Skattesatsen. Den 29 december 2013

Hufvudstadsbladet publicerade den 16 december en artikel eller kolumn med rubriken "De eftertraktade invånarna flyr Esbo" ("Petra Miettinen: De eftertraktade invånarna flyr Esbo"). I artikeln säger Timo Elo följande:

Tidigare kom "de goda inflyttarna" till Esbo, medan Helsingfors fick ta hand om invandrare, arbetslösa och låginkomsttagare. Nu får Esbo för första gången vara med och dela på ansvaret för alla grupper av flyttare. På ett sätt blir Esbo mera likt Helsingfors

Önskan att kunna konkurrera om goda skattebetalare med Esbo har varit en central drivkraft bakom Helsingfors strävanden att ändra kommunindelningen. Om detta har jag skrivit bl.a. i inläggen "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007" och "Obalans. Den 12 december 2007". Esbo har å andra sidan inte varit den enda problemet. Även kranskommunerna har ansetts vara gräddskummare. (Se t.ex. "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008", "Kranskommuner. Den 29 juli 2008" och "Gräddskummarkommuner. Den 5 maj 2012".) Men även bilden av kranskommunerna som gräddskummare är föråldrad. (Se t.ex. "Fel form. Den 20 oktober 2013".) Det är ingalunda Kyrkslätt eller Vichtis som utmanar Esbo med låga skatteören. Tvärtom har kranskommunerna väster och norr om Esbo stora ekonomiska problem. Visserligen söker sig en del barnfamiljer fortfarande till Kyrkslätt och Vichtis, där bostadspriserna är lägre än i Esbo, men de välbärgade invånarna flyttar i första hand till centrala Helsingfors. Även ur detta perspektiv var inkorporeringen av Östersundom en stor felsatsning.


En som inte verkar ha insett att vinden har vänt är kommunindelningsutredare Cay Sevón, som var överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet då statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo bereddes. Artikeln "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner" i Hufvudstadsbladet 15.12 säger Sevón följande:

Men det handlar också mycket om att kranskommunerna inte vill höja skattesatsen och dela på bördan. I Helsingfors, och till en del Vanda, finns en större andel invånare med små inkomster, och till exempel större invandring och inflyttning som kostar pengar

Knappast handlar den allmänna oviljan mot att gå samman med Helsingfors om skattesatsen. Av Helsingforsregionens eller "metropolområdets" 14 kommuner är det endast Esbo och Grankulla som har ett lägre skatteöre än Helsingfors.

Nya och gamla argumen. Den 22 december 2013

I torsdags överlämnade beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården sitt förslag till en ny servicestruktur för social- och hälsovården. För Sibbos del kan det noteras att Nyland enligt förslaget skulle utgöra ett undantag, så att det här inte skulle räcka med att en kommun har 20 000 invånare för att en kommun skall få bilda ett social- och hälsovårdsområde på basnivå. Motiveringen till att Nyland skall utgöra ett undantag är intressant:

Uudenmaan sosiaali- ja terveysalueen erityissääntelyllä pyritään palveluiden kattavaan integraatioon ja siten estämään osaltaan segregaatiota ja kuntien välistä eriytymistä.

Varför skulle de här målsättningarna vara viktiga bara i Nyland? Motiveringen låter politisk och representerar den retorik som Helsingfors tagit till i samband med den aktuella kommunreformen.

Hbl 15.12 2013 s 6

Under den gångna veckan uppmärksammades plötsligt kommunindelningsutredare Cay Sevón av så väl Hufvudstadsbladet som svenska Yle. Hbl publicerade i själva verket redan för en vecka sedan en artikel med rubriken "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner". I artikeln säger Sevón om utredarna (Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo) att "Vi har fått fria händer". Om de verkligen har fria händer, så måste de ha klara färdiga åsikter, som stämmer överens med uppdragsgivarens, för annars hade de inte utnämnts till uppdraget.

I torsdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "'Vårt uppdrag är att hjälpa dem finna varandra'". Här kommer Sevón med följande.

Enligt Sevón är det viktigt för hela landets utveckling att vi har en stark metropol.
-Internationellt sett är Helsingfors inte särskilt stort, så det behövs något mer. Och det är det vi nu ska utreda.

Hoppsan. Det här var motiveringar från förra kommunreformen, då det behövdes argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och metropolpolitiken. Då var Sevón ännu överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet.

Beslut om kommunindelningsutredning. Den 15 december 2013

I måndags tog förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen formellt beslutet att att låta utföra en särskild kommunindelningsutredning mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis. Beslutet var föga överraskande, fastän de berörda städerna och kommunerna med undantag av Helsingfors meddelat att de motsätter sig den aktuella utredningen. Kommundirektören i Sibbo, Mikael Grannas noterade på Twitter att utredningen är "helt onödig". Frågan är vad det är för idé med utredningen, då regeringen kommit överens om att det inte skall göras tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen och då kommunerna inte frivilligt går samman med Helsingfors.

En möjlighet är att man räknar med att regeringen än en gång kan svika sina löften om att inte genomföra tvångssammanslagningar. Genom att göra en särskild kommuninredning ger kommunministern och i varje fall efter för kraven från Helsingfors. Även om en sammanslagning inte kan genomföras av den nuvarande regeringen, kan en utredning skapa förutsättningar för framtida sammanslagningar. Man skall inte förvänta sig att de tre kommunindelningsutredarna kommer att göra en neutral utredning. Månne inte Virkkunen och Samlingspartiet i Helsingfors får vad de beställt.

Beslutsdokumentet avslutas med en notering om att det inte går att besvära sig över beslutet. Detta är i enlighet med 55 § i kommunstrukturlagen, oberoende om beslutet är lagligt eller ej. Någon motsvarande paragraf fanns inte då kommunminister Hannes Manninen år 2006 utan att de berörda kommunerna hördes (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") tillsatte Pekka Myllyniemi som utredningsman. Då var det högsta förvaltningsdomstolen som ansåg att Sibbo kommun inte hade rätt att besvära sig. Senare anpassades lagen till HFD:s tolkning i fallet Sibbo. Efter att statsrådet hade tagit sitt Sibbobeslut var tröskeln mycket hög för HFD att underkänna beslutet om en kommunindelningsutredning.

Lagligheten i vågskålen. Den 8 december 2013

Hbl 5.12.2013

I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Motvilliga utredningar vill förhindra tvångsäktenskap". Artikeln handlar om kommunindelningsutredningarna, som kommunerna meddelat finansministeriet att de planerar deltaga i. Hbl noterar att alla utredningar ingalunda har som mål att resultera i kommunsammanslagningar:

Utredningarna är mer eller mindre påtvingade. En del av dem är inte alls genuina, utan handlar om att röra till i kommunpusslet och säkra den egna kommunens fortlevnad.

Detta gäller inte minst för Sibbos del:

Det som är kvar av Sibbo är en begärlig munsbit för Helsingfors eller metropolen, men Sibbo försöker rädda sig genom att utreda både ett östnyländskt och ett mellannyländskt alternativ. Helsingfors vill egentligen ha en metropol, men inga andra kommuner vill slå sig ihop med huvudstaden eller Vanda.

Keskisuomalainen 6.12 2013

Huvudnyheten på paradsidan i fredagens nummer av Keskisuomalainen har rubriken "Laillisuus puntariin" och underrubriken "Kuntauudistus: Pakkoliitoksen vastustajat valittivat jälleen Euroopan neuvostoon". Här kan man  läsa att "Tällä kertaa asialla asialla on Sipoon kunnan asukkaista kootuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan-liike." Artikeln inne i tidningen har rubriken "Euroopan neuvostolle taas kantelu" och underrubriken "Kutauudistus: Suomelta saatetaan pian pyytää selvitystä." Här kan man bl.a. läsa följande:

Suomesta on jälleen lähtenyt uusi valitus Euroopan Neuvoston kunta- ja aluehallintokongressille hallituksen ajamasta kuntauudistuksesta.
Tällä kertaa asialla on Sipoon kunnan asukkaista koostuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan -liike, joka koostuu kuntien pakkoliitoksia vastustavista henkilöistä.
Liikkeet ovat lähettäneet marraskuun lopussa aluehallintokongressille monisivuisen kirjelmän, jossa ne pyytävät kongressia selvittämään, onko hallituksen ajama kuntauudistus ristiriidassa Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan kanssa. Suomi on ratifioinut peruskirjan vuonna 1991.
Sipoon puolesta ry:n puheenjohtaja Pia Tynys on sitä mieltä, että hallitus on käyttämässä kuntauudistuksessa suoranaista pakkoa ja valtionosuusuudistuksessa ja sote-uudistuksessa välillistä pakkoa, joilla se pakottaa kuntia liitoksiin. Toiminta on hänen mukaansa peruskirjassa määritellyn kunnallisen itsehallinnon vastaista.
– Haluamme pitää koko Suomen asuttuna. Meidän päämäärämme on, että myös pienet kunnat voisivat jatkossakin olla hyviä asuinpaikkoja, Tynys sanoo.

Kiviniemi rättar felaktig information. Den 1 december 2013

Vid riksdagens plenum den 5 september ställde Paula Lehtomäki en muntlig fråga gällande "Kunnallisen demokratian vahvistaminen kuntaliitoksissa" ("Stärk den kommunala demokratin vid kommunsammanslagningar"). Lehtomäki frågade bl.a. "kun täällä pääkaupunkiseudulla olette päättänyt hyväksyä ja tukea kuntien väliseen yhteistyöhön perustuvaa vaihtoehtoa, niin miksi tämä malli ei kelpaa muualla Suomessa?" I en replik tillade Lehtomäki följande:

Tärkeää on mielestäni kuitenkin myös se, että te, herra pääministeri, totesitte lokakuussa 2012 kuntavaalien alla, että hallituksessa on suuri yksimielisyys siitä, ettei pakkoliitoksiin ryhdytä. Valtiovarainministeri Urpilainen, te vertasitte viime vuoden keväällä pakkoliitoksia pakkoavioliittoihin ja totesitte, että ne eivät toimi, ja vakuutitte, että SDP:n kanta ei muutu. Ja nyt hallitus on päättänyt pakkoliitoksista.

Statsminister Jyrki Katainen replikerade i sin tur med följande:

Korjataan ensinnäkin asiavirhe: Hallitus ei ole päättänyt yhdenkään kunnan pakkoliitoksesta, mutta hallitus on päättänyt, että hallitukselle tulee toimivalta tehdä myös pakkoliitoksia siinä tapauksessa, että niitä liitoksia ei muuten tapahdu. Eli tässä on aika iso ero sen takia, että aika monessa kunnassa tapahtuu vapaaehtoisesti, ja me haluamme varmistua, että nimenomaan kaupunkiseuduilla näin tapahtuu.

Möjligheten till tvångssammanslagningar behövs alltså för att tvinga fram "frivilliga" sammanslagningar. Även år 2006 hade man för avsikt att tvinga Sibbo till en "frivillig" kommundelssammanslagning, men inkorporeringen av sydvästra Sibbo blev dess värre en tvångssammanslagning. Att det handlade om en tvångssammanslagning noterade även Petteri Orpo i sitt anförande vid den aktuella diskussionen:

Ensinnäkin on ehkä hyvä aloittaa siitä, että ainut pakkoliitos, mitä on toteutettu, oli Sipoon liittäminen Helsinkiin ja sitä esitti ja tuki Matti Vanhanen.

Liksom "var eviga en gång" (se t.ex. "Pakko. Den 14 april 2012") var det Mari Kiviniemi som för Centerns del fick förklara den "felaktiga informationen" om fallet Sibbo:

Arvoisa puhemies! On sinänsä ikävää, että joutuu näitä vääriä tietoja aina, joka ikinen kerta, kun keskustellaan kunta-asioista, korjaamaan.

Edustaja Orpolle sanon, että Sipoo-asiassa oli kyse osakuntaliitoksesta, joka on lain mukaan mahdollista, ja yksikään puolue ei ole esittänyt vuosikymmeniin sitä, että osakuntaliitoksista luovuttaisiin, tai olisi vastustanut kaikkia osakuntaliitoksia, joita tässä maassa on tehty. Sellaista puoluetta ei siis löydy.

Kiviniemis anförande hittas på Riksdagens webbsändningar.