajakolain muutosta valmistelleen työryhmän puheenjohtajana on toiminut hallitusneuvos Arto Sulonen valtiovarainministeriöstä. Sulosen mukaan valtioneuvostolle on valmisteltu pakkoliitosasia valmiiksi, mutta sitä ei vielä esitetä mukaan lakiin.<<

Regeringsrådet Arto Sulonen torde vara bekant för dem som följt med denna blogg. I inläggen "Ordförande för arbetsgrupp. Den 26 juli 2008" och "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008" har jag uppmärksammat Sulonens roll som ordförande i ovannämna arbetsgrupp. En annan bekant medlem i gruppen som haft till uppgift att bereda en revidering av kommunindelningslagenm är Kari Prättälä. (Se t.ex. "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Enligt kommunminister Mari Kiviniemi (c) har man kommit överens om att inte ta med tvångssammanslagningar i detta skede, fastän Kiviniemi, liksom Helsingin Sanomat noterar, själv för ett år sedan hotade Pelkosenniemi med en tvångssammanslagning. Enligt min bedömning var Sibbo ett pris som Centern och Kiviniemis föregångare måste betala för att med möjligheten til tvångssammanslagningar (av hela kommuner) i kommunreformen. (Se t.ex. "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Pajunen tror på smidigt Storhelsingfors" i dagens Hufvudstadsblad säger Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen att "Många saker föranledde mitt förslag, bland annat ramlagen som uppmuntrar till kommunsammanslagningar." Överborgmästaren torde veta att staten betalar morotspeng endast till kommuner som går samman före år 2013. Jag tycker det är intressant att Pajunen även i Vandafrågan gör en koppling till KSSR, fastän städerna Vanda och Helsingfors väl komer upp til ett befolkningsunderlag på 20 000 invånare utan en samgång.

I den ovannämnda artikeln intygar Pajunen att Helsingfors inte har gripits av storhetsvansinne. Den taktfulla redaktören torde dock egentligen ha undrat om inte överborgmästaren personligen lider av megalomani, men sånt frågar man inte. På Hbl:s blogg Parkvakten publicerades sent igår kväll ett inlägg med rubriken "Och sedan tar vi Vanda".

Samgångsutredning. Den 21 december 2009

Det har rått lite nyhetstorka angående fallet Sibbo den senaste tiden, men fallet Helsingfors finns det desto mera att berätta om. Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors vill ha Vanda 2013". Rubriken på första sidan är "Ny storstad i stöpsleven". Underrubriken lyder här "På måndag fattar stadsstyrelsen i Helsingfors beslut om samgångsutredning med Vanda". I en faktaruta noteras det att "Sammanslagningen leder också till att Helsingfors plötsligt får en hel massa småhusområden" och "Den nya storstaden skulle inte heller ha brist på tomtmark." Här har vi de ursprungliga motiveringarna för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Efter en samgång av Helsingfors och Vanda skulle inkorporeringen av Östersundom vara föga motiverad.

Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Helsinki aloittaa valmistelut yhdistymisestä Vantaan kanssa". Tidningen har dessutom publicerat en artikel med rubriken "Kuntien pakkoliitospaperit toistaiseksi hallituksen takataskuun". Med tvångssammanslagningar syftas här inte specifikt på sammanslagningar i huvudstadsregionen, utan i första hand på kommuner i allmänhet med svag ekonomi.

Båda tidningarna skriver att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte i måndag kommer att fatta ett beslut om en utredning om "för- och nackdelarna i en sammanslagning med Vanda". Något dylikt ärende ingår dock inte i föredragningslistan eller i tilläggslista 1. Enligt Helsingin Sanomat framhåller Risto Rautava att "kysymyksessä ei ole kuntajakolain mukainen, automaattisesti yhdistymiseen tähtäävä selvitys."

MTV3 har i natt publiceraten notis med rubriken "Helsinki valmistautuu yhdistymiseen Vantaan kanssa". Osmo Soininvaara har i ett blogginlägg en andra tillägslista. Soininvaara skriver att "Tieto kaupunginjohtajan esityksestä jaettiin kaupunginvaltuutetuille sähköpostilla perjantaina illansuussa."

Fastän det idag är lördag har Helsingfors på stadens finskspråkiga hemsida publicerat en nyhet med rubriken "21.03.09 Kaupunginhallituksessa 23.3. esitys yhdistämiselvityksestä Vantaan kanssa". Nyheten lyder i sin helhet enligt följande:

>>Helsingin kaupunginhallitus käsittelee maanantaina 23.3. pidettävässä kokouksessaan Vantaan kaupungille tehtävää esitystä Helsingin ja Vantaan kaupunkien mahdollisen yhdistämisen hyötyjä ja haittoja koskevasta selvityksestä. Yhdessä laadittavan selvityksen tulee olla monipuolinen ja kattava siten, että sen pohjalta voidaan arvioida ja päättää, onko tarpeellista käynnistää kuntaliitokseen tähtäävän prosessin valmistelu.<<

Helsingfors stad har idag även på Internet, i avvikande format, publicerat en tilläggslista för stadsstyrelsemötet i måndag.

Yle har på kvällen publicerat en text med rubriken "Pajunens fusionsförslag väcker debatt". Jag citerar:

>>Inte samma som i "fallet Sibbo"

I det nuvarande initiativet till en fusionsutredning mellan Vanda och Helsingfors är det frågan om en annan process än då Helsingfors annekterade delar av Sibbo, påpekar Sandberg.

- I det här fallet är Vanda ändå principiellt med på noterna, säger Sandberg. I fallet Sibbo handlade det om att Helsingfors kapade en del av området för att Helsingfors behöver få växa. I fallet Vanda-Helsingfors är det fråga om att slå ihop två organisationer. Det är alltså fråga om två olika processer säger Sandberg. Trots det anser hon att de båda fallen har sin bakgrund i att i synnerhet Helsingfors upplever att staden inte kan utvecklas inom sina nuvarande ramar och behöver utvidgas.<<

Vit fläck på kartan. Den 20 mars 2009

Liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg "Helsingfors-skylt i Vanda. Den 19 mars 2009" har Helsingfors till skillnad från Vanda haft bråttom med att sätta upp skyltar vid de nya, delvis oklara, gränserna. Där Vanda redan för ett par månader sedan uppdaterat stadens digitala kartor på Internet, är stordistriktet Östersundom fortfarande en vit fläck på en del av Helsingfors stads kartor. På Helsingfors fastighetskarta går gränsen mellan Helsingfors och Sibbo fortfarande genom Borgareviken, på västra sidan av Kantarnäs. (Se kartan ovan.)

Det enda av Östersundom som finns med på fastighetskarta är den yttersta udden av Kantarnäs, som från tidigare hör till Helsingfors. Sibbo och Helsingfors har enligt fastighetskartan faktiskt från tidigare haft en gemensam landsgräns, så som motståndare till inkorporeringen i Vanda även hävdat. Denna gamla gemensamma landgräns på några tiotal meter torde dock inte ha någon större juridiskt betydelse. I kommunindelningslagen talas det inte om gemensam landgräns, bara om sammanhängande område. Kommunindelningsman Pekka Myllyniemis förslag utgjorde inget sammanhängande område, fasten delar av Vanda inkorporerades uttryckligen för att skapa ett sammanhängande område.

Helsingfors-skylt i Vanda. Den 19 mars 2009

Helsingfors hade mycket bråttom med att flytta och resa nya kommunskyltar. Brådskan med gränsskyltarna kan lätt ses som ett tecken på att man i övrigt var dåligt förberedd på gränsändringen. Helsingfors hade även bråttom med att flytta och ta bort gamla Sibbo- och Vanda-skyltar från sitt nya territorium. I övrigt har varken Sibbo eller Vanda rest några nya skyltar. Vid korsningen mellan Österleden och Ring III har Helsingfors rest hela två nya skyltar, medan Vanda inte har markerat den nya gränsen med en enda Vanda-skylt. Helsingfors-skylten vid Hamnvägen (fortsättningen på Ring III) har plcerats invid Österledens gamla streckning, där gränsen torde gå enligt statsrådets beslut, men den andra skylten ligger entydigt i Vanda. Om gränsen skulle gå där den går enligt finansministeriets tolkning av statsrådets beslut, borde skylten flyttas några hundra meter. Även enligt lantmäteriverkets omtolkning av gränsbeslutet hamnar en liten bit av lätt-trafikleden längs Österleden i Vanda. Helsingfors-skylten är placerad före bron som går över detta avsnitt av lätt-trafikleden. Se bilden ovan.

Beskyddare behövs. Den 18 mars 2009

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändar- eller debattartikel med rubriken "Storskogen behöver beskyddare". Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Cia Åström, ordförande och Bernt Nordman, verksamhetsledare för Natur och Miljö:

>>Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har länge haft en nyckelposition i beslut gällande markanvändningen i Sibbo storskog. Ändringen av kommungränsen i sydväst medför att Helsingfors nu har fått ett större ansvar för bevarandet av naturvärdena. Tyvärr har Helsingfors inte än så länge förbundit sig vid att bevara Sibbo storskog så som den avgränsats av Sibbo storskog II-arbetsgruppen.

Den pågående diskussionen om landskapsförbundens framtid och hela kommunstrukturen i huvudstadsregionen har medfört en osäkerhet om var de avgörande besluten kommer att fattas. Vi vill understryka behovet att analysera Sibbo storskogs betydelse ur hela regionens perspektiv. Bevarandet av Sibbo storskog utgör inget hot mot utvecklingen utan snarare en förutsättning för huvudstadsregionens välmående. <<

Jukolakavlen i Helsingfors. Den 17 mars 2009

Sipoon Sanomat publicerade i fredags på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Jukolan viestin kello raksuttaa jo vuoden 2012 ajassa". Jukolakavlen skall, liksom jag även på denna blogg har noterat, år 2012 arrangeras i Sibbo storskog. Området där orienteringstävlingen skall äga rum och där tävlings- och träningsförbud är utlyst ligger dock huvudsakligen numera i Vanda och Helsingfors. Sipoon Sanomat hat publicerat en egen karta med det aktuella området, men kartan ovan är från arrangörsföreningen Pihkaniskats webbplats. I Sipoon Sanomats artikel noteras det att "Helsinkiin liitettyjen alueiden kaavoittaminen ei pelota järjestäjiä." Beslutet att ordna Jukolakavlen i Vanda med Håkansböle idrottspark som tävlingscentral togs redan 2006, då den s.k. Sibbofrågan ännu inte var avgjord. Någon risk för att Helsingfors före år 2012 skall hinna börja bygga innanför området där Jukola skall gå torde inte föreligga. Helsingfors har utlyst byggnadsförbud på området fram till år 2013. De viktigaste skogspartierna för Jukolakavlen ägs här dessutom av Vanda stad.

Allt och inget är sig likt. Den 16 mars 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som jag redan skrivit om i inlägget "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009", har en hel broadsheet-sida tillägnats Östersundom kapell. Rubriken på huvudartikeln är "Östersundomin kirkossa kaikki on ennallan". Underrubriken lyder "Tuttu suntio jäi hoitamaan kirkkoa". De tre övriga artiklarna har rubrikerna "'Kirkko ja hautausmaa maksettiin myöntäjäisinä'", "Hautapaikat kallistuivat" respektive "'Kirkon menetys puhuttaa pitkään'". På sidan finns ytterligare en faktaruta med rubriken "Saaristolaiset perustivat kappelin". I den fötrstnämnda kortare artikeln noteras det bl.a. att "Sipoo hävisi silkaa rahaa myös kirkon, hautausmaan ja Sakarimäen seurakuntatilan myötä." I den sistnämnda artikeln noteras det att "Joihinkin menetys on iskenyt niin kipeästi, että paluu tutulle kirkonpenkille on tuntunut vaikealta". Artikeln avslutas med ett citat av kyrkoherde Riitta Kajava: "Kyllä Östersundomin kirkko muistetaan varmasti vielä vuosikymmeniä sipoolaisena kirkkona".

Specialutrymmen. Den 15 mars 2009

I ett flertal blogginlägg har jag noterat Helsingfors stads svårighet att ordna skolundervisning för eleverna i inkorporeringsområdet. (Se "Skolbråk. Den 25 februari 2009", "Strul med servicen. Den 27 februari 2009", "Helsingfors bryter löften. Den 2 mars 2009", "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009" 0ch "Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009".) Jag har frågat mig hur man tänker ordna med (ämnes)lärare och laboratorium för undervisning i fysik och kemi. I klasserna 5 och 6 är det nya ämnet fysik ch kemi planerat så att det inte krävs några specialutrymmen med laboratorieutrustning. Undervisningen i fysik och kemi är däremot i klasserna 7-9 planerad så att all undervisning bygger på laborationer med specialutrustning. Yles finska lokalnyheter publicerade den 2 mars en notis där det gavs följande svar:

>>Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<

Jag vet inte hur det är med undervisningskök, men de flesta skolor har brist på laboratorier eller salar för fysik- och kemiundervisning. På grund av bristen på specialutrymmmen är de flesta skolor tvungna att ordna en del av undervisningen i fysik och kemi i vanliga klassutrymmen. Detta försvårar märkbart planeringen av undervisningen. Man kan fråga sig hur eleverna från Östersundom skall kunna bokas för specialutrymmen, när det inte finns rum för dem i vanliga klassutrymmen.

Jag har på denna blogg noterat att planerna för undervisningen för de finskspråkiga eleverna i klasserna 7-9 ändrats flera gånger. Planerna med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum, ambulerande ämneslärare och transport till specialutrymmen är allt för oigenomtänkta och orealistiska för att vara den slutliga lösingen. Till saken hör att det vettigaste alternativet, att eleverna fortsätter i den nya skolan i Söderkulla, föll på att Helsingfors i praktiken förutsatte att Sibbo kommun subventionerar undervisningen, så som kommunen gör med vattenförsörjningen i inkorporeringsområdet.

En annonym skribent har på föreningen För Sibbos finska hemsida sammanfattat turerna i skolstrulet. Jag återger kritiken:

>>Ensin joku komitea päätti alueemme yläasteeksi vesivahinko-Puotilan. Vesiongelmien jälkeen rahaa ei löytynyt Hesalta Söderkullassa käynnin rahoittamiseen , joten päädyttiin Vuosaaren, joka peruttiin heti sitten Sakarinmäkeen sijoitettavat parakit, jonka jälkeen alkoi ymmärrettävä oppilaiden joukkopako... kuka haluaa jäädä parakkiin ala-asteelle murrosikäänsä viettämään??? Lopputulos lienee tuhansia virkamiestunteja turhaa työtä ja nuorison tarhassa ja ala-asteella syntyneiden ryhmien räjäyttäminen hajalleen pitkin Helsinkiä. Paljonko tähän menee rahaa, Pajunen? Olisiko kuitenkin ollut parempi maksaa Sipoolle ja Porvoon liikenteelle roposia kunnon koulujärjestelystä? Todellinen kustannus nuorten pahoinvoinnista on rahassa mittaamaton.<<

Fotografiet ovan, som är taget av Magnus Manske, publiceras under GNU Free Documentation License.

Storskogens södra delar. Den 14 mars 2009

I gårdagens inlägg "A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009" noterade jag hur Sipoon Sanomat påtalar bristen av en klar avgränsning av Sibbo storskog. Egentligen har Sibbo storskog en officiell avgränsning, enligt vilken storskogens södra gräns utgörs av Borgåleden, men denna avgränsning har Helsingfors inte erkänt. Jag har i flera blogginlägg, t.ex. "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007", noterat att utredningsman Pekka Myllyniemi i ett plagierat avsnitt i sin rapport hävdat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området." Denna plagierade sats upprepar han i själva verket flera gånger. I inrikesministeriets beredning av statrådets beslut tar man fasta på detta påstående. Jag har i ett par inlägg ("Handläggning. Den 6 december 2008" och "Genmäle. Den 7 december 2008") påtalat att HFD på ett skandalöst sätt negligerade påståenden som gällde avgränsningen av Sibbo storskog.

Helsingfors stadsstyrelse behandlade stadens utlåtande om Sibbo storskog till miljöministeriet på sitt möte den 2 maj 2006. I föredragningslistan ingår utlåtande från flera olika instanser. Utlåtandena är intressanta, då alla inte varit invigda i Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo. Jag citerar här ur statsplaneringsnämndens utlåtande:

>>Kaupunki on kuitenkin kiinnittänyt huomiota siihen, että Sipoonkorven eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Seudullisessa yhteistyössä on Sipoon aluetta tarkasteltu yhdyskuntarakenteen kehittämisalueena siten, että metroa voitaisiin jatkaa Mellunmäestä Östersundomin alueelle ja metroon tukeutuen rakennettaisiin kaupunkipientaloalueita. Tulevan rakentamisen ja Sipoonkorven välinen rajaus sijoittuisi Sipoon Landbon nykyisen asuntoalueen pohjoispuolelle.<<

De gröna kunde inte ha ställt sig bakom inkorporeringen, ifall Helsingfors (och utredningsmannen) senare hade ställt sig bakom stadsplaneringsnämndens ställningstagande. Föredragandens sammanfattning ter sig även som en diffus kompromiss av olika uppfattningar. Jag citerar:

>>Luonnonsuojelualueen eteläosan rajaus tulisi tehdä siten, että yhdyskuntarakenteen kehittämistarpeet Porvoonväylän tuntumassa turvataan. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille. Luontoarvojen säilymisen kannalta ratkaisevaa on sekä mahdollisimman yhtenäisen metsäalueen säilyminen Sipoonkorvessa että ekologisten käytävien turvaaminen. Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella ekologisten yhteyksien tarkempi selvittäminen tulisi aloittaa jo lähivuosina.<<

Idrottsverket noterar att "Sipoonkorpea tulisi kokonaisuutena kehittää Nuuksiota vastaavana ulkoilu- ja retkeilyalueena sekä aktiivisen virkistyskäytön alueena." I föredragningslistan återges även ett utlåtande från miljöcentralen. Jag citerar vidare:

>>Osana Porkkalasta Sipooseen ulottuvaa virkistysvyöhykettä Sipoonkorven asema Etelä-Suomen viherverkoston osana on erittäin tärkeä. Luontoarvojen säilyminen Sipoonkorvessa on merkittävää koko pääkaupunkiseudun luonnon monimuotoisuuden kannalta.

Ekologisten yhteyksien turvaaminen erityisesti etelään on jäämässä Sipoonkorven merkittävimmäksi ongelmaksi luonnonsuojelun toteutumisen kannalta, kun alueidenkäyttö Sipoonkorven keski- ja pohjoisosassa on selkiytymässä luonnonsuojeluesityksen myötä. Ekologiset ja virkistyskäytön yhteydet on kuitenkin turvattava sekä E 18 -tien eteläpuoliselle Natura-alueelle että muille laajoille rannikonläheisille viheralueille kun se vielä on mahdollista. Toimivat viheryhteydet ovat olennaisia myös Helsingin viheralueiden, erityisesti kaupungin itäosien luontoarvojen ja lajiston säilymisen kannalta. Tiiviin kaupunkirakenteen vuoksi vastaavaa tilaa lajien liikkumiselle ja leviämiselle on lännen suunnassa tarjolla hyvin vähän.

Sipoonkorven eteläisimpien osa-alueiden valtionmaiden ottaminen osaksi suojeltavaksi esitettyä aluetta tukee mm. maakuntakaavoissa esitettyä näkemystä, jonka mukaan Sipoonkorven ekologisia yhteyksiä muiden alueiden suuntaan pidetään edelleen tärkeinä ja ne pyritään maankäyttöratkaisuin turvaamaan myös Sipoonkorven eteläisimmissä osissa.

Koska kaupungilla on omistuksessaan suuret maa-alat juuri Sipoonkorven eteläosan muutospainealueella, kaupungin toimilla on keskeinen merkitys ekologisten yhteyksien turvaamisen kannalta. Sipoonkorven käyttöä pohtineiden työryhmien esityksen mukaisesti näiden yhteyksien tarkempi selvittäminen saisi alkaa jo lähivuosina.<<

A-klass i Helsingfors ögon. Den 13 mars 2009

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". En förkortad version av artikeln finns på tidningens webbplats, där man även kan rösta på om storskogen bör skyddas eller ej. Jag återger här slutet på artikeln:

>>Päätös kansallispuiston perustamisesta on tehtävä pian ennen kuin Helsinki alkaa heiluttaa hakkua uusilla maillaan. Suurmaanomistajana Helsinki päättää pitkälti Sipoonkorven kohtalosta ja näköjään yksin. Keskusteluun oli kutsuttu koko joukko aluetta suunnittelevia virkamiehiä, joista yksikään ei vaivautunut paikalle. Helsingille olisi voinut olla myös hyödyllistä kuulla, millaista maata se on itselleen hankkinut. Jyri Mikkolan mukaan Helsingin rakennushaaveet Sipoonkorven eteläosassa ovat surkuhupaisan epärealistisia.

– Talosaaren tulvapellot ovat huonointa mahdollista rakennusmaata, mutta Helsinki on mielestään hankkinut A-luokan rakennusmaata, Mikkola muotoilee.<<

Även ledaren i Sipoon Sanomat handlar denna gång om Sibbo storskog. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Sipoonkorpi pitää rajata tarkasti" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Sipoonkorven rajoja ei ole haluttu vetää tarkasti, ja se on aiheuttanut paljon närää. Kunnon rajaus poistaisi spekulaatiot ja antaisi Sipoonkorvelle sen arvon, joka sille kuuluu. Hältingträskin alue on tällä hetkellä hienoa seutua ja se haluttaisiin Sipoossa säilyttää sellaisenaan. Helsingin silmissä juuri tuo alue on parasta A-luokkaa, joka joutaa rakennusmaaksi. Olisiko nyt aika tehdä kansanliike ja avata kaikkien silmät? Nuuksio pelastettiin viime hetkellä ja toivottavasti päättäjät tajuavat, että meillä on Sipoonkorvessa meneillään samanlainen taistelu.<<

Folkrörelse för Sibbo storskog. Den 12 mars 2009

Sipoon Sanomat har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Sipoonkorven suojeluun kootaan kansanliikettä". I texten noteras det att "Alueella toimivien luontojärjestöjen kokoamassa keskustelutilaisuudessa tultiin lähes yksimielisesti siihen tulokseen, että Sipoonkorpi kaipaa lisää suojelua." Mera om seminariet om Sibbo storskog (se "Naturskyddsområde invid metroststation? Den 5 mars 2009") kan man läsa i dagens tidning.

Svenska folkpartiet har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Bevara Västersundoms skola i Vanda". I meddelandet ingår följande försiktiga formulering:

>>I huvudstadsregionens samarbetsavtal finns beslut om gränsöverskridande verksamhet. Helsingfors har redan visat intresse för samarbete och har behov av flera utbildningsplatser i regionen.<<

Markplanering. Den 11 mars 2009

Artikeln "Västersundom skola kan räddas", som Hbl publicerade på nätet igår, finns av någon anledning inte med i dagens tidning. Jag skall i alla fall passa på att citera ur artikeln:

>>Ordförande för direktionen i Västersundom skola, Charlotta Bengs, plockade fram markplanerigen.

– Johan har många gånger sagt att det inte finns planer för Västerkulla-Västersundom-området. Jag har andra uppgifter. Planen för området ska var klar 2010. Delgeneralplanen gör att byggandet kan bli verklighet inom tio år. Det finns uppgifter om att Östersundom och Västerkullakilen ska byggas ut med spårtrafikleder. Och det finns ett samarbetsavtal med huvudstadsregionens städer som innefattar principen om närskolor och samverkan i gränsområdena. Har principerna beaktats? Helsingfors lär ha akut behov av elevplatser. Vi kunde ju till och med förtjäna på att ta emot dem!<<

Västersundom skola har en lång tradition när det gäller att ta emot elever över kommungränsen. Behovet av elevplatser för elever från Östersundom och Gumböle kommer i framtiden att öka. Helsingfors akuta brist på elevplatser för elever från inkorporeringsområdet gäller dock finskspråkiga elever i klasserna 7-9. Vad markplaneringen beträffar är jag mycket skeptisk. Visst finns det uppgifter om att Västersundom liksom Östersundom skall byggas ut med en metrolinje, men dessa uppgifter har främst haft till syfte att motivera en inkorporering av Östersundom. Å andra sidan lär man på vissa håll ha svårt att förneka de påtalade uppgifterna.

Kartan ovan med prognoser för byggande i Vanda fram till år 2019 är ur publikationen Vantaa suunnittelee ja rakentaa 2009, som delades ut till hushållen i Vanda senaste veckoslut.

Trängselsibbo. Den 10 mars 2009

Kommunikationsministeriet publicerade senaste vecka en utredning över olika modeller för trängselavgifter i Helsingforsregionen. Modellerna som undersöktes är tre: en cirkelmodellen som påminner om det system som införts i Stockholm, en linjemodell där regionen är indelad i flera områden och zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon. Enligt cirkelmodellen skulle en en avgift på upp till 2 € debiteras då gränsen som går strax innanför Ring III korsas. Detta betyder att Östersundom skulle ligga utanför trängselområdet, men däremot skulle delar av Kyrkslätt ligga innanför området. (Jfr "Metro utanför Ring III. Den 18 oktober 2006".) Enligt zonmodellen med en inre och yttre avgiftszon skulle en avgifter på 0,10 € eller 0,05 € debiteras för varje avverkad kilometer innanför zonerna. Systemet skulle möjliggöras av satellitövervakning. Även här definierar Ring III den inre zonen, medan kommungränser förefaller vara en utgångspunkt för den yttre zonens gränser. Hela Sibbo hör till den yttre zonen!

Bilden ovan visar den föreslagna inre och yttre zonen. Ur kartan framgår tydligt att kustlinjen inte går i riktning väst-öst, utan lutar avsevärt i förhållande till breddgraderna. Detta förhållande har jag påtalat bl.a. i inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006" och "Väderstreck. Den 13 mars 2007". Att kustlinjen inte följer breddgraderna har man frånsett då man i samband med Sibbofrågan hävdat att det råder en obalans i samhälsstrukturen.
Hufvudstadsbladet har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Västersundom skola kan räddas".

Fallet Sibbo

Elevupptagningsområde. Den 9 mars 2009

Protokollet från Helsingfors finska utbildningssektions möte den 24 februari (se "Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009") finns nu på Internet. Jag citerar ur protokollet:

Pöydälle jaettiin esittelijän muutettu ehdotus ja muutettu esitys, jotka kuuluvat seuraavasti:

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päättänee muuttaa 15.4.2008 (§ 45) tekemäänsä oppilaaksiottoaluetta koskevaa päätöstä siten, että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen alueella sijaitsevan Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus toistaiseksi järjestetään tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9. ...

Valtioneuvoston päätös (746/2007) kuntajaon muuttamisesta tuli voimaan 1.1.2009. Tästä lähtien Helsingin kaupungilla on perusopetuslain 4 §:n nojalla lakisääteinen velvollisuus järjestä liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten perusopetus. ...

Esittelijä toteaa, että liitosalueella sijaitsee Sakarinmäen koulu, jossa järjestetään tällä hetkellä vuosiluokkien 1.-6. perusopetusta. Koulun 6. vuosiluokalla on noin 30, lukuvuonna 2009–2010 7.vuosiluokalle siirtyvää oppilasta, joiden nykyisen oppilaaksiottoalueen mukainen koulupaikka on Vartiokylän yläaste. Liitosalueella asuvat, Sakarinmäen koulun nykyisen 6. vuosiluokan oppilaat, eivät mahdu Vartiokylän yläasteelle. Tilanteeseen vaikuttaa erityisesti Vartiokylän yläasteen koulun peruskorjauksen tarve. Tarkoituksenmukaista on, että alueella asuvien 7.-9. vuosiluokkien opetus järjestetään Sakarinmäen koulun tilapäistiloissa kunnes alueen vuosiluokkia 7-9 käyville oppilaille saadaan pysyvät koulutilat. Samalla Sakarinmäen koulussa järjestetty opetus laajenee käsittämään kaikki perusopetuksen vuosiluokat. ...

Edellä esitetyn perusteella esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen Sakarinmäen koulun perusopetuksen 7.- 9. vuosiluokkien oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus järjestetään toistaiseksi tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9. ...

Hyväksyttiin esittelijän muutettu ehdotus.

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti muuttaa 15.4.2008 (§ 45) tekemäänsä oppilaaksiottoaluetta koskevaa päätöstä siten, että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet muodostavat 1.8.2009 alkaen alueella sijaitsevan Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen, missä 7.-9. vuosiluokan oppilaiden opetus toistaiseksi järjestetään tilapäistiloissa ja, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokilla 7-9.

I protokollet nämns ingenting om Kallahden peruskoulus elevupptagningsområde eller Kallahden peruskoulu i Nordsjö, dit sexornas föräldrar hade inbjudits på ett informationsmöte den 25 februari. I föredragningslistan för mötet den 24 februari kan man däremot läsa följande:

esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet liitetään 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, 1.8.2009 alkaen osaksi Kallalahden peruskoulun oppilaaksiottoaluetta.

Västersundom. Den 8 mars 2009

Västersundom skola hotas igen av indragning. Det verkar som om man passar på att föreslå en indragning då det ekonomiska läget tvingar fram förslag till sparåtgärder. Av olika orsaker, som jag inte skall gå in på nu, finner jag förslaget beklagligt. Men jag köper inte heller nödvändigtvis direktionens alla argument för ett bevarande av skolan. Yle skrev i fredags följande:

>>Skolans direktion hade möte i torsdags. Ordförande Lotta Bengs påminner staden om att Västersundom med omnejd kommer att expandera kraftigt inom de kommande åren. Invånartalet förväntas fördubblas från 30.000 till 60.000 inom 10-15 år och behovet av en skola i området blir ännu större då.<<

I sin Sibboutredning räknar Pekka Myllyniemi med upp till 20 000 nya invånare längs den tänkta metrolinjen genom nuvarande Vanda. På Vanda stad framhåller man emellertid att det inte finns några färdiga planer på bebyggelse i området. Gällande generalplan ger överhuvudtaget inte rum för någon tillväxt i stadsdelen Västersundom och en metrolinje genom Västersundom. (Se "Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006", "Inget utredningsområde. Den 20 december 2007" och "Hinder för en utvidgning. Den 23 december 2007".) En metrolinje genom Västersundom verkar allt mera osannolik. Å andra sidan har men i Östersundom och Västersundom skoldistrik i årtionden samarbetat över kommungränserna. Zacharias Topelius, som på gamla dar bodde i Östersundom i Sibbo, var i nästan 20 år direktionsordförande för skolan, som på Topelius tid hette Östersundom kapell folkskola. Även nu går en av busslinjerna i inkorporeringsområdet till Västersundom skola. Visst vore det märkligt - fastän inte helt överraskande - om det goda samarbetet mellan Östersundom och Västersundom bröts som en följd av inkorporeringen. I FNB:s notis "Koncentrera småbarnspedagogiken till Vasa", som i går kväll publicerades av flera österbottniska tidningar, säger Maria Björnberg-Enckell (sfp) följande:

>>- Den svenska servicen över kommungränserna framför allt i gränstrakterna borde intensifieras, så att inte en svensk Vandaskola precis i gränszonen invid Helsingfors tillväxtområde i det annekterade Sibbo stängs utan att grannarna hörs och ett gemensamt behov kartläggs.<<

Citatet är ur Bjötnberg-Enckells tal "Sydkusten: Den professionella pedagogen på Arcada" från igår.

Den lilla glesbebygda stadsdelen Västersundom har på ett märkligt sätt hamnat mitt emellan inkorporeringsområdet Östersundom och det egentliga Helsingfors. Eleverna i Västersundom skola kommer i huvudsak från andra stadsdelar i Håkansböle storområde. Västersundom hörde i tiden tillsammans med Östersundom till Sundom fjärding. (Se "Helsinge och Sibbo. Den 3 september 2006".) Västersundom har liksom Östersundom i århundraden varit ett gränsområde mellan Helsinge/Vanda och Sibbo. Redan 1936 föreslog Yrjö Harvia att Västersundom by skulle inkorporeras av Helsingfors (se "Yrjö Harvias förslag från 1936. Den 3 april 2007"), men i samband med den stora inkorporeringen 1946 förbleb Västersundom en del av Helsinge. År 1966, då Nordsjö inkorporerades av huvudstaden, anslöts endast en liten del av Västersundom by väster om Borgarstrandsviken till Helsingfors stad och stadsdelen Nordsjö. Den så kallade Västerkullalkilen, som vid årsskiftet inkorporerades av Helsingfors, hör i sin helhet till Västersundom by. Västerkullakilen - med undantag av det 10 hektar stora området norr om Österledens gamla sträckning - hörde i sin helhet till stadsdelen Västersundom. Namnet Västersundom associeras dock huvudsakligen till området invid Västersundom skola.

Bilden ovan av skolbyggnaden i Västersundom har jag tagit i september 2006.

Nyhelsingforsare. Den 7 mars 2009

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Svårt få bilburna Björnsöbor välja bussen". Artikeln har överrubriken "Nyhelsingforsare". Rubriken på första sidan lyder "Nyhelsingforsare tar hellre bilen". Damen på bilden är Carita Antell, som även figurerar i artikeln "Här bor skattebetalarna Helsingfors vill ha", som Hbl publicerade den 2 november 2007. (Se "Bortfall i skatteintäkter. Den 2 november 2007".)

Tabben. Den 6 mars 2009

Senaste sommar uppmärksammade jag i några blogginklägg Helsingfors stads intresse för Tobben utanför Norsjö hamn. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".) Det har inte på länge hörts någonting om Helsingfors eller Nordsjö hamns planer för den lilla holmen, som blev kvar i Sibbo efter ändringen i kommunindelningen. Framöver torde Tobben dock inte att vara ett direkt problem för Kai Kalima och Helsingfors fastighetsnämnd. I föredragslistan för Helsingfors stadsstyrelses nästa möte föreslås nämligen att fastigheten Tobben i Granö by i Sibbo kommun översförs från fastighetsnämnden till Helsingfors hamn. Helsingfors stad har bytt åt sig Tobben, som varit i statens ägo, mot fastigheter i Sibbo storskog. Enligt min bedömning planerar Helsingfors att spränga bort hela holmen, men det kan vara lite känsligt, då Tobben på grund av en tabbe i Pekka Myllyniemis förslag fortfarande ligger i Sibbo.

Naturskyddsområde invid metroststation? Den 5 mars 2009

Natur och Miljö, Nylands miljövårdsdistrikt, Helsingfors naturskyddsförening och Sibbo naturskyddare ordnar idag ett seminarium kl 18-20 i Zachrisbackens skola. Temat för seminariet är "Sibbo storskog – naturskyddsområde, rekreationsoas eller bostadsområde invid metrostation?" För "förberedda kommentarer" står bl.a. Pertti Savolainen (saml) och Jacob Söderman (sdp).

Fallet Sibbo

Till flydda tider. Den 4 mars 2009

Sfp i östra Helsingfors ordnar idag en diskussionskväll på Hedåsen i Sibbo. På plats finns bl.a. projektchef Matti Visanti från Helsingfors och kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som enligt egen utsaga är ombedd att rapportera om hur Sibbo klarar sig. För "flydda tider" står Erik Geber och Marcus Borgström. Reklamen ovan har delats ut i Östersundom.

Tillfälliga utrymmen. Den 3 mars 2009

Helsingfors stad skall igen på sitt möte idag behandla ett förslag till markaffär i Gumböle. Se kartan ovan.

På föredragningslistan för Helsingfors utbildningsnämnds finska sektions möte den 24 februari fanns ett ärende som gällde en ändring av elevupptagningsområde. Jag citerar ur föredragningslistan:

>>Valtioneuvosto päätti 28.6.2007 (n:o 746) kuntajakolain nojalla kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä siten, että Helsingin kaupunkiin liitettiin niin sanottu Västerkullan alue Vantaan kaupungista ja lounaisosa Sipoon kunnasta. Päätöksessä on lueteltu Helsingin kaupunkiin siirrettävät kiinteistöt, rekisteriyksiköt ja niiden osat.

Valtioneuvoston päätös (746/2007) kuntajaon muuttamisesta tuli voimaan 1.1.2009. Tästä lähtien Helsingin kaupungilla on perusopetuslain 4 §:n nojalla lakisääteinen velvollisuus järjestää liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten perusopetus. ...

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 15.4.2008 (§ 45), että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitettävät alueet liitetään 1.1.2009 alkaen osaksi Vartiokylän yläasteen oppilaaksiottoaluetta.

Esittelijä toteaa, että liitosalueella sijaitsee Sakarinmäen koulu, jonka 6. vuosiluokalla on tällä hetkellä noin 30, lukuvuonna 2009–2010 7.vuosiluokalle siirtyvää oppilasta. Nykyisen oppilaaksiottoaluetta koskevan päätöksen mukaan heidän koulupaikka, 7.-9. vuosiluokkien osalta, on Vartiokylän yläaste. Liitosalueella asuvat, Sakarinmäen koulun 7. vuosiluokalle lukuvuonna 2009–2010 siirtyvät oppilaat, eivät tule mahtumaan Vartiokylän yläasteelle. Tilanteeseen vaikuttaa erityisesti Vartiokylän yläasteen koulun peruskorjauksen tarve. Tarkoituksenmukaista on, että Helsingin kaupunkiin valtioneuvoston päätöksellä liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten koulupaikka, 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, on 1.8.2009 alkaen Kallalahden peruskoulu.

Edellä esitetyn perusteella esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet liitetään 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, 1.8.2009 alkaen osaksi Kallalahden peruskoulun oppilaaksiottoaluetta.<<

Utbildningsverkets finska linjedirektör hade redan informerat målsmännen till sjätteklassisterna i Sakarimäen koulu om de nya planerna på att flytta undervisningen till Kallahden peruskoulu i Nordsjö, men utbildningsnämndens finska sektion antog på sitt möte den 24 föredragarens färändrade förslag. Omedelbart efter mötet fick vårdnandshavarna till eleverna i sjätte klassen ett nytt meddelande, som jag citerar ur här:

>>Opetusvirastossa on tehty vielä lisäselvityksiä Östersundomin alueella asuvien oppilaiden lähikoulun osoittamisesta vuosiluokkien 7 - 9 osalta. Niiden perusteella Sakarinmäen koulun alueelle on mahdollista sijoittaa tilapäisiä tiloja, joissa voidaan käynnistää em. oppilaiden opetus syksystä 2009.

Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 24.2.2009 esittelijän uuden esityksen mukaisesti, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokkien 7 - 9 ajan ja opetus toteutetaan toistaiseksi tilapäisissä tiloissa.

Edellä mainitun johdosta Kallahden peruskouluun suunniteltu vanhempain ilta muutetaan informaatiotilaisuudeksi ja se pidetään Sakarinmäen koulussa keskiviikkona 25.2.2009 klo 17.30-18.30.<<

Utbildningsverkets offentliga meddelande är kortare och lyder enligt följande:

>>Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti muuttaa aiempaa päätöstään Sipoosta Helsinkiin 1.1.2009 alkaen liitetyn alueen oppilaaksiotosta. Uuden päätöksen mukaan liitosalue muodostaa oman oppilaaksiottoalueensa, Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen. Alueen 7.-9. luokkien oppilaiden opetus järjestetään 1.8.2009 alkaen tilapäistiloissa.<<

Någon information om strulet med undervisningen har inte publicerats på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, men så Helsingfors stads svårigheter att ordna undervisning för invånarna i det inkorporerade området inte heller en speciellt god reklam för inkorporeringen.