Besvär. Den 29 juli 2018


Fullmäktige för Nylands landskapsförbund godkände på sitt möte den 12 juni etapplandskapsplan 2 för Östersundomområdets del. (Se "Landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom".) Beslutet gick inte smärtfritt. Borgå hade lobbat för en järnvägsförbindelse från Helsingfors till Borgå genom Östersundom och södra Sibbo, men man lyckade endast få med en kläm om att det är viktigt att man fortsätter reda ut kollektivtrafiklösningar eller tågtrafik mellan Helsingfors och Borgå. Landskaplanen ger nu inga svar på hur kollektivtrafiken till Borgå och södra Sibbo skall ordnas i framtiden. (Se "Tågtrafiken på agendan i landskapet".)

Dagen före landskapsfullmäktigets möte hade NTM-centralen publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin Natura-alueen tulevaisuus on vielä auki". Trots varningen från NTM-centralen godkände utan att markera "Sundberg-området" som skyddsområde. Besvär mot landskapsplanen var att vänta.

Samma dag som landskapsfullmäktige godkände landskapsplanen för Östersundom-området publicerade Helsingfors stad ett meddelande om att "generalplanen för Östersundom tas upp till behandling i beslutande organ". Tidpunkten för meddelandet om Östersundom-kommitténs möte den 19 juni var knappast en tillfällighet. Landskapsplanen, som generalplanen borde utgå ifrån, är lika väl långt ifrån gällande.

Östersundom-kommittén godkände naturligtvis för sin del förslaget till generalplan, trots att det för området ännu saknas en landskapsplan annan än den från tiden för Östra Nylands förbund. Att landskapsplanen för Östersundomområdet kommer att träda i kraft i den form som landskapsförbundet godkände den är inte alls självklart.

Den 22 juli publicerade NMT-centralen ett pressmeddelande med rubriken "Landskapsplanen för Östersundom tryggar inte naturvärdena i Naturaområdet och anvisar inte tillräckligt med rekreationsområden". Det väsentliga innehållet är att NMT-centralen gjort ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Hållplats Östersundom. Den 24 juni 2018

Förslaget till tariffsystemet har jag flera gånger tidigare behandlat på denna blogg (se "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007" , "Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012", "Zon C. Den 10 mars 2012""Undantaget Östersundom. Den 4 april 2012" och "Nytt tariffsystem. Den 5 januari 2014"), men tariffsystemet, som sent omsider skall träda i kraft vid årsskiftet, fick ny aktualitet under de senaste veckorna. Helsingin Sanomat publicerade den 6 juni en kort insändare under rubriken "Vyöhykeuudistus syrjii Östersundomia". Samma dag publicerade tidningen på sin webbsida en text med rubriken "Lippu-uudistus on Helsingin viimeisin potku östersundomilaisten päähän – alueen asukkaista on aiheestakin tulossa kuntapolitiikan marttyyreita". Här handlar det inte längre bara om de kommande priserna på kollektivtrafik:

Östersundomissa asukkaat ovat jo pitkään eläneet epävarmuudessa. Helsinki on asettanut suuren osan alueesta rakennuskieltoon. Pienimuotoisenkin rakentamisen pelätään häiritsevän tulevan yleiskaavan tulevaa toteuttamista.
Poliitikot käsittelevätkin parhaillaan sitä, pitäisikö jo kymmenen vuotta jatkunutta rakennuskieltoa jatkaa taas viidellä vuodella.
Östersundomin asukkaiden keskuudessa uuden isännän linjauksia sadatellaan. Kun rakentaminen kielletään, väkiluku ei kasva ja kun väkiluku ei kasva, palvelutkaan eivät kasva. Harmia aiheuttavat myös paikoin heikentyneet liikenneyhteydet.

Några dagar senare gav Hufvudstadsbladet en motsvarande bild av Östersundom i artikel med rubriken "Hållplats Östersundom är alltmer fjärran":

Snar tio år efter att Östersundom tvingades bli en del av Helsingfors är det inte mycket som tyder på huvudstadens vilja att verkligen ta hand om den nya stadsdelen. Det är åkrar och skog så långt ögat når. Planläggningen står stilla och i området gäller byggförbud, vilket gör livet surt för invånare och företagare då framtiden är oviss. På detta kommer beskedet om dyrare kollektivtrafik som drabbar Östersundom som arbetar i Helsingfors och de stadsbor som arbetar i Östersundom – i daghem, skolor och vårdscentraler.

Tågrevolt. Den 25 maj 2018

Yle uppmärksammade den 3 maj i en artikel med rubriken "Tågrevolt i östra Nyland - Borgå vill ha tåg till Helsingfors via Östersundom" att Borgå fortfarande strävar efter en tågförbindelse via södra Sibbo och Östersundom till Helsingfors. Samma dag publicerade Östnyland en artikel med rubriken "Spårtrafiken är igen på agendan". Tidigare har Borgå år 2012 och år 2015 tagit ställning för HELI-banan, men järnvägsförbindelsen ströks lika väl från landskapsplanen, t.o.m. från Östersundomområdet, där landskapsplanen från tiden för Östra Nylands förbund i övrigt fortfarande gäller. (Se "Borgå vill ha HELI. Den 9 juni 2012", "Borgå ger utlåtanden. Den 1 mars 2015".) I samband med Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen år 2006 anmärkte jag att planerna på en metrolinje till Helsingfors hotar planerna på en järnvägsförbindelse österut från Helsingfors. Som svar fick jag att påståendet inte stämmer, eftersom de två olika spårvägsförbindelserna inte går på varandra. Då var det ännu nödvändigt med metroplaner för att motivera en inkorporering. Nu är metroplanerna inte längre realistiska, men Helsingfors prioriterar en direkt järnvägsförbindelse till flygplatsen i Vanda framom en realistisk spårvägsförbindelse till Östersundom.


Varför så bråttom? Den 29 april 2018

Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken "Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?" (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken "Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?") Trots rubriken handlar artikeln närmast om Malm, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:

För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.

Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.

För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med kommunreformen KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt Centern och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade Matti Vanhanen hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".

Helsingfors tänker inte på grannkommunernas intressen. Den 25 mars 2018

I mitt förra blogginlägg "Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018" noterade jag en en artikel i
Helsingin Uutiset med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Här säger Vuokraturvans styrelseordförande Timo Metsola att motgångarna för "stadsboulevarderna" i Helsingfors generalplan aktualiserar nya inkorporeringar. Sipoon Sanomat kom den 1 mars i en artikel med rubriken "Sipoolta tuhkatkin pesästä?" med en uppföljare, där man tar fasta på konsekvenserna för Sibbos del:

Sipoon kannalta ei olisi ollut huono vaihtoehto, jos Helsingin kaupunkibulevardistrategia olisi edennyt kokonaisuudessaan, Metsola miettii.
– Helsinki on ajautunut hankalaan tilanteeseen. Sipoon liitosalueiden kaavoitus ei ole onnistunut alkuunkaan toivotulla tavalla suojelutekijöiden vuoksi.
Vuokramarkkinoiden kehitystä analysoiva Metsola ei usko, että täydennys- ja lisärakentaminen nykyisten asuinalueiden sisään riittää Helsingille.
– Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi Helsingin voimakkaan laajenemisen koilliseen aina Sipoon rajalle saakka.
Olisiko sitten vaarana, että Helsinki hamuaa Sipoon maita?
– Kyllä, Metsola ennakoi.
Metsola painottaa, että Helsinki ei mieti kasvupyrkimyksissään Vantaan kaupungin tai Sipoon kunnan etuja.

Yle publicerade den 10 mars en artikel med rubriken "Sibbo kommuns starka tillväxt är en större börda för personalen än för ekonomin", där man kan läsa följande:

20 000-strecket nått för andra gången
När Mikael Grannas för sju år sedan anställdes som kommundirektör, var tillväxten så pass hög som 8 procent.
- Det var en orealistisk tillväxt och hade säkert till en del att göra med att kommunen då försökte reparera det bortfall av invånare som blev följden av Helsingfors annektering av Östersundom, säger Grannas.
Sibbo kommun har nu i stort sett samma invånarmängd som kommunen hade före annekteringen.

Ända upp till 20 000 invånare kom inte Sibbo före inkorporeringen av Östersundom, utan som mest drygt 19 000. I samband med kommunreformen KSSR (Paras) för ett årtionde sedan var ett invånarantal på minst "ungefär 20 000" så viktigt med tanke på kommunens möjlighet att att förbli självständig att självaste kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin berömda utredning måste visa att Sibbo trots en förlust på 2000 invånare med en tillväxt på 1,6 % skulle överskrida gränsen 20 000 invånare år 2011. Myllyniemis beräkning var dess värre helt fel och istället skulle Sibbo med den aktuella tillväxten ha uppnått invånarantalet 20 000 år 2011 om kommunen inte förlorat 2000 invånare. (Se "Räknefel. Den 24 november 2007".)

Stadsboulevarder. Den 25 februari 2018


Under den gångna månaden har Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att förkasta Helsingfors generalplan då det gäller att omvandla Västerleden, Åboleden, Tavastehusleden och Lahtisleden till "stadsboulevarder" aktualiserat en diskussion om Östersundom. Skämtteckningen ovan är ur Helsingín Sanomat 18.2.2018. I Tidningen ingick den 10 februari en kolumn av redaktionschef Kimmo Pietinen under rubriken "Östersundom ei auta Helsinkiä" ("Oliko 'Sipoon ryöstö' turha? Helsingin kasvusuunnitelmat vaikeuksissa myös Östersundomissa"). Här kan man bl.a. läsa följande:

Ongelma on myös metron kustannusarvio (noin 800 miljoonaa euroa), jonka maksamisesta Vantaa ei ole lainkaan kiinnostunut ja jota Helsinki ei yksin tai yhdessä Sipoon kanssa pysty kustantamaan.
Lähes kolmen vuoden hiomisen jälkeen päätöksentekoon ollaan nyt tuomassa versiota, josta Uudenmaan ely-keskus on käytännössä ilmoittanut jo etukäteen, että se ei sitä hyväksy.

Helsingin Uutiset publicerade samma dag en artikel med rubriken "Oikeuden päätös nostattaa alueliitoshaaveita". Jukka Hämäläinen skriver här följande:

Vuokraturvan hallituksen puheenjohtaja Timo Metsola ehätti hahmottelemaan suunnitelma C:tä, kun Sipoon liitosalueidenkin hyödyntämisessä on ongelmia.
– Entinen Helsingin maalaiskunta voisi ratkaista Helsingin kaavoitushaasteet pitkälle tulevaisuuteen. Pelkästään Vantaan itäisten osien nappaaminen mahdollistaisi kaupungin voimakkaan laajenemisen, Metsola esittää.
Metsola muistuttaa, että Helsinki on tähän mennessä kasvanut jo 12 alueliitoksella.
Soininvaara ei uusille liitoshankkeille lämpene.
– Vantaa osaa kyllä kaavoittaa asuntoja mailleen. Haaste on se, että ihmiset haluavat asua Helsingissä. Sama ongelma on Östersundomissakin: se on kaukana.
– Ihmisten mielipiteet ovat muuttuneet Östersundomin hankinnasta. Kehyskunnissa asuntojen hinnat laskevat, täällä ne nousevat.

Före de två ovannämnda tidningarna hade Hufvudstadsbladet publicerat en ledare med rubriken eller ingressen "Notera att Helsingfors inte bara är helsingforsarnas stad. Men stoppa inte dess utveckling." ("Framtiden bor vid boulevarderna"). Jan-Erik Andelin skriver här följande:

Det är ett slags omvänd knäpp på näsan för Helsingfors som 2009 med regeringen i ryggen ansåg att grannkommunen Sibbo skulle ställa upp för nationens allmänna bästa och ge ifrån sig drygt 700 av sina ekonomiskt mest värdefulla hektar på kustremsan Östersundom.
Området ansågs nödvändigt för Helsingfors expansion, ett område som skulle få både metro och högintensivt byggande. Knappt tio år senare har ingenting av det förverkligats, med undantag för att Östersundomborna som sitter i de högre inkomstdecilerna fick Helsingfors lägre skatt – och HRT:s bussar något år innan det övriga Sibbo fick dem.
Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor.
I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.
Är man lagd åt att älta oförrätter och gammal ost, kan man konstatera att domstolen nu stadgade det omvända: Helsingfors bör utvecklas också på Sibbobors och annat provinsiellt folks villkor. I själva verket vore det rimligt att hela inkorporeringen nästa gång kommungränserna ändras kunde återgå till Sibbo, eftersom Helsingfors aldrig gjort någonting av området.




Det nya förslaget till generalplan för Östersundom. Den 28 januari 2018

Det nya förslaget till generalplan för Östersundom är framlagt till påseende 11.1 - 9.2. Allt för mycket medieuppmärksamhet har förslaget inte fått under den gångna månaden, men innehållet i förslaget har varit tillgängligt en längre tid. (Se "Landskapsplanen ska fastställas först. Den 30 juli 2017".) Tidningen Östnyland publicerade ändå den 11 januari en artikel med rubriken "Östersundom ska få tätt och högt boende". I artikeln kan man bl.a. läsa att generalplanchefen i Sibbo Kaisa Jama, som tidigare jobbat med planeringen av Östersundom på Helsingfors stadplaneringskontor, säger att "Helsingfors kommer troligen inte att påbörja utbyggnaden i Östersundom på allvar förrän 2030-40, så vi måste räkna med att spårlösningarna blir aktuella först långt in i framtiden". Utbyggnaden skulle alltså börja minst ett kvart århundrade efter att det var så brottom med Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ärendet måste behandlas i brådskande ordning.

Det nya förslaget till gemensam generalplan för Östersundom har behandlats även i en artikel i Suomen Luonto under rubriken "Östersundomin uudessa kaavassa edelleen vakavia puutteita". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin edustalla oleva Granön saari olisi Savolan mukaan myös suojeluarvoiltaan merkittävää aluetta. Uudessa kaavassa se on kaavoitettu monitulkintaisella merkinnällä. Vaaleanruskea alue mahdollistaa alueen säilyttämisen virkistysalueena, mutta antaa myös mahdollisuuden rakentaa saaren täyteen esimerkiksi lomamökkejä ja urheilukenttiä.
Huomioitavaa on myös se, että uuden kaavan valkoinen alue ei suinkaan tarkoita sitä, että se jätettäisiin rakentamatta. Kyseessä on selvitysalue, jonka kaavoitus voidaan tehdä myöhemmin.

Google+ Followers