Reaktionen på USA:s president Donald Trumps nej till klimatavtalet – där de stora amerikanska städerna, många multinationella företag och folkrörelser satte sig emot Trumps beslut – visar att världens riktning i allt högre grad bestäms av andra nätverk än nationalstaterna, säger borgmästare Jan Vapaavuori.
– Det återstår att se vilken betydelse det har om USA drar sig ur klimatavtalet, men jag tror att den faktiska betydelsen blir begränsad. Allt mer inflytande finns hos stora städer, stora företag, medborgarorganisationer, konsumentorganisationer och innovativa små företag. Det som alla dessa andra parter gör tillsammans får en större betydelse än vad USA som land gör.
Jan Vapaavuori målar upp en situationsbild där konkurrensen mellan städer och stadsregioner i praktiken är avgörande för konkurrenskraften.
Vapaavuori säger vidare att "När resten av världen tar steg mot städernas betydelse flyttar Finland beslut till en landskapsnivå."
Vapaavuori kommer med samma budskap som han och andra Helsingforspolitikerna kom med för tio år sedan. Då var slutsatsen att "Finlands enda metropol" måste få växa österut, fast man egentligen hade velat slå ihop städerna i huvudstadsregionen. Jag skulle påstå att utvecklingen under det senaste årtiondet har gått i motsatt riktning: Nationalstaternas betydelse har ökat. Jag trodde själv för tjugo år sedan att internet, digitaliseringen och globaliseringen skulle minska statsgränsernas och nationalstaternas betydelse, men så har det inte gått. Naturligtvis kan t.ex. amerikanska delstater (och städer) gå emot federationen, men det är ingenting nytt. När Vapavuori talar om "konkurrensen mellan städer och stadsregioner" så handlar det ändå framför allt om att Vapaavuori vill lyfta fram Helsingfors och sin egen betydelse. Surt säger han om nationalstaten, när han inte lyckades bli partiordförande och därmed inte heller statsminister.