Allt kan flyttas till Östersundom. Den 29 juli 2012

HS 18.7 s B 5

I Helsingin Sanomat ingick den 18juli en insändare med rubriken "Leirintäalueen voisi siirtää Östersundomiin". En liknande insändare publicerades den 5 maj. Då gällde det att förhindra att en skog invid  Rastböle metrostation i Nordsjö skulle byggas. Förslaget i insändaren gick ut på att istället ta Rastböle campingplats i bruk för bostadsbebyggelse och bygga en ny campingplats i Östersundom. (Se  "Campingplats. Den 12 maj 2012".) I den nya insändaren tar insändarskribenten fasta på ett noterat behov av en kompletterande campingplats, förslagsvis i Vallgårdsdalen, där det nu finns en koloniträdgård med stugor. Istället för a  grunda en campingplats till föreslår insändarskribenten att det grundas en ny större campingplats i Östersundom, vilket skulle vara billigare än att upprätthålla två separata campingplatser. Här är alltså ett nytt argument för att flytta bort campingplatsen från Rastböle - och spara skogen invid Rastböle metrostation. Dessvärre har insändarskribenten en orealistisk uppfattning av Östersundoms möjligheter.

Då det begav sig år 2006 behövdes Östersundom framför allt för att förhindra att Sandhamn och flygfältet i Malm tog i bruk för bostadsbebyggelse. Samlingspartiet i Helsingfors ville bevara Sandhamn i militärt bruk, medan Centern ville bevara flygverksamheten i Malm. Dessutom ville socialdemokraterna bevara koloniträdgårdarna och till och med bygga nya. (Se t.ex. "Lotteri. Den 25 april 2010".) Med tanke på att planerna för Sandhamn och Malm lagts på is har inkorporeringen tjänat sitt syfte. För att Östersundom även i fortsättningen skall kunna tjäna de politiska gruppernas intressen bör Östersundom förbli obebyggt, så att Östersundom alltid kan lyftas fram som en alternativ plats.

MUTTA voisiko Östersundom mahdollistaa kestävän kehityksen kisakylän ”nollahiiliolympialaisiin” vuodelle 202X… ?

Jussi Pajunen syntes vid invigningen av OS i London. Kanske var han på plats för att presentera planerna på Olympiska spelen i Östersundom? Ifall brasilianerna får för sig att de inte vill ordna OS i Rio de Janeiro, så kan man ju alltid flytta spelen ...

(Bilden ovan är ur "Östersundomin yhteisen yleiskaavaluonnoksen leikekirja".)

Vem garanterar? Den 22 juli 2012

Den nya metrobron vid Fiskehamnens metrostation har framgångsrikt flyttats på plats. I övrigt har Helsingfors metro den senaste tiden fått huvudsakligen negativ publicitet. Beslutsfattarna har förlorat kontrollen över utvecklingen av metron. Att metron i sig behövs är det lätt att övertygas om efter att metrotrafiken in till Helsingfors centrum varit avstängd en vecka. Arrangemanget med ersättande bussar har visserligen fungerat väl och avgångarna har varit betydligt tätare än för metrotågen, men under andra tider på året hade uppehållet i metrotrafiken antagligen lett till trafikkaos. Tunnelbanan behövs i stamstaden, men egentligen inte öster om Fiskehamnen, där metron i själva verket inte går i tunnel.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades i hög grad med planerna på en metrolinje till Sibbo. På webbplatsen Plaza ("Metro siivittää Sipoo-Helsinki -alueliitoksen?") kunde man i juni 2007 ta ställning till argumentet. En majoritet av de som svarade ansåg att sydvästra Sibbo bör anslutas till Helsingfors, för att det är så många som har nytta av metron... Men 5,88 % av de svarande valde alternativet "Suhtaudun varauksella. Kuka antaa takeet metrolinjan jatkamisesta Sipooseen?"

Den aktuella frågan publicerades tillsammans med en artikel med rubriken "Vapaavuori tahtoo metron Sipooseen". Bilden nedan är en illustration till artikeln.
'

http://plaza.fi/ajassa/talous/vapaavuori-tahtoo-metron-sipooseen

Det har inte funnits mycket attv rapportera under den gångan veckan, men jag har ändå gjort ett antal uppdateringar på Facebook-sidan för Fallet Sibbo. För att det skall vara lättare att följa med uppdateringarna på Facebook har jag lyft upp fönstret med Facebook-uppdateringar i den högra kolumnen på bloggen. Samtidigt har jag plockat bort rutan med bilder på personer som "gillar" sidan. Jag har även flyttat över några andra för fallet Sibbo mindre relevanta gadgets till min blogg Wadenström.

Specialplaneringsområde ES2. Den 15 juli 2012

I mitt inlägg "Stora detaljhandelsenheter. Den 10 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om etapplandskapsplan 2 för Nyland lite överraskande vill ha begränsa möjligheterna för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen ("specialplaneringsområde ES2"), medan man värnar om möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III (ES1). Utlåtandet är här i själva verket i linje med utkastet (b) till gemensam generalplan för Östersundom. I anvisningarna och bestämmelserna kan man här läsa följande:

Området ES1 utvecklas som ett regionalt betydande område för detaljhandel och affärsliv, där detaljhandeln inte har begränsats.

Området ES2 utvecklas som ett område för regionalt betydande handel och arbete som kräver utrymme. Där tillåts endast sådan verksamhet inom detaljhandel vars försäljningsartiklar tar mycket utrymme.

Östersundomkommittén satsar alltså hårt på specialplaneringsområdet ES1 alias Porvari. Utmaningarna är här dock många. Dels gäller det att bygga på många meter djup dy. Dels gränsar området till ett Natura 2000-område. Eftersom området ligger på gränsen mellan Vanda och Helsingfors förutsätter planerna en sammanordnad detaljplanering. Dess värre är det oklart här var exakt gränsen går mellan Vanda och Helsingfors. Och visst är det lite pinsamt att området som Vanda gav bort med motiveringen att det inte kan utvecklas, nu skall "utvecklas som ett regionalt betydande område för detaljhandel och affärsliv". 

No country redirect. Den 13 juli 2012

I mitt inlägg "wadenstrom.blogspot.fi Den 6 maj 2012" noterar jag att denna blogg även kan nås via adresser med nationella toppdomän så som wadenstrom.blogspot.fi och wadenstrom.blogspot.se. Skarpsynta läsare har kanske noterats att adressen wadenstrom.blogspot.com numera automatiskt omdirigerar till adresser nationella toppdomän. Är man i Finland, så är det toppdomänen fi, som gäller, medan toppdomänen se gäller i Sverige. Vill man av någon anledning läsa bloggen på dess ursprungliga url wadenstrom.blogspot.com skall man ange adressen wadenstrom.blogspot.com/ncr, där ncr står för no country redirect. Motsvarande har i några år gällt för adressen google.com, som i Finland alltid leder till google.fi. För att nå sidan med Googles sökmaskin på adressen www.google.com, måste man ange adressen www.google.com/ncr.På bloggers hjälpcenter ger man följande förklaring till omdirigeringen:

Vi gör detta för att ge utökat stöd för lokal hantering av innehåll. Om vi får en begäran om borttagning av innehållet som bryter mot lokala lagar visas detta innehåll kanske inte längre för läsare på lokala domäner där dessa lagar gäller.

Förklaringen är kanske inte speciellt hedersam för Blogger och Google, som på sitt sätt hjälper till att censurera Internet. På Google Transparency Report kan man å andra sidan notera att finska myndigheter, till skillnad från bl.a. norska och italienska myndigheter, inte en enda gång begärt Google att ta bort innehåll från någon webbplats. Risken för att innehållet på min blogg skall censureras med hjälp av omdirigering till den nationella adressen lär alltså inte vara stor...

http://www.google.com/transparencyreport/removals/government/

Ett större praktiskt problem är att Facebook-gillanden (eler delningar via Twitter och Google+) som görs på blogginlägg i olika länder inte nödvändigtvis räknas samman. Det finns tekniska lösningar för att tvinga kvar läsarna på en url med toppdomänen com, men jag rekommenderar istället att läsarna (även utanför Finland) använder sig av den nationella adressen wadenstrom.blogspot.fi. Någon omdirigering från ett nationellt domen till ett annat sker inte på Blogger/Blogspot eller på Google, åtminstone inte ännu i Finland. Dess värre hittar Googles sökmotor bloggen endast på adressen med toppdomänen com.


Framöver kommer jag att publicera blogginlägg på denna blogg endast på söndagar. Mera frekventa uppdateringar kommer att göras på Facebook, Twitter och Google+, som har egna konton eller profiler och sidor för fallet Sibbo. När det begav sig år 2006 tog fallet Sibbo helt över min blogg "Politiskt inkorrekt" . Nu har jag öppnat en ny blogg med namnet Wadenström. Här kommer jag att skriva om allt som inte har med fallet Sibbo att göra.

Faktum. Den 12 juli 2012

Lägg till bildtext

I mitt inlägg "Port Grimaud. Den 3 juni 2010" berättar jag att Helsingfors stadsplaneringskontor har betaversioner av stadsplaneringskontorets webbsidor. Sidorna, som hade en ny layout, testkördes tydligen med innehåll som inte var avsett för allmänheten. Sidorna kunde lika väl nås via Googles sökmotor. Den kanske mest spektakulära sidan var en undersida till stadsplaneringskontorets webbsidor för Östersundom. På sidan, som hade rubriken "Fakrum", hittade man en bild över Port Grimaud i franska Rivieran. Den nya grafiska modellen för webbsidorna har aldrig introducerats, men nu har innehållet från den aktuella sidan blivit en del av stadsplaneringskontorets officiella webbplats. Att stadsplaneringskontoret inte har full kontroll över sina webbsidor antyder en länk med texten "Östiksen aikataulu". Länken leder i verkligheten till en arbetstidtabell (työaikataulu) frånm 2009 med rubriken "Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Keski-Vuosaaressa". Bilden av Port Grimaud finns i tre upplagor på webbsidan. Klickar man på någondera av bilderna nere på sidan får man en bildtext med förklaring till vad bilden skall föreställa: Kapellviken.

ostersundom@hotmail. Den 11 juli 2012

I sex år har jag dagligen skrivit blogginlägg om fallet Sibbo. Fallet Sibbo har bjudit på spännande thriller, märkliga intriger och osannolika episoder, som jag haft svårt att lägga ifrån mig. Trots att en bloggtjänst i sig kunde kategoriseras som ett socialt medium och trots att jag under senare tid integrerat min blogg med andra sociala medier, har bloggandet varit ett ganska ensamt värv. Lika väl har bloggandet, åtminstone i ett tidigare skede, lett till en del nya kontakter. En bekantskap har varit av speciellt stor betydelse.

Hösten 2006 blev jag kontaktad av en dam, som hade den lite humoristiskt pretantiösa e-postadressen ostersundom(at)hotmail.com. Epostadressens innehavare hette Leena Liipola. Hon hade en längre tid angagerat sig för Sibbo storskog och hade även varit aktiv motståndare till det planerade köpcentrummet i Östersundom. Framför allt hade hon ett omfattande kontaktnät både till beslutsfattare och journalister. Det är till stor del Liipolas förtjänst att min blogg alls kom att noteras.

Åren 2006 och 2007 var motståndet mot inkorporeringen starkt i Sibbo och även organiserat. Så såg det åtminstone ut. Ur mitt perspektiv har motsåndet mot Helsingfors expansion österut ändå till stor del varit en en mans kamp. Det är Leena Liipola som koncekvent har fört den kampen vidare, medan bundsförvanterna har varierat. Därför är det en ödets ironi att Helsingfors stadsplaneringskontor kom att rita ut Östersundom metrostation just ovanpå Liipolas hem vid Soldatbackavägen.

Östersundom metrostation är uttryckligen tänkt att vara metrostationen i Östersundom centrum, som i utkastet till gemensam generalplan betecknats Ö1. I bestämmelserna heter det att "Området Ö1 utvecklas som ett regionalt centrumområde där detaljhandeln inte har begränsats". I själva verket är Östersundom metrostation definierande för det regionala centrumområdet. I förslaget till etapplandskaplan 2 för Nyland finns det innanför inkorporeringsområdet en enda röd ruta, som markerar område med centrumfunktioner. Den röda rutan är placerad vid Östersundom metrostation, alltså ovanpå Liipolas hus.

Stora detaljhandelsenheter. Den 10 juli 2012

I tre inlägg, "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012", "Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012" och "Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012" har jag behandlat Östersundomkommitténs utlåtande om förslaget till etapplandkspsplan för Nyland. Det finns ytterligare att kommentera i utlåtandet. Under rubriken "Kaupan ohjaus" kommer Östersundomkommittén med förslaget att "Maakuntakaavaan tulisi Porvarin alueen merkintöjä korjata siten, että alueelle voidaan sijoittaa merkitykseltään seudullisia tilaa vaativia vähittäiskaupan suuryksikköjä." Förslaget motsvarar visionerna i utkastet till gemensam generalplan, men det är lite märkligt att man kör på med det helt inofficiella namnet "Porvari".

Östersundomkommittén vill alltså ha möjligheter för ett köpcentrum vid avtaget från Österleden till Ring III. Däremot uttrycker man lite överraskande önskemål om restriktioner för ett köpcentrum vid motorvägsavtaget till Knutersvägen. I ulåtandet påpekas följande:

Maakuntakaavaehdotuksessa Landbon liittymän tuntumaan Sakarinmäen metroaseman lähelle (ES2) voidaan maakuntakaavaehdotuksen mukaan sijoittaa merkitykseltään seudullinen tilaa vaativan vähittäis-kaupan suuryksikkö. Tällaisen yksikön sijoittaminen Östersundomin (Landbon) liittymän tuntumaan johtaisi muualla katuverkon varressa sijoittuvan vähittäiskaupan toimintaedellytysten heikkenemiseen.

Vidare säger man att "Sakarinmäessa seudullisen vähittäiskaupan suuryksikkö-merkintään liittyvä ajoitusmääräys on tarpeellinen." Jag har i inlägget "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" noterat att Sibbo uttryckt kritik mot möjligheterna till en stor detaljhandelsenhet i det aktuella området. I Sibbos ulåtande noteras det att en allt för stor detaljhandelsenhet skulle skada södra Sibbo, men Östersundomkommitténm nöjer sig med att här föreslå att "Sakarinmäen ja Landbo/Ultunan katuvarsien kaupallisen menestymisen takia tulee seudullisten palveluiden laatuvalikoimaa rajoittaa".

Även utan bindande beslut. Den 9 juli 2012

I mitt inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". I sitt utlåtande taktiserar Östersundomkommittén även användningen av beteckningen "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".  Här fortsätter Östersundomkommitten på samma linje som i utlåtandet över utkastet till etapplandskapsplanen för ett år sedan. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Östersundomkommitténs kritik motsvarar även de åsikter som fastighetsnämnden i Helsingfors uttryckt i sitt utlåtande. (Se Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012.) I stället för att kräva bindande beslut på spårvägsförbindelse till Östersundom innan området kan byggas kommer Östersundomkommittén med följande förslag till ändring:

Rakentamisen ja raidejärjestelmän kytkentä tulisi maakuntakaavassa esittää siten, että maakunnallinen ohjausvaikutus säilyy, mutta rakentamissuunnittelun voisi käynnistää myös ilman sitovaa rahoituspäätöstä. Päätavoitteena Östersundomissa on kuitenkin jo toteutetun metroradan jatkaminen.

I utlåtandet kan man vidare läsa att "Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole yksin kunnan ratkaistavissa." Beslut om statlig finansiering på 30 % är ingen självklarhet, men en mycket större osäkerhetsfaktor är ändå Vandas deltagande i metroprojektet.

Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet. Den 8 juli 2012

I gårdagens inlägg "Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012" noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland kritiserar beteckningen "behov av grönförbindelse". Östersundomkommittén torde med kritiken mot grönförbindelser i första hand vela främja möjligheten att så effektivt som möjligt exploatera Östersundom. Ett större problem är här naturskyddsområdena och Natura 2000 områdena. I utlåtandet noteras det även att "Östersundomin suunnittelussa on ollut haasteellista löytää tasapaino kilpailukyvyn ja luonnonsuojelun tavoitteiden välillä." Östersundomkommittén kan inte gärna föreslå att beteckningarna för naturskyddsområden tas bort från landskapsplanen. Istället tar man fasta på att konkurrenskarft är en av målsättningarna bakom landskapsplanen och föreslår följande:

Kilpailukyky on tärkeä kriteeri ja periaate maakuntakaavan tavoitteissa. Siksi olisi suotavaa yrittää maakuntakaavassa esittää asiasta tulkintatapoja, jotka eivät aiheuttaisi merkittävää haittaa alueen kilpailukyvylle. Erityisen tärkeää olisi turvata Vuosaaren sataman kehittämismahdollisuudet.

I utlåtandet låter man förstå att problemet med att finna en "balans mellan målsättningarna som gäller konkurrenskraft och naturskydd" även berör "utvecklingsmöjligheterna för den nationellt viktiga Nordsjö hamn". Vilka utvecklingsmöjligheter man tänker på, då stora delar av hamnen är obebyggd och oanvänd, är svår att föreställa sig. En förklaring är att man med utvecklingen av Nordsjö hamn syftar på planerna för området "Porvari", som betecknats som "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö". En annan möjligt är att det finns planer på att utvidga hamnen österut mot Granö. För detta talar ett märkligt förslag i utlåtandet angående den lilla ön Käringholmen väster om Granö (samt Långören). Det föreslås att "Saarten merkinnät tulisi muuttaa siten, että ne mahdollistavat uuden käytön taajamatoimintojen alueena." I utlåtandet påpekas det vidare följande:

Käringholmen Granön länsipuolella on osoitettu maakuntakaavaehdotuksessa virkistysalueena. Östersundomin yhteisen yleiskaavan tarkistetussa luonnoksessa se on rakentamisaluetta.

Käringholmen har överhuvudtaget inte fått någon beteckning i förslaget till etapplandskapsplan, men då ön hör till Sibbo betyder detta att den nuvarande beteckningen rekrationsområde fortfarande skulle gälla. I det ursprungliga utkastet till gemensam generalplan för Östersundom (alternativ A) hade Käringholmen betecknats som grönområde, men i det "utvecklade" utkastet B har ön betecknats som "byggnadsområde" med ett tomtexploateringstal på 0,4 eller mindre. Ön är således ljusröd på kartan ovan. En mindre dramatisk förklaring skulle vara att man vill kunna utnyttja Käringholmen för en småbåtshamn, men det förhindras väl inte av beteckningen rekreationsområde. Bilden nedan är ur "Östersundomin yhteisen yleiskaavaluonnoksen leikekirja".

Behov av grönförbindelse. Den 7 juli 2012

Östersundomkommittén antog ett utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland på sitt möte den den 12 juni. Utlåtandet torde vara tänkt att representera Helsingfors, Vandas och Sibbos gemensamma synpunkt på förslaget till Östersundomområdets del, men åtminstone Sibbo har i sitt eget utlåtande även uttalat sig om Östersundom. Östersundomkommitténs utlåtande innehåller en del intressanta synpunkter.

I Östersundomkommitténs utlåtande kritiserar man för det första beteckningen "behov av grönförbindelse", som enligt Östersundomkommittén har två olika betydelser: "behov av regional förbindelse" och ekologisk förbindelse. Istället för "regional förbindelse" (seudullinen reittiyhteystarve) borde man väl här tala om förbindelse för rekreation. I förslaget till etapplandskapsplan beskrivs beteckningen enligt följande:

Med beteckningen anges grönförbindelser och områden som hör till nätverket av rekreationsområden och det ekologiska nätverket.

Östersundomkommittén påstår i utlåtandet att beteckningen används även då det inte är fråga om regionalt betydelsefulla förbindelser. I verkligheten torde man vara ute fter att kritisera det motsatta: att även de planerade "regionala" strandpromenaderna (seudullinen rantaraitti) i utkastet till generalplan har betecknats som behov av grönförbindelse i förslaget till landskapsplan. I utlåtandet föreslår man att beteckningen grönförbindelse "öppnas", så att den även inkluderar "urbant bebyggd strand"!

Helsingfors stadsplaneringsnämnd kommer med en liknande synpunkt i sitt utlåtande, fastän nämnden försöker låta det se ut som om frågan inte specifikt gäller Östersundom. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) Jag citerar ur stadsplaneringsnämndens utlåtande:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 

Märkligt nog kritiserar man "grönförbindelsen" över Westerkulla gårds åkrar och hävdar att den inte är en regionalt betydelsefull förbindelse, fastän "förbindelsen" i förslaget till landskapsplan här exakt anpassats till uppdateringen av utkastet (utkast B) till gemensam generalplan för Östersundom. I verkligheten har man här använt betekningen grönområde - precis som i utkastet till gemensam generalplan. Det kan noteras att det vintertid går ett preparerat skidspår över åkern. Skidspåret förbinder spårnätet i Helsingfors med spårnätet i Vanda, så att man kan skida t.ex. från Nordsjö till Håkansböle, Viirilä och Kervo. För övrigt fungerar en urbant bebyggd strandpromenad inte som skidled, vilket de flesta existerande leder för rekreation gör.

Östersundomkommittén föreslår följande ändringar i landskapsplanen angående grönförbindelser:

Viheryhteyksien merkinnöissä tulisi noudattaa sellaista mittakaavaa kuin muuallakin maakuntakaavan alueella. Viheryhteyksien määrää tulisi vähentää ja olemassa oleva asutus tulee myös ottaa huomioon. Viheryhteyden määritelmää tulisi avata siten, että myös kaupunkimainen rakennettu ranta täyttää määritelmän.

Det kan slutligen som en kuriositet noteras att landskapsfullmäktiges första viceordförande Osmo Soininvaara har fått en egen beteckning "behov av grönförbindelse" från sin sommarstuga vid Merilävägen i Hangelsby till Hangelby träsk.

Stark enighet kring extrem åsikt. Den 6 juli 2012

Bbl 6.7 2012 s 2

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo ensamt om extremåsikt". Rubriken på paradsidan lyder "Beslutet om metropolen kan beröra även Borgå", medan man på tidningens webbplats har publicerat en kortare version av artikeln under rubriken "Sibbo företräder ensam extremåsikt". Nyheten handlar om ledningsgruppen för beredningen av metropolområdets förhandsutredning, som tillsattes förra veckan. Helsingforsregionens kranskommuner eller Kuuma-kommunerna representeras i ledningsgruppen av Raimo Lahti, som är stadsdirektör i Hyvinge. Eftersom Sibbo är medlem i Kuuma kommunerna, representeras Sibbo indirekt av Lahti. Borgå saknar därmed representation.

Bbl 6.7 2012 s 4

Även om Kuuma kommunerna har olika åsikter då det gäller eventuella kommunsammanslagningar, säger Lahti att Sibbo är den enda kommunen där det inte finns något parti eller någon gruppering som inte motsätter sig en kommunsammanslagning:

– I Sibbo finns det en mycket stark enighet kring tanken att kommunen skall förbli självständig, säger Lahti. Jag antar att det är Helsingfors annektering av Sibbos västra delar som har skapat grogrund för den här enigheten.

Lahti torde här träffa rätt, men enigheten är under utan knappast lika stark som utåt. På Sfp håll torde en del hellre se att Sibbo eller delar av Sibbo fusioneras med Borgå framom att Sibbo binds allt för starkt till "metropolen". Inom andra partier skulle man på likanande sätt tidigare hellre ha sett att Sibbo gått samman med någon grannkommun i väst framom att Sibbo fortsättningsvis hade styrts av Sfp. I det rådande klimatet vågar man i Sibbo dock inte diskutera aletnativen. Dels torde man - vis av erfarenheterna från år 2006 - vara rädd för att ge lillfingret eller fel signaler, dels torde man vara rädd för påhopp från gruppen Vårt eniga Sibbo, som själv inte har några alternativ till ett självständigt Sibbo. Det är lätt att ifrågasätta motiven, då svenska intressen sammanfaller med enskilda politikers intressen.

Dyrare. Den 5 juli 2012

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

Gratistidningen Vartii publicerade den 20 juni en nyheyt med rubriken "Miljoonakaupat jatkuvat".  Texten har senare även publicerats på tidningens webbplats under rubriken  "Helsingin miljoonakaupat jatkuvat". I texten berättas det att Helsingfors (sedan år 2008) har köpt 127 hektar mark i Östersundom och äger ungefär en tredje del av marken i området. Det kan påpekas att staden ägde "ungefär en tredje del" av marken redan före inkorporeringen och de nämnda markaffärerna.

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

I samma tidning ingår en nyhet med rubriken "Lyhyt seutumatka halpenee". Texten är indelad i tre delar, var av aen har rubriken "Hinta kallistuu roimasti". Texten publicerades samtidigt på webbplatsen Omakaupunki under rubriken "Lippu-uudistuksen voittajat ja häviäjät". Den aktuella delen har här rubriken "Östersundom – Meilahti: Hinta kallistuu roimasti".

Vartti Itä-Helsinki 20.6 2012 s 4

Tillägg till utlåtande. Den 4 juli 2012

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121407-6.PDF

I mitt inlägg "Inget utlåtande. Den 3 juli 2012" noterar jag att Helsingfors tydligen inte gett något utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Kommunstyrelsen i Sibbo antog däremot ett utlåtande på mötet den 19 juni. Till förslaget från planläggningssektionen (se "Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012" och "Samalle paikalle. Den 18 juni 2012") tillades på förslag av Sini-Pilvi Saarnio satsen "Östersundomin ja Majvikin alueella on turvattava Sipoonkorven kansallispuiston ja rannikon arvokkaiden luontokohteiden väliset yhteydet ja riittävät suojavyöhykkeet niiden ympärillä." Nej-rösterna mot Saarnios förslag torde främst bero på kontroversen kring grönförbindelser i Majvik.

För övrigt är det anmärkningsvärt att Sibbo denna gång överhuvudtaget uttalar sig om  området för den gemensamma generalplanen, eftersom man igen kommit överens om att överlåta uppgiften till Östersundomkomittén.

Inget utlåtande. Den 3 juli 2012

När jag för sex år sedan kom hem från en semesterresa i Italien hade Helsingfors just tagit sitt initiativ till ändring i kommunindelningen. Det fanns mycket att kolla upp i tidningarna från semestern. Resultatet blev denna blogg. Nu har jag igen varit på semester i Italien, men det verkar inte ha hänt mycket att rapportera. Jag hade tänkt mig behandla Helsingfors stads utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan för Nyland, men stadsstyrelsen i Helsingfors tycks inte alls ha behandlat ärendet. Stadsstyrelsen torde nästa gång sammankallas först i augusti och frågan är om det alls blir något utlåtande från Helsingfors. En orsak till fördröjningen kan vara att fastighetsnämnden tog beslut om ett utlåtande i ämnet (till stadsstyrelsen) först den 14 juni, fastän utlåtandet begärts före slutet av maj. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012", "Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012" och föredragningslistan, där även utlåtanden från andra nämnder återges.)

Det kan noteras att Centerns representant i fastighetsnämnden på mötet den 14 juni föreslog att det stycke (i förslaget till utlåtande) som berör Malm lämnas bort.

Utvalda inlägg XII. Deb 2 juli 2012

Många inlägg på denna blogg handlar om gränser. I samband med fallet Sibbo gjordes många komiska misstag när det gäller förslagen till ny kommunindelning. Misstagen är inte bara komiska, utan borde även ha juridiska följder. Så väl statsrådets som HFD:s avgörande i fallet Sibbo lämnar det exakta området för inkorporeringen öppet. Besluten borde därför ha ogiltigförklarats. Oklarheten gäller speciellt den nya gränsen mellan Vanda och Helsingfors vid avtaget från Österleden till Ring III. Problematiken har jag behandlat bla. i inlägget "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".

Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009

 

Nu har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Både på Vanda stads avdelning för statistik och forskning och på Nylands lantmäteribyrå hävdar man att stadsstyrelsen i Vanda informerats på hösten, men det är kanske bara styrelseordföranden som fått informationen. Månne man inte vill ge saken minsta möjliga publicitet. På Nylands lantmäteribyrån framhåller man att justeringen har gjorts med tanke på funktionaliteten. Man medger dock inte att man skulle ha avvikit från statsrådets beslut, eftersom beslutet inte inbegrep någon karta och därmed kan tolkas i enlighet med lantmäteribyråns korrigering. Däremot är det klart att lantmäteriverkets korrigering avviker från det förslag (lantmäteriverkets karta och tolkning av Pekka Myllyniemis förslag) som var framlagt i samband med beredningen. Inrikesministeriet bifogade även en exakt karta med detta förslag till sin förklaring eller sitt utlåtande till HFD.

På Lantmäteriverket torde man inte ha kunnat avvika från statsrådets beslut utan att begå ett fel. Statsrådet torde inte ha kunnat ta ett beslut som avvek från det förslag som var framlagt i samband med beredningen. Enligt HFD:s beslut stämmer statsrådets beslut överens med kartan med förslaget som var framlagd och som inrikesministeriet bifogade i sin förklaring. Att Lantmäteriverket har kunnat avvika från förslaget som var framlagt för allmänheten beror på att statsrådets beslut utan en kartreferens är oklart. Att statsrådets beslut var oklart var emellertid en formell besvärsgrund i flera besvär till HFD.

Den korrigerade gränsen är hela 1,4 km lång, men vad arealen beträffär är avvikelsen endast 10 hektar. Av dessa 10 hektar hör 2 hektar till Westerkulla gård och det övriga området till vägverket. Gränsjusteringen är kanske inte en så stor fråga för Vanda, men korrigeringen torde vara viktig för Helsingfors, som vill överta Österleden och göra den till en gata som ägs och underhålls av Helsingfors stad. (Se "Huvudgata. Den 4 december 2008".) Det verkar som om Vanda avstått ytterligare 10 ha utan att stadens beslutsfattare ens informerats.

Helsingfors stad kunde ha gjort en framställning om en ändring i kommunindelningen enligt vilken ytterligare ett område på 10 hektar skulle ha överförts från Vanda till Helsingfors, men ett dylikt initiativ hade inte varit oproblematiskt. Nu har Lantmäteriverket skött korrigeringen, men samtidigt har man indirekt tagit ställning för att utredningsmannens förslag var bristfälligt och statsrådets beslut oklart.
Vanda har nu uppdaterat sina kartor, så att de tar hänsyn till ändringarna i kommunindelningen. Se kartan ovan.

Utvalda inlägg XI. Den 1 juli 2012

Det var först efter att det framgick att Heikki Harjula, som är direktör för juridiska ärenden på Finlands kommunförbund, deltagit i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo som jag insåg kommunförbundets centrala roll i fallet Sibbo. Det första inlägget där jag lyfter fram kommunförbundet har rubriken "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008".

Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008

I många blogginlägg har jag redogjort för hur fallet Sibbo hänger samman med kommun- och servicestrukturreformen, även kallad PARAS och KSSR. I korthet går sambandet ut på att Helsingfors krävde att en lösning på "Sibbofrågan" tas med i reformen, men att dåvarande kommunministern lovade sköta Sibbofrågan som en skild fråga. Kommunministerns uttalade stöd för en inkorporering och partiledarnas överenskommelse om Sibbo var en förutsättning för att kommunministerns förslag för en ramlag skulle godkännas. (Se t.ex. "Rakel Hiltunen. Den 2 aprikl 2007".) Kopplingen har man inte kunnat medge, eftersom man valde att sköta Sibbofrågan som ett förvaltningsärende. Om man valt att gå via riksdagen för att stifta en speciallag för Sibbo, hade det inte på samma sätt funnits juridiska hinder för att medge en koppling.

I beredningen av ramlagen för KSSR hade Kommunförbundet en central roll. Kommunförbundet hade bl.a. hela fyra "ständiga experter" i kommun- och servicestrukturgruppen. Där till hade Kommunförbundet tre representanter i sekretariatet som biträdde strukturgruppen. En av dem var Kari Prättälä, som är direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet. Kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet) representerades i sekretariatet bl.a. av regeringsråd Arto Sulonen, som senare ansvarade för inrikesministeriets beredning av statsrådets Sibbobeslut. Prättälä var dessutom tillsammans med ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet medlem i lagarbetsgruppen för PARAS. Även här var också Sulonen medlem. Där till var Prättälä medlem i lagberedarnas kordineringsgrupp (kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyvä lainvalmistelijoiden koordinaatioryhmä). Här var Sulonen ordförande. På bilden ovan, som är lånad från Kuntalehti 5/2007, är Prättälä i mitten och Sulonen bakom till vänster.

På webbplatsen promerit.net hittar man ett flertal inlägg där sättet att utse tillfälliga förvaltningsråd eller domare vid domstolarna kritiseras. Speciellt kan man här hitta ett inlägg där Jali Raita hävdar att Heikki Harjula, som deltog i avgörande av Sibboärendet inte tillsattes på ett lagenligt sätt. Raita hävdar även att Harjula var jävig. Jag citerar:

Varatuomari Heikki Juhani Harjulan virka määräaikaisena tuomarina alkoi 1.10.2007 jatkuen vuoden 2007 loppuun. Virkasuhdetta on jatkettu 30.4.2008 saakka. Hän on nyt virkavapaalla Kuntaliitosta.

Voidaan perustellusti väittää, että Harjula on ollut esteellinen johtuen vakinaisesta virastaan Suomen Kuntaliiton johtavana lakimiehenä. Päätös tulisi siis purkaa.

Visst är det i ögonfallande att en expert på kommunallagen tillsätts som tillfälligt förvaltningsråd fram till slutet av år 2007, då HFD hade lovat avgöra fallet Sibbo före årsskiftet och att hans uppdrag förlängs, då Sibbobelsutet inte hann bli färdigt före årsskiftet. Exakt på vilka grunder Raita finner Harjula i egenskap av ledande jurist på Kommunförbundet jävig att delta i Sibbobelsutet vet jag inte. Harjula kunde eventuellt betraktas som jävig i en konflikt mellan staten och en kommun, då ju hans arbetsgivare Kommunförbundets uppgift är att bevaka kommunernas intressen. Med beslutet i hand är det dock klart att staten inte blivit orättvist behandlad. Å andra sidan hör även Helsingfors till de kommuner och städer som Finlands Kommunförbund representerar. I praktiken var Helsingfors den ena parten i konflikten. Visst ser det här ut att finnas ett jävsproblem.

De juridiska motiveringarna för Myllyniemis förslag är huvudsakligen kopierade från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men Myllyniemis rapport innehåller även mera allmänna juridiska argument som inte finns med i Ratasvuoris "utredning" och som uppenbart är skrivna av en annan hand. Under rubriken "Tack" skriver Myllyniemi att "Jag har också fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Det är inte svårt att se vems juridiska bedömning som statsrådet och HFD i själva verket godkänt.
Kari Prättalä är t.f. förvaltningsråd Heikki Harjulas förman på Kommunförbundet.