Senaste vecka publicerade Sipoon Sanomat en intervju med Kervos egen Berlusconi, Eero Lehti. Eero Lehti är riksdagsledamot för Samlingspartiet, stadsfullmäktigeordförande i Kervo och ägare av Taloustutkimus Oy och mediekoncernen Suomen Lehtiyhtymä, som bl.a. äger Sipoon Sanomat, Keski-Uusimaa, Uusimaa, Länsi-Uusimaa, Nurmijärven Uutiset och Helsingin Uutiset. (Se "Sipoon Sanomat och Suomen Lehtiyhtymä. Den 10 augusti 2007".) Rubriken på intervjun med Lehti är "Sipoo ja Kerava voisivat Eero Lehden mukaan yhdistyä".
Dagstidningar måste få ha uttalade politiska linjer, men det sätt på vilket Lehtis tidning Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat åren 2006 och 2007 propagerade för en annekteringa av sydvästra Sibbo har föga med politisk linje att skaffa. Det hela är högst problematiskt med tanke på att Lehti själv är en rikspolitiker, som deltar då Samlingspartiet drar upp sina strategiska riktlinjer. Lehtis eget intresse i fallet Sibbo torde främst ha gällt att i Sibbofallets kölvatten dra igenom en ändring av kommunindelningen mellan Kervo, Träskända och Tusby. Trots att Sibbo blev ett prejudikat speciellt för Helsingforsregionen, ser den senare föreslagna ändringen i kommunindelningen just nu högst osannolik ut. Kervo hade även varit intresserat av delar av Sibbo, men dylika anspråk kunde ha försvårat inkorporeringen av sydvästra Sibbo med Helsingfors.
I intervjun i Sipoon Sanomat föreslår Lehti alltså Sibbo sammanslås med Kervo. Speciellt realistiskt är detta förslag inte, då även Helsingfors har ett dylikt intresse. Då det gäller bakgrunden till den aktuella inkorporeringen kommer Lehti med ett vilseledande påstående:
- Kasvulle pitää antaa tilaa, muuten käy kuten Sipoolle on käynyt. Kuntarajojen siirtoon ei tarvita sotia, vaan ne ovat hallinnollisia päätöksiä.
I verkligheten var statsrådets beslut i Sibbofrågan högst extraordinärt. Det torde även Lehti numera förstå.
I blogginlägget "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007" föreslog jag att Samlingspartiet i Helsingforsregionen hade ingått en "Molotov-Ribbentroppakt", enligt vilken Kervo och Träskända skulle få Tusby eller delar av Tusby medan Helsingfors (och Vanda) skulle få Sibbo eller delar av Sibbo. Jag noterade även att samarbetet inom Samnlingspartiet i Helsingforsregionen inte längre verkade fungera, eftersom man från Helsingfors sida inte längre stödde Kervos och Träskändas planer på att inkorporera delar av Tusby. I gengäld tog Erro Lehti bort sitt stöd för Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. (Å andra sidan svarade Lehti, liksom nästan alla nyländska riksdagskandidater, redan i mars 2007 i föreningen För Sibbos enkät att han inte stöder Helsingfors strävan att tvångsannektera sydvästra Sibbo, medan han var "delvis av annan åsikt" gällande påståendet "Helsingfors bör utvidgas österut till Sibbo" i Yles valmaskin.) En annan förlaring till Lehtis inställning i Sibbofrågan är att han - trots att han misstänkts för miljöbrott på Hitis - är en vän av Sibbo Storskog. Oberoende av vad som ligger bakom de försämrade relationerna tycks Lehti fortfarande ha svårt att komma överens med Jan Vapaavuori. När Helsingfors i enlighet med bostadsministerns riktlinjer skulle grunda stödbostäder vid Backasgatan 56, köpte Lehtis bolag Taloustutkimus Oy upp fastigheten. (Se Helsingin Sanomats artikelar "Taloustutkimuksen talokauppa vesitti asuntolahankkeen" från den 28 maj och "Asunnottomien taloissa on naapurit otettava huomioon" från den 1 juni.) Eller vad sägs om Lehtis blogginlägg "Ideapark, Sukari ja Vapaavuori" från den 28 maj? Jag citerar:
Suomessa vallitsee edelleenkin 60-lukulainen, DDR:läinen normisto yhteiskuntasuunnittelussa. Sen mukaan suurissa kauppakeskuksissa pitäisi käydä junalla ja sieltä ostettavat tuotteet kuljettaa myös linja-autolla tai muulla julkisella kulkuneuvolla kotiin.
...
Se, joka luulee, että Suomessa on järkevää toimia pelkkien julkisten liikenneratkaisujen varassa, ei elä tätä päivää. ... Suunnitteluparametrit ympäristöministeriössä ovat mielestäni 30 vuoden takaa, jolloin kodeissa ei ollut kunnon kylmätiloja ja ihmiset tekivät 3-5 kertaa viikossa päivittäiset ruokatavarahankinnat. Ne ajat ovat takanapäin ja toivottavasti eivät myöskään koskaan enää palaa.
Lehti stöder alltså på sin blogg i likhet med Matti Vanhanen Sukaris Ideapark-planer, men till skillnad från Vanhanen lär Lehti inte ha fått några pengar från Kehittyvien maakuntien Suomi. Det behövdes inte heller. Av Lehtis valbudget i senaste riksdagsval kom hela 110 000 € via Lehtis egen stödförening Hyvinvoiva yhteiskunta ry.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar