Kommunalvalet och fallet Sibbo. Den 28 oktober 2012

Sipoon Sanomat 18.10 2012 s 2

I blogginlägget "Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012" uppmärksammar jag Juha Salo insändarartikel  "Puolustusministeri ampuu kovilla" i Sipoon Sanomat 11.10 2012. Artikeln som är riktad mot Sfp bemöts av Christel Liljeström och Bo Melander i varsin insändare i Sipoon Sanomat 18.10 2012. I senaste nummer av Sipoon Sanomat är det igen Juha Salos tur att kritisera Sfp.

Sipoon Sanomat 25.10 2012 s 9

Salo medger att Sfp i regeringen motsatte sig inkorporeringsbeslutet, men noterar samtidigt att endast svenska språkets ställning är eb regeringsfråga för Sfp. Salo föreslår vidare att Sfp med lov röstade mot Sibbobeslutet för att plocka poäng. Här förvränger Salo processen. Även föredragande minister Mauri Pekkerinen och Paavo Väyrynen från statsministerpartiet Centern röstade mot förslaget. Statsminister Matti Vanhanen betonade starkt att ministrarnas domarroll (med tanke på den juridiska bedömningen) förhindrade partidisciplin i den aktuella frågan. En annan sak är att Jyrki Katainen av de samlingspartistiska ministrarna torde ha krävt att de röstar för en ändring i kommunindelningen.

Sfp:s starka motstånd mot inkorporeringen är intressant. Delvis handlade motståndet om att man var rädd för att en inkorporering av sydvästra Sibbo skulle bli ett prejudikat, men motsåndet på regeringsnivå handlade även om att Sfp-ministerna kördes över då kommunminister Hannes Manninen uppmanade Helsingfors att komma med en framställning om ändring i kommunindelningen.

Kommunalvalet har på flera sätt aktualiserat fallet Sibbo. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo noterades även av Carl Haglund i Yles stora valdebatt. Yle publicerade den 26 oktober på arkivet en sida med rubriken "I Östersundom röstar man nu som helsingforsare". En klick på rubriken eller bilden leder till en sida med rubriken "Tassarna bort från Östersundom och Sibbo". Sidan, som publicerats den 16 oktober, innehåller videoklipp från år 1987 fram till oktober i år.

Hufvudstadsbladet publicerade igår en helsidesartikel med rubriken "Helsingforsbor saknar Sibboservice". Artikeln har på Hbl:s webbplats publicerats under rubriken "Före detta Sibbobor röstar i Helsingfors". (Rubriken löd här först "Nu röstar sydvästra Sibbo i Helsingfiors".)

Hbl 27.10 2012 s 12

Fallet Sibbo har inför kommunalvalet även behandlats på politiska bloggar. Rabbe Sandelin, som är uppställd för Sfp i Helsingfors, publicerade den 22 oktober ett blogginlägg med rubriken "Lever vi i en rättsstat? (glöm inte Sibbofallet)". Här skriver Sandelin bl.a. följande:

Sibbo betedde sig ur min synvinkel exemplariskt i hela härvan, med undantag för en sak: Kommunen beredde i snabb takt en ambitiös utvecklingsplan i egen regi för det omstridda området. Syftet var säkert att förekomma Helsingfors och visa att Sibbo lika bra kan göra det som Helsingfors i sina annekteringsmotiveringar förde fram. Det draget anser jag vara en aning oeftertänksamt, eftersom det med en gång rättfärdigade Helsingfors krav - lite som den mobbade, som försöker få mobbaren att sluta genom att gå med på mobbarens orimliga krav. Om en gång Sibboborna tidigare valt in beslutsfattare som förespråkat att inte föra Sibbo i denna riktning - så borde man ha hållit sig till linjen. Ett grönt Sibbo passar dessutom mig som Helsingforsbo betydligt bättre än åter nya sovstäder utan koppling till normalt liv, arbetsplatser och riktig stadskultur.

