Ett nytt besvär till HFD. Den 22 mars 2007

Dagens Borgåblad har i en notis med rubriken "Nytt Sibbo i Österbotten" i kolumnen "Pressklipp" noterat ledaren i gårdagens Vasablad. Jag citerar direkt ur ledaren, som är skriven av Kenneth Myntti och har rubriken "Sfp-valseger med komplikationer":

I Radio Vega i går uttryckte forskaren Anita Niemi-Iilahti en förväntan om att sfp, i fall av en regeringsmedverkan, också ser till att få in en österbottnisk minister. Tillmötesgås hennes krav kommer vi högst sannolikt att vid partiordförande Wallins sida att se endera Ulla-Maja Wideroos eller Håkan Nordman på en ministerstol.
Faller valet på Nordman kommer denna meningmotsättning och ideologiska vattendelare i partiet mer än någonsin till uttryck. Den aktuella annekteringen gäller Sibbo, men framöver kan liknande beslut drabba också andra kommuner i Svenskfinland.
Det heter att konflikt är politikens bränsle. Mätt på den grund kör partiet nu med välfylld tank mot regeringsförhandlingarna och allvarets stund i Sibbofrågan.
Wallin blev valvinnare, men till ett rätt högt pris.

15:00
Kommunstyrelsen i Sibbo har idag lämnat in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen angående Helsingfors förvaltningsdomstosl beslut från inte granskar Sibbo kommuns besvär, där man protesterade mot Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade förslag från den 29 november på en annektering av sydvästra Sibbo. Se notis med rubriken "Sibbo lämnade in besvär till HFD" på Yle Internytt och notisen "Sipoo jätti valituksen korkeimmalle hallinto-oikeudelle" på finska Yle.

16:00
Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sibbo har besvärat sig till HFD".

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt den 13 mars att anföra ett besvär till HFD över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari att inte ta Sibbos besvär från den 8 januari över Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade annekteringsbeslut från den 29 november till prövning. Kommunstyrelsen i Sibbo lämnade den 15 januari in ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december att inte granska Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors stadsfullmäktiges ursprungliga annekteringsbeslut från den 21 juni.

Vid sitt nästa möte skall kommunstyrelsen behandla ett förslag till en kompletering av utlåtandet om kommunindelningsutredarens framställan om ändring av kommunindelningen. Förslaget finns som bilaga till föredragningslistan på finska och svenska. En kompletering blev aktuell då Eero Seppänen (saml) överraskande vid fullmäktigemötet den 5 mars föreslog att ärendet om utlåtande över kommunindelningsutredarens framställan återremmitteras till kommunstyrelsen för ny beredning. Beslutet att kompletera utlåtandet torde kunne ses som en kompromiss. I förslaget till kompletering behandlas de ekonomiska koncekvenserna av Myllyniemis förslag och där till följderna för församlingsverksamheten.

Innehållet i kompleteringen är väsentligt, men personligen upplever jag kompleteringen onödig. En utredning som så klart går under ribban borde överhuvudtaget inte behöva några utlåtanden. Kommun- och regionministern kan väl med egna ögon se att någonting gått fatalt på tok. Pekka Myllyniemis rapport är katastrofalt undermålig. Utredningen är en skandal, eller borde åtminstone vara det. Man kan fråga sig om Hannes Manninen inte bemödat sig om att läsa igenom rapporten eller om han liksom en del Helsingforspolitiker bara lotsas som om allt vore i sin ordning med utredningsmannens rapport. Förslaget till kompletering av Sibbo kommuns utlåtande kommer med stark kritik. Jag citerar:

I kommun- och regionministerns svar 23.2.2007 till riksdagens talman angående riksdagsledamot Antti kaikkonens skriftliga spörsmål sägs att ändringens inverkan på kommunens ekonomi också har berörts i utredningen. - Hur kan man dock ens förvänta sig från statligt håll, att någon instans seriöst skall kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av en eventuell gränsändring, då kommunindelningsutredarens ekonomiska bedömning består av några lösryckta siffror?

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund skall på sitt möte den 26 mars ge ett utlåtande över utkastet till generalplan för Sibbo 2025. I föredragningslistan som finns på landskapsförbundets webbplats ingår ett förslag till utlåtande. Personligen är jag mycket kritisk till att Sibbo enligt generalplanen i Östersundom inklusive Gumböle planerar bostäder för upp till 20 000 nya invånare, men den siffran tycks inte räcka till för Nylands förbund. I förslaget till utlåtande heter det nämligen att "Vaikka yleiskaavan mukainen väestömäärän kasvu vuoteen 2025 on Sipoon mittakaavassa varsin suuri, ei Lounais-Sipoon suunniteltu mitoitus turvaa edellytyksiä raideliikenteeseen perustuvan joukkoliikennejärjestelmän toteutumiselle." I förslaget till utlåtande säges även följande:

Yhdyskuntarakenteen ja liikenteen kehittämisen kannalta on tärkeää, että taajamajunaliikenne Kerava - Nikkilä välillä käynnistyy ja että Etelä-Sipoon raideliikenneyhteys toteutuu yhtä aikaa uusien alueiden rakentumisen kanssa. Uudenmaan 8.11.2006 vahvistetussa maakuntakaavassa on varauduttu sekä metron että HELI-radan linjauksiin pääkaupunkiseudun ja eteläisen Sipoon välillä. Helsingin seudun liikennejärjestelmien ja maankäytön kokonaistarkastelun yhteydessä on perusteltua tarkastella ja mahdollisesti tarkistaa myös Sipoon yleiskaavan väestösuunnitteita siten, että ne tukevat esitettyjä liikenteellisiä ratkaisuja.

Det förefaller mig som om man här indirekt gör ett ställningstagande för en annektering eller för Helsingfors annekteringsförslag. I sin rapport säger Myllyniemi att "Ett förenhetligande av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser placeras på området." Att dra så väl en metrolinje som HELI-banan genom södra Sibbo vore rena vansinnet, speciellt som det finns behov av en spårförbindelse från Mellungsbacka till Håkansböle och kanske vidare till Dickursby. Även ur Helsingfors synvinkel vore HELI-banan att föredra, men Helsingfors förespråkar metroalternativet, för att det utgör ett argument för en annektering. HELI-banan skulle huvudsakligen finansieras av staten och den ställer inte några speciella krav på befolkningsunderlag.