Skeppare. Den 18 februari 2012

HS 18.2 2012 s A 14

I det reviderade och "utvecklade" planutkastet B för Östersundom har man tagit i beaktande att man i Vanda saknar intresse och resurser att före 2030-talet investera i Västerkulla och Västersundom. Finansministeriet publicerade dock samma "svarta dag" som de nya utkasten publicerades ett förslag till ny kommunstruktur enligt vilken så väl Vanda som Sibbo skulle slås samman med Helsingfors. I insändaren "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", som jag skrev om i gårdagens blogginlägg "Jämförelse. Den 17 februari 2012", skriver Otso Kivekäs och Sirpa Kauppinen "Jos Sipoo kuntauudistuksessa liitetään Helsinkiin, on järjetöntä rakentaa metro, jota ei voida jatkaa Söderkullaan asti." (Och då menar de att den aktuella metrolinjen inte kan förlängas till Söderkulla.) Det finns skäl att lägga processen med den gemensamma generalplanen på is innan man vet hur kommunstrukturen i Helsingforsregionen kommer att se ut.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår lika väl en artikel med rubriken "Sipoo kiskoilla kiinni metropoliin". Artikeln handlar inte bara om metrolinjen, utan även om förslaget att ta i bruk järnvägen mellan Kervo och Nickby för persontrafik. I artikeln säger utvecklingsdirektör Mikko Aho att "Se karttaharjoitus ei sinänsä vaikuta siihen, mitä me tehdään", men kanske man borde stanna upp betänka hur de planerade spårvägsförbindelserna kan komma att fungera som motiveringar för kommunsammanslagningar. Helsingin Sanomat noterar även att "Seudullinen joukkoliikenne myös kytkee Sipoon metropoliin – oli kuntarajaa tai ei."

Enligt tjänstemannagruppens förslag skall Sibbo antingen anslutas till Helsingfors tillsammans med de övriga städerna i huvudstadsregionen eller delas mellan Helsingfors och Kevo (som ytterligare skulle slås samman med Tusby, Träskända och Nurmijärvi). Att planera Söderkulla och "Sibbesborg" utgående från en metrolinje som aldrig kommer att förverkligas men som på kartan förenar Sibbo med metropolen är knappast i kommunens intresse. Argumenten för att ansluta Sibbo eller södra Sibbo till Helsingfors behöver i samband med den nya kommunreformen inte alls vara de samma som motiveringarna till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett problem är här att man inte vet vilka som kommer att vara finansministeriets viktigaste kriterier för "starka kommuner". Artikeln i Helsingin Sanomat bygger på en en intervju med Aho och här lyfts även (den förverkligade) inkorporeringen och Sibbos nya "hårda planläggningsarbete" fram. Jag citerar:

Ahon johdolla on aloitettu kova kaavatyö. Esimerkiksi viime vuonna tehtiin asemakaavaa 85 000 kerrosneliötä. Vuosina 2004–2008 luku oli nolla.

Se oli vielä sitä aikaa, jolloin Sipoo edusti maaseutumaista yhdyskuntarakennetta. Sitten Helsinki nappasi alueliitoksella Östersundomin itselleen.

Kylmää kyytiä ja väärä päätös, Aho arvioi.

"Nyt on henki, että Sipoon eteen tehdään töitä. Ehkäpä on ajateltu, että jos Sipoo ei tee itse, joku toinen tekee."

I anslutning till ovannämnda artikel finns en faktaruta med rubriken "Suomenlahden hitain kippari". Aho säger om sig själv att han är skeppare för östra Finska vikens långsammaste båt. Här syftar han i första hand på en helt bokstavlig båt, men månne Aho inte kan betraktas som skeppare även i överförd bemärkelse. Åtminstone är det Aho som ensam representerar Sibbo i Östersundomkommittén, som tar besluten om metrolinjen (då han inte vikarieras av sin nya ersättare). Aho betraktar sig i faktarutan även som "rajakiistan jälkeen tulleeksi".