Österundom-föreningen (Östersundom-seura) har gjort en enkät för kommunalvalskandidaterna i Helsingfors och publicerat svaren på föreningens webbplats. Den som först besvarat enkäten är Rabbe Sandelin, som på den första frågan "Nykyisten asukkaiden mielestä tärkeimmät palvelut ovat huonontuneet Helsinkiin liittämisen jälkeen, esim terveyspalvelut. Mitä asialle pitää mielestäsi tehdä?" ger följande svar:

Sipoon alueliitos oli mielestäni lainvastainen, ja se pitäisi purkaa.

Höjda insatser vid Torpviken. Den 21 oktober 2012

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8

I bloggilägget "Inget tillstånd beviljat. Den 16 september 2012" berättar jag att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen) den 6 september tagit beslutet att inte bevilja Idrottsverket i Helsingfors undantagslov för badstrand och brygga på Husö. Helsingfors stad har nu besvärat sig över ELY-centralens beslut till förvaltningsdomstolen. Det tyder på att det märkliga projektet med badstranden och bryggan är viktigt för Helsingfors.

I inlägget "Kanslichefen. Den 7 oktober 2012" berättar jag att Nylands naturvårdsdistrikt vid Finlands naturskyddsförbund i slutet av september hade sänt ett brev till biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Stadssekreterare Hannu Hyttynen har den 27 september med anledning av Nylands naturskyddsförbunds brev från den 26 septenber begärt ett utlåtande av idrottsverket. Idrottsverket har svarat genom en utredning adresserad till Viljanen den 1 oktober. Utredningen är skriven av arkitekten Hanna Lehtiniemi, men undertecknad av idrottsdirektör Anssi Rauramo, som är verkchef. Utredningen har även sänts Nylands naturvårdsdistrikt, som ett svar på föreningens brev till Viljanen.

Utredningen är inte speciellt sakligt formulerad. Inledningsvis noteras det att att man redan gett flera motsvarande svar till Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluydistys) och Mikko Niskasaari, som man försöker peka ut som en bråkstake och den verkliga aktören bakom naturskyddsförbundets brev. Det hävdas vidare att alla begär om utredning gällt förbindelsen mellan parkeringsplatsen och bryggan på Husö och att slutsatsen alltid varit den samma, nämligen att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter.

Det kan väl stämma att man i alla svar hittills hävdat att idrottsverket inte överskridit sina befogenheter. Däremot har idrottsverket de facto flera gånger överskridit sina befogenheter eller varit på väg att överskrida befogenheterna då naturskydsföreningarna uppmärksammat lagstridiga aktiviteter eller planer. (Se t.ex. "ELY-centralens utlåtande. Den 4 oktober 2010".) Mikko Niskasaari har i årets nummer av City-Huuhkaja i en artikel med rubriken "Östersundomin lintulahdet uhattuna" redogjort för hur idrottsverket försökte komma åt att muddra i Torpviken på gränsen till Natura 2000-området.

City-Huuhkaja N:o 1 2012 s 8. På fotografiet syns den påstådda badplatsen.

I sin artikel föreslår Niskasaari att man genom att muddra vid den tänkta simstranden försökte skapa ett prejudikat på att det inte skulle behövas någon skyddszon kring Natura-områdena i Östersundom. I sin utredning förnekar Lehtiniemi naturligtvis att det skulle finnas några dylika motiv. Istället avslutas utredningen med en antydan om att naturskyddsföreningarnas och Niskasaaris motiv till att motsätta sig idrottsverkets planer handlar om att den aktuella vägen går förbi en byggnad som staden hyrt åt Helsingfors naturskyddsförening år 1986. Alternativt skall påpekandet om det gamla torpet, som naturskyddsföreningen hyr, tolkas som ett hot om att staden kan säga upp hyreskontraktet.

