Sibbosyndrom. Den 19 augusti 2007

Rubriken för ledarskriften i dagens nummer av Helsingin Sanomat är "Malmin lentokenttä ei vastaa nykyajan tarpeita". I ledaren noteras sambandet mellan frågan om Malms framtid och den så kallade Sibbofrågan. Jag citerar:

Helsinki on jo pitkään toivonut kentän maita asuntorakentamiseen. Kaupunki on vuokrannut omistamansa alueet valtiolle vuoteen 2034 saakka, mutta kiinteistövirasto on tulkinnut alkuperäistä vuokrasopimusta niin, että se olisi irtisanottavissa aikaisemmin. Kaupunginhallitus pyysi kaksi ja puoli vuotta sitten valtiota luovuttamaan alueet kaupungille vuoden 2010 loppuun mennessä.

Tilanne kuitenkin muuttui, kun Helsinki teki esityksen Sipoon rajantarkistuksesta. Alueliitoshanke on nyt valituskierrosta vaille ratkennut, eikä Helsingillä ole tulenpalavaa kiirettä saada Malmin aluetta itselleen. Siitä huolimatta Malmin lentokentän tulevaisuuteen on saatava pikaisesti ratkaisu.

Så som det under den senaste tiden har framkommit i medierna lider varken Helsingfors eller huvudstadsregionen på brist på tomtmark. Däremot har Helsingfors eventuellt brist på tomtmark för småhusbebyggelse. På grund av kunkurrensen om goda skattebetalare med Esbo och andra kommuner i regionen önskar Helsingfors bygga egnahemshus innanför stadens gränser. Helsingin Sanomat stöder dock förslaget att flytta flygverksamheten från Malm till Borgå på helt andra grunder.

Även ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Borgå behöver ingen flygplats men det gör Helsingfors" handlar om planerna att flytta flygverksamheten från Malm och även här anknyts till fallet Sibbo, fast ur en helt annan synvinkel. Jag citerar:

Det finns drag av "Sibbosyndrom" i utredningens förslag. Det räcker inte med att Helsingfors vill sluka ett stort hörn av Sibbo. Nu skall en inmutning göras också i Borgå.

Den här ideologin avslöjas i förslaget till var en helikopterflygplats kunde placeras om flygplatsen flyttar från Malm till Borgå. Som ett alternativ till det enda naturliga - att Malm i så fall kvarstår som central helikopterbas - föreslås en placering i Skarpmossen i Sibbo, halvvägs till Borgå.

Fallet Sibbo föraneder misstro och misstänksamhet. Det är troligt att ett försämrat samarbetsklimat blir det enda bestående resultatet av Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo.

Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007

Statsminister Matti Vanhanen skrev tidigare i veckan sitt första blogginlägg på tre månader och avslöjade att han magrat till följd av att han bytt till den sockerfria varianten Zero av ett onämnt kolamärke. I en artikel med rubriken "Jag är ingen sprattelgubbe" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet avslöjar Centerns partisekreterare Jarmo Korhonen, som lika så har magrat, att han "går på surmjölk och soppa för att bli av med övervikten". Konkurrensen är hård inom Centern, men Hbl skriver att "Jarmo Korhonen sägs vara mannen som i praktiken leder centern i det fördolda." Meningsskiljaktigheterna mellan partiordföranden och partisekreteraren gäller inte minst Sibbofrågan, men Korhonen håller fast vid att han representerar Centerns linje. Jag Citerar ur intervjun i dagens Hbl:

Jarmo Korhonen understryker gång på gång att det inte finns några skillnader mellan hans center och Matti Vanhanens center. Men åtminstone i Sibbofrågan blir det lite knepigt till och med för honom. Centern är emot tvångssammanslagningar och också partiets valprogram var emot tvångssammanslagningar. Dessutom gick Korhonen ut och konstaterade allt detta i offentligheten. Men ändå röstade alla centerministrar utom Mauri Pekkarinen och Paavo Väyrynen för Helsingfors annekteringsplaner då frågan var uppe i regeringen.

- Centern respekterar den kommunala autonomin och invånarnas rätt att själva bestämma, förklarar Korhonen bestämt. Men svaret på frågan, om hur det är möjligt att de fina principerna kördes över i Sibbobeslutet, dröjer.

- Hmm. De agerade enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete. Jag tänker inte kommentera desto mer. Nu väntar vi på domstolens utslag. Hur Sibboborna känner sig? Säkert riktigt eländiga.

Själv har Korhonen inte ändrat sig om Sibbo.

I samvetsfrågor brukar politikerna få gå emot gruppens och partiets linje. Medan partisekreteraren säger att han inte är en sprattelgubbe, förefaller partiordföranden däremot vara en Pinocchio vars samvete är en syrsa med namnet Jan Vapaavuori.

På första sidan av dagens Hufvudstadsblad berättas även att Centern grundar ett svenskspråkigt distrikt. Genom att grunda ett svenskspråkigt distrikt pressar Centern nu Sfp till en landsbygdsvänlig politik. Tongångarna var något andra för ett år sedan. Då föreföll Centern inför valet att rikta in sig på städerna och Helsingfors i synnerhet. Och den svenska "språkmuren" ansågs vara ett hot mot metropolens och hela nationens intressen... I Helsingin Sanomat ingick den 15 juli ifjol en artikel med rubriken "Keskusta kaipaa kaupunkiin". I artikeln talades det om Centerns friarfärd:

Uutta kosioretkeä johti kunta- ja palvelurakenneuudistuksessa alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk), joka suostui loppumetreillä lähes kaikkiin pääkaupunkiseudun kuntien toiveisiin. Pääministeri Matti Vanhanen kosiskelee asuntomessupuheessaan samoja seutuja. Vaalipuheitako taas kevättä odotellessa vai aitoa huolta maan veturin kunnosta?

För ett år sedan föreställde även jag mig att Centerns linje i Sibbofrågan handlade om att försöka erövra Helsingfors inför det kommande valet. Om detta verkligen var motivet till Manninens och Vanhanens linje, så var resultatet ett totalt fiasko. I verkligheten torde åtminstone Manninen ha haft helt andra motiv till att på slutmetrarna i förhandlingarna om kommun- och servicestrukturreformen gå med på nästan alla krav som Helsingfors och huvudstadsregionen hade ställt. Helsingfors stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori var ordförande för det ledande oppositionspartiets riksdagsgrupp och Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen var regeringspartnern SDP:s huvudförhandlare om KSSR. Då en lösning på Sibbofrågan inte kunde uppnås genom ramlagen, torde Manninen ha lovat att sköta frågan på annat sätt.

Att Manninens eftergifter för "önskemålen från städerna i huvudstadsregionen" egentligen handlade om krav från Helsingfors sida framgår av kommunministerns uttalande som återgavd i FNB:s notis "Manninen tukee Helsingin vaateita" den 22 juni 2006. Jag citerar:

- Myös helsinkiläisillä on oikeus pientaloasumiseen, ilman että tarvitsee muuttaa pois Helsingin kaupungista, ministeri linjaa.
- Jos on erityisen painavat syyt, voidaan myös tämän suuruinen osuus pinta-alasta kunnasta liittää. Minun mielestäni Helsingin kaupungin kehityksen, yhdyskuntarakenteen ja infrastruktuurin hyväksikäyttö sekä tonttimaan puute antavat riittävät perusteet, Manninnen jatkaa.

För de flesta Helsingforsbor har det nog ingen störe betydelse om de måste flytta över kommungränsen för att kunna bo i egnahemshus, men Helsingfors stad vill inte förlora goda skattebetalare. Detta är det huvudsakliga motivet till annekteringen, vilket på inget sätt är en hemlighet. Det är för övrigt anmärkningsvärt att Manninen i detta skede uppenbarligen även tog ställning till de juridiska förutsättningarna för Helsingfors förslag på att annektera ett 5 000 hektar stort område.

HFD förkastade besvär mot landskapsplan. Den 17 augusti 2007

Yle Uudenmaan uutiset publicerade igår en notis med rubriken "Korkein hallinto-oikeus hylkäsi valitukset Uudenmaan maakuntakaavasta" där det berättas att HFD har förkastat alla besvär mot landskapsplanen för Nyland, inklusivet metroreserveringen. I dagens nummer av Borgåbladet ingår det en liten notis med ruberiken "Inget fel på Sibbometro". I notisen berättas det att det, enligt HFD:s åsikt om landskapsplanen för Nyland, "är inget fel på områdesreserveringarna för en metrobana fram till Sibbogränsen och ett bostadsområde i Västerkulla." Vidare berättas det att, enligt HFD som förkastade alla besvär, "utredningarna har varit tillräckliga".

Jag har inte sett några besvär mot landskapsplanen, men då det gäller reserveringen för metron och bostadsområden i Västerkulla är jag misstänksam. I generalplanen för Vanda har ingen metrolinje ritas ut, liksom inte heller i förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Att jag misstänksam mot HFD:s beslut beror dock främst på att planerna för Västerkullas eller Västersundoms del så starkt hänger samman med Sibbofrågan. I sin rapport ger kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi följande argument för sitt förslag V2 i förhållande till det mycket mindre alternativet V1:

Vaihtoehto 1 ei kuitenkaan pitkällä tähtäyksellä ole riittävä. Laajennusalueelle tulee Helsingin esityksen mukaan tulla noin 50 000 asukasta metron ja liityntälinjaston vaikutuspiiriin. Koska kuntajakoselvittäjän ehdotus ei ole yhtä laaja kuin Helsingin kaupunginvaltuuston päätöksen tarkoittama, on kuitenkin lähdettävä siitä, että koko alueelle Vantaa huomioon ottaen tulee voida suunnitella asunnot noin 40 000 asukkaalle sekä työpaikat noin 10 000 työntekijälle. Asukkaista vähintään 20 000 sijoittuisi nykyisen Lounais-Sipoon alueelle. Tällainen asukasmäärän lisäys on myös Sipoon yleiskaava 2025:ssä.

Asutuksen ja työpaikkojen on tukeuduttava tehokkaisiin joukkoliikenneyhteyksiin, joista metron laajentaminen Mellunkylästä Vantaan Länsimäkeen ja edelleen Itäsalmeen on toteuttamiskelpoisin ja taloudellisesti edullisin ja suhteellisin pienin rajakustannuksin toteutettava ratkaisu. Metroaseman vaikutuspiiriksi on oletettu 3-4 km:n matka metroasemalta. Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors, Myllyniemis och där med även inrikesministeriets och statsrådets motiveringar för en inkorporering av sydvästra Sibbo står och faller på "Sibbometron", som i sin tur enligt Myllyniemis rapport förutsätter upp till 20 000 nya invånare i Västersundom by. Jag frågar mig vilken betydelse det hade för HFD att besvären mot landsklapsplanen till en del hänger samman med besvären över statsrådets Sibbobeslut. Hur koncekvent och oberoende var HFD i sin bedömning av besvären mot landskapsplanen?

Malms flygverksamhet torde flyttas. Den 16 augusti 2007

Malms flygverksamhet föreslås i kommunikationsministeriets utredning (pdf) som offentliggjorts idag flyttas till Backas i Borgå. Resultatet av utredningen skall inte förväxlas med ett beslut, men då det ur utredningen även framgår att Malm inte motsvarar behoven, torde det stå klart att flygverksamheten flyttar bort från Malm. Därmed frigörs flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse.
Att flygfältet i Malm skulle bli småhusområde ansågs redan klart då försvarsminister Matti Vanhanen uppbackad av Centern i Helsingfors genom sitt brandtal den 18 maj 2003 satte keppar i hjulen. Då statsminister Vanhanen senare lika väl tillsammans med bostadsminister Hannes Manninen propagerade för småhusbebyggelse, kom Vanhanens och Centerns uttalanden om Malms flygfält att skada de redan ansträngda relationerna mellan statsmakten och Helsingfors stad. Som pricken på i:et hade Jussi Paunen, enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut, privata intressen av bostadsbebyggelse i Malm. Även Jan Vapaavuori har starkt understrukit behovet att bebygga flygfältsområdet i Malm. I artikeln "Malmin kenttäasiaa harkittava kiihkottomasti", som publicerades i Helsingin Uutiset den 23 januari 2005, skrev Vapaavuori följande:

Lukemattomien tutkimusten mukaan veronmaksukykyiset ihmiset haluavat asua pientaloissa. Vaikka Vuosaaren sataman valmistumisen myötä kaupungille vapautuu runsaasti asuntorakentamispotentiaalia, laajempia pientalotuotantoon soveltuvia alueita ei näiden joukossa juuri ole. Tähän perustuu Malmin lentokenttäalueen suuri merkitys kaupungille. Helsingin, Espoon ja Vantaan yhdistäminen poistaisi tarpeen tällaiseen asuntopoliittiseen verokilpailuun. Se ei kuitenkaan liene realismia.

Ur Vanhanens tal vid bostadsmässan den 14 juli 2006 framgår att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors för Vanhanens del i högsta grad handlar om att hitta ett ersättande småhusområde till Malm. Om Malm, så som det nu ser ut, frigörs för bostadsbebyggelse, minskar behovet att bygga i sydvästra Sibbo ytterligare.

Resultatet av kommunikationsministeriets utredning av placeringsort för flygverksamheten kommer för sent med tanke på statsrådets beslut i Sibbofrågan. Bevarandet av flystationen i Malm var för Vanhanen och Centern ett politiskt motiv för en inkorporering, men Malms framtid borde i sig inte ha någon större relevans när det gäller de juridiska villkoren för en ändring av kommunindelningen. Vanhanens ställningstaganden för Malm kan däremot ha betydelse för Högsta förvaltningsdomens domslut angående ststsministerns jäv. I sitt tal vid bostadsmässan ifjol hoppades Vanhanen att "Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vad annat är detta än ett löfte om en inkorporering? Statsministern var nog mycket medveten om att Helsingfors var ute efter ett nytt småhusområde innanför stadens gränser. Om inte förr så genom sitt tal vid bostadsmässan förband sig Vanhanen att förverkliga eller åtminstone stöda en inkorporering.

Ett tillräckligt stort metropolområde. Den 15 augusti 2007

I inlägget "PARAS tuoreeltaan tulkittuna. Den 7 augusti 2007" noterade jag likheter mellan Jussi Pajunens bidrag "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" i antologin PARAS tuoreeltaan tulkittuna och Ratasvuris utredning, som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Ett av syftet med jämförelsen var att visa att Pajunen är författare till åtminstone en del av texten som Myllyniemi kopierat. Jag noterade redan i inlägget "Misstankar om jäv. Den 1 december 2006" att Myllyniemis rapport innehåller ett textavsnitt från Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november 2006 heter det att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." Denna sats plagierade Suvi Rihtniemi när hon vid sitt gruppanförande den 29 november hävdade att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka pystyy kilpailemaan eurooppalaisten suurkaupunkien kanssa." I sin artikel "Helsingin seutu suunnannäyttäjänä" hävdar Pajunen att "Tarvitaan tarpeeksi suuri ja yhteen hiileen puhaltava metropolialue, jonka volyymit vastaavat muita eurooppalaisia suurkaupunkeja" medan det i Ratasvuoris utredning heter att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, joka vastaa eurooppalaisia suurkaupunkia". Av någon anledning har Myllyniemi i sin rapport inte kopierat denna sats. Däremot hävdade Pajunen redan i sitt anförande den 21 juni att "Tarvitaan riittävän suuri metropolialue, jonka volyymit ovat sitä luokkaa, että ne vastaavat eurooppalaisia suurkaupunkeja."

Idén till ett metropolområde, som kan konkurrera med Europeiska storstäder, torde Pajunen ha fått från Tyskland, där hela regioner kring medelstora städer bildat organ för ekonomiskt samarbete och marknadsföring. OECD har i sin metropolöversikt från år 2002 föreslagit ett motsvarande nätverk kring Helsingfors, som skulle innefatta Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. (Se Metropolen och metropolområdet. Den 21 oktober 2006.) Enligt OECD:s rapport borde bostadsproduktionen i detta metropolområde koncentreras till tillväxtcentra som ligger på längre avstånd från Helsingfors, så som Lahtis och Tavastehus. Ett "metropolområde" med tillräcklig stora volymer skapas dock inte genom inflyttning och ökad bostadsproduktion, utan genom att man i nätverket tar med ett tillräckligt stort område. Här gäller det i högsta grad att se och samarbeta över administrativa gränser.

I sin argumentering för betydelsen av ett metropolomtåde som kan konkurrera med Europeiska storstäder utgår Helsingfors från OECD:s definition. Det gör även Myllyniemi, som i sin rapport direkt har kopierat en sida ur den finska översättningen av OECD:s metropolöversikt. Lika väl hävdar så väl Helsingfors som Myllyniemi att Helsingfors metropolområde måste växa österut, till sydvästra Sibbo. Här har man medvetet eller omedvetet sammanblandat två skilda begrepp, vilket har resulterat i motiveringar och slutsatser som inte tål kritisk granskning. På engelska kan metropolitan area även betyda en stad med förstäder. Helsinki metropolitan area kan således betyda det samma som huvudstadsregionen. Helsinki metropolitan area har vuxit västerut och norrut genom att Esbo och Vanda anslutits till huvudstadsregionen, men Helsinki metropolitan area har i denna betydelse inte vuxit österut. Orsaken är dels den att havet kommer emot (även) i öster, men framför allt att Helsingfors stad själv har vuxit österut. Tack vare att betydande delar av Helsinge landskommun 1946 och 1966 inkorporerades med Helsingfors, har stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen österut vuxit innanför Helsingfors administrativa gränser. Denna obalans skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo naturligtvis inte råda bot på. Inte heller skulle inkorporeringen av sydvästra Sibbo ha någon relevans för målsättningen att skapa ett tillräckligt stort metroplområde, vars volymer motsvarar europeiska storstäder.

Juridiskt prejudikat. Den 14 augusti 2007

Fredagens nyhet att De gröna i Sibbo förlorar medlemmar som en följd av beslutet att inkorporera sydvästra Sibbo med Helsingfors har idag fått uppföljare. Yle Internytt har publicerat en notis med rubriken "Sfp bjuder in de gröna i Sibbo" och Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Sibbos gröna drar slutsatser". I ledarsticket passar Björn Månsson på att kommentera möjligheterna att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Intressant förresten det där med att regeringsmajoriteten med statsminister Matti Vanhanen i spetsen anser att HFD:s beslut i frågan inte blir ett prejudikat.

Enligt vår rättsordning är HFD-beslut prejudikat, i detta fall på tolkningen av kommunindelningslagen och processen.

Månsson har naturligtvis rätt i sak, men Vanhanen förefaller liksom Mari Kiviniemi medvetet blanda ihop politiska och juridiska prejudikat. Även om Sibbo blev ett juridiskt prejudikat torde statsrådet eller ministeriet efter politisk prövning kunna avslå förslag till ändringar av kommunindelning, t.ex. med motiveringen att "Helsingfors är Finlands ända huvudstad". Kommunerna skulle dock sakna lagligt skydd och vara beroende av godtycke. I sitt expertutlåtande över statsrådets inkorporeringsbeslut daterat den 27 juli noterar även Erkki Mennola möjligheten att Sibbo blir ett prejudikat. Jag citerar:

Jos KHO jättää hallituksen päätöksen voimaan, sillä olisi monenlaisia merkittäviä ja vakavia vaikutuksia:

• KHO:n ratkaisusta muodostuisi luonnollisesti kuntajakolain soveltamisen kannalta ennakkoratkaisu, joka heijastuisi kaikkiin tuleviin päätöksiin vastaavanlaisissa asioissa.


• Ratkaisu merkitsisi sitä, että kunnat eivät olisikaan keskenään lain mukaan tasa-arvoisia ja samanlaisessa asemassa oikeuksien ja velvollisuuksien suhteen, vaan ”metropolialueen keskuksen” tai vastaavan keskuskunnan intressit olisivat painavammat kuin sen naapurikunnan.


• ”Kaupunkien luonnollinen laajeneminen” hyväksyttäisiin jälleen kuntajaon muuttamisen perusteeksi, vaikka sen ei lainsäädännön mukaan pitäisi enää vuoden 1977 jälkeen sellaiseksi enää kelvata eikä kaupunkien ja muiden kuntien välillä olla oikeudellista eroa.


• Jos KHO hyväksyy VN:n nyt tekemän liitospäätöksen, se merkitsisi käytännössä sitä, ettei kuntajakolailla olisi sen jälkeen lainkaan merkitystä kunnallisen itsehallinnon ja kunnan alueellisen koskemattomuuden turvaajana. Mikä tahansa hallituksen enemmistö voisi millä tahansa perusteilla muuttaa koska vain vallitsevaa kuntajakoa haluamallaan tavalla.

Argument för Västerkullaområdet. Den 13 augusti 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Sipoolaisilta meni hermot". Redaktör Oksanen ger inga belägg för sina påståenden och han tycks dra slutsatser om "Sibboborna" på basen av en enskild anonym insändare i föreningen För Sibbos diskussionsspalt. (Redaktören heter alltså inte Kiljunen, så som jag först i misstag skrev. Kimmo Kiljunen heter däremot en riksdagsledamot från Västerkulla eller Råby och han har till skillnad från Oksanen starkt kritiserat Helsingfors inkorporeringsprojekt.)

På För Sibbos webbsidor hittas även Erkki Mennolas expertutlåtande, som redaktör Oksanen gärna även får kommentera. Jag skall åtminstone själv fortsätta att kommentera Mennolas utlåtande. I sitt utlåtande koncentrerar sig Mennola på fyra skäl att betrakta statsrådets gränsbeslut från den 28 juni som olagligt:

1) Kuntajaon muutos ei täytä KuntajakoL 3 ja 5 §:ien edellytyksiä (Sipoo).
2) Kuntajaon muuttamiselle ei ole esitetty minkäänlaisia perusteluja (Vantaa).
3) Pääministeri Matti Vanhanen otti osaa päätöksen tekemiseen, vaikka oli esteellinen.
4) Kuntajaon muutoksen valmistelumenettely ei täytä laissa asetettuja vaatimuksia.

Riktigheten i påståendet att det i inrikesministeriets motiveringar (muistio) för gränsbeslutet inte angetts några motiveringar för Vandas del kan även en lekman som jag ta ställning till. I själva verket har jag i prememorian hittat en motivering för en inkorporering av området söder om Österleden i Vanda, alltså den s.k. Västerkullakilen. Innan jag lyfter fram motiveringen skall vi ta en tillbakablick på vad Tapani Mäkinen ansåg om det aktuella området i juni ifjol. I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Helsinki neuvotteli maanantai-iltana Vantaan edustajien kanssa siitä, pitäisikö Helsinkiin liittää Vesterkullan kiilasta Porvoonväylän eteläpuoli vai vain Itäväylän eteläpuoli.

Kööpenhaminassa matkalla oleva Vantaan kaupunginhallitus piti tiistai-iltana ylimääräisen kokouksen. Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

Riktigheten i Mäkinens uppfattning av området borde vara uppenbar, men i inrikesministeriets prememoria kan man faktiskt läsa följande:

Kuntajakoselvittäjän mukaan Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Arto Sulonen citerar här direkt ur Pekka Myllyniemis rapport. Jag återger hela stycket i vilket satsen som citeras ingår:

Kuntajakolain 1 §:n mukaan kuntajakoa kehitetään kuntien alueellista eheyttä ja yhdyskuntarakenteen toimivuutta edistävällä tavalla. Vuoden 2007 alusta voimaan tulevan lainmuutoksen myötä kunnan tulee lisäksi muodostua työssäkäyntialueesta tai muusta sellaisesta toiminnallisesta kokonaisuudesta, jolla on taloudelliset ja henkilöstövoimavaroihin perustuvat edellytykset vastata palveluiden järjestämisestä ja rahoituksesta. Lounais-Sipooseen ja Västerkullan alueelle suunnitellut asunto- ja työpaikka-alueet tulevat joka tapauksessa yhdyskuntarakenteellisesti ja toiminnallisesti olemaan osa Helsinkiä, minkä vuoksi alueen maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelu on perusteltua toteuttaa myös hallinnollisesti osana Helsinkiä.

Det ovanciterade styckt ingår så väl i förordet som i kapitel 5 i Myllyniemis rapport. Påståendet om bostads- och arbetsplatsområden som planeras till Västerkullaområdet strider mot Myllynimis påstående att "Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen." Detta påstående är å andra sidan direkt kopierat från Ratasvuoris utredning, så områdets olämplighet för bebyggelse kan ha gått Myllyniemi förbi.

Ett alternativ är att det i det aktuella sammanhanget i begreppet "Västerkullaområdet" inkluderas området mellan Österleden och Borgåleden (motorvägen), men detta område ingår inte i Myllyniemis förslag. I själva verket skulle en förlängning av metron till Sibbo förutsätta nya bostadsområden mellan Österleden och Borgåleden i nuvarande Vanda. Dessa områden skulle, ifall metroplanerna förverkligades, kanske strukturellt och funktionellt kunna betraktas som delar av Helsingfors, men Myllynimi föreslog inte att området skulle inkorporeras med huvudstaden. Här var Myllyniemi högst inkoncekvent. Då området mellan Österleden och Borgåleden inte föreslås anslutas till Helsingfors, förlorar argumenten för en inkorporering av sydvästra Sibbo helt sin grund.