På ledarsidan i dagens Helsingin Sanomat ingår en kolumn med rubriken "Junalla Uuttamaata ristiin rastiin". Artikeln är skriven av ledarskribenten Esko Nurmi, men den kunde nästan lika bra vara skriven på Helsingfors stadskontor - för ett par år sedan. Artikeln börjar visserligen med en jämförelse mellan Ideaparkprojektet i Nummela och de nedlagda planerna på ett köpcentrum i Östersundom. En stor del av artikeln handlar om östmetron och andra (alternativa) planer på spårvägsbörbindelser i östlig riktning. Till sist drar Nurmi slutsatsen att Östra Nylands förbund bör sammanslås med nylands förbund.
Kolumnen torde vara skriven med anledning av projektet METKA, som presenterades igår. METKA omnämns dock inte i kolumnen, men istället har tidningen publicerat en skild artikel med rubriken "Selvitys: Metropolin asukkaat keskitettävä raiteiden varrelle". Även Esko Nurmis kolumn handlar i hög grad om kollektivtrafik på räls. Jag citerar:
Det är lustigt att man på Helsingin Sanomat föreställer sig att metron kunde förbinda Borgå med Helsingfors och därtill bättre än en snabb järnvägsförbindelse. Överborgmästare Jussi Pajunen föreslog visserligen i februari att metron skall sträcka sig ända till Borgå (se "'Metro' till Borgå. Den 29 februari 2008"), men det finns knappast någon sakkunnig som tagit Pajunens förslag på allvar. Förslaget på en "lättare" fortsättning på metron är direkt komisk. Här torda man syfta på snabbspårvagn. Stationer för snabbspårvagnar är billigare att bygga än metrostationer och stationerna eller hållplatserna kan dämed placeras tätare, men det betyder att snabbspårvagnar normalt är långsammare än metrotåg. Redan en vanlig metroförbindelse skulle vara alldeles för långsam för att här vara ett konkurrenskraftigt alternativ.
I generalplanen för Vanda har man faktiskt reserverat en förlängning av metron i form av snabbspårvagnslinje från Mellungsbacka till Håkansböle. Orsaken till att man här gått in för "lättare rälstrafik" istället för den metrolinje till Håkansböle som finns inritad i landskapsplanen är att östmetron inte flera gånger kan förgrenas. Sibbometron är alltså ett hinder för metrolinjen till Håkansböle, men kanske kunde man istället dra spårvagnslinjen över Westerkulla gård och åkrarna i Västersundom och vidare några mil till Borgå.
Nurmis kolumn innehåller även intressanta synpunkter när det gäller planläggningen i allmänhet. Jag citerar:
Att Helsingfors i sin generaplan för sydvästra Sibbo inte skulle behöva ta hänsyn till någon landskapsplan är ett intressant påstående. Påståendet är även ironiskt med tanke på att Nurmi inleder sin artikel med att notera betydelsen av landskapsplaner. Påståendet om Vandas vilja att bygga bostäder i stadens "östra delar" står i total konflikt med den generalplan för Vanda som godkändes för ett halvt år sedan. Att Nurmi lyfter fram Granö är intressant med tanke på det omåttliga intresse som Helsingfors och speciellt Kai Kalima har visat för Granö, som utredningsman Pekka Myllyniemi på grund av missförstånd lämnade utanför sitt förslag. (Se t.ex. "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007" och "Proportionalitetsprincipen. Den 10 november 2007".) I Helsingfors stadsstyrelses utlåtande (från 2007) över utkastet till generalplan för Sibbo heter det att "Granön alue, joka nyt ei sisälly kunnan yleiskaavaluonnoksen aluerajaukseen olisi voitu merkitä taajamatoimintojen käyttöön." Om Helsingfors bara ville utveckla sina 130 hektar på Granö som rekreationsområde hade det knappast varit så viktigt att området inkorporerats med Helsingfors. Vad jag vet brukar rekreationsområden inte markeras som "områden för tätortsfunktioner".
Som stöd för åsikten att Östra Nylands förbund bör gå samman med Nylands förbund citerar Nurmi ur HFD:s Sibbobeslut. Jag citerar vidare:
Här upprepar HFD nästan ordagrant texten ur Myllyniemis "utredning", som i sin tur härstammar från Helsingfors stadskontor. När Nurmi ser det som en fördel att Helsingfors "pääsee ohittamaan suunnittelussa maakuntakaavavaiheen" avslöjar han att landskapsplanen endast är viktig för områden där Helsingfors inte har planeringsmonopol. Problemet är inte att Sibbo hör till en annat landskapsförbund än "övriga kommuner i Helsingforsregionen". Problemet är att Sibbo hör till ett landskapsförbund där Helsingfors inte kan diktera hur landskapsplanen skall se ut.
Kolumnen torde vara skriven med anledning av projektet METKA, som presenterades igår. METKA omnämns dock inte i kolumnen, men istället har tidningen publicerat en skild artikel med rubriken "Selvitys: Metropolin asukkaat keskitettävä raiteiden varrelle". Även Esko Nurmis kolumn handlar i hög grad om kollektivtrafik på räls. Jag citerar:
Uudenmaan liitto - ja Helsinki - katsovat, että Sipoo painottaa asutuksessa liikaa pohjoista Nikkilä-Talma-suuntaa eteläisen akselin kustannuksella.
Maakunta- ja yleiskaavahankkeiden ristiriitaisuudet ovat kouriintuntuvimmat raideliikenneyhteyksissä.
Sipoo siis suosittaa Nikkilän kautta kulkevan vanhan Kerava-Porvoo-radan paikallisliikenteen käynnistämistä. Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa keskeinen joukkoliikennevaraus on Helsingistä Itä-Suomeen madollisesti rakennettava rantarata, HELI. Sen voimassa oleva varaus kulkee Porvoon moottoritien viertä.
HELI:n toteutuminen on hyvin kaukana verrattuna Helsingin metron jatkumiseen idän liitosalueelle.
Itä-Uudenmaan maakuntakaavan raideliikennepulma on se, että lähivuosina rakennettavalle metro-osuudelle ei ole osoitettu jatkomahdollisuutta Porvoota kohti. Ei ole yksin Helsingin kanta, että seudun ja Uudenmaan yhdyskuntarakenteessa pitäisi rannikkoa myötäilevän akselin vahvistua. Helsingin uutta liitosaluetta suunniteltaessa pitäisi olla käsitys myös nauhan jatkumisesta.
Suunnitelmien yhteensovittamisen vaikeutta lisäsi vielä keväällä ehdotettu uusi linjaus HELI-radalle. Lausuntokierroksella olevassa Ratahallintokeskuksen esisuunnitelmassa on vaihtoehtona Kerava-Kulloo-linja, kun vanha vaihtoehto on radan erkaantuminen pääradasta Tapanilassa. Suunnitelmaan kuuluu myös kaukojunien koukkaus Helsinki-Vantaan lentoaseman kautta.
Uusi HELI:n reittivaihtoehto helpottaisi Helsingin ja sen uuden liitosalueen maankäyttöä mutta sopisi entistä huonommin Porvoon suunnan paikallisliikenteelle. Metro tai sen jatkeeksi tuleva kevyempi raideliikenne yhdistäisi Helsingin ja Porvoon paljon paremmin.
Maakunta- ja yleiskaavahankkeiden ristiriitaisuudet ovat kouriintuntuvimmat raideliikenneyhteyksissä.
Sipoo siis suosittaa Nikkilän kautta kulkevan vanhan Kerava-Porvoo-radan paikallisliikenteen käynnistämistä. Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa keskeinen joukkoliikennevaraus on Helsingistä Itä-Suomeen madollisesti rakennettava rantarata, HELI. Sen voimassa oleva varaus kulkee Porvoon moottoritien viertä.
HELI:n toteutuminen on hyvin kaukana verrattuna Helsingin metron jatkumiseen idän liitosalueelle.
Itä-Uudenmaan maakuntakaavan raideliikennepulma on se, että lähivuosina rakennettavalle metro-osuudelle ei ole osoitettu jatkomahdollisuutta Porvoota kohti. Ei ole yksin Helsingin kanta, että seudun ja Uudenmaan yhdyskuntarakenteessa pitäisi rannikkoa myötäilevän akselin vahvistua. Helsingin uutta liitosaluetta suunniteltaessa pitäisi olla käsitys myös nauhan jatkumisesta.
Suunnitelmien yhteensovittamisen vaikeutta lisäsi vielä keväällä ehdotettu uusi linjaus HELI-radalle. Lausuntokierroksella olevassa Ratahallintokeskuksen esisuunnitelmassa on vaihtoehtona Kerava-Kulloo-linja, kun vanha vaihtoehto on radan erkaantuminen pääradasta Tapanilassa. Suunnitelmaan kuuluu myös kaukojunien koukkaus Helsinki-Vantaan lentoaseman kautta.
Uusi HELI:n reittivaihtoehto helpottaisi Helsingin ja sen uuden liitosalueen maankäyttöä mutta sopisi entistä huonommin Porvoon suunnan paikallisliikenteelle. Metro tai sen jatkeeksi tuleva kevyempi raideliikenne yhdistäisi Helsingin ja Porvoon paljon paremmin.
I generalplanen för Vanda har man faktiskt reserverat en förlängning av metron i form av snabbspårvagnslinje från Mellungsbacka till Håkansböle. Orsaken till att man här gått in för "lättare rälstrafik" istället för den metrolinje till Håkansböle som finns inritad i landskapsplanen är att östmetron inte flera gånger kan förgrenas. Sibbometron är alltså ett hinder för metrolinjen till Håkansböle, men kanske kunde man istället dra spårvagnslinjen över Westerkulla gård och åkrarna i Västersundom och vidare några mil till Borgå.
Nurmis kolumn innehåller även intressanta synpunkter när det gäller planläggningen i allmänhet. Jag citerar:
Kun Helsingin kaupunki tekee liitosalueelle yleiskaavan, se pääsee ohittamaan suunnittelussa maakuntakaavavaiheen. Prosessi nopeutuu. Virkamiestasolla on viritelty yhteistyötä Vantaan ja Sipoonkin kanssa. Näin saataisiin suunnitelmiin jatkuvuutta yli kuntarajojen. Vantaa on valmis lisäämään asutusta itäisiin osiinsa, joten yhteinen yleiskaavatyö sopii sille. Sipoon poliitikot empivät kaavakompusta valloittaja-Helsingin kanssa, vaikka kyse olisi lähinnä virkistysalueiden kehittämisestä, tarkemmin sanottuna Granön saaresta.
Att Helsingfors i sin generaplan för sydvästra Sibbo inte skulle behöva ta hänsyn till någon landskapsplan är ett intressant påstående. Påståendet är även ironiskt med tanke på att Nurmi inleder sin artikel med att notera betydelsen av landskapsplaner. Påståendet om Vandas vilja att bygga bostäder i stadens "östra delar" står i total konflikt med den generalplan för Vanda som godkändes för ett halvt år sedan. Att Nurmi lyfter fram Granö är intressant med tanke på det omåttliga intresse som Helsingfors och speciellt Kai Kalima har visat för Granö, som utredningsman Pekka Myllyniemi på grund av missförstånd lämnade utanför sitt förslag. (Se t.ex. "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007" och "Proportionalitetsprincipen. Den 10 november 2007".) I Helsingfors stadsstyrelses utlåtande (från 2007) över utkastet till generalplan för Sibbo heter det att "Granön alue, joka nyt ei sisälly kunnan yleiskaavaluonnoksen aluerajaukseen olisi voitu merkitä taajamatoimintojen käyttöön." Om Helsingfors bara ville utveckla sina 130 hektar på Granö som rekreationsområde hade det knappast varit så viktigt att området inkorporerats med Helsingfors. Vad jag vet brukar rekreationsområden inte markeras som "områden för tätortsfunktioner".
Som stöd för åsikten att Östra Nylands förbund bör gå samman med Nylands förbund citerar Nurmi ur HFD:s Sibbobeslut. Jag citerar vidare:
Hylätessään alueliitoksesta tehdyt valitukset viime tammikuussa korkein hallinto-oikeus totesi, että "Helsingin seudun asuntorakentamisen, liikenneyhteyksien ja elinkeinoelämän kehittämistä maakuntakaavoituksen avulla heikentää se, että Sipoon kunta kuuluu eri maakuntaliitoon kuin muut Helsingin seudun kunnat".
Här upprepar HFD nästan ordagrant texten ur Myllyniemis "utredning", som i sin tur härstammar från Helsingfors stadskontor. När Nurmi ser det som en fördel att Helsingfors "pääsee ohittamaan suunnittelussa maakuntakaavavaiheen" avslöjar han att landskapsplanen endast är viktig för områden där Helsingfors inte har planeringsmonopol. Problemet är inte att Sibbo hör till en annat landskapsförbund än "övriga kommuner i Helsingforsregionen". Problemet är att Sibbo hör till ett landskapsförbund där Helsingfors inte kan diktera hur landskapsplanen skall se ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar