Misstankar om jäv. Den 1 december 2006
Justitiekansler Paavo Nikula säger att behandlingen av Sibbofrågan i statsrådet kan försenas på grund av jäv, skriver Yle Internytt. Nikula syftar inte på kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemis (sdp) jävighet, utom på att flera minstrar i offentligheten har uttalat sin åsikt om Helsingfors rätt att inkorporera delar av Sibbo. Se Ställningstagande av statsministern. Den 24 november 2006 och Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.Statsminister Matti Vanhanen har uttalat sig i Sibbofrågan i olika skeden av processen, senast för en vecka sedan i en inervju i Rakennuslehti. Så väl statsministern som kommunminister Hannes Manninen har tagit ställning till Sibbos egna planer och bedömt dem som orealistiska. Hannes Manninen, som utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, kom med sitt uttalande under pågående utredning den 1 oktober. Uttalandet har speciellt betydelse med tanke på att utredningsmannen i sin rapport tar ställning till så väl Sibbos egen plan som Harry Harkimos och Bo-Erik Ekströms utredning. Utredningsmannen Myllyniemis avståndstagande från Harkimos och Ekströms förslag till privat finansiering är även problematiskt med tanke på Myllyniemis roll som socialdemokratisk politiker.
Så länge domstolen inte gett sin dom torde utredningsmannen själv juridiskt sett endast kunna vara anklagad och misstänkt för jäv. Moraliskt sett kan han betraktas som jävig och partisk oberoende av domslut. Den moraliska jävigheten är naturligtvis av politisk relevans. Misstankarna om jäv torde stärkas av kommunindelningsutredarens utredning, som publicerades igår. I rapporten föreslår Myllyniemi att Nylands förbund och Östra Nylands förbund fusioneras, trots att existensen av två olika nyländska landskapsförbund ses som en orsak till de problem som den "partiella kommunsammanslagningen", det vill säga annekteringen av en del av Sibbo, är ämnad att lösa. I denna fråga är Myllyniemi i egenskap av medlem i Nylands förbunds landskapsstyrelse entydigt partisk. Man kan rent av hävda att Myllyniemi i sin utredning direkt driver Nylands landskapsförbunds intressen.
Nylands förbund använder i sina publikationer Helsingfors metropolområde som en synonym till Nyland. (Se Metropolens eget landskapsförbund. Den 22 oktober 2006.) I sin rapport motiverar Myllyniemi en annektering uttryckligen med behovet att utveckla metropolområdet. Själva begreppet metropolområde är relativt nytt och på inget sätt okontroversiellt. (Se Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006.) Myllyniemi har även verkat för att begreppet och utvecklingen av själva metropolområdet tagits med på agendan för Finlands socialdemokratiska parti. (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Moraliskt sett torde Myllyniemis partiskhet vara uppenbar. Jurididkt sett torde det vara av betydelse att Myllyniemis tidigare ställningstaganden även protokollförts.
I sin utredning eller rapport förefaller Myllyniemi driva så väl Helsingfors stads som Helsingfors metropolområdes intressen. Av Myllyniemis försklag torde det vara uppenbart att han samarbetat intimt med Helsingfors stadsplaneringskontor och biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Helsingfors stadssyrelses utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport använder sig inte bara av samma argument, utan delvis även samma bildmaterial. Karta 5 och karta 6 i Myllyniemis utredning finns även som bilagor till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. (Se Stadsstyrelsens förslag 21 - 2006.) Argumenteringen för den partiella kommunsammanslagningen är av speciellt stor betydelse då det föreslagna området bebos av över 5 % av Sibbos befolkning. (På området bor över 10 % av Sibbos invånare, inte ca 5 % så som dagens Hbl felaktigt skriver.) För att annekteringen skall vara möjlig kräver lagen i detta fall att "särskilt vägande skäl" föreligger. "Metropolens" betydelse för hela nationen, "metropolområdets utveckling" och "balans i samhällsstrukturen" är de skäl som Myllyniemi nämner.
21:00
I morgondagens Borgåblad ingår två artiklar, "Ännu skall vi slåss", där en del signifikanta sakfel i Myllyniemis rapport avslöjas, och "Myllyniemi inne på fel mark", som behandlar Myllyniemis förslag att slå ihop Nylands och Östra Nylands förbund. Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola säger här att Myllyniemis rapport ger intrycket av att utredningsmannen har tagit uppgifterna direkt från Nylands förbund.
23:30
Jag har tittat lite närmare på Myllyniemis rapport och noterat att Helsingfors stadssyrelses förslag till utlåtande om förändringen av kommunindelningen och Myllyniemis rapport förutom samma argument och bildmaterial delvis innehåller samma formuleringar! Myllyniemi skriver i sin rapport att
Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet
metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin
ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon
rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon
suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä
Helsingin ja Sipoon rajalla.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta
pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään,
seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan
kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja
joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.
Påståendet är i sig mycket märkligt, men i Helsingfors utlåtande heter det lika så
Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet
metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon
rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja
merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan
estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon
rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.
Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.
Formuleringen härstammer i själva verket delvis från stadsdirektör Jussi Pajunens öppningsanförande vid Helsingfors "historiska" stadsfullmäktigemöte den 21 juni där stadsdirektören enligt diskussionsprotokollet säger att
Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä
mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja
yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin
suuntautunut Porvoon suuntaan.
Pajunens anförande finns även under rubriken "Kaupunginjohtaja, ylipormestari Jussi Pajusen Etelä-Sipoo ja Helsinki puhe kaupunginvaltuustossa 21.6.2006" på stadens webbplats. Citaten ur Myllyniemis rapport och stadsstyrelsens förslag fortsätter med en hänvisning till en identisk karta. Det finns flera likheter. I Myllyniemis rapport heter det
Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta
on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen
jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren
satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin
asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi
entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä
Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun
elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja
metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin
hyödyntää täysipainoisesti.
I stadsstyrelsens förslag heter det
Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta
on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen
jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren
satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin
asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi
entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä
Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun
elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja
metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin
hyödyntää täysipainoisesti.
Även här fortsätter texterna med en hänvisning till samma bild.
Morgondagens Hufvudstadsblad skriver att flera ministrar eventuellt redan hunnit jäva sig i Sibbofrågan och fortsätter:
Om regeringen beslutar att förändra kommunindelningen handlar det om ett förvaltningsbeslut, inte om ett politiskt avvägande. Och då är juridiken en annan, men det har man inte förstått inom regeringen utan ministrar har uttalat sig vitt och brett till Helsingfors fördel innan Sibbo ens hördes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar