Helsingin Sanomat har idag under rubriken "Sipoon johto jäi katkeruuden kierteeseen" publicerat en kolumn ("Kaupungin laita") av Jarmo Huhtanen. Kolumnen har publicerats på avdelningen Kaupunki, men den skulle bättre passa på ledarsidan eller sidorna för debatt och insändare. Huhtanen skriver att "Sipoon vaatimus osoittaa, että kunnan poliittinen ja virkamiesjohto on Lounais-Sipoon menetyksen myötä ajanut itsensä yhä syvemmälle katkeruuden noidankehään." Var av drar Huhtanen dessa slutsatser? Ingen kan väl påså att Helsingfors krav på 3 000 - 5 000 hektar var mindre oskäligt. Om det finns bittra lokalpolitiker i Sibbo, så torde man främst hitta dem bland (nuvarande och föredetta) samlingspartister och centerpartister. Sfp kan på flera sättdra nytta av inkorporeringen. Huhtanen syftar i sin kolumn dock på ansvariga Sfp-politiker. Jag återger här slutet på kolumnen:
>>Sipoon johdon toimissa on mukana koko joukko vaalivuoden politiikkaa. Se koskee erityisesti Rkp:tä, niin Sipoossa kuin Helsingissä. Helsingin politiikassa on äimistelty jo pari vuotta, ajaako Helsingin Rkp oman kaupunkinsa vai naapurikunnan etua.
Sipoon johdon toiminnassa ei ole kuitenkaan mitään yllättävää. Se on jatkumoa kymmeniä vuosia jatkuneelle asenteelle, joka on estänyt Helsingin seudun normaalin kasvun idän suuntaan.
Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa. Sen sijaan päättäjiä ei voida pakottaa muuttamaan torjuvia perusasenteitaan, jos he eivät sitä itse halua.
Sipoon johdosta puuttuvat päättäjät, joka aidosti hyväksyisivät tapahtuneen ja miettisivät rakentavasti tulevaisuutta. <<
Huhtanen resonemang verkar naivt eller alternativt propagandistiskt. Han skriver bl.a. att "valtioneuvosto on koko Helsingin seudun kehittämisen vuoksi tehnyt hallinnollisen rajansiirron Lounais-Sipoossa". Helsingfors stad utsåg ifjol Huhtanen till "årets stadsredaktör".
Speciellt ologiskt är slutsatsen att "Helsinki ja valtioneuvosto ovat toimillaan pakottaneet Sipoota muuttamaan asutuspolitiikkaansa". Om statsrådet hade avslagit initiativet till ändring i kommunindelningen med hänvisning till Sibbo kommuns egna planer, hade Sibbo varit piskat till en snabb tillväxt. Nu har man istället försvårat kommunens tillväxtmöjligheter. Sibbo behöver visserligen ett par tusen nya invånare för att uppfylla Paras-kraven, men man är samtidigt tvungen att satsa på goda skattebetalare istället för de skattebetalare som man förlorat med Björnsö och Landbo. Detta motsvarar knappast någon önskad ändring i bosättningspolitiken.
Christel Liljeström har med anledning av Huhtanens kolumn skrivit ett blogginlägg med rubriken "Helsingin Sanomat vääristelee".
Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Konflikt om ersättningar svårlöst". Enligt Borgåbladet tycker Rakel Hiltunen att Hannes Manninens sätt att räkna stämmer bättre överens med Helsingfors sätt att räkna ut hur mycket staden bör ersätta Sibbo. Hiltunen vill i övrigt inte diskutera pengar, utan föredrar mjuka världen.
Det har inte på länge hörts någonting fån föreningen För Sibbo. Senaste gång någon skrev ett svensksprikigt inlägg i föreningens "Gästbok" var i februari. På det senaste inlägget svarade föreningen "Föreningen jobbar på en överklagan till EU, men ärendet kräver en hel del planering för att vi skall göra de rätta sakerna i de rätta instanserna." Igår har man man plötsligt städat i den svenskspråkiga gästboken och kommenterat inlägg i den motsvarande finskspråkiga diskussionssidan ("Sana on vapaa"). Den senaste kommentaren är på ett inlägg från i förrgår. Nu hotar föreningen igen med EG/EU-domstolen. Jag återger kommentaren:
>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar