Alberga. Den 24 mars 2007

Förra lördagen publicerades på debattsidan i Hufvudstadsbladet en artikel med rubriken "Sydvästra Sibbo eller östra Helsingfors?". Artikeln är skriven av Juhani Karilas och Tua Sandberg från Östra Nylands Arkitekter SAFA och publicerades redan förra veckan (på finska) i Sipoon Sanomat. I onsdagens Borgåblad publicerades texten under rubriken "Helsingfors ruckar hela stadsstrukturen". Artikeln är värd att citeras, så här kommer valda bitar:

I den allmänna diskussionen och i den utredning, som den av inrikesministeriet tillsatta utredningsmannen Pekka Myllyniemi har gjort om syvästra Sibbo, har behovet av en ändring av den nuvarande kommunindelningen främst motiverats med ett förenhetligande av den nuvarande samhällsstrukturen och i synnerhet med behovet av att utveckla trafiknätet i de nuvarande tätorterna och det ifrågavarande arbetsmarknadsområdet.

Dessa motiv kan inte ensamt utgöra grunden för en sammanslagning av sydvästra Sibbo och Helsingfors. De sociala, ekologiska och till vardagsfunktionerna knutna aspekterna liksom områdenas framtidsutsikter inom målsättningen för hållbar utveckling har ännu inte noggrannare utretts.

...
Från Helsingfors sida har det framhållits motstridiga uppgifter om målsättningen för byggandet av sydvästra Sibbo. Å ena sidan har behovet av nya lågt och tätt bebyggda småhusområden framlagts, men de nämnda exploateringstalen motsvarar närmast en tät stadskärna. Sibbo kommun har i sina planer lagt ett ambitiöst mål för befolkningstillväxten i de sydvästra delarna. Denna målsättning har Helsingfors varit beredd att fördubbla.

Att förenhetliga samhällsstrukturen kan innebära olika saker, beroende på vilken del av huvudstadsregionen eller zonerna man avser. I Helsingfors är stadsstrukturen möjlig att förtäta. En förskjutning mot Sibbo skulle dock innebära att stadsstrukturens tyngdpunkt förändras vilket skulle medföra mångfacetterade verkningar.

I dagens Helsinginsanomat ingår en bakgrundsartikel med rubriken "Leppävaara jäi liittämättä Helsinkiin". Jag citerar ur artikeln, som finns gratis tillgänglig på nätet:

1944 valtioneuvosto päätti suuresta alueliitoksesta, jolla Helsingin maa-alaa kasvatettiin 130 neliökilometrillä vuoden 1946 alusta.

Mietinnön asiasta laati kunnallisen keskustoimiston johtaja Yrjö Harvia. Valtioneuvosto päätti vastoin selvitysmiehen näkemystä jättää lännessä Espoolle Hagalundin eli nykyisen Tapiolan, Westendin, Leppävaaran ja Kilon. Vielä 1960–70-lukujen vaihteessa valtioneuvoston selvitysmies L. O. Johansson esitti Leppävaaran sekä Sipoon länsiosien liittämistä pääkaupunkiin. Teuvo Auran virkamieshallitus ei kuitenkaan kyennyt liikuttamaan rajoja.

Den 3 september ingick i Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa". (Artikeln publicerades på tidningens webbplats under rubriken "Helsingin pinta-alaa on kasvatettu koko sen historian ajan".) Artikeln i dagens Helsinginsanomat visar att rubriken "Helsinki on aina saanut haluamansa" var dåligt vald. Helsingfors har inte alls alltid fått sina krav på gränsjusteringar igenom. Tvärtom lyckades så väl Vanda som Esbo i början av 1970-talet värja sig mot Helsingfors ambitioner på att expandera. Jämförelsen med tidigare förslag till gränsjusteringar är dock inte speciellt relevant, emedan lagen väsentligen förändrats sedan början av 1970-talet. Lösningen på den utdragna konflikten mellan Helsingfors och Esbo om Alberga har dock föreslagits som en modell på en lösning på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Denna lösning omnäms även i artikeln i dagens Helsinginsanomat. Jag citerar:

Leppävaaran suurena maanomistajana Helsinki halusi alueelle runsaasti rakennusoikeutta, ja paljon vuokrataloja.

Yksi pitkä neuvottelukierros kaatui kalkkiviivoilla. Toinen vakava yritys toi sopimuksen vuonna 1987. Helsinki alensi maann hintaa, ja Espoo käänsi kurssia sosiaalisen asuntotuotannon suuntaan. Sopimus auttoi käynnistämään tehokkaan kaupunkirakentamisen.

I Sibbo kommuns pressmeddelande "Sibbo erbjuder sig att samarbeta med Helsingfors" från den 19 december säges följande: Eftersom sydvästra Sibbo har ansetts vara viktigt med tanke på utvecklingsmålen i metropolområdet räcker Sibbo Helsingfors handen till samarbete för att målen för vardera kommunens område skall kunna uppnås i så gott samarbete som möjligt. Ett konkret alternativ skulle vara en samarbetsmodell som baserar sig på ett markanvändningsavtal om de marker som Helsingfors äger på Sibbo kommuns sida och eventuellt på planeringssamarbete. En motsvarande modell har använts till exempel vid planläggningen av de marker som Helsingfors stad äger i Alberga i Esbo.