Varför så bråttom? Den 29 april 2018

Hufvudstadsbladet publicerade den 26 mars en lokalpolitisk artikel med rubriken "Varför var det bråttom att ta åkrarna i Sibbo?" (En finsk översättning publicerades på Malmi Airport följande dag under rubriken "Miksi oli niin kiire ottaa Sipoon pellot?") Trots rubriken handlar artikeln närmast om Malm, men visst lyfter artikelförfattaren Tommy Pohjola även fram inkorporeringen av Östersundom:

För tio år sedan var det bråttom för det skulle byggas bostäder för tiotusentals nya invånare i Helsingfors. Sibbo var hårt på tvären, invånarna samlade protestlistor och demonstrerade på gatan i Helsingfors och landsvägen i Sibbo, vilket regeringen inte brydde sig om. Rättslärda rasade och även Högsta förvaltningsdomstolen fick frän kritik för sin, som det uttrycktes, slentrianmässiga förhållning till kommunens självbestämmanderätt, och i dag är åkrarna fortfarande åkrar.
Det är inte länge sedan jag själv stod på en av de där dyra åkrarna och undrade vad det är som pågår.
För en knapp vecka sedan meddelade talmännen med Mauri Pekkarinens (C) mun att riksdagen inte får rösta om Lex Malm, medborgarinitiativet som skulle trygga flygets framtid och de kulturmärkta byggnaderna på Malms flygplats i norra Helsingfors. Enligt Pekkarinen skulle lagförslaget, om det skulle godkännas, vara en synnerligen knepig utstakning då det äventyrar samma autonomi som riksdagen 10–12 år tidigare valde att blunda för.

Det finns en poäng i att medborgarinitiativet "Lex Malm" förkastades med motiveringen att lagförslaget strider mot kommunens, alltså Helsingfors självbestämmanderätt, medan denna självbestämmanderätt för Sibbos del inte respekterades för ett årtionde sedan. Till saken hör dock att just Mauri Pekkarinen i juni 2007 fungerade som föredragande minister och att han, bl.a. med tanke på kommunens självbestämmanderätt, föreslog att framställningen till ändring i kommunindelningen förkastas.

För att gå tillbaka till rubriken så verkar Hbl fortfarande inte vara intresserad av att veta varför det var så bråttom för ett årtionde sedan. Då det begav sig bedrev tidningen föga undersökande journalistik, utan nöjde sig med att lyfta fram åsikter för och mot en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Fallet Sibbo är inte så lätt att överskåda. Det handlade framför allt om en överenskommelse i samband med kommunreformen KSSR, men det finns även en koppling till Malm. Det var faktiskt Centern och speciellt den lilla centergruppen i Helsingfors som ville bevara flygverksamheten i Malm. Under sin mycket korta period som försvarsminister hade Matti Vanhanen hunnit ifrågasätta överenskommelsen mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. När Vanhanen oväntat blev statsminister var relationerna till Helsingfors mycket inflammerade, men han höll fast vid Centerns åsikt om att Malm bör bevaras för flygverksamhet. Som ersättning för Malm erbjöd Vanhanen den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, speciellt med tanke på att helsingforspolitikerna hade krävt en anslutning av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen" i samband med hörandet och förhandlingarna om kommunreformen. Inför riksdagens sommarlov och Finlands ordförandeskap i EU var det i juni 2006 mycket bråttom att förhindra en regeringskris och uppnå ett förhandlingsresultat om kommunreformen. Sydvästra Sibbo var en viktig del i det förhandlingsresultat som tryggade Vanhanens möjlighet att för ett halvt år vara "Europas president".

Ingen inlösning. Den 24 maj 2015

Under de pågående regeringsförhandlingarna har det lobbats och demonstrerats för ett bevarande av flygstationen i Malm. Förhållandet att regeringsbildaren representerar Centern torde ge nytt hopp  för flygfältet, eftersom Centern de senaste tio åren försökt profilera sig som ett parti som vill bevara flygverksamheten i Malm, men den föregående regeringens beslut om Malm är inte så lätt att ändra, eftersom det är resultatet av en överenskommelse mellan staten och Helsingfors. När Matti Vanhanen för tio år sedan bröt ett motsvarande avtal blev han tvungen att ersätta huvudstaden med Östersundom. I en ledare i fredagens tidning noterade Helsingin Sanomat om Malm att "Alueesta on tullut entistä tärkeämpi Östersundomin kaavaan liittyvän epävarmuuden takia."

Under den gångna veckan publicerades en ny rapport om flygplatsen. Rapporten  ger nytt stöd för ett bevarande av flygverksamheten i  Malm, men den sköts direkt ner av Helsingfors  stad, kommunikationsministeriet, Finavia och Trafi. Och visst har rapporten brister, eller vad säges om följande stycke ur rapporten?

Valtiolla on käytössään myös alueen pakkolunastus, joka turvaa lentokenttätoiminnan säilymisen osana valtakunnallista verkostoa. Pakkolunastus toimenpiteenä on tarkoitettu erityisesti lentokenttäalueiden lunastukseen. Helsingin kaupungin lunastaessa Sipoon noin 3000 hehtaarin alueen, lunastushinta oli noin 7,9 miljoonaa euroa.

Högsta förvaltningsdomstolen dömde Helsingfors att betala futtiga 7 943 000 euro för lösöre, kommunalteknik och alla de fastigheter i allmänt bruk som Sibbo ägde i det knappt 3000 hektar stora inkorporeringsområdet. Helsingfors har ingalunda inlöst Östersundom, utan inkorporerat det, vilket är en helt annan  sak. Även om Helsingfors stad fick ta över Sibbo kommuns egendom till ett skandalöst lågt pris, så har det varit mycket dyrt för Helsingfors att köpa upp  marken av privata ägare. Priset för att lösa in eller köpa ett område av Östersundoms storlek räknas i hundratals miljoner, men ett så stort område behövs naturligtvis inte för ett flygfält. Knappast blir det ändå aktuellt för staten att lösa in området i Malm.

Malm - Östersundom - Malm. Den 30 mars 2014

Det har hänt mycket under den senaste veckan. I söndags höll regeringspartiernas ordföranden tillsammans med ordförandena för oppositionspartierna en presskonferens där man meddelade att man kommit överens om en ny modell för social- och hälsovården. Enligt finansministeriet kapar de nya sote-linjerna av kopplingen till kommunreformen, fastän man framhåller att kommunernas utredningsskyldighet kvarstår. (Se "Sote-linjedragningarna eliminerar inte utredningsskyldigheten".) I själva verket var en överenskommelse om sote-reformen en förutsättning för att kravet sammanslagningsframställningar skall träda i kraft.

På tisdagen offentliggjorde regeringen resultaten från budgetförhandlingarna. En av överenskommelserna  gällde flygplatsen i Malm: Flygplatsen skall stängas senast år 2020. Helsingin Sanomat hade redan på förhand berättat att Malm skulle behandlas i budgetförhandlingarna (se "Liikenneministeri lakkauttaisi Malmin lentokentän"), men vad har beslutet om Malm med budgeten att skaffa? Kanske är överenskommelsen om Malm rent av sammankopplad med sote-överenskommelsen? Här fick Helsingfors ju ge efter, medan nedläggningen av Malm är en eftergift på krav från Helsingfors. Finlands Flygförbund hade redan på förhand (23.3) tagit ställning och bl.a. hävdat att "Koska Helsingin kaupungin kaavoitushankkeet Sipoon luovuttamilla alueilla eivät ole edenneet kaupungin toivomalla tavalla, katseet ovat jälleen kääntyneet Malmin lentoaseman suuntaan." (Se "Ministeri Kyllösellä väärät tiedot ".)

Till saken hör att Matti Vanhanen år 2006 lovade att Helsingfors skulle få Östersundom som ett nytt bostadsområde för små hus (se "Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010") istället för Malm. År 2003 hade staten och Helsingfors kommit överens om att säga upp arrendeavtalet för Malm senast 2010. Vanhanen bröt dock överenskommelsen mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007", "The Malmi Project. Den 9 februari 2010" och "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".) Om inte förr så nu står det väl klart att Malm trots allt byggs före Östersundom. (Jfr "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".)

Bakgrundsfaktorer. Den 4 augusti 2013

Under sommaren har jag jobbat lite på min sammanfattning av fallet Sibbo, men sammanfattningen är ännu långt från färdig. I sammanfattningen försöker jag få med det viktigaste ur min blogg. Tyvärr är det inte så många som läser sammanfattningen, så jag skall i några vanliga inlägg återge avsnitt ur den. Här kommer det första avsnittet: Tre centrala bakgrundsfaktorer:


På min blogg lyfter jag fram tre centrala bakgrundsfaktorer som möjliggjorde inkorporeringen. För det första bröt Matti Vanhanen (c) ett avtal mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. Det ledde till att relationen mellan statsministern och Helsingfors blev mycket inflammerad. Vanhanen var pressad att erbjuda ett ersättande område för småhusbebyggelse och lovade Östersundom som ersättning.

För det andra fanns det ett starkt tryck på att ta Sandhamn i bruk som bostadsområde. Helsingfors stad hade i tiden köpt mark i Östersundom för att med försvarsmakten kunna byta åt sig Sandhamn. Nu var försvarsmakten beredd att avstå från Sandhamn. I denna situation kom före detta kommendör Risto Rautava (saml), som ville bevara Sanhamn i milittärt bruk, med motförslaget att "öppna Sibbogränsen". Rautava fick stöd av stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori (saml), som först hävdade att Helsingfors inte har behov av mera tomtmark, men senare kräva en gränsjustering med tanke på behovet av tomtmark.

För det tredje hade den centerpartistiska kommunministern (och bostadsministern) Hannes Manninen tagit initiativ till en kommunreform (Paras / KSSR). I samband med beredningen av och förhandlingarna om kommunreformen krävde Helsingfors stad att Sibbos västra del skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Då det såg ut som om de två stora ledande regeringspartierna Centern och Sdp inför sommarledigheten och Finlands EU-ordförandeskap inte skulle kunna komma överens om innehållet i kommunreformen och tillhörande ramlag lovade centerministrarna att ordna en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo. Förhandlingarna underlättades av att ordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors Rakel Hiltunen i egenskap av viceordförande för Kommunförbundet var socialdemokraternas förhandlare även då det gällde kommunreformen. I själva verket bestod den så kallade strukturgruppen, som kom överens om innehållet i kommunreformen, huvudsakligen av representanter för kommunförbundets styrelse. Strukturgruppen var en så kallad parlamentarisk kommitté, där även oppositionspartiet Samlingspartiet var representerat. Således kom Jyrki Katainen (saml) tillsammans med ordförandena för de två stora regeringspartierna överens om KSSR - och lösningen på "Sibbofrågan". Denna överenskommelse fortsatte att gälla efter valet 2007, då Samlingspartiet ersatte socialdemokraterna i regeringen.

Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013

HS 10.2 2013 s A 19

Det var förra söndagen som Helsingin Sanomat publicerade artikeln "Rantatontit voi unohtaa", som baserar sig på uttalanden av den nya verkchefen för Helsingfors stadsplaneringskontor Mikko Aho. (Rubriken  på paradsidan och i den digitala tiodningen lyder "Östersundom menee uusiksi".) I artikeln kan man bl.a. läsa att: "Kun Na­tu­raluei­ta ja suo­ja­vyö­hyk­kei­tä oli tar­koi­tus rau­hoit­taa 3,5 ne­liö­ki­lo­met­riä, nyt alue kas­vaa 9 ne­liö­ki­lo­met­rik­si." I artikeln säger Aho vidare att "A­se­mien pai­kat saat­ta­vat muut­tua, ja on mah­dol­lis­ta, et­tä jo­ku ase­mis­ta pu­toaa pois." Tidningen föreslår att det är stationen i stadsdelen Sundberg (Salmenkallio) som faller bort. Om metrostationen i Sundsberg lämnas bort, så blir det i princip möjligt att dra metrolinjen från Nordsjö istället för från Mellungsbacka, fastän man skulle hålla fast vid en metrostation i "Porvari". (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) I varje fall betyder en ändring av metrolinjen att planeringen av Östersundom måste göras om.

Bbl 12.2 2013 s 5

Som en följd av artikeln i Helsingin Sanomat den 10 februari publicerade Borgåbladet den 12 februari en artikel med rubriken "Helsinngfors skall beakta naturen i Östersundom". Samma dag publicerade Yle en nyhet med rubriken "Den gemensamma generalplanen för Östersundom och västra Sibbo måste ritas om.". Yle hade talat med Sibbos regionutvecklingsarkitekt eller regionalplanschef Kaisa Yli-Jama, som tidigare varit anställd på stadsplaneringskontoret i Helsingfors och ansvarat för planeringen av Husö. I ett inslag i de regionala nyheterna sade Yli-Jama att en bron till Granö inte är realistisk, ifall strandområdena på fastlandet intill inte bebyggs. Om Husö förblir friluftsområde, så behöver staden inte Granö, som hör till Sibbo men ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom.

HS 15.2 2013 s A 4

Helsingin Sanomat följde upp den aktuella nyheten den 15 februari med en ledarartikel med rubriken "Helsinki kasvaa parhaiten pohjoiseen". Här kan man bl.a. läsa följande:

Jotta metrolinjan vetäminen kauas itään kannattaisi, asemien lähistöt pitäisi rakentaa suunniteltua tiiviimmin. Metrolinjan varrella on jo ennestään tyypillisiä kerrostalolähiöitä. Östersundomista suunniteltiin toisenlaista, monipuolisempaa.

För att en metrolinje nu skall löna sig måste man bygga tättbebyggda stationsområden, som motsvarar de redan nu existerande förorterna i östra Helsingfors. Det har Helsingfors inga intressen av. Det var ju för att få ett havsnära småhusområde som Östersundom inkorporerades av Helsingfors.

Artikeln "Rantatontit voi unohtaa" har underrubriken eller ingressen "Helsingin Östersundomin Natura-alueet vaativat ympärilleen odotettua isomman suojavyöhykkeen", men Aho säger i samma artikel att "Ei ol­lut yl­lä­tys, et­tä näin käy." Frågan är varför man inte i ett tidigare skede tagit Natura 2000-områdena på allvar. Rakennuslehti publicerade redan i november 2011 en text med rubriken "vielä 1 asia: Helsinki kiipeää Östersundomissa takapuoli edellä puuhun" där man kan läsa följande:

Vantaan on selvityttänyt Natura-alueiden vaikutusta Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan, kun vaikutusten arviointia ei tehty kaavaluonnoksen valmistelutyössä. Selvityksen on tehnyt luonnonsuojelulain perusteellisesti tunteva asianajaja Kari Marttinen. Rakennuslehdellä on muistio asiasta.
Marttisen ja ELY:n arviot kaavaluonnoksen valmistelun puutteista ovat yhtenevät.
"Yleiskaava, joka ei vastaa Natura-alueita koskevia vaatimuksia, ei ole hyväksymiskelpoinen luonnonsuojelulain säännösten mukaisesti", Marttinen sanoo muistiossa.

Den i texten nämnda promemorian eller utredningen har rubriken "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiuru laittaisi asuntoja Malmille" och underrubriken "Lentokentän lisäksi asuntoministeri häätäisi armeijan Santahaminasta". I artikeln kan man bl.a. läsa att "Vii­me kuu­kau­si­na kes­kus­te­lu Mal­mis­ta on li­sään­ty­nyt myös sik­si, et­tä Si­poos­ta Hel­sin­kiin lii­te­tyn Ös­ter­sun­do­min ra­ken­ta­mi­nen näyt­tää vii­väs­ty­vän." Det var för att Matti Vanhanen och  Centern i Helsingfors ville stoppa planerna för Malm och Jan Vapaavuori och Risto Rautava från Samlingspartiet ville bevara Sandhamn i militärt bruk som inkorporeringen av Östersundom aktualiserades.

En annan artikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat handlar om den nya ordföranden för HST Ot­so Ki­ve­käs. I artikel, som har rubriken "Liikennenörtti sai likaisen työn", kan man läsa följande:

Ös­ter­sun­do­miin suun­ni­tel­tua met­roa Ki­ve­käs pi­tää epä­rea­lis­ti­se­na. "Met­ron te­ke­mi­nen on liian kal­lis­ta. Pi­ka­rai­tio­tien sai­si nel­jäs­osal­la hin­nas­ta. Pi­täi­si miet­tiä, mi­hin on va­raa, ei­kä vain vi­sioi­da."

Utvalda inlägg III. Den 23 juni 2012

Det första inlägget där jag noterar ett samband mellan Malm och fallet Sibbo har rubriken "Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006". Där man förnekat och förtigit sambandet mellan Sibbofrågan och kommunreformen KSSR hade Matti Vanhanen från första början presenterat inkorporeringen som ett alternativ till Malm. Det aktuella blogginlägget innehåller inte så mycket avslöjande detaljer, men i inlägget noteras det att Helsingfors generalplan inte godkändes för Malms del, eftersom Jussi Pajunen av HFD ansågs jävig då han deltog i behandlingen av generalplanen.

Malm eller Sibbo? Den 8 november 2006

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har Helsingfors nuvarande stadsdirektör Jussi Pajunen varit jävig när han i egenskap av stadsstyrelseordförande och fullmäktigeledamot deltog behandlingen av förslaget till stadens generalplan 2002. Enligt generalplanenen skall flygfältet i Malm göras till bostadsområde. Dess värre hade Pajonen ekonomiska intressen i planerna för Malms flygfält. Pajunen borde ha jävat sig, men det ansågs inte nödvändigt av stadens jurister. Nu är generalplanen ogiltig för Malms del. När man kunde ha börjat bygga flygfältet skulle ha berott på när man hittat en plats för ett ersättande flygfält. Box i Sibbo har varit aktuellt för ett nytt flygfält. Nu måste generalplanen först tas till ny behandling.

Anmärkningsvärt är att Helsingfors enligt den nuvarande styrelseordföranden Jan Vapaavuori tänker vänta på ett avgörande i Sibbofrågan innan man tar upp området vid Malms flygplats till ny behandling. (Se Hbl.) Malm är delvis ett alternativ till sydvästra Sibbo. Visst är det ironiskt att Pajunens jäv och Helsingfors juristers inkompetens i princip kan föranleda en tomtbrist som ur stadens och kommunministerns synvinkel gör annekteringen av sydvästra Sibbo nödvändig. Centerministrarna har tidigare velat ta ansvar för Helsingfors misslyckade markaffärer i Sibbo. (Se Helsingfors pantar på mark i Sibbo. Den 11 oktober 2006 .) Tänker de även ta ansvar för att staden använder sig av inkompetenta jurister? I själva verkligheten gjorde Hannes Manninen det redan en gång då han utsåg en utredningsman, eftersom Helsingfors ansökan om att få annektera sydvästra Sibbo ansågs vara juridiskt ohållbar. Även i detta fall skyllde Helsingfors ledning på att man litade på staden jurister.

Ikväll tolkar även Yle Internytt Malms flygfält som "ett slagträ i kampen om Sibbo".

More necessary. Den 15 juni 2012

HS 11.6 2012 s A 6

I måndagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lahti havittelee kakkoslentokenttää". Jag har noterat förslaget på ett flygfält i inlägget "Spår. Den 23 februari 2012", där jag föreslår att den nya snabba "östbanan" via Helsingfors-Vanda flygplats aldrig kommer att gå via Borgå, utan istället via Lahtis och Orimattila. En kortare text i samband med den ovannämnda artikeln har rubriken "Kakkoskenttä kiinnostaa Helsingissäkin".

Helsingin Sanomat har på webben publicerat en engelsk version av artikeln. Den engelska versionen, som har titel "Lahti goes after second airport in Southern Finland", motsvarar i själva verket en sammanslagning av de två finska texterna. I den engelsa versionen fins dock ett stycke som saknar motsvarighet på finska:

The prospect of being able to build a substantial amount of new housing and commercial property on the site naturally has city officials licking their lips. Helsinki has recently tried to expand through annexing parts of Sipoo, a move that is believed to have been made more necessary by the failure to develop the Malmi site.

I en engelskspråkig artikel kan det behövas mera förklaringar om bakgrundsfaktorer, men den ovanciterade stycket kunde gärna ha varit med även i den finska versionen. Det torde vara ytters få finskspråkiga läsare som förstått sambandet mellan Malm och fallet Sibbo.Det kan tilläggas att inkorporeringen var speciellt nödvändig för Matti Vanhanen, som hade satt käppar i hjulen för Malm. (Se t.ex. "Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012".)

Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012

Hbl 10.6 2012 s 26

I söndagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett upplag om flygfältet i Malm. Under rubriken "Röster om Malms flygplats i Hbl" återges några utvalda rader ur Matti Vanhanens och Paavo Lipponens debattinlägg i Hufvudstadsbladet om Malms framtid. År 2005 var Vanhanen kolumnist i Hbl. De två citaten i Hbl belyser den konfliktfyllda situation som Vanhanens försvar av flygverksamheten i Malm resulterade i.

Citatet av Vanhanen representerar ett ganska försiktigt uttalande, jämfört med uttalanden som han gjort före och efter den aktuella kolumnen publicerades. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Kolumnen har även publicerats på statrådets webbplats under rubriken "Statsminister Matti Vanhanens kolumn i Hufvudstadsbladet 1.2.2005" och på webbplatsen pelastamalmi.org även översatt till finska under rubriken "Pääministeri Matti Vanhanen: Synpunkten-kolumni, Hufvudstadsbladet 1.2.2005". I kolumnen visar Vanhanen redan i inledningen sin medvetenhet om det kontroversiella i sitt eget ställningstagande för Malm. Jag återger de första raderna:

Staten och Helsingfors stad ingick under den förra regeringens tid ett avtal enligt vilket staten under vissa förutsättningar kan ge upp sin rätt att hyra flygplatsområdet i Malm. Avtalet binder förstås staten och Helsingfors fastän beslutsfattarna bytts ut på vartdera hållet efter det att avtalet slöts.

Redan i sitt tal "Puolustusministeri Matti Vanhasen puhe Malmin lentokentän 65-vuotisjuhlapäivänä 18.5.2003" medger Vanhanen att det är kontroversiellt att en regeringsmedlem ifrågasätter överenskommelsen om Malm:

Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

När Vanhanen, enligt egen utsaga, bröt mot principer för god förvaltning, bröt han i praktiken även avtalet mellan staten och Helsingfors. (Staten såg inte till att det hittades en ersättande flygplats.) Då Vanhanen dessutom talade för boende i egnahemshus och själv bodde i Nurmijärvi är det inte konstigt att statsministerns relationer till Helsingfors var katastrofala. (Se Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007".) På Helsingforsdagen 2008 tilldelades Vanhanen lika väl Helsingforsmedaljen. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Orsaken till de radikalt förbättrade relationerna vet alla.

Vanhanen erbjöd Östersundom som ersättning för Malm, men nu anser Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att Malm bör byggas före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Enligt Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland utgör flygfältet i Malm ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) 

Paavo Lipponens insändarartikel i Hbl från decenber 2005 visar hur kontroversiellt Vanhanens agerande för Malm var. Riksdagens talman kritiserar "landets regering" för att stjälpa huvudstadens försök att få tillgång till befintlig byggmark, men kritiken torde i första hand vara riktad mot regeringschefen. Jag återger här Lipponens insändare i sin helhet:

MALMS FLYGPLATS

Käppar i hjulen

Boendeform och boendestandard är viktiga frågor för de flesta av oss. För att kunna konkurrera, med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen behöver Helsingfors fler bostäder och bostadstyper, särskilt urbana småhus. Men det behövs tomtmark för att kunna bygga. Malms flygplats är planerad för bostäder, men med samtidig hänsyn till skyddet för de onekligen historiska anläggningar som finns där. Nu kräver emellertid Museiverket att hela flygplatsen skall skyddas. Hbl var inne på samma linje den 30 november när tidningen jämförde flygplatsen med Bromma flygplats i Stockholm som är K-märkt. Men jämförelsen blir helt fel i och med att den inte bygger på fakta som är relevanta för den övergripande utvecklingen.
Bromma hade i fjol 1258 200 passagerare, Malm 1489. Bromma betjänar merparten av inrikesflyget från Stockholm medan Malm utgör bas för hobbyflygare, utbildare, helikoptrar och försvarsmakten. Verksamheten på Malm är av sådan art att den inte nödvändigtvis behöver finnas mitt inne i Helsingfors. Hobbyflygningen på Malm och en önskan att skydda flygplatsen sätter käppar i hjulet för en balanserad utveckling av huvudstadsregionen med hjälp av bostadsbyggande. Helsingfors har inte råd att skydda en flygplats som används i strid med det ursprungliga ändamålet.
Landets regering förväntas hjälpa Helsingfors att finna en lösning på bostadsproblemen, inte stjälpa stadens försök att få tillgång till befintlig byggmark.

PAAVO LIPPONEN
riksdagens talman (sdp)
Helsingfors

Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012

Behov av  grönförbindelse, förslaget till etapplandskapsplan

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 29 finns ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta" . Här kan man bl.a. läsa att "Helsingin alueeseen kuuluvan Östersundomin alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen." I mitt inlägg "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012"
noterar jag att Helsingfors miljönämnd i sitt utlåtande även tar ställning till förslaget till etapplandskapsplan. Nu ser det ändå ut som om Helsingfors, Vanda och Sibbo liksom i utlåtandet över utkastet till landskapsplan överlåter uppgiften att ge ett utlåtande för Östersundoms del till Östersundomkommittén. Indirekt kommer stadsplaneringsnämnden ändå med en anmärkning som i första hand torde gälla Östersundom:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 

Regional strandpromenad, utkastet till gemensam generalplan

När det gäller förslaget att stryka HELI-banan är föredragande lite väl ivrig. Det heter nämligen i förslaget till utlåtande att "HELI-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta on erittäin myönteinen asia." Saken är kanske bra för stadsplaneringen i Helsingfors, men knappast för regionen som helhet, åtminstone inte för östra Nyland. Strykningen av HELI-banan skapar framför allt förutsättningar för en förbindelse mellan Helsingfors centrum och flygplatsen i Vanda, men eventuellt även för en metrolinje till Östersundom. Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Yhdyskuntarakenteen tarkoituksenmukainen laajeneminen ei enää perustele Heli-rataa, vaan Lentoradalta haarautuva ja Nikkilän kautta Porvoon suuntaan kulkeva Helsinki – Pietari (HEPI) rata ja Itämetron jatke Mellunmäestä Söderkullaan yhdessä korvaavat Heli-radan.

Kaavaehdotuksessa on esitetty metron suunnittelun mahdollistama ohjeellinen seutuliikenteen rata Östersundomin kautta Söderkullaan ja sieltä yhteystarvemerkintä Porvoon suuntaan. Tähän ei ole huomautettavaa.

Flygfältet i Malm och behovet av en ersättande flygplats lyfts starkt fram i förslaget till utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Det heter bl.a. att  "Malmin lentokentän tilanne on edelleen ratkaisematta, mikä vaikeuttaa huomattavasti Helsingin koillisten alueiden kehittämistä."  Vidare kan kan man läsa följande om malm:

Helsinki on jatkanut rakennuskieltoa lentokentän alueella useaan otteeseen. Jatkuvalla epävarmuudella on alueellisia vaikutuksia, jotka heijastuvat koko Helsingin koillisen alueen ja osin Vantaankin kehittämismahdollisuuksiin.

Helsingin uudessa yleiskaavatyössä Malmin kentän kysymystä arvioidaan uudelleen. Mikäli kentälle ei löydy korvaavaa sijaintia, kysymys uhkaa jäädä edelleen ratkaisematta. On oletettavaa, että ratkaisun edelleen lykkääntyessä kielteiset taloudelliset ja sosiaaliset aluevaikutukset pahenevat.

 Flygfältet i Malm utgör alltså - enligt förslaget till utlåtande - utgjort ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. I januari sade Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att flygfältsområdet i Malm bör byggas ut före Östersundom. Oklarheten kring Malm förklaras långt av att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra flygfältet för bostadsbebyggelse och i stället för Malm erbjöd Östersundom. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".)  Man kunde rentav hävdad att det indirekt är inkorporeringen som stoppat utvecklingen i nordöstra Helsingfors.

Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on? 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012

HS 23.1 2012 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia". Det är Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä som anser att flygfältsområdet i Malm, vars hyreskontrakt med staten går ut år 2034, bör byggas ut före Östersundom! Uttalandet är anmärkningsvärt på flera sätt, inte minst med tanke på de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Helsingfors stad och staten hade redan kommit överens om att staten tidigare skulle avstå från Malm, då försvarsminister (och senare statsminister) Matti Vanhanen satte käppar i hjulen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Ur Vanhanens synvinkel var Östersundom en kompensering för Malm, men nu vill Penttilä altså trots allt bygga Malm före Östersundom, som visat sig mycket svårt att planera. En pikant detalj i sammanhanget är att Malm saknas från generalplanen som följd av att stadsdirektör Jussi Pajunen var jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslutfattande om av generalplanen. Jag återger valda delar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Malmin lentokentän alueelle tulisi rakentaa asuntoja ennen kuin Helsinki ryhtyy itäisten liitosalueiden asuttamiseen, esittää apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd).

"Malmi ensin, Östersundom sitten. Se olisi paljon parempi järjestys", Penttilä sanoo HS:lle. ...

Toinen suurprojekti, Sipoosta lohkaistujen alueiden rakentaminen, etenee takkuillen. Östersundomin kaavoitus kymmenientuhansien ihmisten asuinalueeksi on osoittautunut hankalaksi.

Huonon maaperän ja useiden Natura-suojelualueiden takia käyttökelpoista rakennusmaata on oletettua niukemmin.

Poliitikkojen käsittelyyn on keväällä tulossa viisi vaihtoehtoista luonnosta osayleiskaavaksi. Ne eroavat toisistaan asuinalueiden sijainnin ja liikenneratkaisujen osalta. Metrokaupungin lisäksi arvioidaan vielä kerran pikaraitiotiehen perustuvaa kaavaa.

Segregering. Den 15 juli 2011

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Finska Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Malmin lentokenttäratkaisun viivästyminen piinaa Koillis-Helsinkiä". Med Koillis-Helsinki syftas här inte på Östersundom, som de facto är nordöstra Helsingfors, utom på stordistriktet Nordsöstra Helsingfors, dit bl.a. Malm och Jakobacka hör. I nyhetstexten kan man läsa bl.a. följande:

Toiminta Malmin lentokentällä loppuu nykyisten sopimusten mukaan viimeistään vuonna 2034. Helsinkiä uhkaa kuitenkin akuutti tonttimaan tarve jo runsas vuosikymmen aiemmin.
Noin vuoteen 2020 asti vuosittainen 5000 asunnon rakentamisvelvollisuus pystytään täyttämään satamilta vapautuvilla alueilla ja täydennysrakentamisella.
Sen jälkeen Helsinkiin on kuitenkin syntymässä Penttilän mukaan tuotantokapeikko. ...

Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta on omassa lausunnossaan todennut, että jatkuva epävarmuus kentän kohtalosta vaikuttaa kielteisesti koko koillisen Helsingin kehittämiseen.

Östersundom omnämns inte alls i artikeln. Tydligen duger Östersundom inte som ersättning för att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra Malm för bostadsbebyggelse.



En officiell motivering till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var den påstådda obalansen i samhälsstrukturen. Jag har i ett flertal blogginlägg påvisat att den påstådda obalansen är en optisk synvilla. Däremot existerar det en socioekonomisk obalans i huvudstadsregionen, vilket jag påtalat i bl.a. inläggen "Lehtipuu. Den 23 mars 2007", "Obalans. Den 12 december 2007" och "Tasapainoisen kehityksen takalukkoja. Den 7 november 2010". När det begav sig för fem år sedan framhölls betydelsen av "metropolen" Helsingfors för hela landet, men när man från Helsingfors sida nu driver på större kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen är tongångarna betydligt ödmjukare.

Vanligen är det vänster som brukar varna för segregering, men i Helsingfors hävdar nu den samlingapartistiska stadsdirektören att en sammanslagning behövs för att motverka segregering. Det är dock inte Jakobacka i sig eller de socioekonomiska skillnaderna mellan stadsdelarna i Helsingfors som bekymrar överborgmästare Jussi Pajunen, utan skillnaden mellan de olika städerna i huvudstadsregionen. I artikeln "Pajunen: Helsinki, Espoo ja Vantaa yhdistettävä", som Helsingin Sanomat publicerade den 1 oktober 2010 kan man läsa att "'Kuntaliitos on myös ylivoimaisesti paras keino estää segregaatiota', Pajunen sanoi perjantaina Helsingin kaupungintalolla" och att "Kaupungin ensi vuoden taloutta esitellyttä Pajusta huolettaa, että jotkut kunnat keräävät hyvätuloisia asukkaita, jotka maksavat paljon veroja, mutta jotka eivät toisaalta käytä paljon hyvinvointipalveluja."

Den 1 januari publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kokoomuksen Räty: Hallitusohjelmaan pääkaupunkiseudun kuntien yhdistäminen". I artikeln kan man bl.a. läsa att "'Vapaaehtoinen yhteistyö kuntien välillä ei ole johtanut riittävään tehostumiseen maankäytössä, asumisessa ja erityisesti segregaation [elintasokuilun syvenemisessä eri asuinalueiden välillä] hallitsemisessa pääkaupunkiseudulla', Räty perustelee."

Inkorporeringen av sydöstra Sibbo har i själva verket varit tänkt som en dellösning på det ovannämnda problemet med "segregering". Helsingfors behöver nya småhusområden för att med grannkommunerna kunna konkurrera om goda skattebetalare. I De grönas gruppanförande "Segregaatiokehitys on katkaistava" vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 15 juni juni framhöll Kimmo Helistö faktiskt Östersundoms och metroplanernas roll i sammanhanget, fast ur ett nytt perspektiv. Jag återger valda bitar ur anförandet:

Segregaatiokehitys kiertyy ongelmavyyhdestä, johon ovat sekaantuneet ainakin pääkaupunkiseudun kaupunkien keskinäinen kilpailu, asumisen kalleus, alueittain yksipuolinen kaupunki- ja asukasrakenne sekä kankea palveluverkko. Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten pitäisi yhdistyä mm. segregaatiokierteen katkaisemiseksi.
Emme saisi ainakaan itse, omilla päätöksillämme ja luutuneilla toimintatavoillamme aiheuttaa ylimääräisiä kustannuspaineita kaupungin talouteen. Päinvastoin – meidän pitää osata rakentaa taloudellisesti haastavissa olosuhteissa niin palveluiltaan kuin infrastruktuuriltaan ekologisempaa, vetovoimaisempaa ja viihtyisämpää kaupunkia kuin koskaan.

Eräs mahdollinen esimerkki pahimmillaan segregaatioon ja velkaantumiseen johtavasta virhearviosta saattaa olla rakennettuna Östersundomin yleiskaavan liikenneratkaisuun, joka turhan yksioikoisesti tulkitaan metroksi. Kieltämättä metrolla on etunsa, mutta olisi viisasta tutkia myös vakavasti pikaraitioverkoston rakentamisen vaikutukset yhteiskuntatalouteen, kaupunkirakenteeseen ja liikenteen määriin. Samalla rahalla voimme saada enemmän ja parempaa. ...

Lähivuosina on ainutlaatuinen mahdollisuus tiivistää kaupunkirakennetta ja laajentua tavallaan kaupungin rajojen sisäpuolella Jätkäsaaressa ja Kalasatamassa. Voimme kestävästi vastata väestönkasvun, asuntopulan ja liikenteen ongelmiin hyvällä kaupunkisuunnittelulla ja rakentamisella. Kruunuvuoren ranta, Keski-Pasila ja Östersundom odottavat myös vuoroaan.

Bilagor. Den 13 juli 2011



http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginvaltuusto/Ruotsi/Esitys/2007/Halke_2007-02-28_Kvsto_04_El_R/070520302/Utlotande_om_kommunindelningsutredarens_framstalln.pdf



Det är sällan numera som jag hittar eller ens söker efter någonting nytt från tiden före statsrådets Sibbobeslut, men häromdagen råkade jag stöta på ett par pikanta detaljer i ett dokument från februari 2007. I föredragningslistan för stadsfullmäktigemötet ingår till ärendet "Utlåtande om kommunindelningsutredarens framställning om anslutande av delar av Vanda stad och Sibbo kommun till Helsingfors stad och om anmärkningarna rörande framställningen" två bilagor i form av länkar: "Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi: Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun,Vanda stad och Helsingfors stad" och
"Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006". Kommunindelningsutredarens utredning består till stor del av samma text som texten i föredragningslistan från 29.11.2006. Vem som helst skulle alltså ha kunnat jämföra dokumenten, men naturligtvis läste fullmäktigeledamöterna inte igenom bilagorna innan de godkände stadsstyrelsen förslag till utlåtande.

Den andra pikanta detaljen är personen som enligt föredragningslistan ger tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori. Det är hon som är författaren till utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa" som utredningsmannen plagierade och som samtidigt utgjorde grunden för "Texten på Stges föredragningslista 29.11.2006".


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Fortfarande oklart vart Malms flygfält flyttar". Jag har på denna blogg i ett flertal inlägg uppmärksammat kopplingen mellan Malm och fallet Sibbo.

I mitt inlägg "Gilla. Den 9 juli 2011" påpekade jag att man kan "följa" min blogg genom att klicka på en knapp med texten "Följ". Den aktuella knappen har nu (av Google, inte av mig) bytts ut mot en knapp med texten "Anslut dig till den här webbplatsen". Jag gissar att förändringen har någonting att göra med satsningen på Googles nya sociala nätverkstjänst Google+ och att man försöker integrera Google friend connect med den nya tjänsten.  Klickar man på knappen öppnas ett fönster av modellen nedan.

Man kan logga in med flera andra användarkonton än Googles, men inte via Facebook, som är huvudkonkurrenten när det gäller Googles sociala nätverk. När man är inloggad erbjuds man två alternativ: att följa bloggen offentligt eller privat.

För att man skall följa bloggen på Blogger-instrumentpanelen förutsetts det i praktiken att man skriver blogg på Blogger/ Blogspot. Det går även att prenumerera på min blogg på Google Reader. Man behöver inte "följa" eller "ansluta sig till" bloggen för att kunna prenumerera på den och läsa den på Google Reader, men följer man bloggen borde den automatiskt läggas till som en prenumeration.

En fördel med prenumerationer är att man kan läsa flera bloggar på samma ställe, men det lätta och enkla formatet kan även vara en fördel. Dessutom kan man här hålla reda på inläggen.

Samtidigt som man bytt ut knappen "Följ" mot knappen "Anslut dig till den här webbplatsen" har benämningen "Följare" ersatts med benämningen "Medlemmar". Bloggens följare från förut förefaller dock inte direkt blivit "medlemmar" via Google friend connect. Jag har satt till en gadget eller ruta för potentiella "medlemmar" nere i högra marginalen (och som modell nedan) , men här är jag själv enda medlemmen än så länge ...

The Malmi Project. Den 9 februari 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor har en omfattande webbplats för stadens projektområden. Projektområdena har webbsidor även på svenska och engelska. Projektområdet Östersundom har dock inte ännu några sidor på engelska. Däremot finns det på engelska fortfarande en sida om the Malmi Project. Någon motsvarande sida finns inte längre på finska, medan den svenska sidan om projektområdet Malm saknar bl.a. kontaktinformation. På den engelska sidan kan man bl.a. läsa att Matti Visanti, som numera är chef för Östersundomprojektet, är head of project för the Malmi Project. I övrigt motsvarar den engelska texten lång den svenska. Jag citerar:

År 2004 meddelade Kiikala kommun att kommunen är villig att ta emot flygfunktionerna från Malm. Bland annat på basis av detta beslutade Helsingfors stadsstyrelse 17.1.2005 att be staten överlämna de områden som omfattas av arrendeavtalen till staden senast 31.12.2010.

Under år 2004 har vissa medlemmar i styrelsen i offentligheten fört fram tanken på att flygverksamheten i Malm trots allt inte borde läggas ner i Malm. Trots detta tolkar stadsplaneringskontoret att de överenskommelser som tidigare slutits mellan staten och staden är bindande åtminstone för stadens del, vilket innebär att stadsplaneringskontoret fortsätter planläggningen av området i enlighet med den planeringstidtabell som stadsstyrelsens beslut förutsätter.

Under sin korta karriär som försvarsminister i Anneli Jäätenmäkis regering hann Matti Vanhanen göra sitt bästa för att sabotera det ovannämnda avtalet mellan staten och staden. Inte undra på att relationerna mellan Vanhanen och Helsingfors var spända till man kom på att erbjuda sydvästra Sibbo istället för Malm.

Google har idag öppnat tjänsten Street View. Tjänsten är tillgänglig även på Google maps. Med hjälp av tjänsten kunde beslutsfattarna i Helsingfors t.ex. bekanta sig med de famösa stränderna i Östersundom.

Arkiverat: Malm. Den 6 juli 2009

nyckelord: Malm

Under sin mycket korta period som försvarsminister hann Matti Vanhanen räta upp beslutsfattarna i Helsingfors riktigt ordentligt. Staden och staten hade redan kommit överens om att Malm skulle frigöras för bostadsbebyggelse, när försvarsminister Vanhanen tog ställning för flygplatsens bevarande. När Helsingfors i samband med kommunreformen gjorde anspråk på sydvästra Sibbo, kunde Vanhanen slå två flugor i en smäll.

Jag följer med bl.a. Tour de France på Twitter. Mitt kvittrande på twitter har inte nödvändigtvis någonting med fallet Sibbo att göra, men mina uppdateringar på twitter synns även nere till höger på denna blogg.

Fallet Sibbo

Flera år. Den 29 juni 2009

Yle har publicerat en text med rubriken "Ännu flera år innan Östersundom byggs ut". Yle har där till publicerat en notis med rubriken "Hälsovården samtalsämne i Östersundom". Båda texterna hittas på så väl på sidan Nyheter / Östnyland som sidan Nyheter / Huvudstadsregionen. Lyssna även på audioklippen "Endast små förändringar i Östersundom" och "Invånare i västra Östersundom".

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingick en ledare med rubriken "Malmilta voi vielä lennellä pitkään". Jag återger här ett par stycken ur artikeln:

Helsingin kiire saada uutta tonttimaata asuntotuotantoon on helpottanut. Vielä muutama vuosi sitten ne mittavat rakentamismahdollisuudet, jotka syntyvät sataman siirrosta Vuosaareen, tuntuivat ehkä epätodellisilta. Toisin on nyt - kaavoituskin on pysynyt hyvin tahdissa. Lisäksi Helsingille avautuu laaja alue Sipoon alueliitoksen ansiosta. Siellä riittää työtä kymmeniksi vuosiksi. Malmin lentokentän muuttamisella asuntotonteiksi ei siis ole kiirettä, vaikka sen sijainti onkin erinomaine. ...

Liiketoimintana ja harrastuksena lentäminen on kiehtova laji, josta ei puutu kansainvälisyyttä. Jossakin Porvoon tai Lohjan tasalla kenttä tekisi elinkeinorakenteelle hyvää. Porvoo nousee todennäköisemmin vielä esiin vakavasti otettavana vaihtoehtona.

Fallet Sibbo

Sök. Den 4 juni 2009

När jag flyttade denna blogg från Yahoo! 360 till Blogger/Blogspot minskade jag på antalet "etiketter" med vilka blogginläggen är taggade, klassificerade eller beskrivna. I efterhand är det lättare att veta vilka temata, faktorer och etiketter som är centrala. De flesta etiketter på denna blogg är personnamn. Bland namnen finns endast namn på skurkarna i fallet Sibbo, efternamn på personer som på ett eller annat sätt myglat eller korrumperat sig. Däremot finns här inte namn vare sig på hjältar eller personer vars roll varit neutral. Vill man ändå kolla upp vad jag skrivit om t.ex. Toivo Pihlajaniemi, Jaakko Jonkka eller Chritel Liljeström kan man använda sig av bloggens allmänna sökfunktion ("sök blogg"). I sökfältet kan man naturligtvis även skriva sakord, rubriker på artiklar eller hela fraser.
Jag har själv utnyttjat sökfunktionen för att kolla vad jag har noterat och tagit upp på denna blogg. Idag upptäckte jag t.ex. att jag inte omnämnt artikeln "Vanhanen: Kaikkien pääkaupunkiseudun kuntien sitouduttava tonttitalkoisiin", som Helsinginsanomat publicerade den 14 juli 2006. Artikeln motsvarar till innehållet delvis artikeln "Vanhanen ei ottaisi saaristoa pois Sipoolta", som Helsingin Sanomat publicerade följande dag. Båda artiklarna bygger på statsminister Matti Vanhanens tal vid bostadsnässan i Esbo. Eftersom talet är betydelsefull på flera sätt återger jag här några rader ur den förstnämnda artikeln:

Vanhanen vetosi voimakkaasti Helsingin kaupunkiin, että Helsinki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa eli jättäisi kentän rakentamatta.

"Helsingin toivoisi keskittävän voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin", Vanhanen sanoi.

Fallet Sibbo

Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Valtio kallistumassa Malmin kentän säilyttämisen puolelle". Det är uttryckligen representanter för statsmakten som överväger ett bevarande av flygfältet i Malm. Helsingfors stad vill fortfarande flytta flygverksamheten, men man medger att inkorporeringen av Östersundom förändrat situationen. Jag citerar ur artikeln:

>>Helsingin kaupunki haluaa yhä siirtää lentokentän pois Malmilta ja rakentaa alueelle asuntoja.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen (kok) mukaan paine Malmin rakentamisesta on kuitenkin helpottanut, kun Helsinki on saanut rakennusmaata Sipoosta ja vanhoilta satama-alueilta. <<

Tle har middagstid publicerat en notis med rubriken "Malms flygfält bevaras?". Jag citerar ur notisen:

>>Nu ska Kommunikationsministeriet utreda om det är möjligt att hålla kvar Malms flygfält i Helsingfors. Området behövs kanske inte längre för bostadsbyggande eftersom huvudstaden har fått ny tomtmark i och med annekteringen av sydvästra Sibbo och då hamnverksamhet har flyttats från centrala Helsingfors till Nordsjö. <<

En som knappast uppskattar att Helsingfors lägger ner en efter annan plan med motiveringen att inkorporeringen av Östersundom förändrat läget är viceordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd, Osmo Soininvaara (grön). Soininvaara har ett betydligt större lokalpolitiskt inflytande än vad hans förtroendeuppdrag medför. Soininvaara hade varit en självskriven stadsfullmäktigeordförande, men han valde att ge uppdraget åt sin förtrodda arvtagare, Otto Lehtipuu. Soininvaara utövar även ett öppet inflytande genom så gott som dagligen skriva blogginlägg. Soininvaara har i flera inlägg på sin blogg berört planeringen av Östersundom. Speciellt har han gjort det i inlägget "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars.

Soininvaara inleder inlägget med en förklaring till varför Östersundom inkorporerades:

>>Sipoon Östersundom liitettiin Helsinkiin kaupunkirakenteen tervehdyttämiseksi - siis jotta ihmiset eivät joutuisi muuttamaan nurmijärville vaan pääsisivät järkevälle etäisyydelle hyvien joukkoliikenneyhteyksien varaan. ...

Tarkoitus oli, että sitä rakentamista, jota oli suunniteltu nurmijärville, keskitettäisiin metron varrelle Östersundomiin.<<

Nurmijärvi, skrivet med liten begynnelsebokstav, står här för fenomenet som på engelska benämns Urban sprawl. Statsministerns hemkommun Nurmijärvi är skräckexemplet på oönskad spridning av bebyggelsen främst norr och väster om Helsingfors. Soininvaaras synpunkter stämmer överens med motiveringar i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. En annan sak är att det ur Myllyniemis rapport framgår att utredningsmannen inte förstått dessa motiveringar, som han kopierat ur Helsingfors stads egen utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Det är skäl att notera att varken bevarandet av Sandhamn i militärt bruk, som Helsingfors stadsplaneringsnämnds nuvarande ordförande Risto Rautava (saml) tillsammans med Jan Vapaavuori förespråkat, eller bevarandet av flygverksamheten i Malm, som Centern med Matti Vanhanen i spetsen förespråkat, utgjorde några officiella motiveringar till ändringen i kommunindelningen. I sitt ovannämnda blogginlägg noterar Soininvaara att syftet med inkorporeringen av Östersundom går förlorad ifall andra projekt i Helsingfors läggs ned som en följd av inkorporeringen. Jag citerar:

>>Jos ... Helsinkiin suunniteltu rakentamista siirretäänkin Östersundomiin, nurmijärville joudutaan rakentamaan yhtä paljon kuin lähtötilanteessa eikä koko Östersundomin liittämisestä Helsinkiin olisi lainkaan hyötyä nurmijärvettymisen ehkäisyssä vaan lopputuloksena on kaupunkirakenteen hajoaminen edelleen.<<

Fallet Sibbo.

Sibbosyndrom. Den 19 augusti 2007

Rubriken för ledarskriften i dagens nummer av Helsingin Sanomat är "Malmin lentokenttä ei vastaa nykyajan tarpeita". I ledaren noteras sambandet mellan frågan om Malms framtid och den så kallade Sibbofrågan. Jag citerar:

Helsinki on jo pitkään toivonut kentän maita asuntorakentamiseen. Kaupunki on vuokrannut omistamansa alueet valtiolle vuoteen 2034 saakka, mutta kiinteistövirasto on tulkinnut alkuperäistä vuokrasopimusta niin, että se olisi irtisanottavissa aikaisemmin. Kaupunginhallitus pyysi kaksi ja puoli vuotta sitten valtiota luovuttamaan alueet kaupungille vuoden 2010 loppuun mennessä.

Tilanne kuitenkin muuttui, kun Helsinki teki esityksen Sipoon rajantarkistuksesta. Alueliitoshanke on nyt valituskierrosta vaille ratkennut, eikä Helsingillä ole tulenpalavaa kiirettä saada Malmin aluetta itselleen. Siitä huolimatta Malmin lentokentän tulevaisuuteen on saatava pikaisesti ratkaisu.

Så som det under den senaste tiden har framkommit i medierna lider varken Helsingfors eller huvudstadsregionen på brist på tomtmark. Däremot har Helsingfors eventuellt brist på tomtmark för småhusbebyggelse. På grund av kunkurrensen om goda skattebetalare med Esbo och andra kommuner i regionen önskar Helsingfors bygga egnahemshus innanför stadens gränser. Helsingin Sanomat stöder dock förslaget att flytta flygverksamheten från Malm till Borgå på helt andra grunder.

Även ledaren i dagens Hufvudstadsblad med rubriken "Borgå behöver ingen flygplats men det gör Helsingfors" handlar om planerna att flytta flygverksamheten från Malm och även här anknyts till fallet Sibbo, fast ur en helt annan synvinkel. Jag citerar:

Det finns drag av "Sibbosyndrom" i utredningens förslag. Det räcker inte med att Helsingfors vill sluka ett stort hörn av Sibbo. Nu skall en inmutning göras också i Borgå.

Den här ideologin avslöjas i förslaget till var en helikopterflygplats kunde placeras om flygplatsen flyttar från Malm till Borgå. Som ett alternativ till det enda naturliga - att Malm i så fall kvarstår som central helikopterbas - föreslås en placering i Skarpmossen i Sibbo, halvvägs till Borgå.

Fallet Sibbo föraneder misstro och misstänksamhet. Det är troligt att ett försämrat samarbetsklimat blir det enda bestående resultatet av Helsingfors planer på att inkorporera sydvästra Sibbo.

Malms flygverksamhet torde flyttas. Den 16 augusti 2007

Malms flygverksamhet föreslås i kommunikationsministeriets utredning (pdf) som offentliggjorts idag flyttas till Backas i Borgå. Resultatet av utredningen skall inte förväxlas med ett beslut, men då det ur utredningen även framgår att Malm inte motsvarar behoven, torde det stå klart att flygverksamheten flyttar bort från Malm. Därmed frigörs flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse.
Att flygfältet i Malm skulle bli småhusområde ansågs redan klart då försvarsminister Matti Vanhanen uppbackad av Centern i Helsingfors genom sitt brandtal den 18 maj 2003 satte keppar i hjulen. Då statsminister Vanhanen senare lika väl tillsammans med bostadsminister Hannes Manninen propagerade för småhusbebyggelse, kom Vanhanens och Centerns uttalanden om Malms flygfält att skada de redan ansträngda relationerna mellan statsmakten och Helsingfors stad. Som pricken på i:et hade Jussi Paunen, enligt Högsta förvaltningsdomstolens beslut, privata intressen av bostadsbebyggelse i Malm. Även Jan Vapaavuori har starkt understrukit behovet att bebygga flygfältsområdet i Malm. I artikeln "Malmin kenttäasiaa harkittava kiihkottomasti", som publicerades i Helsingin Uutiset den 23 januari 2005, skrev Vapaavuori följande:

Lukemattomien tutkimusten mukaan veronmaksukykyiset ihmiset haluavat asua pientaloissa. Vaikka Vuosaaren sataman valmistumisen myötä kaupungille vapautuu runsaasti asuntorakentamispotentiaalia, laajempia pientalotuotantoon soveltuvia alueita ei näiden joukossa juuri ole. Tähän perustuu Malmin lentokenttäalueen suuri merkitys kaupungille. Helsingin, Espoon ja Vantaan yhdistäminen poistaisi tarpeen tällaiseen asuntopoliittiseen verokilpailuun. Se ei kuitenkaan liene realismia.

Ur Vanhanens tal vid bostadsmässan den 14 juli 2006 framgår att anslutningen av sydvästra Sibbo till Helsingfors för Vanhanens del i högsta grad handlar om att hitta ett ersättande småhusområde till Malm. Om Malm, så som det nu ser ut, frigörs för bostadsbebyggelse, minskar behovet att bygga i sydvästra Sibbo ytterligare.

Resultatet av kommunikationsministeriets utredning av placeringsort för flygverksamheten kommer för sent med tanke på statsrådets beslut i Sibbofrågan. Bevarandet av flystationen i Malm var för Vanhanen och Centern ett politiskt motiv för en inkorporering, men Malms framtid borde i sig inte ha någon större relevans när det gäller de juridiska villkoren för en ändring av kommunindelningen. Vanhanens ställningstaganden för Malm kan däremot ha betydelse för Högsta förvaltningsdomens domslut angående ststsministerns jäv. I sitt tal vid bostadsmässan ifjol hoppades Vanhanen att "Helsingin kaupunki harkitsisi uudestaan Malmin kentän kohtaloa ja keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin." Vad annat är detta än ett löfte om en inkorporering? Statsministern var nog mycket medveten om att Helsingfors var ute efter ett nytt småhusområde innanför stadens gränser. Om inte förr så genom sitt tal vid bostadsmässan förband sig Vanhanen att förverkliga eller åtminstone stöda en inkorporering.