På första sidan i måndagens nummer av Kauppalehti fanns en udda annons med en "jaktlicens" för fällning av depressionen ("laman kaatolupa"). (Se bilden ovan.) Licensen är undantecknad av statsminister Matti Vanhanen, finansminister Jyrki katainen och SDP:s ordförande Jutta Urpilainen. Den undertecknade licensen är naturligtvis något slags metafor. (Kanske ett ämne för morgondagens föreläsning om metaforer.) Det märkliga med annonsen är inte att statsministern och finansministern undertecknar en bildlig licens, utan att de undertecknar den tillsammans med ordföranden för det största oppositionspartiet. Däremot har varken Sfp:s eller De grönas ordförande undertecknat det metaforiska pappret. Man kan fråga sig vilka oavsiktliga signaler man sänder. Är det inte ett tecken på en allvarlig kris, då oppositionen tillsammans med regeringspartierna gör ett gemensamt uttalande? Inte nödvändigvis i Finland. Här gäller konsensuspolitiken, på gott och ont, inte bara under kristider. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".)
I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:
>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<
För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.
Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:
>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<
Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.
Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.
Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".
Fallet Sibbo
I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:
>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<
För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.
Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:
>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<
Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.
Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.
Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".
Fallet Sibbo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar