De som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut bör liksom Sibbo kommun beredas tillfälle att ge en motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. HFD har av kommunen bett om en motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande från den 7 september senast nästa fredag, den 5 oktober. Kommunstyrelsen behandlar ärendet nästa tisdag. Enligt vad Christel Liljeström skrivit på sin blogg fick Sibbo kommun en begäran om motförklaring fredagen den 14 september. Jag misstänkte att någonting gått fel då övriga som besvärat sig inte fått post från HFD, men deras tur torde komma senare. I gårdagens Sipoon Sanomat berättas i en artikel med rubriken "Sisäministeriö hylkäsi kaikki rajavalitukset" att man på HFD sagt att "kaupunkeja kuullaan ensin". Det stämmer överens med vad som står i föredragningslistan för tisdagens styrelsemöte i Sibbo. Jag citerar:
Högsta förvaltningsdomstolen ber om förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007 senast 5.10.2007.
Ett förslag till förklaring och motförklaring utdelas på mötet.
Sibbo kommun torde alltså i likhet med inrikesministeriet få ge en förklaring med anledning av 18 besvär innan enskilda personer som besvärat sig bereds tillfälle att ge motförklaring.
I den ovannämnda artikeln i Sipoon Sanomat påtalas även det förhållande att inrikesministeriet valt att inte bemöta påståenden i 16 av besvären. Jag citerar:
Sisäministeriö on lausunnossaan niputtanut valituksista yhteen 16, joiden sisällön se ei näe sisältävän mitään uutta, ja siten niiden argumentointi sivutetaan aiheettomana.
Sama vanha mantra joukkoihin leimattu sipoolaisvalittaja Leena Liipola on lausunnon sisällöstä pyöristynyt.
Hän vakuuttaa oman valituksensa sisältävän esimerkiksi vedenpitäviä todisteita siitä, että selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti oli sisäministeriön Sulosen, Jussi Pajusen joukkojen ja hallintojohtaja Eila Ratasvuoren käsialaa.
– Selvitän valituksessani, kuinka Myllyniemi vain allekirjoitti valmiin selvityksen, mutta se on jätetty kokonaan huomioimatta.
I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Kuka hommaisi Pajuselle kunnon kumisaappaat?" Artikeln handlar om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog senaste vecka. Överborgmästare Jussi Pajunen var med i bussen på väg till storskogen, men steg av i Sottungsby. Om vad Pajunen hann säga på vägen skriver Sipoon Sanomat att "Hän painotti, että Helsingin ensisijaisena intressinä on rakentaa ranta-alueille, eikä suinkaan Sipookorpeen." Jag undrar om Pajunen har tagit sig en titt på stränderna i Östersundom. Här är stranden onåbar även med gummistövlar. Från Helsingfors håll har man tidigare hävdat att Helsingfors inte skulle behöva inlösa mark av privatpersoner, eftersom staden redan äger så mycket mark i sydvästra Sibbo. Helsingfors markägendom är dock koncentrerad till Husö och Storskogen.
Då statsrådet redan har tagit sitt beslut i Sibbofrågan tycks Helsingfors markägendom inte längre vara ett centralt argument, åtminstone inte enligt inrikesministeriet. I inrikesministeriets förklaring till HFD står det att "Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa." Inrikesministeriet hävdar emellertid att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Detta är ett märkligt påstående med tanke på att man i samma utlåtande hävdar att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Sista stycket i avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport lyder faktiskt enligt följande:
Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Kunnan maanomistus helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti koska osapuolia on vähemmän. Samoin maanomistajien kanssa käytäviä neuvotteluja kaavoituksen tavoitteista ei tarvita.
Myllyniemi har naturligtvis kopierat det ovanciterade stycket ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.
Delar av den ovanciterade texten ingår även i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Jag citerar ur Pajunens anförandet, som förtjänstfullt delvis var på svenska:
Helsingfors äger betydande markområden i de delar av Sibbo som enligt förslaget skulle anslutas till Helsingfors. Det här underlättar och försnabbar märkbart planläggningsprocessen.
Lounais-Sipoon kehittäminen monipuoliseksi työpaikka- ja asuntoalueeksi edellyttää kunnalta riittäviä resursseja ja vahvaa suunnittelua ja rakentamisorganisaatiota. Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Tämä helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti.
Det skall i sammanhanget även noteras att Matti Vanhanen ännu i juni i tv-nyheterna motiverade en annektering med att Helsingfors äger nästan tusen hektar i sydvästra Sibbo. Inte heller Kai Kalimas ord skall förringas. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 28 februari sade Kalima (enligt diskussionsprotokollet) följande:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar