Riktlinjer. Den 31 augusti 2014

29.08.14

I torsdags publicerade statsrådet ett meddelande om att man vid budgetförhandlingarna kommit överens om "fortsatta riktlinjer för inrättande av en metropolförvaltning". Enligt alternativet metropolförvaltning för ett större område, vilket borde betyda en "svag" metropolförvaltning. Nu är även Borgnäs med. Månne man bara glömde bort kommunen senast? Däremot skall Borgå och Lojo nu få välja själva om de är med.

Enligt vad som tidigare sagts borde ett större område och en svagare metropolförvaltning öka trycket på kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Å andra sidan så har socialdemokraterna, som drivit på metropolförvaltningen, motsatt sig tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen. Frågan är om SDP egentligen velat ha en metropolförvaltning, eller om man bara velat gardera sig mot tvångssammanslagningar. Redan vid miniregeringsförhandlingarna i juni kom man överens om att det blir en metropolförvaltning av något slag och då var det SDP som drev på.

19.06.14

Samlingspartiet, som drivit på kommunsammanslagningar, vill inte ha en metropolförvaltning, men även socialdemokraterna måste i några frågor få sin vilja igenom vid budgetmanglingen. Till saken hör att undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som angående förlängningen av läroplikten led ett svidande nederlag i budgetmanglingen, i regeringen även ansvarat för metropolpolitiken. I sista hand är överenskommelsen om en metropolförvaltningen kanske en följd av behovet att rädda ansiktet på ett par socialdemokratiska ministrar. Riktlinjerna för inrättande av en metropolförvaltning är ändå inget definitivt beslut, utan endast en överenskommelse. Metropolförvaltningen kräver en lag, som kan stoppas av Samlingspartiet i grundlagsutskottet. Riktlinjer behövdes om inte annars så  för lagberedningen, som enligt förhandlingsresultaten från i juni borde vara färdig den 15 september. Enligt de nya överenskommelserna skall regeringens proposition dock lämnas in först den 4 december.

Metropolstad med flera centra. Den 24 augusti 2014

I mitt förra blogginlägg "Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014" påtalar jag ett samarbete mellan Helsingin Sanomat och finansministeriet eller "metropolutredningen". Samarbetet gäller marknadsföringen av "metropolstaden" eller kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Istället för att undersöka och utreda verkar båda parterna ha tagit sig an uppgiften att driva en kampanj. I måndags fortsatte Helsingin Sanomat kampanjen med ett ledarstick med rubriken "Pieni on isoa metropolissakin". Jag är inte säker på vad rubriken står för. Är det att den lilla människan är viktig även i metropolstaden eller att de små lokala centrumen i är tillräckligt stora även innanför metropolen? Helsingin Sanomat skriver i varje fall att "Metropolikaupunkia varten tehdyt selvitykset osoittavat, että Helsingin seudusta ei tulisi yksinapaista, vaikka kuntarajat poistettaisiin (HS 14. 8. ja 15. 8.). Här vill man ge en bild av att flera mindre centra i den tänkta miljonstaden kunde hävda sig mot maktcentrumet i centrala Helsingfors. Lokala centra i metropolstaden skulle inte bara erbjuda tjänster, utan även ha egna regionala fullmäktigen eller råd.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s. 96

Knappast har Helsingin Sanomat i verkligheten tagit del av någon ny utredning som gjorts av de tre kommunindelningsutredarna. Redan i de "preliminära riktlinjer för metropolområdets nya kommunindelning", som finansministeriet publicerade den 3 juni, refererar kommunindelningsutredarna till Finlands miljöcentrals utredning "Helsingin metropolialueen yhdyskuntarakenne", som offentliggjordes den 12 juni. (Även bildmaterialet är från miljöcentralens utredning, som alltså publicerades en dryg vecka  senare.) I utredningsmännens riktlinjer noteras det att det enligt miljöcentralens utredning i metropolområdets kärnområde för tillfället finns 12 sekundärcentra. I metropolstaden skulle dessa centra vara oberoende av de tidigare kommungränserna. Vidare kan man läsa att "I sibbo, [sic] som en del av metropolstaden, kan Nickby och Söderkulla i framtiden utvecklas till motsvarande sekundärcentra." Slutsatsen om Nickby och Söderkulla torde vara kommunindelningsutredarnas egna.

Metropolutredningen - Särskild utredning om kommunindelningen för 9 kommuner på metropolområdet -
Preliminära riktlinjer för en framtida metropolstad s.61

Även i ledarartikeln lyfter Helsingin Sanomat fram existensen av flera centra som ett argument för "metropolstaden". Som en slutkläm hävdas det att "Perusongelma on, että kuntarajat pilkkovat nyt metropolin joissakin asioissa liian suuriin ja joissakin liian pieniin yksiköihin." Med tanke på närdemokratin är åtminstone Helsingfors en allt för stor enhet. Ingenting hindrar dock Helsingfors att införa närdemokrati innanför huvudstadens nuvarande gränser. I själva verket torde den nya kommunallagen påbjuda lokala råd och närdemokrati - helt oberoende av några kommunsammanslagningar.

Helsingin Sanomat bedriver propaganda. Den 17 augusti 2014

Att beslutsfattarna i Helsingfors grannkommuner inte vill se en sammanslagning med huvudstaden har länge varit  klart. Enda möjligheten att få till stånd sammanslagningar är att kommunindelningsutredarna föreslår att det ordnas folkomröstningar i de berörda kommunerna. Om majoriteten i en folkomröstning i en kommun röstar för en sammanslagning, kan en sammanslagning göras fastän fullmäktige skulle motsätta sig sammanslagningen. Det gäller därför för kommunindelningsutredarna och finansministeriet att övertyga invånarna i åtminstone Vanda och Sibbo att rösta för en sammanslagning med Helsingfors. Åtminstone i Sibbo finns det inget parti som kommer att driva en kampanj för en sammanslagning, men det räcker inte en vanlig valkampanj. För att styra opinionerna behövs det här ett starkare propagandamaskineri. Samtidigt måste propagandan vara diskret. Det går naturligtvis inte för sig att låta Jussi Pajunen eller några Helsingforspolitiker vädja till invånarna i Helsingfors grannkommuner. Istället behövs det medier som placerar de önskade åsikterna i munnen på vanligt folk. Frågan har varit om Helsingin Sanomat här kommer att ställa upp och driva Helsingfors eller Helsingforspolitikernas intresse.

HS 14.8.2014

Svaret på frågan kom under den gångna  veckan. I torsdags ordnade Helsingin Sanomat tillsammans med finansministeriet eller "metropolutredningen" en paneldiskussion i Sanomahuset. Redan i tidningen samma dag lyfte Helsingin Sanomat fram metropolutredarnas "förslag" till lokala stadscentra, som skulle ha en viss självbestämmanderätt. (Se "Leppävaara on oiva metropolin mallikeskus".) Frågan är varför det behövs en "metropol" och kommunsammanslagningar för dylika centra och stadsdelsfullmäktigen. Svaret är naturligtvis att inga kommunsammanslagningar här behövs och att förslaget till lokala centra egentligen har föga med kommunindelningsutredarnas uppdrag att göra. Men nu gäller principen söndra och härska, att vända stadsdelar så som Alberga mot Esbo centrum och lova större självbestämmanderätt och närmare tjänster innanför "metropolen" eller "miljonstaden". Trots att Helsingin Sanomats nyhet inte innehöll någonting väsentligt nytt förmedlades nyheten om lokala centra omedelbart vidare av åtminstone Svenska Yle och Borgåbladet.

HS 15.8.2914

Följande dag hade Helsingin Sanomats artikel om paneldiskussionen rubriken "Kansalaisia metropoli ei hirvitä". Här kunde man bl.a. läsa att "Tilaisuudessa puhuneen Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtajan Christel Liljeströmin (r) mukaan metropolikaupungissa sipoolaisten vaikutusmahdollisuudet omiin asioihinsa heikentyisivät." Dess värre var Christel Liiljeström inte alls på plats i Sanomahuset. Efter att Liljeström kontaktat redaktionen kom en rättelse på Internet och i lördagens tidning, men rättelsen rättar inte till helhetsbilden. Av artikeln i fredagens tidning får man bilden av att inte bara kommunfullmäktigeordföranden i Sibbo, utan även Esbo stadsstyrelseordförande, Vanda stadsfullmäktigeordförande och Grankulla stadsfullmäktigeordförande talade vid tillställningen i Sanomahuset, medan det i verkligheten endast var Helsingfors stadsfullmäktigeordförande och ytterligare två Helsingforspolitiker som ingick i panelen eller panelerna. Panelerna bestod ytterligare av de tre kommunindelningsutredarna och några andra av utredarna handplockade förespråkare för "metropolen".

Artikeln i Helsingin Sanomat hade i själva verket väldigt lite med paneldiskussionen att göra. Ett par invånare från Helsingfors (!), som var på plats i Sanomahuset, får representera "folket" som inte förskräcks av miljonstaden, medan de kritiska kommentarerna från publiken inte alls nämns. (Paneldikussionen kunde man följa med direkt även på Internet.) Helsingin Sanomat och finansministeriet ville ge en bild av att invånarna till skillnad från beslutsfattarna (från Helsingfors grannkommuner) förhåller sig positivt till miljonstaden eller metropolen. Den här bilden var det från första början klart att man skulle förmedla oberoende av vad som sades i tillställningen i Sanomahuset.

Statsmakten. Den 10 augusti 2014

Osmo Soininvaara har den senaste tiden skrivit ett antal blogginlägg om idealisk sammhällstruktur. Den 2 augusti publicerade han ett inlägg med rubriken "Ihanteellinen yhdyskuntarakenne (5) Puutarhakaupunki", som direkt berör Östersundom.

Hienoin ja kunnianhimoisin suunnitelma moderniksi puutarhakaupngiksi oli Matti Visannin suunnitelma Östersundomiin. Siitä olisi toteutuessaan tullut käänteentekvä vaihtoehto pientaloasumista tavoitteleville. Valitettavasti arviot Natura-alueesta tuhosivat koko suunnitelman. Olen pahoillani Matti Visannin puolesta ja suuresti harmissani tapahtuneesta. Östersundomin alueen liittäminen Helsinkiin tapahtui alunperin valtiovallan ehdotuksesta, mutta sen jälkeen valtio rajasi liitettävän alueen niin, ettei siihen saa aikaan järkevää kaupunkirakennetta.

Matti Visantis planer föll knappast bara på Natura-områdena, men det är lätt att skylla på Natura, då Helsingfors inte uppfyller sina löften om i raskt takt bygga ut metrolinjen till Östersundom. Soininvaara bör nog veta att initiativet till inkorporeringen inte alls kom från "statsmakten", utan från Helsingfors. Ursprungligen togs initiativet från några samlingspartistiska helsingforspolitiker och tjänstemän. Samlingspartiet i opposition de avgörande åren 2005-2007, men kommunreformen KSSR (Paras) bereddes i en "parlamentarisk" grupp, där även oppositionen var representerad. I samband med KSSR gjorde Helsingfors stad kravet att "Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen." Helsingfors lyckades även få Samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen att formellt ställa sig bakom kravet.

En annan sak är att centerministerarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors i utbyte mot att några Helsingforspolitiker med rikspolitiskt inflytande skulle godkänna förslaget till Paras-ramlag i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR. Det var även centerministrarna som uppmanade Helsingfors att just veckan före midsommaren år 2006 ta beslutet att lägga fram en framställning till ändring i kommunindelningen. I Borgåbladet den 31 september 2013 berättar Soininvaara att det var Manninen som tog kontakt med honom och tyckte att han skulle "tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering". (Se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013".) Det var även statsmakten via inrikesministeriet och kommunminister Manninen som formellt tog initiativet till den särskilda kommunindelningsutredning som gjordes i Pekka Myllyniemis namn.

I sitt blogginlägg beklagar Soininvaara än en gång att Helsingfors endast fick knappt 3 000 hektar i enlighet med Myllyniemis förslag och inte de 5 000 som Helsingfors gjorde anspråk på i sin egen framställning från juni 2006. Manninen torde dock aldrig ha lovat Helsingfors mera än 3 000 hektar. Att Helsingfors helt oförberett lade fram en katastrofalt bristfällig framställning på en inkorporering av ett 5 000 hektar stort område av sydvästra Sibbo torde i själva verket delvis vara Soininvaaras förtjänst. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".)

Min insikter i finska räcker inte till för att jag skulle vara säker på vad Soininvaara syftar på med "valtio rajasi liitettävän alueen". Kanske syftar han rent av på bedömningarna gällande Natura-områdena. Trots allt finns det flera "statsmakter" eller lite maktfördelning även i Republiken Finland. Då det uttryckligen var ett par centerministrar och inte "statsmakten" i allmänhet som lovat Östersundom åt Helsingfors, fick Centern ta hand om miljöministerportföljen i regeringen Vanhanen II. Det räckte dock inte för att möjliggöra en exploatering av Natura-områdena.

Yimby och Nimby. Den 3 augusti 2014

Hbl 30.7.2014 s. 6

Hufvudstadsbladet offrade senaste onsdag halva paradsidan och en hel sida inne i dagens tidning för en text om Björnsö. Tyvärr handlar det om ett föga informativt reportage i enlighet med Hufvudstadsbladets linje att uppmärksamma enskilda ansikten istället för politiska processer. (Se "Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008".) I texten som har rubriken "Snart växer Björnsö tiofalt" kan man läsa att "Björnsö växer så det knakar – bokstavligen." I verkligheten växer Björnsö för tillfället inte alls. På första sidan hävdas det att "arbetet med detaljplanen är igång", men åtminstone officiellt kan ingen detaljplanering pågå, eftersom varken generalplanen eller landskapsplanen är klar. Det Hbl torde syfta på är en "dispositionsplan" för Björnsö. Se "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014".) Där planeringen av det övriga stordistriktet Östersundom är beroende av om det blir en metrolinje eller inte, kan Björnsö planerares oberoende av spårvägsförbindelse.  

Paret Tapani Sihvola och Anja Lanér, som intervjuats, är på inget sett representativt för invånarna på Björnsö, men Hbl nämner ingenting om Sihvolas politiska bakgrund. (Se "Kandidat för Björnsö. Den 17 juni 2012".) I egenskap av lokalpolitiker i Sibbo välkomnade han inkorporeringen redan år 2006. Nu säger paret till Hbl bl.a. följande:

Vi tjatade på Sibbo i ett par decennier om trafikled för fortgängare (sic) och cyklister. Helsingfors däremot byggde leden för lättrafik på rekordkort tid och ordnade dessutom med belysning på vägen och såg till att bussen började trafikera rutten till Björnsö.

Paret har tidigare kommit med liknande synpunkter. I artikeln "Itähelsinkiläinen idylli uhkuu kylätunnelmaa" i Helsingin Sanomat 10.7.2013 kan man läsa följande:

Kapeneva tie johdattaa punamultaisen talon pihalle. Kun sen asukkaat, Tapani Sihvola ja Anja Lanér, muuttivat vehreään saareen, sillä eleli vain parikymmentä asukasta.
Pariskunta on asunut Karhusaaressa nykysaarelaisista pisimpään, 40 vuotta. Naapureita heillä on edelleen vain muutama. Karhusaari on yksi Helsingin harvimmin asutuista alueista.
"Kun Karhusaari liitettiin Helsinkiin, siitä seurasi paljon hyvää. Bussiyhteys, paremmat tiet ja pyörätie", kertoo Sihvola.

Om paret tjatat på Sibbo angående en led för fotgängare och cyklister längs Björnsövägen, så har de åtminstone delvis tjatat på fel instans, eftersom vägen förvaltats av vägverket. Någon cykelväg har inte Helsingfors åstadkommit, bara en trottoar, som inte lämpar sig för cyklister. (Se "Stadsgata. Den 22 juli 2010".)

HS 2.7.2006 s. C 5

Sihvola har tidigare varit vänsterpartistisk och senare socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot i Sibbo. Vid senaste kommunalval var han uppställd för Sdp i Helsingfors. Då det begav sig år 2006 ställde han sig på Helsingfors sida i förtalskampanjen mot Sibbo och Sfp. I en insändare med rubriken "Sipoon alueliitoshanke jakaa mielipiteet" i Helsingin Sanomat 2.7 2006 skrev Sihvola bl.a. följande:

Sipoo on kääntänyt Helsingille selkänsä ja jättänyt lounaisosansa kehittämättä. Tässä "Sipoo" tarkoittaa nimenomaan tätä pientä Rkp:n sisäpiiriä eikä kaikkia sipoolaisia puhumattakaan meistä östersundomlaisista, jotka olemme Nikkilän kunnallispampuille olleet vain syrjäkyläläisiä. ...
Vaikka alueliitosta on valmisteltu yli kolmen vuosikymmenen verran, konkreettinen esitys sisäministeriölle ja valtioneuvoston ennakoitu myötämielisyys hankkeelle lienee sittenkin yllättänyt suurimman osan asukkaista. ...
Jos Helsingin päättäjät pystyvät vakuuttamaan hoitavansa kuntalaisen arkielämään vaikuttavat palvelut paremmin ja taloudellisemmin kuin Sipoo, niin ainakin oma kantani alueliitokseen on myönteinen.

Nu står paret Sihvola och Lanér värdar för en liten teaterfestival under rubriken "Yes in my backyard". Åtminstone Hufvudstadsbladet kopplar samman teaterfestivalens namn med att paret välkomnar byggprojekt på Björnsö.Slogan "Yes In My Back Yard" (Yimby) har lanserats som en motsats till det förolämpande uttrycket "Not In My Back Yard" (Nimby), som tillämpats bl.a. på Sibbos traditionella politik. YIMBY lär skall representera bl.a. en urban, positiv inställning till förtätning av samhällsstrukturen, nya byggplaner och andra ändringar i närområdet. Om och när dispositionsplanen för Björnsö förverkligas enligt framställt förslag kommer paret Laner och Sihvola dock inte längre att ha någon backyard eller gård där de kan ordna några YIMBY-festivaler.

Hbl 30.7.2014 s. 6

För övrigt så kan det noteras att inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades av Helsingforspolitikernas Nimby-inställning. Samlingspartiet ville ha kvar Sandhamn i militärt bruk, Centern bevara flygfältet i Malm, socialdemokraterna bevara och bygga ut koloniträdgårdarna och de gröna skydda stadsskogarna.