Nylands miljövårdsdistrikt har besvarat biträdande stadsdirektören i brev daterat 16.10 2012. I brevet hotar naturskyddsföreningen i sin tur med att be andra myndigheter utreda bl.a. det olovliga vägbygget.

Angående Natura 2000-området har Helsingfors stad under den gångna veckan publicerat en nyhet under rubriken "Nordsjö hamn har inte sänkt det angränsande Naturaområdets värde för fågelbeståndet". Nyheten, där publikationen "Vuosaaren satamahankkeen linnustonseuranta 2011 - Vuosien 2001–2011 yhteenveto" presenteras, publicerades först på finska med rubriken "Vuosaaren satama ei ole heikentänyt viereisen Natura-alueen linnustoarvoja" och därefter på engelska. Tydligen har man på staden ansett nyheten vara viktig. Nyheten illustreras av ett fotografi av bryggan invid den påstådda badplatsen på Husö. I nyheten kan man bl.a. läsa att "Undersökningsmaterialet bildar en god grund för utvärderingen av bland annat de verkningar som den gemensamma generalplanen för Östersundom och det nya kraftverket som planeras i Nordsjö har för fågelbeståndet i Naturaområdet Svarta backens lundområde och Östersundoms fågelvatten."

Kommunalvalet 2012. Den 14 oktober 2012

Fastän det snart är fyra år sedan inkorporeringen av sydvästra Sibbo förverkligades diskuteras inkorporeringen även inför det stundande kommunalvalet. I TV-nytt i onsdags ingick ett  nyhetsinslag med rubriken "Viktigt val för Östersundomborna". (Se även nyhetstexten "Östersundombor vill ej ha ohejdad exploatering".) I inslaget intervjuades även lokalpolitiker från det återstående av Sibbo.

Sipoon Sanomat  4.10 2012 s 6

För två veckor sedan deltog ordförande Carl Haglund i Sfp:s kommunalvalskampanj i Sibbo vid höstmarknaden i Nyckby. Här framförde Haglund kritik mot Samlingspartiet (och Centern) utgående från inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Enligt föregående nummer av Sipoon Sanomat sade Haglund bl.a. föjande:

Kokoomuksen uskottavuus kunta-asiassa on erittäin kehno. Ensin Helsingin Kokoomus tuli ja jyräsi osan tästä kunnasta väkisin itselleen vastoin kaikkia Suomen oikeusperiaatteita. Nyt Helisngin Kokoomus ajaa edelleen mammuttikuntamallia, mutta samalla puolue täällä Sipoossa väittää, että he ovat ihan syyttömiä.

Sipoon Sanomat 11.10 2012

I en insändarartikel Sipoon Sanomat 11.10 2012 svarar Juha Salo, som är ordförande för Sipoon Kokoomus ry, på Haglunds kritik. Artikeln, som har rubriken "Puolustusministeri ampuu kovilla", har även publicerats på  avdelningen "Kunnalisvaalit 2012" på Salos webbplats. I artikeln skriver Salo bl.a. förljande:

Haglundin ajatus on siis se, että kokoomus ja keskusta ovat erityisen syyllisiä Lounais-Sipoon menetykseen. On myönnettävä, että osa aktiivisesti Sipoota vastaan toimineissa helsinkiläisvaikuttajista oli tosiaan kokoomuslaisia, mutta eivät kaikki. Maan hallituksessa puolestaan istui päätöksen teon hetkellä myös RKP, mutta tämä taitaa olla jo liian kaukaista historiaa Haglundille. 

Sipoon Kokoomuksen tai Sipoon kokoomuslaisten syyttäminen asiassa on täydellisen harhaanjohtavaa. Sipoon Kokoomus on rajansiirtokiistassa vastustanut naapurin aikeita kaikin tavoin. Sitä paitsi jos on ihan pakko ikäviä asioita kaivella ja syylistä Sipoosta etsiä, se löytyy kyllä vuosikymmeniä harjoitetusta eristäytymispolitiikasta, jota kunnassa yksinvaltaisesti toteutti RKP.

Salos påpekande att även Sfp-ministrar satt i regeringen så Sibbobeslutet togs är inte speciellt relevant då Sfp- ministrarna till skillnad från samtliga samlingspartistiska ministrar röstade mot inkorporeringen. Det var där till partiordförande Jyrki Katainen som föreslog att man skulle ta beslutet i enlighet med föredragande och beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag, då föredragande minister Mauri Pekkarinen (c) föreslog att förslaget förkastas.

Påstående att Sfp bär ansvar för gränsjusteringen genom den isoleringspolitik som kommunen under partiets ledning bedrivit är i sig osaklig, men är samtidigt en upprepning av den propaganda som riktades mot Sibbo i samband med den så kallade Sibbofrågan. Så till vida kan man kanske se ett samband mellan Sfp:s traditionella politik och inkorporeringen att Raimo Ilaskivi år 1989 föreslog att "Helsinki ryhtyy alueliitosneuvotteluihin Sipoon läntisten alueiden vapaaehtoiseksi liittämiseksi Helsinkiin kaupunkirakntamisen turvaamiseksi ja toisaalta kanta-Sipoon säilyttämiseksi ruotsinkiellisena kuntana". (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".) På tjänstemannanivå torde man ha förhandlat om en frivillig gränsförskjutning ännu på 1990-talet. År 2006 var Ilaskivis förslag knappast längre gångbart, men istället försökte man genom hot locka Sfp i Sibbo att gå med på att formellt frivilligt avstå västra delarna av kommunen.

Det var stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseordförande Jan Vapavuori som våren 2006 framförde Helsingfors hot och/respektive erbjudande. Om Sibbo kommunfullmäktige i Sibbo inte frivilligt gick med på en gränsjustering, skulle Helsingfors ta hela sydvästra Sibbo med skärgården fram till Sibbo å. Därtill skulle Helsingfors inte sälja stadens mark i Nyckby och Östra Nylands förbund, där Christel Liljeström var ordförande för landskapsstyrelsen, skulle slås samman med Nyands förbund. Om Sibbo frivilligt gick med på en i hemlighet föreslagen mindre gränsförskjutning (som motsvarar utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag) skulle Östra Nylands förbund, som var ett vitalt svenskt och östnyländskt intresse, däremot få bestå. Ett motsvarande hot eller lockbete hade inte bitit på en samlingspartistisk kommunledning. Sibbos och Sfp:s påstådda "isoleringspolitik" handlade i första hand om att Sibbo (på språkpolitiska grunder) orienterade sig mot Borgå och prioriterade samarbetet med östra Nyland. I sin artikel kritiserar Salo försvarsminister Haglund även för att lyfta fram "Borgå-alternativet". Salo torde konkret syfta på olika alternativ för utredningen av kommunstrukturen, men man kan här även läsa in kritik mot Sfp:s traditionella "isoleringspolitik".

I Salos artikel kan man vidare läsa följande:

Me Sipoon Kokoomuksessa emme kutsu ministereitämme tänne antamaan väärää todistusta muista puolueista. Sen sijaan olemme kyllä aktiivisesti yhteydessä valtakunnan päättäjiin ja yritämme viestiä sipoolaisten näkemyksiä. Viimeksi 19.9. lähestyimme kipakalla kirjeellä kokoomusministeri Henna Virkkusta  ja SDP:n ministeriä Krista Kiurua vaatien kuntaliitostyöryhmän jäsentä Pekka Myllyniemeä vaihdettavaksi henkilöön, johon sipoolaiset luottavat enemmän.

Christel Liljeström har kommenterat Salos artikel först i ett par kommentarer på Fallet Sibbos Facebooksida och senare i ett blogginlägg med rubriken "Kokoomu vääristää".

Samlingspartiet verkar trots förlusten av Östersundom inte ha haft några större problem att värva kandidater i Sibbo. Avhopparen Eero Seppänen, som för fyra år sedan kom med hård kritik av Samlingspartiets ledning (se t.ex. "Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008") och som i förra valet ställde upp för Vårt enade Sibbo, ställer däremot inte upp i kommunalvalet denna gång. Inte heller författaren till "Sipoon ryöstö", Jouko Tikkanen från Centern ställer upp i kommunalvalet 2012. Centern har inte lyckats nominera en enda kandidat i Sibbo. I en text med rubriken "Motvind för Centern i Sibbo" i Borgåbladet den 9 oktober låter Eero Lankia förstå att problemen beror på annekteringen, som var totalt mot Centerns principer.

Bbl 9.10 2012 s 6 

Kanslichefen. Den 7 oktober 2012

I inläggen "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", "Pacta sunt servanda. Den 27 december 2007" och "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" har jag citerat ur Jan Vapaavuoris anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2012, där Vapaavuori förklarar varför initiativet till en ändring i kommunindelning måste tas i brådskande ordning just vid den aktuella tidpunkten:

Kuten tiedossa on, asia on valtioneuvoston, ei Helsingin käsissä. Tämän takia valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Ur Vapaavuoris uttalande har jag dragit slutsatsen att Helsingfors ledning en vecka före det historiska fullmäktigemötet hade fått det bekräftat att förvaltningsråd Arto Sulonen på kommunavdelningen vid inrikesministeriet i egenskap av beredande tjänsteman var beredd att godkänna och förorda en framställning till en ändring i kommunindelningen. Sulonen kom bevisligen att jämna vägen för en inkorporering genom att ignorera och dölja bristerna i så väl Helsingfors som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis framställning. Jag har hittills utgått ifrån att det huvudsakligen var Sulonen som på kommunminister Hannes Manninenens (och senare Mari Kiviniemis) uppdrag gjorde det smutsiga jobbet. Nu har det dock kommit fram att Sulonen inte var den enda tjänstemannen som var införstådd i den aktuella överenskommelsen mellan staten och Helsingfors. Och i sig är det väl klart att även en mellanhand mellan kommunministern och regeringsråd Sulonen på kommunavdelningen måste ha "förhållit sig positiv" till inkorporeringen.

I mars i år blev Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen (sdp) vald till vice vd på kommunförbundet, dit för övrigt även Arto Sulonen flyttat. I Haatainens ställe valdes Ritva Viljanen (sdp) med Samlingspartiets stöd till ny biträdande stadsdirektör med ansvarar för bildnings- och personalärenden. Viljanen, som är bosatt i Vanda, är den enda tjänstemannen i stadens högsta ledning som inte har ett förflutet som politiker. I artikeln "Ritva Viljanen apulaiskaupunginjohtajaksi" från april har dock fullmäktigegruppordförande Jorma Bergholm redogjort för Viljanens meriter:

Sisäasiainministeriö oli vuoteen 2008 saakka kunta- ja aluehallinnosta vastaavana ministeriö. Ritva Viljanen tuntee kunta-asiat tämänkin vuoksi erinomaisesti. Hänellä oli vastuualueeseensa liittyen tärkeä ja rakentava rooli, kun valtioneuvosto teki vuonna 2008 päätöksen Sipoon osien liittämisestä Helsinkiin.

Ritva Viljanen var alltså kanslichef på inrikesministeriet då ministeriet beredde behandlade framställningarna till ändring i kommunindelningen och beredde statsrådets Sibbobeslut. Enligt Bergholm hade hon här en "viktig och konstruktiv roll".

Till biträdande stadsdirektör Viljanens ansvarsområde hör bl.a. Helsingfors idrottsverk. Nylands naturvårdsdistrikt lär för ett par veckor sedan ha sänt ett brev till Viljanen där man ber henne förhindra att idrottsverket begår lagbrott på Husö. Viljanen har enligt uppgifter på Facebook lovat kontrollera saken, men jag har föga skäl att lita på att hon gör det.