"En oerhörd utvecklingspotential". Den 30 september 2007

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingick en intervju med Jussi Pajunen (saml) med anledning av förslaget till Helsingfors budjet. Rubriken var "Helsingfors klarar inte tandtrollen" och den första frågan handlar just om köerna till tandläkaren. Jag citerar:

Överborgmästaren, stadsdirektören Jussi Pajunen slår i från sig då han får frågan om varför staden verkar satsa mer tid och energi på åkrarna i sydvästra Sibbo än på köerna till tandvården.
Det är media som lägger ned tid, energi och resurser på Sibbofrågan. Vi har hittills inte satsat särskilt mycket på just den frågan. Men tänk efter, åkrarna i Sibbo representerar en oerhörd utvecklingspotential. När Nordsjö hamn blir färdig kommer vi att fokusera mycket tid och energi på Sibbo och hela Borgånejden, säger Jussi Pajunen.
Stadsdirektören gillar inte jämförelsen mellan tandvården och områdena i sydvästra Sibbo.

Exakt vad Pajunen syftar på med fokusering på "Sibbo och hela Borgånejden" har jag svårt att bedöma, men man kan alltid spekulera. Samlingspartiet i Helsingforsregionen torde ha ingått en Molotov-Ribbentroppakt, enligt vilken Kervo och Träskända får Tusby eller delar av Tusby, Esbo får Kyrkslätt och Helsingfors och Vanda får Sibbo eller delar av Sibbo. Ledarskribenten i Helsingin uutiset/Vantaan sanomat har åtminstone ett par gånger presenterat denna modell. Samarbetet verkar just nu inte fungera speciellt bra. Från Helsingfors sida har stödet för Kervos och Träskändas inkorporeringsplaner uteblivit, vilket torde förklara varför Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml), som bl.a. äger tidningarna Helsingin uutiset och Vantaan sanomat, inte längre förefaller stöda planerna på att införliva sydvästra Sibbo med Helsingfors. I själva verket skulle man från Helsingfors sida vilja fusionera alla fyra städer i huvudstadsregionen för att komma över Otnäs, Kägelviken och Westend, men det går inte Samlingspartiet i Esbo med på. Något större intresse av att svälja Kyrkslätt torde man i Esbo inte heller ha. Helsingfors strategi går därför framför allt ut på att utveckla ett svar på axeln Otnäs-Kägelviken-Westend. Svaret bygger framför allt på Aviapolis (Vanda flygfält) och Nordsjö hamn, men även oljehamnen i Sköldvik och eventuellt det planerade flygfältet i Backas i Borgå har betydelse.

På webbplatsen för Seutuvisio (Esbo-Grankulla-Helsingfors-Sibbo-Vanda; Kommunernas gemensamma utvecklingsbild för markanvändningen) uttryckte Pekka Virkamäki (saml), som är viceordförande för stadsplaneringsnämnden i Vanda, redan år 2001 sin vision av förflyttningen av Helsingfors tyngdpunkt österut :

Pääkaupunkiseudun kehittämisen painopiste siirtyy 2010-luvulla itään lentoaseman alueen Vuosaaren sataman ja Kehä 3 kehtiitämisen myötä. Jo nyt on ruuhka-aikana Porvoosta lyhyempi matka Helsingin eli metropolialueen keskustaan kuin espoon keskuksesta.

Helsingin Itäkeskuksen ja Porvoon väliselle alueelle tulisi kehittää uusi vähintään ammattikorkeakoulutasoinen valtakunnallinen logistiikkaoppilaitos. Sköldvik, Vuosaari ja Helsingin keskutan matkustajasatamat muodostavat logistiikkaklusterin jollaista saa koko pohjioismaista hakea. Venäjän pikkuhiljaa tapahtuva kehitys vain voiistaa kehityskuvaa.

Kuluva vuosikymmen menee edellytysten luomiseen. Sipoon voimavarat kehittää riittävässä määrin Sipoonjoen länsipuolen aluetta 40-60 000 asukkaan alueeksi jonne Metron voisi vetää Mellunmäestä tai Vuosaaresta eivät ole riittävät. Vuosikymmenen aikana kolmen kartanon alueet tulisi hankkia yhteiskunnan haltuun ja liittää alue osaksi Helsinki-Vantaan kaupunkia.

• Askelina Porvoo mukaan kehityskuvatyöhön.
• Erillisen Itä-Uudenmaan seutukaavaliiton lakkauttaminen.
• Sipoonjoen Länsipuolen maanhankinta.
• Metrosuunnittelun ja seutu-yleiskaavatyön valmistelu.
• Helsinki-Vantaan yhdistämisneuvottelut käyntiin ja äänestys kuntaliitoksesta ennen 2008 kunnallisvaaleja.
• Logistikkaa-ammattikorkeakoulu Sipooseen valtion ja Helsinki-Vantaan rahoilla.

Det kan noteras att även den dåvarande kommundirektören i Sibbo var med i Seutuvisio och avtalade om scenarier för kommunernas gemensamma markanvändning. Enligt vad Pekka Korpinen (sdp) säger i Uutislehti Demari den 21 september (se "Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007") började Korpinen förhandla med kommundirektör Viking Sundström (sfp) om en ändring i kommunindelningen strax efter att Seutuvisio avslutats. Från Sibbos och Sfp:s sida torde man inte ha varit ovillig till samarbete och förhandlingar, men istället för att se Sibbo som en "oerhörd utvecklingspotential" valde Pajunen tillsammans med Jan Vapaavuori att förtala och köra över Sibbo och Sfp.

Bilden eller kartan med texten ovan ingår i Pekka Myllyniemis rapport. Myllyniemi har kopierat bilden från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Stycket som refererar till kartan lyder enligt följande:

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Yhteyksiä on kuvattu kartassa 6.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat den ovanciterade texten från förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen. Trots att det är Ratasvuori som satt sitt namn under utredningen, torde utredningen huvudsakligen vara författad av Pajunen. Visst har Pajunen redan satt ner tid och energi på sydvästra Sibbo.

Markegendom som motivering. Den 29 september 2007

I gårdagens blogginlägg "Helsingfors markområden. Den 28 september 2007" noterade jag att Arto Sulonen i inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut hävdar att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Förutom att påståendet inte stämmer är det även i övrigt intressant. De facto har Helsingfors markområden i sydvästra Sibbo en anmärkningsvärd undanskymd roll i inrikesministeriets eller föredragande tjänsteman Arto Sulonens motiveringar promemoria (muistio) till statsrådets beslut. Helt har markegendomen dock inte heller här lämnats obeaktad. Jag citerar ur pr0memorian:

Kuntajakoselvittäjän mukaan kunnan kyky toteuttaa merkittävä asukasmäärän lisäys riippuu sen taloudellisesta asemasta ja ennen kaikkea kunnan talouden volyymista suhteessa tavoitteena olevaan väestönlisäykseen. Toinen olennainen tekijä on se, omistaako kunta suoraan maata alueella, johon väestönkasvu on tarkoituksena sijoittaa. Jos ei omista, kunnan keinot vaikuttaa asiaan ovat rajoitetut ja koskevat vain maankäytön suunnittelun ja kaavoituksen avulla käytettävissä olevia keinoja.

Sammanhanget i vilket Sibbo kommun i sitt besvär hävdar att Helsingfors markegendom utgör ett centralt motiv till statsrådets beslut framgår tydligt ur inrikesministeriets utlåtande:

Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa. Päätöksessä olisi näin tullut ottaa huomioon Sipoon kunnanvaltuuston päätös lunastaa yhdyskuntarakentamiseen Helsingin kaupungin omistamia kiinteistöjä maankäyttöja rakennuslain 99 §:n nojalla.

I promemorian noteras även att Helsingfors i sitt utlåtande till länsstyrelsen säger att "Kuntajakoselvittäjän esitykseen sisältyy huomattava määrä eli noin 815 hehtaaria Helsingin kaupungin omistamaa maa-aluetta." I själva verket medger Pekka Myllyniemi i sin rapport att det aktuella gränsförslaget VE 2 helt utgår från Helsingfors markområden. I rapporten står det om alternativet att "Vaihtoehdossa 2 huomioidaan Helsingin maaomistuksia laajasti Knutersintien ja Puronniityntien väliin jäävällä alueella." Om det mindre alternativet VE 1, som utritats på samma karta som utredningsmannens officiella förslag VE 2, står det i Myllyniemis rapport följande:

Vaihtoehto 1 ottaa vain hyvin rajoitetusti huomioon Helsingin maanomistuksia. Niitä kuuluu alueeseen lähinnä vain vaihtoehdon läntisissä osissa E18-tien kahta puolta. Landbon itäpuolella olevat laajat omistukset jäävät kokonaan ulkopuolelle.

Om det större alternativet VE 3 på 5000 hektar säger Myllyniemi igen att "Vaihtoehto huomioi Puronniityntien itäpuoliset Helsingin omistukset, jotka eivät pinta-alaltaan kuitenkaan ole niin huomattavia kuin saman tien länsipuolella sijaitsevat omistukset." I promemorian noteras även att enligt Helsingfors utåtande "Kaupungin esitykseen verrattuna selvittäjän esityksessä Sipooseen jää mantereella olevan alueen itäosa, jossa kaupunki ei omista kovinkaan paljoa maata." Vidare noteras att enligt utlåtandet "Helsingin kaupunki omistaa huomattavasti maata siirrettäväksi esitetyllä alueella, minkä vuoksi Helsingin kaupungilla ei olisi tarvetta lunastusmenettelyyn rakentamisen toteuttamiseksi."

Det stämmer att Helsingfors markområde i inrikesministeriets promemoria inte uttryckligen anges som en juridisk motivering för annekteringen. Till detta kan det finnas olika skäl. När inrikesministeriet i sitt utlåtande hävdar att statsrådets beslut till ingen del bygger på Helsingfors markegendom handlar det kanske inte bara om att bemöta påståendet i Sibbo kommuns besvär att statsrådets gränsbeslut inte tagit hänsyn till Sibbo kommuns beslut att inlösa mark som ägs av Helsingfors. Man kan spekulera vid vilka följder ett prejudikat enligt vilket markegendom i grannkommunen ger rätt till annektering skulle leda till.

Helsingfors markområden. Den 28 september 2007

De som besvärat sig över statsrådets gränsbeslut bör liksom Sibbo kommun beredas tillfälle att ge en motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. HFD har av kommunen bett om en motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande från den 7 september senast nästa fredag, den 5 oktober. Kommunstyrelsen behandlar ärendet nästa tisdag. Enligt vad Christel Liljeström skrivit på sin blogg fick Sibbo kommun en begäran om motförklaring fredagen den 14 september. Jag misstänkte att någonting gått fel då övriga som besvärat sig inte fått post från HFD, men deras tur torde komma senare. I gårdagens Sipoon Sanomat berättas i en artikel med rubriken "Sisäministeriö hylkäsi kaikki rajavalitukset" att man på HFD sagt att "kaupunkeja kuullaan ensin". Det stämmer överens med vad som står i föredragningslistan för tisdagens styrelsemöte i Sibbo. Jag citerar:

Högsta förvaltningsdomstolen ber om förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande 7.9.2007 senast 5.10.2007.

Ett förslag till förklaring och motförklaring utdelas på mötet.

Sibbo kommun torde alltså i likhet med inrikesministeriet få ge en förklaring med anledning av 18 besvär innan enskilda personer som besvärat sig bereds tillfälle att ge motförklaring.

I den ovannämnda artikeln i Sipoon Sanomat påtalas även det förhållande att inrikesministeriet valt att inte bemöta påståenden i 16 av besvären. Jag citerar:

Sisäministeriö on lausunnossaan niputtanut valituksista yhteen 16, joiden sisällön se ei näe sisältävän mitään uutta, ja siten niiden argumentointi sivutetaan aiheettomana.

Sama vanha mantra joukkoihin leimattu sipoolaisvalittaja Leena Liipola on lausunnon sisällöstä pyöristynyt.

Hän vakuuttaa oman valituksensa sisältävän esimerkiksi vedenpitäviä todisteita siitä, että selvitysmies Pekka Myllyniemen raportti oli sisäministeriön Sulosen, Jussi Pajusen joukkojen ja hallintojohtaja Eila Ratasvuoren käsialaa.

– Selvitän valituksessani, kuinka Myllyniemi vain allekirjoitti valmiin selvityksen, mutta se on jätetty kokonaan huomioimatta.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Kuka hommaisi Pajuselle kunnon kumisaappaat?" Artikeln handlar om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog senaste vecka. Överborgmästare Jussi Pajunen var med i bussen på väg till storskogen, men steg av i Sottungsby. Om vad Pajunen hann säga på vägen skriver Sipoon Sanomat att "Hän painotti, että Helsingin ensisijaisena intressinä on rakentaa ranta-alueille, eikä suinkaan Sipookorpeen." Jag undrar om Pajunen har tagit sig en titt på stränderna i Östersundom. Här är stranden onåbar även med gummistövlar. Från Helsingfors håll har man tidigare hävdat att Helsingfors inte skulle behöva inlösa mark av privatpersoner, eftersom staden redan äger så mycket mark i sydvästra Sibbo. Helsingfors markägendom är dock koncentrerad till Husö och Storskogen.

Då statsrådet redan har tagit sitt beslut i Sibbofrågan tycks Helsingfors markägendom inte längre vara ett centralt argument, åtminstone inte enligt inrikesministeriet. I inrikesministeriets förklaring till HFD står det att "Sipoo esittää valituskirjelmässään väitteen, että valtioneuvoston päätöksen keskeisenä perusteena on ollut Helsingin kaupungin maanomistukseen perustuva yhdyskuntarakenteen laajentaminen Lounais-Sipoossa." Inrikesministeriet hävdar emellertid att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." Detta är ett märkligt påstående med tanke på att man i samma utlåtande hävdar att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Sista stycket i avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport lyder faktiskt enligt följande:

Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Kunnan maanomistus helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti koska osapuolia on vähemmän. Samoin maanomistajien kanssa käytäviä neuvotteluja kaavoituksen tavoitteista ei tarvita.

Myllyniemi har naturligtvis kopierat det ovanciterade stycket ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.

Delar av den ovanciterade texten ingår även i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 29 november. Jag citerar ur Pajunens anförandet, som förtjänstfullt delvis var på svenska:

Helsingfors äger betydande markområden i de delar av Sibbo som enligt förslaget skulle anslutas till Helsingfors. Det här underlättar och försnabbar märkbart planläggningsprocessen.

Lounais-Sipoon kehittäminen monipuoliseksi työpaikka- ja asuntoalueeksi edellyttää kunnalta riittäviä resursseja ja vahvaa suunnittelua ja rakentamisorganisaatiota. Helsinki omistaa Sipoossa liitettäväksi esitetyllä alueella runsaasti maata. Tämä helpottaa ja nopeuttaa kaavoitusprosessia oleellisesti.

Det skall i sammanhanget även noteras att Matti Vanhanen ännu i juni i tv-nyheterna motiverade en annektering med att Helsingfors äger nästan tusen hektar i sydvästra Sibbo. Inte heller Kai Kalimas ord skall förringas. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 28 februari sade Kalima (enligt diskussionsprotokollet) följande:

Haluaisin sanoa valtuutettu Hakaselle, että kuntajakolain 3 ja 5 §, niitä pitää tulkita yhdessä. Niiden mukainen erityinen syy on se, että meillä on omaa maata 815 ha, jota me emme muuten pääse käyttämään.

"Tillräcklig och pålitlig grund". Den 27 september 2007

Inrikesministeriets förklaring eller utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut är intressant läsning. I utlåtande bemöts påståendena om materiella och formella fel i Sibbo kommuns besvär punkt för punkt i den ordning som påståenden ingår i besväret. Punkt 2 i Sibbos besvär har man dock helt hoppat över i inrikesministeriets utlåtande. Istället bemöts ett påstående i punkt 5 i Sibbos besvär som nummer 2 i utlåtandet. Punkt 2 i Sibbos besvär har rubriken "Valtioneuvoston päätöksen taustalla olevat selvitykset" och de inledande raderna lyder enligt följande:

Valtioneuvoston päätös perustuu tosiasiallisesti hyvin pitkälle kuntajakoselvittäjä Myllyniemen selvitykseen. Tämä selvitys oli monilta osin erittäin vajanainen ja puutteellinen. Näitä puutteita on käsitelty laajemmin Sipoon kunnan Etelä-Suomen lääninhallitukselle osoittamassaan 17.4.2007 päivätyssä lausunnossa, ja Sipoon kunta viittaa valituksensa tueksi kaikkeen tässä lausunnossa esitettyyn (lausunto liitteenä 1), mutta tässäkin yhteydessä voidaan todeta seuraavaa:

• Selvitys perustui Helsingin kaupungin omista lähtökohdistaan tehtyyn esitykseen, ja kuntajakoselvittäjä on suurelta osin myös suoraan käyttänyt Helsingin kaupungin esitystä oman esityksensä perusteluina.

Inrikesministeriet har alltså valt att inte ge någon förklaring till påståendena om brister i Pekka Myllyniemis utredning. I inrikesministeriets utlåtande hävdas det lika väl att "valtioneuvoston päätös perustuu kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa esitettyihin maankäytön ja asumisen kehittämistarpeita koskeviin näkökohtiin." Även dessa omnämnda synpunkter har Myllyniemi ord för ord kopierat från Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Ratasvuoris utredning hittades på inrikesministeriet så sent att den inte hann med i Sibbo kommuns besvär, men det påtalas åtminstone i ett av besvären som lämnats in till HFD. "Eila Ratasvuoren muistio 18.10.2006" ingår även som bilaga i det aktuella besväret. Detta besvär omnämner inrikesministeriet emellertid bland de besvär om vilka det konstateras att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi."

Myllyniemi omnämns hela 27 gånger i inrikesministeriets utlåtande. Bl.a. säges det att "Valtioneuvosto on arvioinut kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen selvityksen antaneen riittävät ja luotettavat perusteet tehdylle kuntajaon muutokselle." Statsminister Matti Vanhanen sade dock i presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut att beslutet grundar sig på bedömningen i inrikesministeriets beredning, som Arto Sulonen ansvarar för. Det är alltså Sulonen som i egenskap av föredragande tjänsteman mot bättre vetande bedömt att Myllyniemis "utredning" utgör en tillräcklig och pålitlig grund för beslutet. Det är även Arto Sulonen som undertecknat inrikesministeriets förklaring eller utlåtande angående besvären till HFD.

Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbometro för 200 miljoner". I artikeln berättas det att Sibbometron presenterades av Helsingfors trafikchefer för stadsstyrelsen i Helsingfors på måndagen och att Sibbometron enligt chefen för Helsingfors trafikplanering Olli-Pekka Poutanen och chefen för Helsingfors trafikverk, Matti Lahdenranta kunde byggas mellan åren 2013 och 2016. I praktiken upprepades Lahdenranta sin kontroversiella åsikt att Sibbometron kunde byggas före förlängningen av metron till Stensvik. Mera än vad rubriken berättar upplyser artikeln inte om beräkningarna av priset. I Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", ur vilken Myllyniemi kopierat de centrala delarna i sin rapport, heter det att byggnadskostnaderna för metron (6,3 km och 4 stationer) är 140 - 150 miljoner euro.

Att Sibbometron har en central roll i den juridiska motiveringen för en inkorporering framgår ur titeln på Ratasvuoris utredning och av att hela tre sidor i utredningen handlar om metron. I motiveringarna till statsrådets gränsbeslut omtalas metron endast i citat av Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande, men planerna på en metrolinje till Sibbo förutsetts eventuellt i påståendet att "Kuntajaon muutos kiistattomasti parantaa alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia ja edistää kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta." I motiveringarna citeras Myllyniemis utredning av metrons betydelse i följande stycke:

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Satamaa hyödyntävä elinkeinotoiminta siirrettäväksi esitetyllä alueella vilkastuttaisi kuntajakoselvittäjän mukaan muutakin elinkeinotoimintaa koko seudulla ja erityisesti Itä-Helsingissä, Vantaalla sekä Sipooseen jäävillä alueilla. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.

Den ovanciterade texten har Myllyniemi kopierat ur Ratasvuoris utredning från den 18 oktober 2006. På vilket sätt Sibbometron, som inte skulle gå via Nordsjö, skulle stöda näringsverksamheten i anslutning till Nordsjö hamn har jag svårt att se, då det enligt Helsingfors analys inte ens lönar sig att förlänga Nordsjömetron ett par kilometer till själva hamnen.

Vanda har formellt uttalat stadens stöd för en förlängning av Mellungsbackametron österut, men i verkligheten är stödet inte så entydigt. I Helsingin Sanomat föreslog Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) den 21 juni 2006 att "Vantaa voisi luopua pienestä merenrantaosasta, jos Helsinki osallistuu metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä Länsimäen kautta Hakunilaan". Det bör noteras att Sibbometron och metro till Håkansböle är varandra uteslutande alternativ. Att Kiljunen inte missförstått Helsingfors metroplaner framgår ur artikeln "Helsingin ryöstöretki Sipooseen!?", som publicerades i Länsimäki-lehti 2/2006 i september i fjol. Här säger Kiljunen följande:

Jos pieni alueluovutus tehdään, on Helsingin tultava Vantaan toiveita vastaan. Se koskisi erityisesti liikenneratkaisuja.

Metro on syytä ulottaa Vantaalle. Mitä mielekkäintä olisi jatkorakentaa sitä Mellunmäestä Hakunilaan. Helsinki saa osallistua metron rakennuskustannuksiin. Onhan kyse yhteisestä raideliikenteestä.

I Vantaan Sanomat publicerades den 4 september 2002 en artikel med rubriken "Metro Hakunilaan". Här noterar Kiljunen att "Hakunilan metro tukisi omalta osaltaan myös Vuosaaren satamahanketta." Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen borde hålla med Kiljunen. För en dryg månad sedan sade Korpinen i Sipoon Sanomat att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." 

På föreningen För Sibbos hemsida tipsas det om en intervju med kyrkoherdarna Helene Liljeström och Henrik Andersén. Intervjun "Kyrkoherdarna hoppas på back i Sibbofrågan" finns som poddsändning på portalen pod.fi.

Sibboundantag. Den 25 september 2007

Dagens hufvudstadsblad ingår ledarstick med rubriken "Ingen regel utan sibboundantag?" av Björn Månsson. ledarsticket kommenterar månsson kommunminister Mari Kiviniemis uttalande rundradions finska nyheter söndags om att Sibbo var ett specialfall när det gäller tvångsannekteringar eller komundelssammanslagningar i allmänhet. (Se "Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007".) Månsson slutar artikeln med utropen "Vilken selektivitet! Vilken inkonsekvens!"

Även Suomenmaa har idag publicerat en artikel med anknytning till Kiviniemis uttalande. Rubriken är "Kuntien yhdistyminen vaatii usein osakuntaliitoksia".

Centerministrarna Manninen, Vanhanen och Kiviniemi har inte bara varit inkonsekventa i tolkningen av kommunindelningslagen och det kommunala självstyret. De har även gett motstridiga budskap i Sibbofrågan. Först hävdade de att det inte är någonting speciellt med förslaget på att ansluta en del av Sibbo till Helsingfors. Sedan hävdar Kiviniemi att Sibbo är ett specialfall.

På grund av tidsbrist har jag endast i förbigående kommenterat inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut. Inrikesministeriets förklaring undvikar flera besvärsgrunder, men speciellt anmärkningsvärt är att man valt att inte alls kommentera största delen av besvären. I utlåtandet skriver inrikesministeriet att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita,jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi." Antingen har man på inrikesministeriet inte tagit sig tid att läsa igenom alla besvär, eller så försöker man tiga ihjäl en del besvär eller besvärsgrunder. Märkligt nog har inte heller alla som besvärat sig fått inrikesministeriets utlåtande.

Inkonsekvent kommunminister. Den 24 september 2007

Yle publicerade igår en notis med rubriken "Kiviniemi toppuuttelee kuntien laajenemisintoa". Motsvarande svenskspråkiga notis har rubriken "Kiviniemi avog till annekteringar". Jag citerar:

Beslutet som regeringen i somras tog om att slå samman sydvästra Sibbo med Helsingfors ska ses som ett specialfall, anser Kiviniemi.

- Föreslag om att annektera delar av kommuner framkommer nu som då, men i huvudregel får de alltid ett avogt mottagande. Det krävs mycket starka motiveringar, vilket också inskrivits i kommunindelningslagen, säger Kiviniemi.

Det är i sig anmärkningsvärt att minister Mari Kiviniemi säger att det krävs mycket starka motiveringar för en ändring av kommunindelningen, då Kiviniemi i fallet Sibbo förespråkat en annektering på mycket svaga grunder, fastän det här krävdes att de allmänna förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen uppfylldes med särskild vikt. Kiviniemi har varit med och öppnat en Pandoras ask, som endast HFD kan stänga igen. Kiviniemi har så sent som på sitt officiella bösök till Sibbo i juni betonat att ändringar av kommunindelningen är en rutinsak och hävdat att hon kan uppvisa en lista på förverkligade ändringar i kommunindelningen. Så här kommenterade Hufvudstadets redaktör Kiviniemis uttalande på tidningens blogg Parkvakten den 15 juni:

Kommunminister Mari Kiviniemi (c) upprepade i Söderkulla på måndagen att det gjorts kommundelsammanslagningar tidigare. Listan används som argument för en gränsjustering mellan Helsingfors och Sibbo.
HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare.
Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen.
Enligt ett följebrev som är skrivet av en tjänsteman vid inrikesministeriet kan man i sammanhanget på sin höjd hänvisa till två tre delsammanslagningar: Kittilä-Muonio, Nakkila-Harjavalta och eventuellt Ilmajoki-Peräseinäjoki. I alla tre fall är området som fogats till en annan kommun en bråkdel av den yta som Helsingfors med hjälp av utredningsman Pekka Myllyniemi gör anspråk på, närmast obebodda plättar.

Att centerministrar velat jämföra den föreslagna inkorporeringen av sydvästra Sibo med tidigare inkorporeringar eller ändringar i kommunindelningen torde åtminstone delvis kunna förklaras av att man velat leda bort blickarna från det faktum att fallet Sibbo på ett mycket tvivelaktigt sätt hänger samman med KSSR. Samtidigt har jämförelsen med andra ändringar av kommunindelningen varit ett argument för en annektering, liksom talet om "Finlands enda metropolområde". Där Kiviniemi på besöket i Sibbo flera gånger svarade att "Helsingfors är Finlands enda huvudstad" handlade det dock inte längre bara om att förespråka en annektering. Det unika i fallet Sibbo måste betonas, för att undvika att Sibbo blir ett prejudikat. Juridiskt sett har det dock ingen betydelse att Helsingfors är Finlands enda huvudstad. Dessutom ligger även Kervo, Träskända och Tusby i centrum av "Finlands enda metropolområde". Månne inte förresten ledande samlingspartister i Helsingfors har lovat stöda sina kolleger i Kervo och Träskända mot att de stöder Helsingfors i stadens ambitioner att inkorporera sydvästra Sibbo?

"Selvyyden vuoksi". Den 23 september 2007

I blogginlägget "Kalima. Den 21 mars 2007" noterade jag att Kai Kalima i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet i Helsingfors den 29 november 2006, förutom att han hävdade att Sibbo är en korvkiosk jämfört med Helsingfors, hotade med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." Som jurist och professor i finansrätt bör Kalima veta att möjligheten att inkorporera sydvästra Sibbo genom lagstiftning endast är teoretisk, även om det vore helt lagligt. Jag har inte tidigare på denna blogg påpekat är att även juristen Jan Vapaavuori i sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 enligt diskussionsprotokollet påpekade att "Selvyyden vuoksi on vielä hyvä todeta, että eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja."

Det är inte så svårt att gissa att adressen här var beslutsfattarna i Sibbo. Helsingfors initiativ var naturligtvis inte ett utkast till en lagmotion. Kombineras Vapaavuoris antydan om möjligheten till en inkorporering genom lagstiftning med Hannes Manninens påstådda stöd av alternativet på 5000 hektar och Matti Vanhanens lika så lögnaktiga påstående att Centergruppen stöder förslaget, är det inte konstigt om beslutsfattarna i Sibbo i juni ifjol greps av panik. Det är egentligen anmärkningsvärt att kommunstyrelsen i Sibbo vid sitt möte den 20 juni 2006 inte antog Vapaavuoris anbjudande och uttalade sitt stöd på förslaget på endast 3000 hektar.

På sin hemsida har Vapaavuori publicerat ovannämnda anförande under rubriken "Helsinki tarvitsee alueita Sipoosta 21.06.2006". Här anger Vapaavuori källan för sitt påstående, nämligen regeringsproposition 135/1997:

Asia on ilmaistu hieman selkeämmin hallituksen kuntajakolakia koskeneessa esityksessä, jonka mukaan "pykälän 2 momentin nojalla voitaisiin pykälässä tarkoitettuja muutoksia tehdä .... suurempinakin valtuustojen tahdon vastaisesti, mikäli 3 §:n edellytykset toteutuisivat niissä erityisellä painavuudella." Kaupunginhallituksen tulkinnan mukaan kaikki nämä edellytykset täyttyvät ja täyttyvät vieläpä erityisellä painavuudella ja täten liitos on mahdollinen valtioneuvoston päätöksellä myös tässä laajuudessa. Selvyyden vuoksi on vielä hyvä todeta, että "eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja" (HE 135/1997)

Vapavuori citerar alltså regeringspropositionen, där det i sin helhet står att "Kuntajaon muutosmenettelyn oikeudellista statusta ehdotetaan selkeytettäväksi määrittämällä se säädösvallan käytöksi niin, että eduskunta voi säätää lailla mistä tahansa kuntajaon muutoksesta ilman ehtoja mutta muutoin siitä voidaan säätää valtioneuvoston tai ministeriön päätöksellä sen mukaan kuin kuntajakolaissa säädettävät delegointiedellytykset sallivat." I kommunindelningslagen heter det endast kort att "Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet, enligt vad som bestäms nedan." Vapaavuori hävdade i sitt anförande även, så som det av citatet framgår, att enligt statsstyrelsens tolkning samtliga fyra alternativa villkor som definieras i 3 § i kommunindelningslagen uppfylls med särskild vikt för Helsingfors förslag på 5000 hektar. Enligt inrikesministeriets beslut från den 28 juni i år uppfylls för detta förslag överhuvudtaget inget av de allmänna villkoren och därmed inget av villkoren heller med särskild tyngd. Även här kan man fråga sig vad som var syftet med den orimliga lagtolkningen från Helsingfors och juristen Vapaavuoris sida.

I Uudenmaan uutisets tv-nyheter ingick i torsdags ett inslag om riksdagsmännens utfärd till Sibbo storskog. Inslaget finns ännu på Yle Areena. Jussi Pajunens uttalande är intressant.

"Alldeles överlägsen plats" för småhusbebyggelse. Den 22 september 2007

I dagens nummer av Kauppalehti Presso ingår flera texter som handlar om planering och bostadspolitik. Även Sibbo omnämns i flera sammanhang. Under rubriken "Viisi uutta kaupunginosaa" hävdas det att sydvästra Sibbo är en av de nya stadsdelar som Helsingfors åtmninstone har om fem år. I tidningen ingår även under rubriken "Lisää asuntoja, ministeri Vapaavuori" en intervju med bostadsminister Jan Vapaavuori, där bostadsministern upprepar tidigare framförda synpunkter om sydvästra Sibbo. Vapaavuori upprepar att sydvästra Sibbo är en "alldeles överlägsen plats" för småhusbebyggelse. Här vill (även) Vapaavuori bygga småhus av modellen town house. Presso noterar att motståndet mot inkorporeringen inte minskat det minsta minskat under det gångna året, men Vapaavuori tror att inkorporeringen förverkligas. Slutligen upprepar Vapaavuori att redan Topelius 1858 påtalade de höga bostadspriserna i Helsingfors. Jag undrar om bostadsministern alls har noterat att han varit med om att röva Topelius hem från Sibbo, ifall inkorporeringen förverkligas.

Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007

I dagens nummer av Uutispäivä Demari ingår en intervju av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Rubriken är "Korpinen: Lähiölaatikot ajavat ihmiset maalle omakotitaloon". I samband med intrevjun har tidningen publicerat en text med rubriken "Sipookin alun perin Korpisen hanke". Jag citerar ur texten:

Paljon porua herättänyt hanke Sipoon lounaisosan liittämisestä Helsinkiin oli alun perin apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpisen ajatus. Pääkaupungin kaavoitus- ja kiinteistötoimesta vastaava Korpinen aloitti asiasta salaiset neuvottelut jo viitisen vuotta sitten.

Hanke oli tarkoitus hoitaa vapaaehtoisilla maanvaihdoilla Sipoon ja Vantaan kanssa. Vantaalta haluttiin sen kiilaksi kutsuttu itäisin kärki, jotta Helsinki pääsisi Sipoon rajalle.

- Silloin katsottiin, että ilman rajalle pääsyä Sipoolta ei olisi voitu vaatia mitään, Korpinen muistelee.

Salassa pidetyt neuvottelut käynnistyivät yhtä aikaa - vaikka tietysti eri pöydissä - Vantaan silloisen kaupunginjohtajan Erkki Rantalan ja Sipoon kunnanjohtajan Viking Sundströmin kanssa. Molemmat kertoivat asiasta ainoastaan terävimmälle luottamusmiesjohdolle.

Jag har hört rykten om att Sibbos före detta kommundirektör Viking Sundström skulle ha fört förhandlingar med Helsingfors, men jag har inte sett några dokument som skulle ha bekräftat uppgifterna. Det torde dock vara klart att en orsak till att en del bakgrunsfaktorer inte fått publicitet är att några inflytelserika Sfp:are från Sibbo har haft planer på att acceptera förslag, som efter händelserna sommaren 2006 inte är lätta att kännas vid. Sibbopolitikerna torde fram till den 21 juni 2006 ha varit mycket samarbetsvilligare än vad som hittills framkommit. Det hade kanska varit bra att man bekänt detta, så att man direkt kunde ha motbevisat påståendena om det svåra samarbetet med Sibbo. Det förslag på 5000 hektar som Pajunen lade fram fann dock ingen förståelse i Sibbo. Och sättet på vilket Helsingfors förslag lades fram och sättet på vilket Helsingfors drev sin sak gör att motståndet även mot de ursprungliga planerna nu är kompakt. Att Sibboborna står så eniga mot en inkorporering beror i hög grad på Helsingfors och vissa ministrars förafarande. Detta tycks Korpinen inte ha insett, utan säger till Uutislehti Demari följande:

- Operaatio oli yllätyksellinen, mutta jälkikäteen tarkastellen varsin tuloksekas, Korpinen sanoo. - Vähän kiviä se jätti kenkään Sipoossa, mutta niin olisivat todennäköisesti tehneet kaikki vaihtoehdot. Näin suuria rajatarkistuksia ei synny ilman kitkaa millään menetelmällä.

Korpinen avslöjar mera; jag citetat vidare:

Neuvotteluissa Vantaan kiilasta päästiinkin Korpisen mukaan jo "hyvin pitkälle", mutta sitten Rantala jätti yllättäen kaupunginjohtajan paikkansa ja asian eteneminen hidastui.

Helsingin johtoon noussut Jussi Pajunen valitsi suoraviivaisemman tyylin. Sipooseen päätettiin rynnätä, vaikka neuvottelut Vantaan kiilasta olivat auki.

Korpisen mukaan tämä näkyi myöhemmin siinä, että kiila typistyi Rantalan kanssa alustavasti sovitusta.

Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde.

 

Riksdagsmän besökte Storskogen. Den 20 september 2007

Yle har i en notis med rubriken "Sibbo storskogs framtid diskuterades" noterat att riksdagens miljö- och naturgrupp igår besökte i går Sibbo storskog och där diskuterade Storskogens framtid. Yle skriver att kommundirektören i Sibbo Markku Luoma "säger att alla vill ha en nationalpark, men att frågan är var man drar gränsen för hur stora byggområden man skall ha". I artikeln "Nationalpark eller byggnadsområde?" i dagens Borgåblad berättas det att Jyri Mikkola från Luontoliitto kritiserade Sibbos egna planer och menade att det ser ut som om hela planunderlaget skulle vara gjort på basen av Sibbos adresskarta och inte alls ta i beaktande de topografiska förhållandena i skogen. Jag citerar:

Det är branta berg och sanka dalar emellan och mycket svårbyggt, menade han.
– Man borde inte alls behöva diskutera gränserna för storskogen, sade han. De finns definierade redan i Sibbo storskogs andra arbetsgrupps rapport. Motorvägen är gräns.

Många Helsingforspolitiker torde hålla med Mikkola, men det är inte så lätt att säga sin åsikt i denna brännbara fråga. Helsingfors har liksom kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport många gånger om upprepat att Sibbo storskog kan avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området. (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Efter statsrådets gränsbeslut behöver Helsingfors kanske inte längre försöka lura Matti Vanhanen att staden äger förträfflig tomtmark för småhusbebyggelse norr om motorvägen, men vad månne Högsta förvaltningsdomstolen skulle anse om de särskilt vägande skälen för inkorporering av en skog som är tänkt att fredas?

I inrikesministeriets utlåtande över besvären angående statsrådets gränsbeslut ges följande motivering för en inkorporering som inkluderar delar av Storskogen:

Siirretyn alueen ulottaminen pohjoisessa Sipoonkorpeen on perustunut siihen kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätökseen, että Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan sen merkittävät luontoarvot huomioon ottaen tehdä vasta alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä.

"Kuntajakoselvittäjän selvityksessä esitettyyn johtopäätös" att en avgränsning av Storskogen kan göras endast i samband med planeringen av den kommande markanvändningen i området finns redan i Ratasvuoris utredning, som Pekka Myllyniemi kopierat. Förövrigt omnämns inte Ratasvuoris utredning i inrikesministeriets utlåtande och inrikesministeriet (Arto Sulonen) har valt att överhuvudtaget inte skilt besvara det besvär där kopieringen av Eila Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006 påtalas.

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Pertti Salolainen kräver skydd av storskogen".

Yle har även publicerat en notis med rubriken "Nylands förbund kritiserar landskapsplan", där det noteras att Nylands förbund i likhet med Helsingfors stad anser att beredningen av den landskapsplanen för Östra Nyland bör avbrytas. Jag citerar ur notisen:

Ifall Östra Nylands förbund fortsätter beredningen av landskapsplanen förutsätter Nylands förbund att den del av sydvästra Sibbo, som Helsingfors vill ha, lämnas utanför planen.

Östra Nylands förbunds landskapsdirektör Jaakko Mikkola förkastar Nylands förbunds förslag. Han anser det vara absurt att kräva att landskapsplanen läggs på is på basis av förslag som kommer från Helsingforshållet, såsom en utbyggnad av metron österut och ett flygfält till Backas i Borgå. Östra Nylands förbund föredrar att Helibanan genom Sibbo till Borgå och Lovisa byggs framom en metrodragning till Sibbo.

Det bör inte överraska någon att Nyland är av samma åsikt som Helsingfors stad. I förslaget till utlåtande, som ingår i föredragningslistan, säges det bl.a. följande:

Erittäin keskeinen kysymys Itä-Uudenmaan maakuntakaavaehdotusta arvioitaessa on vireillä olevista valituksista huolimatta kaavaehdotuksen kyky vastata niihin haasteisiin, joita alueen liittäminen Helsinkiin toteutuessaan maakuntakaavalle asettaa. Tällöin nousee voimakkaasti esille jo edellä mainittu metrolinjauksen katkeaminen maakuntien nykyisellä rajalla, mikä ratkaisuna ei tue alueen kehittämistä pääkaupungin elimellisenä osana.

Yle har idag ytterligare publicerat en notis med rubriken "Tarasti ska utreda bostadsproblemen", där det berättas att bostadsminister Jan Vapaavuori har utsett Tarasti till utredningsman. Tarasti har tidigare fungerat som utredningsman för miljöministeriet, så han är inte handplockad av Vapavuori, men det är klart att han åtminstone åsiktsmässigt står vissa Helsingforspolitiker nära. I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses extraordinära möte den 21 juni 2006 refereras till utredningsman Tatasti. I Helsingfors stadsstyrelses förklaring till förvaltningsdomstolen från den 19 september 2006 citeras Tavasti eller tomtutbudsarbetsgruppens betänkande. Man får hoppas att domarna som dömer i Sibbofrågan inte hoppas på en framtida karriär som utredningsmän.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har i ett blogginläg med rubriken "Selvitysmiestä aina tarvitaan, ja Forsiusta" noterat att Jan Vapaavuri har utnämnt en utedningsman och konstaterar att "Se on hieno homma." Jag citerar vidare ur Oksananens artikel:

Vapaavu0ren toimistosta tulleen tiedotteen mukaan varatuomari Lauri Tarasti perehtyy tonttitarjonnan edistämiseen ja kaavoituksen sujuvoittamiseen. Tarastin ehdotusten on määrä valmistua ennen vuoden loppua. ...

Ei ole kulunut kuin kolme yötä siitä, kun selvitysmies Jussi-Pekka Alanen jätti ehdotuksensa Järvenpään ja Keravan kaupungeille, että niiden olisi liitettävä Tuusulasta pari palaa itseensä: Ristikydön ja Purolan. ...

Sama mies Alanen selvitti aiemmin, että Sipoosta on lounaiskolkka liitettävä Helsinkiin: tarvitaan nykyistä tehokkaampaa kaavoitusta, asuntojen rakentamista ja joukkoliikennettä. Valtioneuvosto päätti, että näin on. Korkein hallinto-oikeus vielä miettii, että menikö kaikki laillisesti oikein. Toivotaan että näin kävi, ja että miettivät sen nopeasti. Sipoossa ollaan tietysti eri mieltä.

Oksanen förväxlar tydligen Jussi-Pekka Alanen, som fortfarande är en respekterad utredningsman, med Pekka Myllynimi, som nog inte lär få några nya uppdrag. Jag frågar mig hur det är möjligt. Hannes Manninen utnämnde Alanen till utredningsman i juni 2003 och hans rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" publicerades i mars 2004. Här föreslås inga kommunsammanslagningar. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Inrikesministeriets utlåtande. Den 19 september 2007

Sibbo kommun har på Internet publicerat inrikesministeriets utlåtande över de besvär som lämnats till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av statsrådets beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors. HFD har bett Sibbo kommun om en förklaring med anledning av 18 inkomna besvär och motförklaring beträffande inrikesministeriets utlåtande senast senast den 5 oktober. Rättsprocessen är alltså i full gång.

Inrikesministeriets utlåtande är omfattande och 29 sidor långt. Det första jag reagerarpå är att inrikesministeriet försvarar sig med hjälp av justitiekanslerns svar på klagomål på ett högst tvivelaktigt sätt. Jag kommer att ha anledning att återkomma till utlåtande flera gånger. Just nu har jag tyvärr mycket knappt med tid, så någon kritik av utlåtandet kan jag inte leverera idag. Dessutom händer det hela tiden en hel del annat som det finns anledning att kommentera. Bl.a. har riksdagens miljögrupp idag gjort en exkursion till Sibbo storskog. Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nationalpark eller byggnadsområde?".

Ledaren i dagens nummer av Suomenmaa har rubriken "Vaihtoehtoina yhteistyö ja liitokset" och berör fallet Sibbo. Jag citerar de inledande raderna:

Kun hallitus päätti Sipoon kunnan osien liittämisestä Helsinkiin, se korosti, että kyseessä on kertaratkaisu eikä ennakkopäätös seudullisten kehittämisongelmien selvittelyssä.

Tämä päätös on vielä vailla lopullista lainvoimaa. Pääkaupunkiseudun osakuntaliitoksella on omat erityisperustelunsa, jotka liittyvät alueen poikkeuksellisiin olosuhteisiin ja osittain Sipoon kunnallispoliittiseen kulttuuriin, joka ei ole ollut kovin avoin seudullisille kehittämisnäkökohdille.

Niin tai näin, houkutus käyttää Sipoon tapausta ennakkopäätöksenä voi herätä helposti. Yksi esimerkki löytyy pääkaupunkiseudun pohjoisesta naapuruudesta Keski-Uudeltamaalta.

Fastghetsnämnden i Helsingfors tog som väntat på sitt möte igår ställning för ett flygfält i Backas i Borgå. Rundradion har förmedlat nyheten i en notis med rubrioken "Backas bäst för flygplats". Jag citerar:

Staden behöver området vid Malms flygfält för bostäder, behovet av bostäder som ligger såpass centralt är stort, anser nämnden. Malms flygfält stör omgivande bosättning och redan det ger anledning till en flyttning av verksamheten. ...

Ifall Heli-banan kunde byggas så att den går via det nya flygfältet, skulle det ge en betydande tillväxt-injektion för Östra-Nyland, tror fastighetsnämnden i Helsingfors.

Helsingfors behöver kanske Malmsflygfält, ifall man vill bygga massivt med småhusbebyggelse i Helsingfors, men både sydvästra Sibbo och Malm behöver Helsingfors inte för det ändamålet. Åtminstone ur Centerns synvinkel var inkorporeringen av sydvästra Sibbo tänkt som ett alternativ till bostadsbebyggelse i Malm. Intressant är det även att fastighetsnämnden använder Heli-banan som ett argument för Backas, fastän Heli-banan utgör ett alternativ till Sibbometron, som Helsingfors planer för sydvästra Sibbo bygger på.

Motion för flygfält till Sibbo. Den 18 september 2007

I dagens Helsingin Sanomat ingår det en artikel med rubriken "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän". Utredningsmannen som föreslår en ändring av kommunindeningen mellan Tusby, Kervo och Träskända är ingen mindre än Jussi-Pekka Alanen, vars rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004 kom att få stora direkta och speciellt indirektra följder. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Denna gång är det inte kommunministern som utnämnt Alanen till utredningsman.

I en artikel med rubriken "Järvenpää haluaa selvittäjäksi Alasen" berättade Helsingin sanomat den 31 januari att att staden Träskända vill att det tillsätts en kommunindelningsutredare för att utreda en föreslagen gränsjustering mellan Träskända och Tusby och att Tusby önskade att inriksministreriet skulle utse Jussi-Pekka Alanen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Regeringsrådet Arto Sulonen från inrikesministeriet tog i tidningen klart avstånd från Tusbys initiativ:

Laki lähtee siitä, että selvitysmiehen asettamiselle pitää olla erityisiä perusteita. Ei sellainen menettely automaatista ole. ...

Sellaista menettelyä emme tunne, että yksyttäinen kunta hakee itselleen kuntajaon muutosta, joka koskee muita kuntia ja saisi oikeuden määritellä, asetetaanko selvitysmies ja kuka hän on. Selvitysmiehestä pitää kuulla kaikkia kuntia, joita asia koskee.

För Träskända gällde andra regler än för Helsingfors. Även ur ledaren med rubriken "Keravan,Järvenpään ja Tuusulan osakuntaliitos olisi järkevä" i dagens nummer av Helsingin Sanomat framgår att inrikesministeriet särbehandlat Helsingfors - och Sibbo. Jag citerar:

Keravan ja Järvenpään toivomat alueliitokset ovat sukua Helsingin pyrkimykselle saada maata Sipoosta. Aivan kuten Sipoo vastustaa alueliitosta myös Tuusula on osaliitoksia vastaan. Tuusulan mielestä osaliitoksia ei tarvita, koska kaikki kolme kuntaa voivat tehdä yhteisen osayleiskaavan. Sipoo olisi myös halunnut yhteistyötä Helsingin kanssa.

Tuusula ei ole halussaan uskottava. Sen voimavarat kuluvat Hyrylän, Kellokosken ja Jokelan taajamien kehittämiseen. Ristikytö ja Purola olisi järkevää antaa Keravan ja Järvenpään rakennusmaaksi. Se ei Tuusulaa köyhdyttäisi vaan parantaisi Keski-Uudenmaan vetovoimaa.

Hyvistä perusteluista huolimatta osaliitoksia ei ole helppo saada läpi. Koska Tuusula vastustaa liitosta, päätösvalta jää valtioneuvostolle. Hallitus korosti Sipoo-päätöksen jälkeen, että kysymyksessä oli yksittäistapaus, joka ei helposti toistu. On todennäköistä, ettei keskustalainen kuntaministeri Mari Kiviniemi liputa liitosten puolesta ainakaan kunnallisvaalien alla.

Helt enkelt blir det inte för minister Kiviniemi att motivera att Alanens förslag inte går för sig. Tusby och Kervo är centrala delar av Helsingfors metropolområde, speciellt efter att Nordsjö hamn blivit färdig och den nya bangården i Kervo tagits i bruk. Men Helsingfors är ju Finlands enda huvudstad... Att Kiviniemi redan hunnit ta avstånd från Alanens förslag till ny kommunindelning framgår ur artikeln "Selvitysmies: Tuusulan Ristikytö liitettävä Keravaan ja Järvenpäähän", där det framgår att "kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) on ilmoittanut, että hankkeelle ei ole perusteita".

På kultursidorna i dagens Helsinginsanomat finns en artikel med rubriken "Näpit irti Sipoosta! – Kilven sanoin", som berättar att "Nälkäteatterin Bathseba kokosi aktivistit ja Sipoon puolustajat".

I dagens nummer av Hufvudstadsbaldet ingår en notis med rubriken "Backasflyg om fem år?" Det är Helsingfors fastighetsverk som via fastighetsnämnden vill skynda på flyttningen av flygverksamheten bort från Malm. Går det som fastighetsverket önskar, kan Helsingfors börja bygga ett nytt småhusområde i Malm mycket tidigare än man kunde göra i sydvästra Sibbo, som åtminstone ur Centerns synvinkel var tänkt som ett alternativ till Malm. Senare idag har Hbl på tidningens webbplats publicerat en notis artikel med rubriken "Nu vill Sibbobor ha fältet!". I artikeln berättas att tretton fullmäktigeledamöter från Sibbo tecknat under en motion för ett flygfält till Sibbo. Yle förmedlade på morgonen nyheten i en notis med rubriken "Flygfält till Sibbo?". Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Sibbopolitiker vill ha flygplats i Box".

Christel Liljeström har i ett blogginlägg kommenterat motionen "om att Sibbo kommun skall be kommunikationsmisteriet att utreda etablering av flygplats i skogen mellan Savijärvi och Box". Liljeström förhåller kritiskt till initiativet, fastän hon noterar att man synbarligen bara vill skaka om i kortleken. Liljeström noterar att förslaget på ett flygfält till Box förkastats p.g.a.. sin närhet till Sköldvik samt för att luftrummet kolliderar med Vandas behov. Själv tycker jag att motionen verkar var en bra idé just därför att det aktuella alternativet, som Helsingfors nyligen föreslagit, redan har konstaterats olämpligt. Vad har man att förlora? Jag föreslog för ett år sedan själv i blogginlägget "Flygfält till Sibbo! Den 24 september 2006" att man, för att röra om i soppan, skulle göra ett ställningstagande för ett flygfält i Sibbo. Å andra sidan kan initiativtagarna till motionen ha motiv som jag inte känner till.

Liljeström avslutar blogginlägget med en nyhet: "HFD har i fredags meddelat att kommunen får komma med sina kommentarer till statsrådets bemötande av det besvär vi inlämnat gällande statsrådets beslut att godkänna annektering av mark till Helsingfors." Statsrådet har tydligen redan kommit med ett bemötande eller en förklaring.

Läckan. Den 17 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Ei julkisuuteen'. Den 16 september 2007" försökte jag bedöma betydelsen av att Helsingfors planer på att göra ett initiativ till ändring av kommunindelningen läckte ut i Helsingin Sanomat tisdagen den 20 juni 2006. I själva verket var det inte mycket som Helsingin Sanomat kunde berätta den 20 juni. Det viktigaste tidningen kunde berätta var följande:

Sipoon länsiosia ollaan liittämässä Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Helsingin Sanomien tietojen mukaan asiasta on käyty poliittisia neuvotteluja, mutta lopullista päätöstä ei ole vielä tehty.

Sopimisen esteenä ovat ainakin eräät tekniset yksityiskohdat, kuten hankkeen aikataulutus. ...

Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta (kok) ei saa suoraa vastausta, valmisteleeko Helsinki aloitetta sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin.

Den viktigaste informationen var faktiskt att Pajunen inte kunde svara på Helsingin Sanomats fråga. Följande dag skrev tidningen följande:

Rajansiirtoaie paljastui vasta, kun kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) ei voinut suoraan vastata maanantaina Helsingin Sanomien kysymykseen: valmisteleeko Helsinki esitystä sisäministeriölle Länsi-Sipoon liittämiseksi Helsinkiin?

Onsdagen den 21 juni kunde Helsingin Sanomat, liksom Hufvudstadsbladet, berätta mycket mera. På måndag kväll lär medlemmarna i Helsingfors stadsfullmäktige, eller de styrelsemedlemmar som var på styrelsemötet, ha fått en viss information om annekteringsplanerna. Det är dock inte troligt att någon av styrelsemedlemmarna skulle ha läckt ut information till Helsingin Sanomat. Det var inte heller i detta skede i Sfp:s intresse att partiets ordinarie styrelsemedlem eller suppleant skulle ha tipsat pressen om att någonting var på gång. I själva verket torde Sfp:s planer i detta skede, utgående från påståendena om kommunminister Hannes Manninens stöd av förslaget på ett 5000 hektar stort område, ha varit att acceptera alternativet på 3000 hektar och samtidigt rädda Östra Nylands förbund. Detta är förståss svårt att medge för Sfp i Sibbo, som beskyllts för att prioritera Östra Nylands förbund framom Östersundom. Jag har inte heller några bevis för mina påståenden andra än att det ur Sfp:s synpunkt - på basen av den då existerade informationen eller desinformationen - lönat sig att svälja den bittra kalken och acceptera Jan Vapaavuoris erbjudande på 3000 hektar.

Utöver Helsingfors stadsfullmäktige och ett antal Sfp politiker torde det inte ha varit många som måndagen den 19 visste om planerna på ett initiativ till ändring av kommunindelningen före midsommaren. Helsingfors förhandlade dock på måndagen med Vanda, vilket betyder att även några Vandapolitiker var informerade. Ärendet behandlades dock inte på det ordinarie stadsstyrelsemötet i Vanda på måndag kväll. Följande dag var styrelsen i Köpenhamn. Ledarartikeln i Helsingin uutiset den 6 december avslöjade namnen på de politiker som vid denna tidpunkt torde ha varit informerade (se "Avtackningar. Den 6 december 2006"): Hannes Manninen, Eero Heinäluoma, Matti Vanhanen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Rakel Hiltunen, Tapani Mäkinen, Markku J. Jääskeläinen, Otto Lehtipuu och Timo Juurikkala. Utöver dessa antar jag att även Osmo Soininvaara, som var med i Manninens strukturgrupp, var involverad. (Det torde ha varit Soininvaara och Juurikkala som förutsatte att Helsingfors föreslog ett större alternativ.) En intressant fråga är om Vandas dåvarande stadsfullmäktigeordförande Kimmo Kiljunen (sdp) måndagen den 19 juni deltog i förhandlingarna med Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori och Rakel Hiltunen. Kiljunen, som själv bor i Västerkulla eller Råby, hade förhållit sig mycket kritiskt till förslaget på att Vanda skulle byta bort Västerkulla mot Nedre Dickursby.

Det är troligt att Helsingin Sanomat försökte få information från flera andra än Pajunen. Helsingin Sanomat verkar inte ha skyddat sin källa allt för väl, men det är möjligt att jag gissar fel. En av dem som tidningen försökt få information från och som tydligen var villig att berätta vad han visste är Kiljunen. Helsingin Sanomat skrev onsdagen den 21 juni att "Vielä eilenkään Kiljusella ei ollut Helsingin Sanomien haastattelussa selvää käsitystä Helsingin aikeista."

På tisdagen den 20 juni sammankom Vanda stadsstyrelse på nytt i Köpenhamn klockan 15:50. (Se "Stadsstyrelsemötet i Köpenhamn. Den 31 mars 2007".) I protokollet (MS Word) från styrelsemötet, som avbröts klockan 17:05 och fortsatte först följande dag kan man läsa bl.a. följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkinen, varapuheenjohtaja Markku J Jääskeläinen ja kaupunginjohtaja Juhani Paajanen informoivat kaupunginhallitusta Helsingin ylimmän johdon kanssa 19.6.2006 käymistään keskusteluista.

Helsingin edustajilta saadun ennakkotiedon mukaan Helsingin kaupunginhallitus ja kaupunginvaltuusto kokoontuvat 21.6.2006 päättämään esityksen tekemisestä Valtioneuvostolle Sipoon kunnan läntisten osien ja Vantaan kaupungin kaakkoisosan merenrannikon ja Itäväylän välisen osan liittämisestä Helsingin kaupunkiin. Sipoon kunnassa alue on laajuudeltaan noin 5 000 ha, josta Helsingin kaupungin omistamaa maata on noin 2 400 ha. Vantaalla liitettäväksi esitettävä alue on kooltaan noin 200 ha. Alueella asuu tällä hetkellä noin 2 000 henkilöä.

Efter Vanda stadsstyrelses möte fanns det många som kunde informera medierna om Helsingfors planer. Stadsstyrelsens exkursion till Köpenhamn var lämpligt planerad för att snabbt kunna sammankallas både före och efter Helsingfors stadssyrelses extra möte på morgonen onsdagen den 21 juni, men den förhindrade inte Vandapolitikerna att kontakta pressen eller sina partikamrater i Sibbo. Efter Sibbo kommunstyrelses möte samma kväll torde det även ha funnits Sibbopolitiker som kunde informera medierna om bl.a. Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar.

Oberoende av att någon måndagen den 19 juni 2006 läckte information till Helsingin Sanomat torde Helsingfors planer ha läckt ut före det extra styrelsemötet onsdagen den 21. Helsingfors ursprungliga planer torde ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo i likhet med Vanda stadsstyrelse tisdagen den 20 juni hade uttalat sitt stöd för en ändring av kommunindelningen, men så att Sibbo endast hade avstått 3000 hektar. Därefter skulle Helsingfors stadsstyrelse följande morgon ha föreslagit att Helsingfors stadsfullmäktige samma dag skulle ta initiativet till en ändring av kommunindelningen, som inneburit att Sibbo avstod från 3000 ha. Därefter hade det ännu krävts att kommunfullmäktige i Sibbo hade godkänt förslaget, vilket i efterhand inte verkar speciellt realistiskt. De som stod bakom Helsingfors planer hade även gjort andra missbedömningar. Någonting gick fel redan före kommunstyrelsemötet i Sibbo tisdagen den 20 juni, men det behöver inte ha med läckan att göra.

"Ei julkisuuteen". Den 16 september 2007

I Helsingfors stads förklaring till Helsingfors förvaltningsdomstol från den 27 september ifjol ges föga trovärdiga förklaringar till varför Helsingfors stadsfullmäktige den 21 juni hade tagit sitt inkorporeringsbeslut i brådskande ordning. I förklaringen låter man även förstå att frågan inte skulle ha beretts i hemlighet. I Sibbo kommuns motförklaring till förvaltningsdomstolen den 31 oktober hävdas det som svar på Helsingfors förklaringar följande:

Todellinen syy Helsingin kaupungin toiminnalle oli se, että salaa julkisuudelta valmistellusta esityksestä tuli julkinen Helsingin Sanomissa 20.6.2006 etusivulla julkastun artikkelin seurauksena. Tämän takia ja välittömästi tämän jälkeen asia vietiin ylimääräisenä asiana ensiksi kaupunginhallituksen kokoukseen aamulla 21.6.2006 ja muutaman tunnin sisällä samana päivänä ylimääräisena asiana kaupungin valtuuston kokoukseen.

Förklaringen ovan ges även i Sibbos besvär till Högsta förvaltningsdomstolen från den 14 december. Helsingfors förvaltningsdomstol valde att tro på Helsingfors förklaringar. Jag har själv ifrågasatt Sibbos motförklaring i inlägget "Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007", där jag noterarar att stadsstyrelsen enligt protokollet från styrelsemötet måndagen den 19 juni redan på sitt möte på måndagen beslöt att sammankalla ett extra styrelsemöte klockan 8:00 på onsdagen den 21 juni 2006. Å andra sidan noterar jag i samma inlägg att det i föredragningslistan för styrelsemötet onsdagen den 21 juni inte anges några andra ärenden utöver "Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen sekä pöytäkirjan tarkastajien valinta" och "Tämän kokouksen päätösten täytäntöönpano". I mitt inlägg "Förklaringar och motförklaringar. Den 5 april 2007" ger jag en alternativ förklaring till att Helsingfors ville ta beslutet före midsommaren. Jag finner det nu lika väl troligt att Sibbos förklaring delvis är korrekt. Att vissa uppgifter läckten ut till pressen kan trots allt ha haft betydelse för Helsingfors agerande. Det är helt klart att man från Helsingfor sida ville hemlighålla vissa planer, men det handlade inte nödvändigtvis om Helsingfors förslag, som var mycket illa förberett. Vad som framför allt skulle hemlighållas var utpressningsförsöket mot sibbopolitikerna.

Min gissning är att Sibbos förklaring baserar sig på den förklaring Jan Vapaavuori i förtroende har gett Sibbos ledning. En förutsättning för att Helsingfors skulle kunna nöja sig med det mindre alternativet på 3000 hektar var att förhandlingarna och alternativen förblev hemliga. Så väl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 juni före stadsstyrelsemötet berätta att Helsingfors föreslår att inkorporera ett område på 5000 hektar och att initiativet har regeringens stöd. De facto hade det, efter att de påstådda planerna hade läckt ut via pressen, sett märkligt ut om Helsingfors den 21 juni inte hade lyft fram ett förslag på 5000 hektar. Efter att Hannes Manninens stöd av förslaget på 5000 hektar fått publicitet hade det kanske inte så stor betydelse vad kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte tisdagen den 20 juni, så vida man inte gjorde ett initiativ till ändring av kommunindelningen enligt Helsingfors krav. Planerna på att med hot tvinga Sibbo att "frivilligt" ställa sig bakom alternativet på 3000 hektar hade redan stött på hinder då hotet läckt ut.

På morgonen den 21 juni 2006 kunde man i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin Sanomien tietojen mukaan Helsingin kaupunginhallitus kokoontuu tänään keskiviikkona varhain aamulla ylimääräiseen kokoukseen, jossa kaupunginjohtaja Jussi Pajunen (kok) esittelee salassa laaditun suunnitelman. Sen mukaan Helsinki esittää valtioneuvoston päätettäväksi, että Länsi-Sipoosta siirretään 5000 hehtaaria maata Helsingille.

Även Hufvudstadsbladet kunde på morgonen den 21 berätta om det extra styrelsemötet och förslaget på 5000 hektar, men ingen styrelsemedlem hade till Hbl öppet velat bekräfta mötet. Inte heller Birgitta Dahlberg (sfp) ville till Hbl kommentera eller bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte. Journalisterna hade dock kunnat bekräfta uppgifterna om ett extra styrelsemöte i beslutssammandraget, som i normal ordning publicerades på tisdagen, dagen efter styrelsemötet den 19 juni. Angående paragraf 869 kan man här läsa "Ei julkisuuteen, Ehdotuksen mukaan".

Alternativ på 8 procent. Den 15 september 2007

Politiker är mästare på att kringgå frågor och lämna frågor obesvarade. Inför politiska val ställs det frågor som kandidater inte vill besvara av rädsla för att förlora röster. I själva verket ställs det många frågor som är allt för komplicerade för att besvaras med ett enkelt ja eller nej. I dylika fall är det legitimt att problematisera själva frågeställningen. Det samma kan inte nödvändigtvis sägas om det sätt på vilket statsminister Matti Vanhanen undvek att besvara frågor vid "presskonferens om kommunindelningen för Sibbo". (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) Genom att undvika att ta ställning till de juridiska förutsättningarna för statsrådets beslut medgav statsministern emellertid att det juridiska ställningstagandet enbart grundar sig på "tjänstemannaberedningen", som de facto var helt undermålig och knappast torde göra intryck på HFD.

Den sista frågan eller de sista två frågorna vid presskonferensen ställdes av Calle Silfverberg från svenska Yle. Silfverberg frågade statsministern hur han tror att det faktum att Myllyniemis rapport till avgörande delar är kopierad från Helsingfors utlåtanden påverkar beslutets juridiska hållbarhet. Vanhanen inledde sitt svar med att säga att "tjänstemännen som ansvarar för beredningen har bedömt den juridiska hållbarheten". Sedan fortsatte Vanhanen med att konstatera att skillnaden mellan Myllyniemis och Helsingfors förslag "naturligtvis" är stor. Då Vanhanen sedan jämförde förslagen medger han indirekt att Myllyniemis förslag enligt statsministerns bedömning motsvarar just de krav som han själv ställde sommaren 2006. Bland annat noterar Vanhanen att delar av skärgården och andra delar som inte lämpar sig för bostadsbebyggelse lämnats bort. (Hit hör enligt Vanhanens bedömning tydligen inte Sibbo storskog.)

Vanhanens försvar av Myllyniemis utredning motsvarar utredningsmannens eget försvar. Då utredningsmannens plagiat hade avslöjats i början av december sade Pekka Myllyniemi till Helsingin Sanomat (den 8 december) att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Dess värre är även texten i förslagsdelen till stora delar kopierad från Ratasvuoris utredning och fastän Myllyniemis förslag VE 1 skiljer sig från Helsingfors förslag från den 21 juni 2006, är även själva förslaget, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö, kopierat från ett inofficiellt förslag eller krav som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori lade fram på våren 2006. Allt tyder på att Hannes Manninen hade lovat just detta område åt Helsingfors, fastän han lät förstå att han stod bakom Helsingfors större förslag på 5000 hektar.

I Hufvudstadsbladet ingick den 21 juni 2006 en karta med ett område som är nästan indentiskt med det område som Helsingfors ledning enligt Helsingin Sanomat 19.9.2006 våren 2006 i hemlighet krävde av Sibbo. (Se kartan ovan och inlägget "Hemliga kartor. Den 28 mars 2007".) Områdets gränser motsvarar Myllyniemis förslag, frånsett att Myllyniemi inte tagit med Granö och Storören. Helsingfors markegendom har på kartan något överdimensionerats. Att kartan publicerats i Hbl är på flera sätt anmärkningsvärt. Kartan finns intill en artikel där det i ingressen heter att "den nya kommungränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle gå vid Sibbo å", vilket motsvarar det förslag som Helsingfors de facto lade fram den 21 juni. I artikeln talas det där till om ett 5000 hektar stort område. Hbl borde överhuvudtaget inte ha känt till något annat förslag.

Att kartan ovan publicerades i Hbl den 21 juni var uppenbart ett misstag, fastän det är Hufvudstadsbladet som grafiskt gjort kartan. Till kartan hör även text där det heter att det förslagna området motsvarar 8 % av Sibbos markyta, vilket motsvarar storleken på Myllyniemis förslag. (Myllyniemi noterar i sin rapport bara att förslaget VE 2 är mindre än 10 % av Sibbos markyta, medan han uppger att Helsingfors förslag på 5000 ha utgör 14 % av Sibbos landyta.) På Hbl torde man inte ha insett vad kartan betydde. Med tanke på källskyddet har man inte heller kunnat förklara kartans ursprung, eller hur Hbl kommit över en karta med det hemliga gränsförslaget. Hbl torde dock vid behov kunna intyga att man från Sibbos sida inte alls gillade att fel karta publicerades. Kartan med det hemliga förslaget var nämligen tänkt som Sibbos räddning, eller försvarsseger. Min gissning är att kommunstyrelsen i Sibbo eller styrelseordföranden hade fått en karta med gränsförslaget inför styrelsemötet den 20 juni. Meningen skulle ha varit att kommunstyrelsen i Sibbo själv skulle lägga fram förlaget på 3000 ha eller 8 % av kommunen under hotet om att Helsingfors med regeringens stöd i annat fall skulle roffa åt sig området på 5000 ha. I Hufvudstadsbladet säger Vapaavuori den 21 juni 2006 nämligen att "Vi är mycket intresserade av att höra vad Sibboborna gjorde vid sitt möte". Efter att Hbl talat med Vapaavuori ringde Liljeström på kvällen den 20 juni upp Vapaavuori för att meddela att man i Sibbo är villiga att förhandla. Det räckte dock inte, åtminstone inte för Pajunen.

Ursprungligen torde Helsingfors och minister Manninen ha räknat med att Sibbo själv frivilligt skulle ha föreslagit eller godkänt förslaget på det 3000 ha stora området. Helsingfors lade dock fram ett förslag på ett 5000 ha stort område, eventuellt som en följd av att Manninens stöd av förslaget på 5000 läckte ut till pressen. Erbjudandet på 3000 ha torde lika väl ha varit aktuellt ännu på morgonen den 21 juni, då Jan Vapaavuori enligt protokollet från förhöret med Markku Luoma och Christel Liljeström, sade till Liljeström att man kunde återkomma till ett "kompromissförslag" i samband med utlåtelserundan. (Se "Plan A, plan B och plan C. Den 4 juli 2007".) Min gissning är att det var tänkt att kommunfullmäktige i Sibbo under hot skulle ställa sig bakom förslaget på 3000 ha i utlåtandet till länsstyrelsen över Helsingfors förslag, varmed villkoren som definieras i 5 § i kommunindelningslagen hade uppfyllts för det mindre alternativets del.

För att plan B och alternativet på 3000 ha skulle kunna förverkligas måste detta alternativ, enligt Vapaavuori, förbli strängt konfidentiellt. Även detta framgår ur det ovannämnda förhörsprotokollet. Plan B gick emellertid på grund redan samma dag som Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut. Efter att alternativet på 3000 ha hade publicerats i Hbl före Helsingfors annekteringsbeslut kunde kommunfullmäktige i Sibbo inte gärna komma med detta "kompromissförslag". Således behövdes det en utredningsman som föreslog det område som redan hade lovats åt Helsingfors.

Höghus till Östersundom. Den 14 september 2007

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Infria löftet om Sibbo storskog". Westman drar utgående från artikeln "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" i gårdagens tidning slutsatsen att "gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg nu beredd att dra södra gränsen för Sibbo storskog längs Borgåleden". Hbl tolkning av Cronberg stöds av en insändare med rubriken "Helsinki ei halua olla Nurmijärven kaltainen" av Eini Moisio i Helsingi Sanomat den 7 september. Moisio är stadsfullmäktige i Helsingfors och minister Cronbergs specialmedarbetare. På sin blogg har Moisio den 9 september publicerat en motsvarande text under rubriken "Helsinki ei ole Nurmijärvi". Ur Moisios insändarartikel framgår att de gröna, Cronberg eller åtminstone Moisio själv har en vision av sydvästra Sibbo som är den raka motsatta till Matti Vanhanens. Då regeringen Vanhanen II tagit sitt beslut i Sibbofrågan kan de gröna fritt säga ut det de hela tiden ansett: I östersundom skall det byggas höghus och inga egnahemshus. Jag citerar valda bitar ur insändaren:

Vartiokylän ja Mellunkylän omakotiyhdistyksen 60-vuotisjuhlassa puhunut pääministeri Matti Vanhanen vaati lisää omakotitaloja, erityisesti Helsinkiin. Hänen mielestään Helsinkiin liitettävälle Länsi-Sipoon liitosalueelle pitäisi rakentaa omakotitaloja.

On totta, että suurin osa suomalaisista haluaisi asua omakotitaloissa. Aika moni kuitenkin valitsee Helsingin ja kaupunkimaisen elämäntavan, johon omakotitalo sopii huonosti. Toimiva kaupunki on tiivistä, korkeaa ja kaunista katseltavaa. Sellaisen ympäristön rakentaminen vaatii huolellista suunnittelua. Pitkin peltoa hajautettuja omakotitalosaarekkeita syntyy vähemmälläkin.

Helsinki ei halua olla Nurmijärvi. On epäekologista rakentaa harvaan, omille isoille tonteille omakotitaloja, jotka lämpiävät sähköllä tai öljyllä. ...

Maan hallitus toimi kummina pääkaupunkiseudun tasapainoiselle kehitykselle päättäessään Länsi-Sipoon liitoksesta Helsinkiin. Se ei kuitenkaan anna kummisedille oikeutta päättää, miten kaupunkia pitäisi rakentaa. ...

Länsi-Sipoon alueliitos antaa Helsingille oivan tilaisuuden rakentaa Vanhasen ehdottamia puutarhakaupunkeja. Niissäkin rakentaminen voi olla tehokasta, kaupunkimaista eikä omakotitaloasumiselle perustuvaa.

Osana Helsinkiä niistä voi tulla tiiviisti rakennettuja, viihtyisiä kaupunginosia, joita tehokas raideliikenne yhdistää. Silloin mahdollisimman moni voi valita myös sen kaupunkimaisen elämän, joka nyt jää vain haaveeksi.

Där Vanhanen motiverat inkorporeringen med att Helsingfors äger "färdig tomtmark" för egnahemshus i sydvästra Sibbo, vill de gröna koncentrera bebyggelsen till privatägd mark. Samlingspartiet i Helsingfors och Vanda skulle dock inte gå med på att inlösa marken längs den tänkta förlängningen av metrolinjen. Om Helsingfors inte skall bygga norr om motorvägen, så kan man fråga sig varför Helsingfors måste få inkorporera ett så stort område. Myllyniemis mindre alternativ VE 1 borde ha räckt till.

I dagens Helsingin Sanomat har Samlingspartiets fullmäktigegrupp genom Risto Rautava och Hannele Luukkanen besvarat Moisios inlägg. Jag citerar ur Rautava och Luukkanens insändare:

Kirjoituksessa esitetty näkemys, ettei Länsi-Sipooseen tulisi rakentaa omakotiasumista, tuntuu todella tylyltä.

Mielestämme Helsinkiin liitettävä osa Sipoosta tulee kaavoittaa samoin periaattein kuin Helsingin alueet muutenkin eli vyöhykkeittäin siten, että hyvien joukkoliikenneyhteyksien äärellä on tehokkaampaa rakentamista ja väljyys lisääntyy kohti reuna-alueita ja luontoalueita.

Helsingfors har talat om att bygga småhus i sydvästra Sibbo för att det stämt överens med den förra regeringens program för främjande av trähusbygge (se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007") och för att Vanhanen skulle kunna ersätta det planerade småhusområdet i Malm med sydvästra Sibbo. I sin rapport upprepar utredningsman Pekka Myllyniemi ord för ord Helsingfors uttalade planer på att bygga småhus. Motsättningen mellan Vanhanens och de grönas visioner saknar inte nödvändigtvis juridisk betydelse, eftersom det påstådda problemet med en obalans i Helsingfors- eller huvudstadsregionen utgör ett argument för en inkorporering i inrikesministeriets motivering för statsrådets gränsbeslut. Tillspetsat kunde man säga att de gröna och Helsingfors betraktar en tät bebyggelse i sydvästra Sibbo som ett medel att motverka det så kallade Nurmijärvifenomenet, medan Vanhanen vill sprida Nurmijärvifenomenet även i ostlig riktning. I själva verket torde Myllyniemis tolkning av det påstådda problemet med samhällstrukturen motsvara Vanhanens (och Hannes Manninens) uppfattning. Myllyniemi har missförstått den text och de argument som han kopierat.

Ylen aikainen/ Pääkaupunkiseudun uutiset/ Uudenmaan uutiset har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoonkorven kehittäminen virkistysalueena junnaa". Som orsak till att utvecklingen av friluftsområdet fördröjts anges gränskonflikten och ovissheten om till vilken kommun delar av Storskogen i framtiden skall höra. I radionyheterna säger forstingenjör Jyri Mikkola att Storskogen med dess kärr och branter inte är lämplig för bebyggelse. Inslaget om Sibbo storskog ingick även i de lokala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset.

Riksdagens miljögrupp arrangerar onsdagen den 19 september en exkursion till Sibbo storskog. Planerna för storskogen presenteras av Jussi Pajunen, Markku Luoma, Tom Sundbäck, Leena Liipola och Jyri Mikkola.

Storskogen lämpar sig inte som tomtmark. Den 13 september 2007

"Storskogen ingen tomtmark" är en rubrik på första sidan i dagens Hufvudstadsblad. Med anledning av ett informationstillfälle om Storskogen och en exkursion till Sibbo har Hbl tillägnat Sibbo storskog nästan ett helt uppslag. Huvudartikeln har rubriken "Omöjligt bygga bostäder i sumpmarken" och en kortare text har rubriken "Grönas krav på naturpark klingar av". Jag citerar ur den förstnämnda artikeln:

Storskogen i Sibbo är glest bebyggd. Området består av stora enhetliga skogsområden med natur som liknar den i Noux nationalpark.

– Det är helt naturligt att området är glest bebyggt. Det går inte att bygga hus i stora delar av Storskogen. Och det har ingenting att göra med språkförhållanden eller var kommungränserna går, säger Jyri Mikkola.

– Men om man använder telefonkatalogens adresskarta som faktabas för sina fantasier så kunde man förledas att tro att Storskogen är en oändligt stor outnyttjad tomtreserv, säger Mikkola.

Han rekommenderar dem som tror att det finns urban utvecklingspotential i Storskogen att plocka fram grundkartan för att kolla hur mycket blötmarker här finns.

– Gränserna för Storskogen är också entydigt definierade i den rapport som Östra Nylands förbund utarbetade för flera år sedan. I söder är Borgå motorväg en naturlig gräns för Storskogen.

Mikkola säger också att det för Storskogens del inte spelar någon roll hur eller var landskapsgränserna dras.

– Helsingforspolitikerna är bara ute efter mera makt då de vill slå ihop Östra Nylands förbund med Nylands förbund. Så enkelt är det.

Hbl har även talat med Tarja Cronberg, vars visoner för sydvästra Sibbo nu förefaller stå i direkt konflikt med Vanhanens tomtkrig för främjandet av boende i egenahemshus. Hufvudstadsbladet skriver att "Utifrån Cronbergs svar på Hbl:s fråga kan man dra slutsatsen att hon bara vill tillåta Helsingfors att bygga runt de tilltänkta metrostationerna i Västerkulla, Västersundom och Östersundom - alltså söder om Borgåleden." Det bör noteras att Helsingfors inte just äger någon mark i söder om motorvägen (frånsett områden i Husö by) och att Västerkulla och Västersundom hör till Vanda och inte ingår i området som statsrådet beslöt att inkorporera med Helsingfors.

Wikipedia. Den 12 september 2007

I gårdagens blogginlägg "'Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta'. Den 11 september 2007" noterade jag att Helsingfors stadsstyrelse till sitt utlåtande över förslaget till landskapsplan för Östra Nyland hade bifogat en karta ur Helsingin Sanomat. Detta var speciellt ironiskt med tanke på att Helsingfors levelerat ett flertal kartor till utredningsman Pekka Myllyniemis förfogande. Gränserna för Helsingfors förslag är naturligtvis direkt eller indirekt levererade av Helsingfors, men det samma torde även gälla landgränserna för alternativen VE 3 och VE 2, det vill säga utredningsmannens förslag. I Myllyniemis rapport ingår tre kartor som bevisligen som sådana har levelerats av Helsingfors. På sida 10 finns "Kartta 1: Helsingin kasvu nykyiseen kokoonsa." Här har källan föredömligt angetts: Helsingfors stad. På sidorna 23 och 24 finns kartor som levererats som bilagor till Ratasvuoris utredning. Kartorna ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen.

Jag har i tidigare inlägg påpekat att ett flertal sidor i Myllyniemis rapport har kopierats ur Wikipedia. Det olovliga plagiatet av Wikipedia är betecknande för Myllyniemis utredning. Myllyniemi har inte utrett någonting och inte ens bemödat sig om att skaffa trivial informationen från pålitliga källor. Problemet med Myllyniemis brott mot upphovsrätten har jag behandlat speciellt i blogginlägget "Pirathandel. Den 26 december 2006". Nu har inte bara Myllyniemi kopierat från Wikipedia, utan Wikipedia har även publicerat två av de ovannämnda kartorna på internetencyklopedin. Kartorna "Pääkaupunkiseudun asutusrakenne" och "Helsingin laajenemiskehitys" har på Wikipedia publierats med motiveringen "This file is in the public domain because it is a part of a decision or a statement by an authority or a public body of Finland." (Se rutan ovan.) Dessutom har kartan "Sipoo-Helsinki liitosalueet" publicerats med samma motivering. Investigator of municipal divisions Pekka Myllymäki har här angetts som författare (autor), men kartan är tagen ur inrikesministeriets bilaga med enbart Myllyniemis förslag VE 2. En intressant fråga är om även den text som Myllyniemi olovligt kopierat i sin rapport nu är "in the public domain".

På Wikipedias dotterprojekt Wikisource har ytterligare följande till fallet Sibbo relaterade dokument publicerats i formatet html:

KHO päätös 1385:2007

Sipoon valitus Länsi-Sipoon liiittämispäätöksestä

VN päätöksen Länsi-Sipoon liittämisestä Helsinkiin saatekirje

Valtioneuvoston perustelut Länsi-Sipoon liittämiselle Helsinkiin

Valtioneuvoston päätös kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä

"Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta". Den 11 september 2007

Apropå gårdagens blogginlägg "Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007" har bostadsministern till Yle sagt att "det är svårt att lösa bostadsbristen när alla bara vill ha invånare som förtjänar bra och ingen riktigt vill bygga billiga hyresbostäder." (Se notisen "Bostadsminister kritiserar lokal politik", som senare på dagen fått rubriken "Vapaavuori kritiserar egoistisk politik".) Som lösning på problemet föreslår Jan Vapaavuori att huvudstadsregionens kommuner slås ihop till en enda stad. Frågan är om Vapaavuori verkligen - emot sina tidigare uttalade åsikter - vill slå ihop huvudstadsregionens städer eller om han i likhet med sin föreggångare Hannes Manninen tar till hot om kommunsammanslagningar för att pressa fram en önskad bostadsproduktion. I var dera fallet går Vapaavuori huvudstadens intressen. Det på samarbetsavtal baserade "frivilliga" samarbetet var ursprungligen ämnat att avvärja Manninens hot om statlig inblandning i huvudstadsregionen. Från Helsingfors sida torde man nu räkna med att Vapaavuoris och Mari Kiviniemis ministerposter utgör garantier för att Manninens eller Alanens förslag till ny lag för huvudstadsregionen inte förverkligas, fastän det frivilliga samarbetet misslyckas.

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Helsingfors kritiserar landskapsplanen". Motsvarande nyhet har Hbl publicerat i en artikel med rubriken "Helsingfors sågar plan för Sibbo". Här handlar det om Helsingfors stadsstyrelses utlåtande om förslaget till landskapsplan för Östra Sibbo. Yle skriver att "I Helsingfors är man missnöjd med att landskapsplanen inte beaktar regeringens beslut att Helsingfors får 3000 hektar i sydvästra Sibbo." Vidare noteras att "Minimikravet är att de 3000 hektaren i sydvästra Sibbo ska lämnas utanför landskapsplanen." Hbl noterar att förslaget till utlåtande inte godkändes enhälligt:

Förslaget är inte längre aktuellt. Hela planen måste göras på nytt, säger stadsstyrelseledamoten Risto Rautava (saml).

Han och de övriga i samlingspartiet röstade tillsammans med två socialdemokrater mot och fällde gröna Elina Moisios förslag om ett tillägg på måndagens styrelsebehandling. Moisio ville att Helsingfors särskilt nämner att områden vid Svartberget [Svarta backen], Naturaområdet vid Nordsjö hamn och Storskogen i Sibbo inte exploateras.

Sfp:s Jan D. Oker-Blom anmälde avvikande åsikt till den del av uttalandet där det sägs att Östra Nylands förbund ska slås ihop med Nylands förbund.

Enligt Helsingfors meddelande godkändes förslaget till utlåtande "Ehdotuksen mukaan äänestyksin 7-7 1-tyhjä ja 11-4". Förslaget finns i föredraginingslistan, där även bl.a. fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden ingår. Som bilaga till styrelsens utlåtande har fogats en karta med både Helsingfors och Pekka Myllyniemis förslag från Helsingin Sanomat! (Se bilden ovan.) I föredragningslistan beskrivs bilagen med texten "Helsingin Sanomissa 18.1.2007 julkaistu piirros, josta ilmenee Helsingin Sipoosta liitettäväksi esittämä alue ja selvitysmies Pekka Myllyniemen ehdotus kuntajaotuksen muuttamisesta, jonka valtioneuvosto 28.6.2007 hyväksyi". Officiella kartor hade det funnits gudinog att välja mellan. Problemet är att ingen vet vilken av kartorna som egentligen gäller.

Utlåtandet, som till största delen handlar om Sibbo, är på många sätt anmärkningsvärt. Jag skall dock begrända min referering till några pikanta detaljer. I utlåtandet säges det bl.a. att "Sipoonkorven rajaus tulee määritellä Lounais-Sipoon suunnittelun yhteydessä, missä alueen erilaiset käyttötarpeet on otettu huomioon." Här går Helsingfors direkt emot Miljöcentralens utlåtande där det föreslås att "området utmärks klart och tydligt i landskapsplanen". (Se "Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007".) Inkorporeringsplanerna intar en central plats i utlåtandet, vilket framgår ur följande citat:

Helsinki on useaan otteeseen esittänyt, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulisi yhdistää. Myös Uudenmaan liitto on tehnyt asiasta esityksen sisäasianministeriölle, jossa asian selvittäminen on vireillä. Helsingin kaupunki on esittänyt kuntajaon muutosta Sipoon, Vantaan ja Helsingin välillä niin, että noin 5000 hehtaarin suuruinen alue liitettäisiin Helsinkiin. Valtioneuvosto hyväksyi asiassa selvityshenkilön tekemän ehdotuksen, jossa Helsinkiin liitetään noin 3000 ha:n suuruinen alue Vantaalta ja Sipoosta. Päätös ei ole vielä lainvoimainen.

Helsingin tehtyä esityksensä kuntajaon muuttamisesta Sipoo kiirehti muuttamaan omaa yleiskaavaluonnostaan niin, että Sipooseen, mm. Lounais-Sipoon sekä Kerava-Nikkilä-radan vaikutusalueelle voitaisiin aiemman noin 2 %:n väestönkasvun sijasta osoittaa asuinalueita noin 40 000 uudelle asukkaalle.

Helsingin esitys ja Sipoon yleiskaavaluonnos perustuvat joukkoliikenteen, erityisesti raideliikenteen ja - Helsingin mielestä luonnollisimmin metron - jatkamiselle näille uusille alueille. Metron jatketta ei ole kuitenkaan esitetty maakuntakaavaehdotuksessa.

Statsstyrelsens utlåttande bygger till stor del på fastighetskontorets och byggnadskontorets utlåtanden. I fastighetskontorets utlåtande heter det bl.a. att "Kun Helsinki esitti kuntajaon vähäistä muutosta, Sipoo laati pikaisesti uuden yleiskaavaluonnoksen."