Matti Vanhanen har mycket att förklara. Dagens nyhet är att Vanhanen medger att han ordnat valbidrag åt Merikukka Forsius, fastän han tidigare förnekat det. Forsius hävdar dock att Vanhanens berättelse inte stämmer. Visst är det ironiskt att Vanhanen nu hävdar att valbidraget gällde just ett seminarium om klimatförändringen i Nummela i Forsius hemkommun, då det speciellt är med tanke på klimatförändringen som planerna på ett köpcentrum i Nummela har kritiserats. Det är inte minst genom att Vanhanen på sin blogg uttalade sitt stöd för Ideapark i Nummela som härvan kring valfinansieringen väckt så stor uppmärksamhet.
Vanhanen har de senaste dagarna hävdat att hans åsikter inte kan köpas och att han i flera årtionden varit för en utveckling av kranskommunerna. Vanhanen låter förstå att hans linje på denna punkt även är Centerns linje. När det gäller Sibbo verkar Vanhanen lika väl ha tagit emot råd från en intressegrupp. Vanhanens åsikter om en utveckling av kranskommunerna är i stark konflikt med Helsingforspolitikernas syn påutveckling av regionen. När det gäller Sibbo ställde sig Vanhanen lika väl bakom Helsingfors initiativ. Visserligen formade Helsingfors och utredningsman Pekka Myllyniemi sina förslag så att det skulle tilltala statsministern, men i Sibbofrågan avvek Vanhanen från Centern linje. Med tanke på att Vanhanen själv framhållit att statsrådets beslut i Sibbofrågan i första hand handlade om en juridisk bedömning, är det allvarligt om han lät sig köpas.
Miljöministeriet publicerade senaste torsdag ett pressmeddelande med rubriken "Spridd bebyggelse kring storstäderna växer okontrollerat". I pressmeddelandet uppmärksammas problemet med "stadsregionernas utkantsbyar", som "uppstår då den traditionella tätortsbebyggelsen sprids till vidsträckta områden kring tätorten". Den nya glesa bebyggelsen utanför traditionella byar och befintlig infrastruktur är dyr för kranskommunerna, men utvecklingen upplevs som ett problem speciellt i Helsingfors: Barnfamiljer och goda skattabetalare flyttar bort från Helsingfors och bidrar till ökade trafikproblem. Vanhanens oförändrade syn på på planeringen går ut på att förhålla sig okritiskt till denna utveckling.
Då det gäller problemet med utkantsbyar skiljer sig Sibbo från andra kommuner i Helsingforsregionen på ett positivt sätt. Landbo är dock ett undatag. Sibbo är här inte ett problem, men bl.a. Jan Vapaavuori har hädvdat att massiv småhusbebyggelse i sydvästra Sibbo kunde motverka spridningen av okontrollerad bebyggelse i andra delar av Helsingforsregionen. Urbana småhus i sydvästra Sibbo är tänkt som ett alternativ till egnahemshus i utkantsbyar i Nurmijärvi. Nyligen har man dock från Helsingfors sida låtit förstå att östmetron förutsätter högus.
Sibbo är inte problemet, men ur Helsingfors perspektiv en möjlig lösning på problemet. Lika väl har flera ministrar motiverat inkorperingen med att bebyggelsen i Sibbo avviker från bebyggelsen i andra kommuner. Jag finner det högst anmärkningsvärt att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi här har missförtått Helsingfors synpunkter, fastän han (nästan) direkt kopierat Helsingfors motiveringar. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Jag har även noterat att regeringsrådet Arto Sulonen lagt märke till missförtåndet, men försökt dölja det i sin beredning av statsrådets Sibbobeslut. Att Vanhanen ställde sig bakom Helsingfors påstådda planer för sydvästra Sibbo har ingenting att göra med att hans "uppriktiga" syn på samhällsplanering. Istället lät Vanhanen sig köpas i utbyte mot att Manninens och Kommunförbundets förslag till kommunreform godkändes av Helsingforspolitikerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar