Fallet Sibbo: januari 2009

Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009

Boken Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar är skriven av Heikki Harjula och Kari Prättälä. Namnen står i alfabetisk ordning, för medan Prättälä är direktör för juridiska ärenden vid Finlands kommunförbund är Harjula endast ledande jurist vid Kommunförbundet. Prättälä och Harjula har skrivit många dokument tillsammans, men mest känd är duon för boken Kommunallagen, vars finskspråkiga originalversion heter Kuntalaki. Egentligen finns det inte en finsk originalupplaga. Den 2:a svenska upplagan av boken från 2004 baserar sig på den 5:e finska upplagan. I juni 2007 skrev Harjula och Prättälä förordet till den 7:e finska upplagan. I förordet noteras här att "Uusi painos antaa ajantasaiset välineet myös kuna- ja palvelurakenneuudistuksen toteuttamiseen."

Boken Kommunallagen är en synnerligen viktig läro- eller kursbok i förvaltningsvetenskap och juridik. Framför allt är den dock en handbok för tjänstemän och politiker som tillämpar lagen på kommunala frågor. Då boken dessutom är utgiven av Finlands Kommunförbund, är det klart att den i högsta grad är riktgivande för hur kommunallagen tillämpas. Titeln "Kommunallagen: Bakgrund och tolkningar" är dock något missvisande. Boken begränsar sig nämligen inte till tolkningar av kommunallagen, utan behandlar även andra lagar som berör kommunala frågor. Hit hör kommunindelningslagen, som behandlas under rubriken "Kommunernas självstyrelse". Liksom HFD i sitt beslut i fallet Sibbo konstraterar Harjula och Prättälä emellertid att självstyrelsen enligt grundlagsutskottets ställningstagande från 1997 inte skyddar kommunerna mot ändringar i kommunindelningen. Intressant finner jag det att Harjula och Prättälä lyfter fram riksdagens rätt att besluta om tvångssamanslagningar. I ett tillägg, som inte finns med i den svenska upplagan, noterar de dessutom att "Muutoksen edellyttämän lakiesityksen valmistelu on valtioneivoston poliittisen harkinnan varassa."

På Kommunförbundets webbplats kan man läsa att "Vi ger råd i juridiska frågor och bistår kommunerna vid rättegångar och i förvaltningsdomstolarna." Det torde vara uppenbart att om Kommunförbundet med Prättälä och Harjula i spetsen ställt upp för Sibbo i den aktuella gränskonflikten, så hade inkorporeringen inte varit möjlig. Av någon anledning torde Prättälä, som våren 2006 tillsammans med Harjula och regeringsrådet Arto Sulonen deltog i beredningen av Paras-ramlagen, ha ändrat uppfattning i frågan. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008".) Prättälä vidtalades hösten 2006 av inrikesministeriet att bistå kommunindelningsutredare Pekka Mylyniemi i inrikesministeriets Sibboutredning. Med tanke på att kommunminister Hannes Manninen hade lovat ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors, förefaller det uppenbart att Kommunförbundets jurister redan i detta skede ställt sig bakom en annektering. Ur detta perspektiv är det högst anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula senare utnämndes till tillfälligt förvaltningsråd för att delta i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo.

Fallet Sibbo

Centrala områden av inkorporeringsområdet. Den 30 januari 2009

Helsingfors har publicerat föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 2 februari. Ärende nummer 7 lyder "Osakuntaliitoksesta johtuva tie- ja katunimien muuttaminen". Det är intressant att ärendet tas upp först nu, då väg- och gatuskyltarna byttes ut redan före årsskiftet. Dröjesmålet motiveras av en lagförändring. På på stadsstyrelsemötet skall man även behandla köpet av mark i Gumböle. (J.fr "Fastighetskontorets kartor. Den 14 december 2008" och "Fastighetsaffärer. Den 9 januari 2009".)Föredragaren (stadsdirektören) motiverar markaffärerna i följande ordalag:

>>siinä missä Helsinki omistaa vanhan hallintoalueensa maapinta-alasta noin kaksi kolmasosaa, sen omistusosuus liitosalueesta on vain noin yksi kolmasosa. Erityisesti liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä. Toisaalta liitosalueen kunnallistekninen valmius on väestötavoitteeseen nähden vaatimaton, mikä merkitsee mittavia investointitarpeita niin pian, kun aluetta aletaan rakentaa.

Kaavoittamalla ensisijaisesti kaupungin omaa maata merkittävä osa kunnallistekniikasta voidaan rahoittaa kaavoituksen tuomalla arvonnou sulla. Myös kaupungin mahdollisuus ohjata ja aikatauluttaa rakentamista on parempi silloin, kun kaupunki on maanomistaja. Näistä syistä on tarkoituksenmukaista pyrkiä lisäämään kaupungin maaomaisuutta liitosalueella. Tehty esitys kaupaksi tukee tätä pyrkimystä ja on ehdoiltaan kohtuullinen.<<

Jag upprepar: "Liitosalueen keskeisillä alueilla kaupungin maanomistus on vähäistä." Den informationen har hela tiden funnits tillgänglig, men den stämmer mycket dåligt överens med motiveringarna till inkorporeringen. Fastigheterna i Gumböle ligger inte alls speciellt centralt, vilket visar att uttrcket "centrala områden" används i en inklusiv bemärkelse. Man kunde förtygliga påstående och säga att Helsingfors äger lite mark på de områden som lämpar sig för bebyggelse. Att planläggningen medför värdestegring är inte heller någon nyhet, men ändå intressant att läsa som en officiell motivering.

Det är nu stadsstyrelsens tur att i bilagor till föredragningslistan använda kartor där kommungränsen går i enlighet med statsrådets beslut, eller förslaget som var framlagt vid beredningen. Jag är ännu inte helt övertygad om att frågan var den administrativa kommungränsen går vid österleden är slutgiltligt avgjord.

Fallet Sibbo

Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009

Vartti har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Jo toinen Helsinki-kyltti varkaiden matkaan". I själva verket är den aktuella skylten, som stulits från Sottungsbyvägen, vara den fjärde Helsingfors-skylten som plockats ner efter årskiftet. Helsingfors stads byggnadskontor torde dock ha tagit ner två av dessa skylter. (Se "Signaler. Den 19 januari 2009".) I senaste nummer av tidningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoon maat tutkitaan". Med "Sipoon maat" syftas här på inkorporeringsområdet, "Sipoosn liitosalue", där det skall göras undersökningar för utredningen av linjedragningen av spårvägstrafiken ("raideliikennelinjausten selvitys"). På samma sida i tidningen ingår en artikel med rubriken "Kuka pelastaisi metsän?"

Kontulan sosialidemokraatit och Vuosaaren sosialidemokraatit ordnade i Mellungsbacka den 22 januari ett invånartillfälle om Helsingfors planer för Svarta backen. I Nordsjö har många hoppats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo skulle rädda skogen i stadsdelen Svarta backen (Mustavuori). Motståndet mot inkorporeringen torde här ha varit större om Helsingforspolitiker inte signalerat att inkorporeringen kunde medföra ändringar i planerna för Svarta backen. Inkorporeringen var ju tänkt att rädda så väl Sandahamn som flygfältet i Malm från bebyggelse. Förhoppningarna om att inkorporeringen skulle rädda Svarta backen lär dock vara fåfänga. Jag citerar ur artikeln i Vartti:

>>Viime viikolla järjestetyssä asukastilaisuudessa ihmiset olivat varovaisen toiveikkaita siitä, josko Helsinki olisi muuttamassa kantaansa alueliitoksen jälkeen, ja Helsingin parhaillaan kaavoittama Östersundomin alue vähentäisi rakennuspaineita Mustavuoilressa, jonka rakentaminen on vuoden 2002 yleiskaavassa.
Paikalla ollut apuilaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä ymmärtää kaupunkilaisten hädan ulkoilualueiden menettämisestä, mutta toteaa, ettei Sipooseen rakentaminen vähennä rakennuspaineita Helsingissä.
-Hyvän asuntomaan tarve ei ole vähentynyt Sipoon alueliitoksen myötä. Rakentaminen Sipoossa on ajankohtaista viiden vuoden päässä. Mustavuoren rakentamiskelpoisuus olisi mahdollista todennäköisesti aikaisemminkin, lataa i Penttilä.
Sipoossa on viiden vuoden rakennuskielto, joka päättyy vuonna 2013.<<

Jag bor själv invid området i Svarta backen, som är aktuellt för småhusbebyggelse, men jag brukade skida här även då jag för ett årtionde sedan bodde i Mellungsbacka. Som om Penttiläs besked inte vore nog, ingick i gårdagens nummer av tidningen Vuosaari en artikel med rubriken "Katkaiseeko sataman pelastustie ulkoiluyhteyden Helsingistä Sipooseen?" Med "Sipoo" syftas här i första hand på Husö, som från och med årskiftet hör till Helsingfors. Jag brukar själv skida från Svarta backen via Borgarstrandsviken till Husö och ibland vidare till Sibbo skärgård. I år går det dock inte längre att skida till "Sibbo" och det beror inte på inkorporeringen. Frilusftsvägen genom Borgarstrandsvikens Natura-område, där skidspåret till Husö gård borde gå, har denna vinter förvandlats till en plogad och sandad räddningsväg till bangården vid Nordsjö hamn. När friluftsvägen förbättrades för några år sedan var det knappast någon som anade ugglor i mossen. Tidningen Vuosaari skriver även att "Satamaa ja sen liikenneyhteyksiä rakennettaessa helsinkiläisille vakuutettiin, että ulkoiluyhteys Helsingistä Sipooseen säilyy." Att omvandla skidspåret genom frilufts- och naturskyddsområdet till räddningsväg torde i själva verket ha varit en förutsättning för att den nya hamnen kunde öpnnas senaste höst. En helt ny räddningsväg genom Natura-området hade garanterat stött på hinder. Allt tyder på att Helsingfors stad avsiktligt har undanhållit informationen om behovet av en räddningsväg genom naturskyddsområdet.

Fallet Sibbo

Jaktlicens. Den 28 januari 2009

På första sidan i måndagens nummer av Kauppalehti fanns en udda annons med en "jaktlicens" för fällning av depressionen ("laman kaatolupa"). (Se bilden ovan.) Licensen är undantecknad av statsminister Matti Vanhanen, finansminister Jyrki katainen och SDP:s ordförande Jutta Urpilainen. Den undertecknade licensen är naturligtvis något slags metafor. (Kanske ett ämne för morgondagens föreläsning om metaforer.) Det märkliga med annonsen är inte att statsministern och finansministern undertecknar en bildlig licens, utan att de undertecknar den tillsammans med ordföranden för det största oppositionspartiet. Däremot har varken Sfp:s eller De grönas ordförande undertecknat det metaforiska pappret. Man kan fråga sig vilka oavsiktliga signaler man sänder. Är det inte ett tecken på en allvarlig kris, då oppositionen tillsammans med regeringspartierna gör ett gemensamt uttalande? Inte nödvändigvis i Finland. Här gäller konsensuspolitiken, på gott och ont, inte bara under kristider. (Se "Konsensus. Den 27 april 2008".)

I artikeln "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta", som Turun sanomat publicerade den 16 januari 2007, citerades docent Erkki mennolas åsikt om högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo. Jag citerar vidare:

>>KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja ”pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa”<<

För att vara exakt, så behövs det tre partipampar för att man skall kunna göra vad som helst i Finland. När det kommer till kritan, så är det inte lagen eller parlamentariska beslut som gäller. Istället är det avtal och inofficiella överenskommelser som styr.

Förre kommunminister Hannes Manninen har i offentligheten sagt att han av statsminister Matti Vanhanens och av förre finansministern Eero Heinäluoma fick lov att genomdriva en inkorporering av sydvästra Sibbo. I verkligheten var även Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen införstådd. I sitt expertutlåtande från den den 24 juli 2007 skrev Mennola följande:

>>Matti Vanhanen on itse haastatteluissa myöntänyt sopineensa jo keväällä 2006, ennen Helsingin kaupungin esitystä, puoluejohtajana silloisen valtiovarainministeri Eero Heinäluoman ja nykyisen valtiovarainministeri Jyrki Kataisen kanssa liitosasiasta. Tämä puolueiden välinen korkean tason sopimus, jonka todellinen tausta ja motiivi ovat toistaiseksi vielä jääneet tuntemattomaksi, on sittemmin ohjannut ratkaisevasti asian käsittelyä hallituksessa.<<

Katainens roll bekräftades senare i offentligheten av stadsdirektör Jussi Pajunen. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Förhandlingar och avtal mellan intressegrupper är ett sätt att upprätthålla samhällsfreden. För Finlands del har modellen med avtalsförhandlingar på många sätt varait framgångsrik. Dess värre saknade åtminstone Centerns partiordförande Matti Vanhanen partiets mandat då han försommaren 2006 lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors. Att regeringspartiet Sfp:s ordförande inte godkände avtalet var lika så en allvarlig brist i förhandlingsresultatet. Lika väl resulterade förhandlingarna i den överenskomna inkorporeringen.

Strängt taget är Finland varken en parlamentarisk demokrati eller en rättsstat. Kanske var fallet Sibbo en nyttig påminnelse om detta sakförhållande. Någon egentlig parlamentarism kan man inte tala om och någon konstitutionsdomstol har vi ju inte i Finland. När det gäller, är det partipamparna som bestämmer. När Sibbo i juni 2006 bannlystes av de tre partipamparna var kommunen i praktiken fredslös och dess invånare saknade rättssäkerhet. Huvudstaden hade beviljats jaktlicens.

Yle Nyheter/Mellannyland heter nu Nyheter/Huvudstadsregionen. Jag tycker att Mellannyland är mycket mera sympatiskt än huvudstadsregionen. Dessutom hör inte Kyrkslätt till huvudstadsregionen enligt benämningens officiella och vedertagna betydelse. Yle Nyheter/ Östnyland har för sin del idag publicerat en notis med rubriken "Hög tid att planera spårtrafik österut". Yle Nyheter Västnyland har igen publicerat en nyhet med rubriken "Lojo med i utredning om stadsbana". Jag vill i sammanhanget passa på att tips om mina blogginlägg "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".

Fallet Sibbo

Ett Paras-projekt. Den 27 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Espoon Sistonen: Tutkimus Suur-Helsingistä jo tänä vuonna". Jag återger här de sista raderna i artikeln:

Valtuuston toiseksi suurimman ryhmän, vihreiden puheenjohtaja Nina Knaapila ei ajatukselle lämpene.
"Tulkitaan edelleen niin, että kyse on suoraan Paras-hankkeen yhdistämisajatuksesta, jos tällainen tutkimus tehdään. Emme ole kannattaneet tähän mennessä, eikä nyt ole tapahtunut mitään sellaista, että kantaa olisi tarvinnut muuttaa."

Diskussionerna om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen föranleds uttryckligen av kommun- och servicestrukturreformen. Det är skäl att ta en återblick på hur reformen diskusterades i Helsingfors stadsfullmäktige för tre år sedan, den 11 januari 2006. Jag återger här valda bitar ur diskussionsprotokollet (Lähetekeskustelu kunta- ja palvelurakenneuudistushankeesta pääkaupunkiseudun vastausta varten):

Kaupunginjohtaja Pajunen
... Pääkaupunkiseudulla muutosmalli ratkaistaan erityiskysymyksenä, eli se tarkoittaa sitä, että kun muualla maassa vastaukset ovat maakuntakohtaisesti, niin me olemme ikään kuin kahdessa korissa, sekä Uudenmaan maakunta antaa omaa vastaustaan että sitten pääkaupunkiseudun neljä kaupunkia vastaavat omalta osaltaan. ...
Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Vapaavuori
... Kunta- ja palvelurakennehanke on iso asia. Itse asiassa se on tosi iso asia. Kyse tulee todennäköisesti olemaan itsenäisyytemme ajan suurimmasta kuntauudistuksesta. Kyse tulee todennäköisesti olemaan myös suurimmasta asiasta, minkä kanssa yksikään meistä joutuu tekemisiin koko kunnallispoliittisella urallaan kyseisen uran pituudesta riippumatta. ...
Pääkaupunkiseudulla on omat metropolialueelle ominaiset lieveilmiönsä, joita muualla ei ole. Mutta perusteiltaan palvelutuotantomme ei eroa muusta maasta millään sellaisella tavalla, että meitä sen takia tulisi tarkastella erityistapauksena.
Pääkaupunkiseudun erityisasema perustuukin maankäytön, asumisen ja liikenteen muodostamaan kokonaisuuteen, seudun kansainväliseen kilpailukykyyn ja sen kansantaloudelliseen merkitykseen. Sen takia myös muutosmallimme tulee olennaisilta osin perustua juuri näihin seikkoihin. ...
Olen itse vakuuttunut siitä, että järkevintä olisi yhdistää Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja läntiset osat Sipoosta uudeksi suurkaupungiksi. Tämä olisi selvästi selkein ja yksinkertaisin tapa varmistaa seudullisesti kokonaisvaltainen yhdyskuntarakenteen ja kansainvälisen kilpailukyvyn kannalta tarkoituksenmukainen päätöksenteko. Uskon, että yhdistämisellä aikaansaataisiin merkittävää lisäarvoa. ...
Jo lyhyt, perinteisistä ajatuspinttymistä vapaa vilkaisu karttaan osoittaa joka tapauksessa, että kysymys pääkaupunkiseudun itäisestä ulottuvuudesta on ratkaistava.
Itämeri on ymmärrettävä peruste sille, ettei seudun yhdyskuntarakenne voi laajentua etelään. Neljästä pääilmansuunnasta vielä toisen poissulkeminen ilman mitään todellista syytä olisi kuitenkin vastuutonta. Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään. ...
Valtuutettu Rihtniemi
... Pääkaupunkiseudun yhteistyöhön on saatava sidottua myös entistä tiiviimmin Helsingin itäpuoliset alueet, erityisesti Sipoo.
Ensimmäisenä vaiheena tämä tiivistyvä, vapaaehtoinen yhteistyö pääkaupunkiseudun kuntien välillä on erittäin kannatettava ja hyvä asia. Varsinaisena tavoitteena on kuitenkin pidettävä pääkaupunkiseudun kuntien yhdistämistä ja myöskin rajojen tarkistamista Sipoon suuntaan. ...
Puhumme nyt siis kunta- ja palvelurakenteen uudistamisesta. Huomio on kuitenkin voittopuolisesti kiinnittynyt kuntarakenteeseen palvelurakenteen kustannuksella. Kuntalaisten kannalta rajat eivät ole kiinnostavia, vaan se, kuinka hän saa tarvitsemansa peruspalvelut. Nyt kuvitellaan, että rajoja siirtämällä tämä yksistään ratkeaa. ...
Valtuutettu Anttila
... Täällä on todettu, että kuntien yhdistämiseen tarvitaan selvittelytyötä.
Olemme samaa mieltä, että kuntien yhdistämiseen liittyviä etuja tai haittoja on syytä selvittää. Kuntalaisten halukkuus yhdistymiseen ja mitä asioita he toivovat kuntien yhteistyöltä tai yhdistämiseltä pitää tutkia, jotta kehittämistyö saa riittävän konkreettisen pohjan. Nyt pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan työ pohjautuu lähinnä poliitikkojen näkemyksiin. Se ei riitä. Etenkin itään päin laajentuminen on otettava ehdottomasti esille. Sipoo ja myös Vantaan itäiset osat on otettava mukaan pääkaupunki- ja koko Helsingin seudun tulevaisuuden kehittämistarkasteluun.
Sosialidemokraatit ovat valmiita kuntien yhdistämiseen, kun siihen on riittävän hyvät perusteet ja kansalaisten tuki. ...
Ledamoten Oker-Blom
... Espoo on vähän samassa asemassa niin kuin Suomi oli aikoinaan, että idässä on tämä suuri paha naapuri, joka himoitsee koko alueen itselleen.
Tämä puhe Sipoosta ja Kauniaisista alkaa myös kyllästyttää. Kyllähän tässä on lähdettävä siitä, että kaikki kunnat päättävät itse. Emmehän me täällä voida päättää kaikkien puolesta, emmekä varsinkaan ottaa ja yhdistää vapaita kuntia. ...
Valtuutettu Molander
... Kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys Helsingin, Espoon, Vantaan, Kauniaisen ja läntisen Sipoon yhdistämisestä saa kannatuksen Keskustan valtuustoryhmältä. ...
Valtuutettu Ebeling
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Kannatamme Sipoon läheistä kytkemistä pääkaupunkiseudun yhteistyöhön, ja kaupunginhallituksen puheenjohtajan esitys tässä sopii meille. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Walldén-Paulig
...Kuntarajoja Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisen välillä poistamatta on mahdoton saavuttaa kestävää kehitystä Helsingin alueen sisällä ja koko pääkaupunkiseudulla. Nyt vaaditaan rohkeutta ja kauaskatseisuutta kaikilta. Ja rehellisyyden nimissä Espoonkin tulisi myöntää olevansa etuoikeutettu voidessaan tukeutua Helsingin luomiin mahdollisuuksiin. Sipoo kuuluu myös vääjäämättä kiinteästi mukaan kaupunkimme kehityskuvaan. Sipoon täytyy tulla mukaan pääkaupunkiseudun kehittämiseen. Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan läänin liitot tulee saada yhteen. ...
Valtuutettu Soininvaara
...Tässä tapauksessa olisi mahdollista ottaa mukaan myös Keravaa, Kirkkonummea ja muita tällaista.
On ihan selvää, että näihin neljään kuntaan, ja ehkä osaa Sipoota, se yhdistäminen pysähtyy eikä ole mahdollista tehdä tätä isompaa kuntaa. Silloin kuitenkin tästä kaupunkirakenteesta jää ulkopuolelle jotakin. ...
Ledamoten Biaudet
...Ja kun täällä hehkutetaan suur-metropolin puolesta, on hieman ongelmallista, että samaan aikaan puhutaan siitä, että lähidemokratian pitäisi toimia vielä paremmin. Mutta tuntuu siltä, että lähidemokratia tänään toimii ehkä vähän liiankin hyvin, ainakin kun on kyse muiden alueista. Kysymys on siitä, että ainakin Sipoon kohdalla lähidemokratia toimii ehkä vähän liian hyvin meidän mielestämme. ...

När stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori sade att "Läntinen Sipoo tuleekin liittää Helsinkiin, jos laajemmasta yhdistymisestä ei jostakin syystä tulisi mitään", diskuterade han uttryckligen Paras-reformen i huvudstadsregionen. Hela diskussionen, ur vilken jag ovan citerar, gäller KSSR. Helsingfors hade egentligen inte så mycket att önska angående servicestrukturen, men desto större önskemål angående kommunstrukturen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var i början av 2006 uttryckligen ett Paras-projekt. Utan KSSR skulle annekteringen knappast ha aktualiserats. Åtminstone skulle den inte ha fått kommunministerns stöd. Det är märkligt att man så snabbt glömde bort att Sibbo-frågan var ett Paras-projekt. Politikerna gjorde det medvetet, men varför har medierna inte lyft fram sambanden?

Liksom Jussi Pajunen framhöll i sitt anförande hörde Helsingfors till två "korgar", Helsingfors hördes angående service- och kommunstrukturreformen via så väl Nylands förbund som via huvudstadsregionens kommuner. Det är orealistiskt att tänka sig att förslaget till Paras-reform hade gått igenom utan att Helsingfors synpunkter om kommunstrukturen alls hade tagits i beaktande. Problemet är att Hannes Manninens och Kommunförbundets modell till kommunreform inte inbegrep några tvångssammanslagningar. Då en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen inte var möjlig, måste Sibbofrågan lösas formellt utanför KSSR. En liten pikant detalj i sammanhanget är att Pekka Myllyniemi var viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade den ena korgens, Nylands förbunds svar till inrikesministeriet angående Paras-reformen.

Fallet Sibbo

Prejudikatet Vanda. Den 26 januari 2009

Förslaget i gårdagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat att slå samman Kuopio med Helsingfors via en lång korridor är naturligtvis en hejdlös överdrift. Ändå är förslaget en parodi på Helsingfors inkorporering av sydvästra Sibbo via ett litet område av Västersundom söder om Österleden. Fastän Vanda formellt frivilligt avstod den s.k. Västerkullakilen till Helsingfors, var inkorporeringen juridiskt sett kontroversiell. Anslutningen av området motiverades endast av behovet att skapa en förbindelse mellan Helsingfors och sydvästra Sibbo. Jag känner inte till att man tidigare under rådande lag skulle ha gjort några liknande inkorporeringar.

När statsrådet den 19 juni, eller egentligen den 3 juli, ifjol beslöt att ansluta Hauho kommun, Kalvola kommun, Lammi kommun, Renko kommun och Tuulos kommun till Tavastehus stad beslöt man även att ett område på 27,6 kvadratkilometer av Hattula kommun överförs till Tavastehus. (Se "Hattula. Den 27 december 2008".) Överföringen motiverades med att Kalvola saknade gemensam gräns med det övriga området som skulle bilda det nya Tavastehus. När statsrådet tog sitt beslut var det endast ett halvt år kvar tills ändringen i kommunindelningen skulle träda i kraft, fastän Hattula kommun motsatte sig förslaget till ändring i kommunindelningen för Hattulas del. Enligt min bedömning är den stränga tidtabellen ett tecken på att statsrådet litade på att besvär till HFD inte skulle ändra på beslutet. Knappast hade man varit så säkra på beslutets laglighet, ifall man inte hade haft statsrådets beslut i fallet Sibbo att falla tillbaka på. På Internet har jag inte hittat några motiveringar till att anslutningen av en del av Hattula till Tavastehus skulle vara laglig. På finansministeriet verkar man inte ha bekymrat sig om inkorporeringens laglighet. Däremot är man mån om att understryka att inkorporeringen inte blir ett prejudikat. I samband med statsrådest beslut den 19 juni gav finansministeriet ett skilt utlåtande enligt vilket Hattula inte kommer att bli ett prejudikat. Motivering lyder enligt följande:

>>Syntynyt päätös Hattulan kunnan alueen siirrosta Hämeenlinnaan ei toimi ennakkotapauksena vastaavien tilanteiden osalta. Kuntajakolakia on tarkoitus uudistaa niin, että uutta lakia sovelletaan vuoden 2011 alusta voimaan tulevissa kuntajaon muutoksissa. Lakia uudistettaessa selvitetään mm. kuntajaon muutoksen edellytysten täsmentämisen tarvetta ja esitysten valmistelu- ja päätöksentekoprosessin kehittämistä myös tämän kaltaisten tilanteiden osalta. Lain uudistuksessa on tarkoitus kehittää kuntajaon muutosprosesseja niin, että niissä etsittäisiin mahdollisimman pitkälti kuntien yhteiseen tahtoon perustuvia ratkaisuja.<<

Att Hattula kunde ha blivit ett juridiskt prejudikat, ifall kommunindelningslagen inte skulle ändrs, borde betyda att HFD inte tidigare tagit ställning till liknande inkorporeringar. Kanske är fallet Hattula trots allt inte helt jämförbart med inkorporeringen av Västerkullakilen. Däremot visade fallet Sibbo att det inte lönar sig att besvära sig till HFD gällande statsrådets beslut om ändringar i kommunindelningen. Det lär inte ha lämnats in några besvär mot beslutet att ändra kommunindelningen i Tavastehusregionen.

Fallet Sibbo

Alternativ till metro. Den 25 januari 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo-områdets planering började". Jag citerar ur artikeln:

>>Enligt arkitekt Sakari Pulkkinen vid stadsplaneringskontorets Sibbo-projekt har planeringen för vissa randområden påbörjats redan i år. Byggandet kommer i gång sent i år eller nästa år.

– Arbetet med generalplanen för området som tidigare var Sibbo och Vanda påbörjas också i år, men planeringen av de centrala områdena är beroende av ett beslut i valet mellan metro och snabbspårvagn, säger Pulkkinen.

Konsulter har fått uppdraget att utreda spårtrafikalternativen. Rapporten väntas vara klar i september. När beslutet är gjort kan planeringen för området genast sätta i gång.<<

Den stora linjefrågan när det gäller planeringen av stordistriktet Östersundom är alltså valet mellan metro och spårvagn, dvs om det överhuvudtaget skall bli någon metrolinje till Östersundom. Jag gissar att man i praktiken redan valt spårvgnsalternativet, men på Helsingfors stad väntar med markundersökningarna och konsultutredningen innan man officiellt tar ställning. En snabbspårvägslinje kunde dras längs väg 170 (Österleden/Nya Borgåvägen) och den kunde byggas då invånarunderlaget är tillräckligt stort. En metrolinje skulle vara en investering av en helt annan dimension.

Att man överhuvudtaget utreder ett alternativ till metrolinje är intresant med tanke på att metron var ett huvudargument för inkorporeringen. I media framhöll man hur metron slutar "tvärt" mot "väggen" i Mellungsbacka. Att Sibbo kommun reserverat sig mot planerna på en metrolinje var Helsingfors och utredningsman Pekka Myllyniemis (av Jussi Pajunen levererade) bevis på Sibbos ovilja till samarbete. (Se "Bevis på reservation. Den 23 juli 2007".) Att metron blir dyr var Myllyniemis viktigaste argument för att Sibbo kommun inte skulle ha tillräckliga resurser för att planera och bebygga Östersundom. Jag citerar ur Myllyniemis rapport:

>>Exempelvis när det gäller utbyggnaden av metron österut har Sibbo kommuns andel enligt VTT:s utredning som högst uppskattats till något över 200 miljoner euro. Denna summa är mer än dubbelt så stor som t.ex. de totala utgifterna i Sibbos bokslut för 2005. <<

Metron är även Myllyniemis huvudargument för att det inkorporerade området måste vara tillräckligt stort. Jag citerar ur rapporten:

>>Bosättningen och arbetsplatserna måste stödja sig på effektiva kollektivtrafikförbindelser, av vilka en utbyggnad av metron från Mellungsbacka till Västerkulla i Vanda och vidare till Östersundom och det mest genomförbara och ekonomiskt förmånligaste lösningen som kan genomföras till relativt låga marginalkostnader. En metrostations influensområde har uppskattats till 3-4 km från stationen. Skall man stödja sig på metron krävs det två metrostationer i sydvästra Sibbo, av vilka den ena inte nödvändigtvis ryms inom området för Alterantiv 1.

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.<<

I sitt avgörande i fallet Sibbo antyder t.o.m. HFD att metron varit en avgörande faktor, genom att påpeka att enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen i Helsingforsregionen bör man "förbereda sig på en utbyggnad av metron".

Fastän en metrolinje till Östersundom mot förmodan skulle bli verklighet, visar Helsingfors aktuella val och utredning att det minsann har funnits alternativ till metron, men några alternativ ville man naturligtvis inte lyfta fram före frågan om inkorporeringen var avgjord.

På denna blogg kunde jag redan i inlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" berätta att Helsingfors torde satsa på snabbspårvägsförebindelse istället för metro. Av kartan, som jag publicerade i detta inlägg, framgår att snabbspårvägsförbindelsen eller metron har en marginell betydelse för Helsingfors "Sibboprojekt". Ovan en detalj ur kartan.

Dagens Karslsson (skämtteckning) i Helsingin Sanomat har utvecklat idén med att ansluta Österundom till Helsingfors genom en smal korridor. För att lösa tvisten kring utlokaliseringen av medicinverket till Kuopio föreslås en anslutninga av Kuopio till Helsingfors via en lång korridor.

Fallet Sibbo

Tack. Den 24 januari 2009

I gårdagens blogginlägg "Ironiskt. Den 23 januari 2009" noterade jag att HFD i sitt beslut i fallet Sibbo refererar utredningsman Pekka Myllyniemis "förslag" genom att återge textavsnitt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. Några enstaka satser har HFD dock lagt till. Inledelsevis konstateras det att "Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään." Under rubriken "Selvittäjän ehdotus" i följebrevet som ingår i Myllyniemis rapport skriver dock utredningsmannen även själv att "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia selvittäjä on arvioinut ja toteaa alueen jääneen kehittymättä itään". Texten ur avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" i Myllyniemis rapport har HFD sammanfogat till ett enda långt stycke. Efter detta stycke följer i referatet i HFD:s beslut en sats som inledelsevis lyder "Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksen oikeudellisena perusteluna todennut muun ohella, että". Fortsättningen är en direkt återgivning av text ur avsnittet 5.5, "Ehdotuksen oikeudellinen perustelu" i utredningsmannens rapport. Det nästsista stycket i refereringen av Myllyniemis "förslag" inleds med satsen "Kuntajakoselvittäjä on todennut myös, että ehdotuksessa on otettu huomioon suhteellisuusperiaate, joka edellyttää, että ei liitetä laajempaa aluetta kuin erityisen painavat edellytykset vaativat", medan motsvarande sats i Myllyniemis rapport lyder "Kuntajakoselvittäjän ehdotuksessa on otettu huomioon suhteellisuusperiaate, joka edellyttää, että ei liitetä laajempaa aluetta kuin erityisen painavat edellytykset vaativat."

Det sista stycket i HFD:s referat är ihopsatt av satser ur olika stycken ur avsnittet 5.5, "Ehdotuksen oikeudellinen perustelu" i utredningsmannens rapport. Stycket inleds med satsen "Ehdotuksen mukaiselle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue", medan Myllyniemi i sin raport skriver att "Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue." Att omnämna "Vaihtoehtoa 1", som i Myllyniemis rapport finns med på den bristfälliga och oklara kartan med utredningsmannens förslag, men som inte är ett officiell förslag, kommer naurligtvis inte på fråga i HFD:s s beslut. Till saken hör att de "betydande naturvärdena", som "utgör en viktig och naturlig utgångspunkt för planeringen" i Myllyniemis förslag är en motivering till att alternativ 1 (VE 1) inte räcker till och att det behövs ett större område, alternativ 2 (VE 2), som omfattar delar av Sibbo storskog. Kanske inte allt för övertygande. Myllyniemi har här på ett klumpigt och ologiskt sätt infogat text ur Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".

Den intressantaste ändringen av texten i Myllyniemis text är i sig obetydlig. HFD skriver enligt följande:

>>Kun on todettu, että osaliitos on perusteltavissa, mutta kuntajakolain 5 §:n 1 momentissa säädetyissä asukasmäärää tai pinta-alaa koskevissa rajoissa pysyvä muutos ei ole riittävä näitä tavoitteita silmälläpitäen, on arvioitava, voidaanko tavoitteet saavuttaa laajemmalla osaliitoksella ja onko tällaiselle liitokselle kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetut "painavat edellytykset".

Helsingin seudun ja pääkaupunkiseudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen, myös koko maan kilpailukyvylle ja kehittämiselle. ...<<

Motsvarande text i Myllyniemi rapport lyder enligt följande:

>>Kun on todettu, että osaliitos on perusteltavissa, mutta kuntajakolain 5 §:n 1 momentissa säädetyissä asukasmäärää tai pinta-alaa koskevissa rajoissa pysyvä muutos ei ole riittävä näitä tavoitteita silmälläpitäen, on arvioitava, voidaanko tavoitteet saavuttaa laajemmalla osaliitoksella ja onko tällaiselle liitokselle kuntajakolain 5 §:n 2 momentissa tarkoitetut "erityisen painavat edellytykset".

Ensiksi on todettava, että Helsingin seudun ja pääkaupunkiseudun kehittämisellä on merkitystä paitsi alueelle itselleen, myös koko maan kilpailukyvylle ja kehittämiselle. ...<<

De ovanciterade textavsnitten, som inte ingår i Ratasvuoris utredning, har kopierats och infogats i rapporten i en annan ordning än i källan. Att Myllyniemi ändrat på ordningen i den ovanciterade texten antyder även placeringen av ett par fotnoter. Påståendet "Ensiksi on todettava" verkar vara riktat till utredningsmannen själv. Utredningsmannen har fått juridiska råd hur han skall gå till väga för att juridiskt motivera sitt förslag till ändring i kommunindelningen. Myllyneimis rapport, inklusivet utredningsmannens förslag, ser ut att vara plagiat från början till slut, men Myllyniemi har klippt och infogat kortare avnitt, så att den ursprungliga ordningen ändrats och text av olika författare ingår i samma avsnitt. Myllyniemi har själv medgett att han av Jussi Pajunen och Eila Ratasvuori begärt motiveringar, som han sedan utan att ange källa kopierat och infogat i sin rapport. Pajunen hade dock knappast räknat med att Myllyniemi direkt skulle kopiera Ratasvuoris utredning, eftersom Pajunen själv kopierade utredningen i Helsingfors stads utlåtande till länsstyrelsen, som stadsfullmäktige antog kvällen före Myllyniemis rapport offentliggjordes. I följebrevet till sin rapport tackar utredningmannen dem som hjälp honom med utredningen och noterar att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." Månne inte Myllyniemi begärde att få även Prättäläs synpunkter och råd i skriftlig form.

Fallet Sibbo

Ironiskt. Den 23 januari 2009

Personligen anser jag inte att det viktigaste avslöjandet som jag gjort på denna blogg gäller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis plagiat. Det blogginlägg som Sibbo kommun bifogade till sina besvär till HFD var skrivet före Myllyniemis rapport offentliggjordes och gällde utredningsmannens tidigare ställningstaganden och jäv. FNB:s nyhetsartikel "Sipoo: Selvitysmies Myllyniemi ei ole puolueeton", som bl.a. Helsingin Sanomat publicerade den 29 november 2006, baserade sig indirekt på mitt blogginlägg från den 20 oktober 2006. Jag citerar ur artikeln:

Valituksessa kiinnitetään huomiota esimerkiksi siihen, että Myllyniemi kannatti vuoden 2004 joulukuussa nykyisen ylipormestarin Jussi Pajusen esitystä maakuntavaltuustosta. Tuolloin Pajunen esitti, että Helsingin infrastruktuurihankkeita jatketaan Sipoon alueelle. Tämän perusteella Sipoo katsoo Myllyniemen toimineen aktiivisesti Helsingin puolesta ja Sipoota vastaan.

Enligt min bedömning har jag i senare blogginlägg kommit med stakare argument för Myllyniemis jäv. I inlägget "KSSR. Den 1 augusti 2007" noterade jag att Nylands förbund i februari 2006 gav ett svar till inrikesministeriet om kommun- och servicestrukturreformen, där det bl.a. säges att Nylands och Östra Nylands förbund bör sammanslås och att Sibbo bör anslutas till Helsingfors ekonomiska region. Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, som fattade beslutet om det nyländska ställningstagandet och dessutom var Myllyniemi viceordförande i koordineringskommittén som utarbetade det ovannämnda svaret. I inlägget "Bevismaterial. Den 5 december 2006" har jag redogjort för att Myllyniemis om ett utlåtande från Nylands förbund till inrikesministeriet på ett landskapsstyrelsemöte föreslagit att "lausunnon viimeistä lausetta terävöitetään: Maakuntahallituksen mielestä sisäasiainministeriön on pikaisesti selvitettävä maakuntien yhdistämistä ja Sipoon siirtämistä Helsingin seutukuntaan." Till saken hör att Myllyniemi i sin Sibborapport föreslår och förutsätter att Östra Nylands förbund sammanslås med Nylands förbund.

De viktisgaste avslöjandena på denna blogg gäller inte utredningsmannen, utan kopplingen mellan KSSR och fallet Sibbo. Av någon anledning har denna koppling inte uppmärksamats på ett direkt sätt i medierna. Plagiatet är mycket mera påtagligt och skandalartat, men inte heller utredningsmannens plagiat har fått den publicitet som det förtjänat. Hur viktigt plagiatet är eller borde ha varit rent juridiskt sett har jag svårt att bedöma. Men det är uppenbart att plagiatet medvetet förringats och tigits ihjäl. Felaktigt har man hävdat att plagiering inte förekommer i Sibboutredningens rapportens "förslagsdel".

I sitt beslut om att förkasta besvären mot statrådest Sibbobeslkut säger HFD nästan ingenting om Pekka Myllyniemis utredning, trots att påståenden om plagiat och brister i Myllyniemis utredning och rapport förekom i flera besvär. Om utreningsmannens rapport säger HFD överhuvudtaget ingenting. Angående utredningen (selvitys) säger HFD följande:

Kommunindelningsutredaren har 30.11.2006 till inrikesministeriet lämnat en utredning och framställning till ändring av kommunindelningen.

Detta är allt vad HFD i sitt över 100 sidor långa beslut har att säga om Myllyniemis utredning. Däremot finns det i beslutet ett kort avsnitt med rubriken "Kommunindelningsutredarens framställning" ("Kuntajakoselvittäjän esitys"). Här säger HFD bl.a. följande:

>>Beredningen av statsrådets beslut har inte varit bristfällig på de i besvären anförda grunder som har berört detaljerna i kommunindelningsutredarens framställning och slutsatserna i framställningen. ...
Framställningen är inte bristfällig på ett sådant sätt att statsrådets beslut om kommunindelningen borde upphävas till följd av fel i förfarandet. I detta sammanhang gäller det också att observera att beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning.<<
HFD förekar inte att framställningen skulle vara bristfällig, utan försvarar tvärtom statsrådets beslut med att beredningsmaterialet kompleterats med anmärkningar och utlåtanden. Här är det dock skäl att notera att HFD talar om framställningen (esitys). (Jfr "Framställning. Den 22 februari 2008".) Något plagiat förväntades ju inte ingå i förslagsdelen. HFD inleder faktiskt sitt beslut med att i avsnitt avsnittet 1.2 "Kommunindelningsutredarens förslag" ("Kuntajakoselvittäjän ehdotus") referera Myllyniemis förslag eller framställning. Det 3 sidor långa referatet av Myllyniemis förslag består i praktiken helt och hållet av text som kopierats direkt ur avsnitten 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" och 5.5, "Juridisk motivering till förslaget" i Myllyniemis rapport. I HFD:s beslut kan man i avsnitt 1.2 således läsa bl.a. följande:
>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Hel-singin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsatamanja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteeneräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetunympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminenovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekeemahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaankaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi. ...
Sipoonkorven ... luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.<<
Den ovanciterad texten föregår i HFD:s beslut med satsen "I sitt förslag har kommunindelningsutredaren konstaterat bland annat att han har bedömt problemen med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och konstaterat att området inte utvecklats österut." ("Kuntajakoselvittäjä on ehdotuksessaan todennut muun ohella, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmia on arvioitu ja todettu alueen jääneen kehittymättä itään.") Den citerade texten ingår i sin helhet, i exakt ordalydelse i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Slutsatsen "joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin" i den första meningen har stadsdirektör Jussi Pajunen dock plockat bort ur Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Visst är det ironiskt att HFD inte befattar sig med påståenden om plagiat, men själv återger plagierad text ur Myllyniemis rapport i sitt beslut.

Fallet Sibbo

Bebyggelsen fortsatte först i Sibbo. Den 22 januari 2009

Sipoon Sanomat publicerade på tidningens webbplats för ett par dagar sedan en artikel med rubriken "Vesitaksoissa korotuspaineita liitosalueella". En längre version av texten torde ingå i dagens tidning.

I Sipoon Sanomat ingick i förra veckan en liten kommenterande text med rubriken "Asutus jatkui vasta Sipoossa". Timo Pasanen konstaterar här att "Helsingin väite kehityksen loppumisesta Sipooseen oli hyvä veto." Problemet är bara att påståendet inte är verklighetsförankrat. Jag citerar ur Pasanens kommentar:

>>Edelleenkin koko asutus loppuu Mellunmäkeen, kuin seinään. Helsingin Mustavuori ja Vantaan puolella olevan Västerkullan kartanon maat ovat tehokkaasti pitäneet asukkaat loitolla. Kehitys loppuu siis Vantaalla.

Jos ajoi Uutta Porvoontietä, niin ensimmäiset asunnot tulivat vastaan vasta silloiseen Sipoon puolella.<<

Helsingin Sanomat har på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ehdottaa Vantaalle yhdistämisen selvittämistä". I tidningens diskussionsspalt försökte jag föreslå Pekka Myllyniemi till utredningsman, men på Helsingin Sanomat fattade man tydligen att förslaget var ironiskt ämnat, för man har inte publicerat mitt korta diskussionsinlägg.

Fallet Sibbo

Dålig smak i munnen. Den 21 januari 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsingin pullistelu pelottaa poliitikkoja". Sista stycket i artikeln lyder enligt följande:

>>Väkisin tehdystä Sipoon lounaiskulman liittämisestä Helsinkiin jäi poliitikoillekin suuhun paha maku. Se hillitsee Suomen ensimmäisen miljoonakaupungin virallista perustamista, vaikka taajamana se on jo olemassa.<<

Helsingfors stads fastigheskontor har redan den 19 publicerat meddelandet "Kinteistövirasto teettää pohjatutkimuksia Sipoossa ja Vantaalla", men först igag har nyheten noterats på stadens hemsida. I dagens Helsinginsanomat ingår även en notis med rubriken "Helsinki tutkii idän liitosalueen metromaastoa". I notisen noteras det att "Helsinki varautuu itämetron jatkamiseen tutkimalla maaperää Sipoon liitosalueella sekä Vantaan Länsisalmessa ja Västerkullassa."

Om metron kommer det motstridiga signaler. I artikeln "Östörsundomiin pienet tontit ja paljon rakennusoikeutta" i senaste nummer av Sipoon Sanmat säger projektchef Matti Visanti att "suunnitellaan tiivis pientalokaupunki, joka perustuu metroon". I samma artikel säger Visanti emelltid att Helsingfors även utreder alternativet snabbspårvagn. Jag citerar:

>>Suunnitelmamme tukeuttuvat jompaan kumpaan, ja tämä oli liitosjutun lähtökohta.<<

Alternativet snabbspårväg nämndes dock inte före statrådets beslut i juni 2007. Det alternativet hade dragit mattan under kommunindelningsutredarens motiveringar för förslaget till ändring i kommunindelningen. I Sipoon Sanomat framhåller Visanti att reservationen för Heli-banan fortgaramde finns kvar, men att Heli-banan har en annan sträckning än metron eller snabbspårvägsförbindelsen skulle ha. Visanti säger även "Yhteistoimialueella on myös Sipoo mukana."

Kartan ovan är ur dokumentet Toimintasuunnitelma vuosille 2009-2011, som ingår som bilaga i föredragslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte imorgon. I verksamhetsplanen heter det bl.a. enligt följande:

>>Kaupunginvaltuusto on hyväksynyt 12.11.2008 vuoden 2009 talousarvion, missä kaupunkisuunnitteluvirastolle vahvistettiin seuraavat sitovat toiminnalliset tavoitteet.
- Kuntien yhteistä osayleiskaavaa (Helsingin itäinen kehityskäytävä) valmistelevan Helsinki-Porvoo akselin runkosuunnitelman luonnos Vantaan, Sipoon ja Porvoon sekä maakunnan liittojen kanssa<<

Fallet Sibbo

Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009

I mitt blogginlägg "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" skrev jag om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" och sade att enligt min bedömning tillämpar Tuuri-Tammela denna utgångspunkt i vissa fall in absurdum. Påståendet kräver kanske ett förtydligande. Jag saknar kompetens att bedöma den vetenskapliga kvaliteten i ett studium i förvaltningsvetenskap, men visst är jag lite imponerad av Tuuri-Tammelas pro gradu. Åtminstone är den lärorik läsning för mig. En pro gradu avhandling är säkert inte rätt tillfälle att kritisera högsta förvaltningsdomstolens beslut. Mellan raderna tyckte jag mig ändå kunna se kritik mot HFD i Tuuri-Tammelas gradu. I själva verket påpekar Tuuri-Tammela i ett par sammanhang att hon finner HFD:s beslut inkonsekvent, men främst kritiserar hon HFD indirket. Kritiken riktas mot statsrådest beslut, som trädde i kraft då HFD förkastade besvären mot beslutet.

Enligt vad jag förstår borde HFD:s (KHO) beslut kunna tolkas som riktgivande för hur lagen skall tolkas och tillämpas. Beslutet gällande fallet Sibbo inbegriper dock flera märkligheter. Sättet på vilket Sibbo kommun hördes i samband med utnämningen av kommunindelningsutredaren hade HFD ingenting att anmärka på, men knappast kan man räkna med att förvaltningsdomstolarna i fortsättningen inte kommer att ha någonting att invända mot liknande "hörande". Ministeriet kommer knappast i fortsättning kunna meddela en kommun per telefon att man följande dag skall utnämna en bestämd (kontroversiell) person till utredningsman. Påståendet att Sibbo kommun blivit hörd via folkomröstningen är lika så absurd. Det var Sibbo kommun som tog initiativ till folkomröstningen, medan inrikesministeriet framhöll att folkomröstningen saknade betydelse. HFD gör folkomröstningen, där 93 % röstade mot förslaget till en ändring i kommunindelningen, till ett argument för att statsrådets beslut var lagligt.

I mitt inlägg "Jura novit curia. Den 17 januari 2009" ville jag lyfta fram absurditeten i HFD:s beslut. Det är ett ironiskt poäng att HFD i sitt beslut själv återger text som kommunindelningsutredaren plagierat, medan plagiatet helt förbigås i domstolens avgörande. Det verkar som om HFD:s utgångspunkt varit att statsrådets Sibbobeslut måste godkännas och att det bara gäller att minimera de prejudicerande följderna. Där av Helsingforsregionens påstådda specialstatus. Man borde väl (i övrigt) kunna generalisera från ett årsboksbeslut, men i fallet Sibbo tycker jag att tillämpningar leder till orimligheter.

Slutledningar in absurdum eller reductio ad absurdum är en klassisk metod att logiskt indirekt bevisa motsatsen till ett antagande. På sätt och vis tycker jag att Tuuri-Tammela avsiktligt eller oavsiktligt indirekt visar att HFD:s beslut inte allmänt kan tillämpas som ett rättesnöre för lagtolkningen. Nu är mina egna insikter i juridik och förvaltningsvetenskap bristfälliga. Jag vet inte vilka slutsatser man borde kunna dra av HFD:s beslut. För en lekman som jag förefaller beslutet dock leda till absurda slutsateser.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick som jag nämnt en intervju med mig. Nedan ett urklipp.

Fallet Sibbo

Signaler. Den 19 januari 2009

Yle Östnyland har idag på förmiddagen publiceraten notis med rubriken "Marker undersöks i Östersundom". Jag citerar ur notisen:

>>Helsingfors stads fastighetsämbetsverk undersöker markens geologiska beskaffenhet i de av Sibbo annekterade områdena nu i januari.
Undersökningarna görs för att kartlägga jordmånen och på med tanke på framtida rälstrafik.<<

I notisen berättas det vidare att kompletterande markundersökningar skall göras i "Östersundomtrakten i Sibbo". Yle Itä-Uusimaa har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Painovoimamittauksia Lounais-Sipoossa".

I programmet Närbild, som sändes i går kväll i FST5, ingick ett inslag om Östersundom och de ekonomiska utmaningar som inkorporeringen innebär för Sibbo. Programmet kan ses i repris idag 17:30 och på Yle Arenan. I programmet visades den berömda Helsingfors-skylten på den gamla gränsen mellan (Se bilden ovan.) Vanda och Sibbo. Före programmet gick ut i etern hade skylten emellertid försvunnit med stolpar och allt. Även Vanda skylten på andra sidan vägen var borta. Denna gång handlar det knappast om något teknologskämt.Borta är även Vanda-skylten på andra sidan Nya Borgåvägen och Helsingfors-skylten vid den gamla gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Bilden nedan är tagen igår på eftermiddagen.

Vid den gamla gränsen mellan Vanda och Sibbo har Helsingfors byggnadskontor först plockat ner landskapsskyltarna, men lämnat kvar Vanda-skylten och bytt ut Sibbo-skylten mot en Helsingforsskylt, som man täckt över. Efter årsskiftet avtäckte man den nya Helsingforsskylten, men nu har man alltså tagit bort den nya skylten. På platsen där skylten stått fanns igår ett gravljus. (Se bilden nedan.) Knappast är det ändå den försvunna Helsingfors-skylten som någon velat ihågkoma med et gravljus.

Inslaget om Sibbo och Östersundom i programmet Närbild är till innehållet delvis det samma som Vega Ösntnylands inslag i torsdags. I programmet intervjuas bl.a. Clas-Håkan Nyman (sfp). Nyman, som fram till årsskiftet var kommunfullmäktigeledamot i Sibbo, förhåller sig naturligtvis kritiskt till inkorporeringen, men samtidigt framhåller han att man i Sibbo tidigare borde ha reagerat på de signaler som kommit både från statsmakten och Helsingfors. Det är förståeligt om man i Östersundom i efter hand är bittra och besvikna på att Sibbo försummade planeringen av Östersundom, speciellt som flera Sibbopolitiker långt tidigare motiverat en kraftigare tillväxt i Östersundom med påtryckningarna och hotet från Helsingfors. Visst kan man hitta "signaler" tillbaka i tiden. Helsingfors föredetta stadsdirektör Raimo Ilaskivi utnämndes faktiskt av statsrådets kansli till utredningsman gällande utredningen 1989 om tryggandet av bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. (Se "Ilaskivis förslag. Den 29 mars 2007".) Visst har bostadsministrar under högkonjunkturen, då bostadspriserna varit höga och tillgången på tomtmark varit britsfällig, sänt signaler även till Sibbo. Ändå vill jag hävda att de "signaler" som Nyman och många andra har identifierat i långt är efterkonstruktioner. Rymnden är fylld av brus, som endast retroaktivt blir meningsfulla signaler. Så fungerar historieskrivningen. De flesta uttalanden, domslut, utlåtanden, utredningar, rapporter och förslag glöms bort. När någonting händer som innebär en vändpunkt börjar man söka efter spår som leder fram till vändpunkten. Spåren som leder i andra riktningar är det ingen som ser.

Resultatet av kommunreformen kunde ha varit att hela Sibbo idag hade hört till Helsingfors - tillsammans med Vanda, Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Många skulle ha varit nöjda, men många även missnöjda. Ingen skulle dock ha kommit ihåg Ilaskivis utredning eller förslag. Och ingen skulle ha påtalat bristerna i planeringen av Östersundom. Helsingin Sanomat har idag för övrigt publicerat en artikel med rubriken "Helsingin miljoonakaupunkihaaveille ei heru apua hallitukselta".

Fallet Sibbo

Saga och sanning. Den 18 januari 2009

I sin pro gradu avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" förhåller sig Ari Mattila inte okritiskt till inkorporeringen, men redan på grund av ett ensidigt källmaterial blir bilden rätt snäv. Som sig bör i ett vetenskapligt studium, uppmärksammar Mattila dessutom endast vissa aspekter av Sibbofrågan. I en intervju för Sipoon Sanomat poängterade Mattila statsmaktens roll. (Se "Staten bär ansvaret. Den 30 juni 2008".) I avhandlingen skriver Mattila att "Helsingin kaupunki ja Suomen valtio ... muodostivat eräänlaisen liitosta ajavan välineellisen regiimin." Han skriver även att "Myös Suomen valtio oli keskeisessä roolissa konfliktissa: valtioneuvosto korkeimpana päätöksentekijätahona ja toisaalta myös Sisäasiainministeriö laajemman alueellisen kehittämisen, tässä tapauksessa metropolipolitiikan, suuntaviivojen laatijana." Ändå framställs frågan i Mattilas studium främst som en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo. Det är så som konflikten beskrivitsi medierna. Det är även så som man från statsmaktens sidaönskade att konflikten skulle uppfattas, då Hannes Manninen stödd av Matti Vanhanen i juni 2006 uppmanade Helsingfors stad att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Juridiskt sett är huvudparterna i fallet Sibbo emellertid finska staten och Sibbo kommun. Helsingforspolitiker har visserligen lobbat och pressat på, men det är statsmakten som är huvudskyldig till myglet.

Mattilas pro gradu är ett studium i samhällsvetenskap, inte i historia. Inom samhällsvetenskap använder man sig, liksom inom naturvetenskaper, av generaliserbara modeller. Man förklarar fenomen utgående från vissa lagbundenheter. Det är typiskt att man i en pro gradu avhandling visar att och hur vissa teorier och etablerade modeller går att tilämpa på ett specielt fall. Inom historievetenskapär man däremot intebegränsad av teorier och färdiga modeller. Historikerns uppgift är inte att förklara genom att påvisa lagbundenheter. Tvärtom studerar historikern det unika, det som inte är förutsägbart eller generaliserbart. (Skillanden mellan å ena sidan kultur- och historievetenskap och å andra sidan natur- och samhällsvetenskap har jag behandlat i kurser i historiefilosofi och vetenskapsfilosofi.) Det är min övertygelse att fallet Sibbo bör studeras historievetsnskapligt snarare än ett samhällsvetenskapligt för att bli begripligt. Fallet Sibbo är i högsta grad ett unikt fall.

Samhälleliga konflikter är i sig minsann inte ovanliga. Det finns väsentliga likheter melan olika konflikter, vilket gör konflikter förutsägbara och möjliga att förklara. I sin pro gradu försöker Mattila tillämpa allmänna modeller på fallet Sibbo. Jag citerar:

>>Konflikteille on tyypillistä että asiantuntemuksen ja asiantuntijan rooli kyseenalaistetaan. Vastapuolen asiantuntijat voidaan leimata puolueellisiksi, epäpäteviksi ja epäuskottaviksi. Vastasuunnittelu on tästä näkökulmasta paitsi tapa tuoda uusia vaihtoehtoja, myös virallisen asiantuntemuksen haastamista tai kyseenalaistamista (Peltonen & Villanen 2004, 38).

Konfliktin tiedonpolitiikkaan kuuluu olennaisena osana vastapuolen motiivien epäily, jonka lisäksi osapuolet epäilevät myös toistensa tuottamia selvityksiä, raportteja ja tutkimustuloksia (Peltonen & Villanen 2004, 46).<<

I fallet Sibbo har speciellt kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis opartiskhet, kompetens och trovädighet ifrågasatts. Vi som tagit oss en närmare titt på Myllyniemis rapport har haft svårt att föstå hur lätt man har kunnat förtiga bristerna i den utredning som låg till grund för statsrådets bedömning och beslut. Sibbobornas kritik mot utredningsmannen har inte föranlett något mediedrev mot Hannes Manninen, som utnämnde Myllyniemi till utredningsman, eller mot Mari Kiviniemi, som genast efter HFD:s beslut utnämnde Myllyneimi för ett nytt uppdrag. Det bristande intresset för Myllyniemis skandalösa låtsasutredning kan bero på att frågan varit känslig och på att medierna varit partiska, men ointresset kan även förklaras av att kritiken mot utredningsmannen var förutsägbar. I konflikter är det normalt att "expertisens" roll ifrågasätts. Det är inte alltid mödan värt att kontrollera om det faktiskt finns fog för kritiken.

I Mattilas avhandling intar intervjuer med Jan Vapaavuori och Christel Liljeström en central roll. Vapaavuori utgör här en representant för Helsingfors stad, inte för statsmakten. Avhandlingen ger inte minst på grund av dessa intervjuer en felaktig bild av att fallet Sibbo handlar om en konflikt mellan Sibbo och Helsingfors, medan statsmakten intar domarens roll. Själv önskar jag framhålla att Helsingfors synd närmast är att man köpt stöldgods. Låt vara att rånet av sydvästra Sibbo även kan betraktas som ett beställningsarbete, där Helsingfors är uppdragsgivare och Manninen tillsammans med regeringsrådet Arto Sulonen utförde grovjobbet.

Mattila presenterade sin pro gradu avhandling under rubriken "Totta ja tarua kaupunkisuhteista" vid en studia generalia förelsäning i Vilmanstarnd den 1 oktober 2008. Mattilas powerpoint-presentation från föreläsningen finns på Internet. En stor del (17 av 45 dior) av presentationen bygger på intervjuer med Vapaavuori och Liljeström.

I programmet Närbild i FST5 idag 19:55 (och imorgon 17:30) ingår ett inslag om Östersundom och de ekonomiska utmaningar som inkorporeringen innebär för Sibbo.

Fallet Sibbo

Jura novit curia. Den 17 januari 2009

I blogginlägget "Fallstudium. Den 11 januari 2009" skrev jag om Helena Tuuri-Tammelas pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" från våren 2008. Sedan jag skrev mitt inlägg har Tuuri-Tammela (c) återvalts som ordförande för kommunfullmäktige i Storkyrö, men det finns andra anledningar att på denna blogg återkomma till Tuuri-Tammela. Att pro gradun har relevans för fallet Sibbo framgår ur Tuuri-Tammelas beskrivning av sitt studium:

>>Tutkielmani tavoitteena on selvittää kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset, ja systematisoida niitä meneillään olevan kunta- ja palvelurakenneuudistuksen tavoitteisiin sekä kunnallinen itsehallintoon nähden. ...

Tutkimusongelmani pääkysymys on: mitkä ovat voimassa olevan kuntajakolain asettamat kuntajakomuutoksen oikeudelliset edellytykset? Asiaa analysoin kunta- ja palvelurakenneuudistuksen ja erityisesti kunnallisen itsehallinnon kannalta.<<

Liksom jag tidigare nämnt använder sig Tuuri-Tammela i stor omfattning av expertutlåtanden som ingår i Sibbo kommuns besvär till HFD angående statsrådets beslut om en ändring i komunindelningen. Lika väl kommer Tuuri-Tammela i sin gradu inte med mycket direkt kritik av statsrådets beslut eller högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Skälet är kanske en processrättslig princip och metodologisk/källkritisk utgångspunkt: Jura novit curia (domstolen/domaren känner rätten). I sitt studium utgår Tuuri-Tammela från att förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo har en prejudiserande betydelse även när det gäller förvaltningslagen. Enligt min bedömning tillämpar Tuuri-Tammela denna utgångspunkt i vissa fall in absurdum.

I avsnitt 4.2.5, "Kestävän kehityksen periaate" citerar Tuuri-Tammela direkt ur HFD:s beslut. Jag citerar i min tur:

>>Taloudellinen, sosiaalinen, ekologinen ja kulttuurinen kestävä kehitys tulee huomioida kuntajakomuutoksissa. Tähän velvoittavuutta voidaan perustella myös kuntajakolain 1.2 §:n määritelmällä, että kuntajakoa on kehitettävä kuntien alueellista eheyttä ja yhdyskuntarakenteen toimivuutta edistävällä tavalla. Esimerkiksi Sipoo-Helsinki-Vantaa - osaliitoksessa keskusteltiin myös siirtoalueella olevista luontokohteista. KHO 2008:1 ratkaisussa on referoitu kuntajakoselvittäjän perusteluita kestävän kehityksen osalta seuraavasti:

”Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.”<<

Stycket som cieters ur HFD:s beslut förefaller vara ett direkt citetat ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport, för i avsnitt 3.1, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" skriver Myllyniemi följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen.
Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

I inledningen i det centrala avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" skriver Myllyniemi dessutom följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

HFD har inte nödvändigtvis hittat det ovanciterade stycket direkt ur Myllyniemis rapport, för HFD:s referat och bedömning av Myllyniemis rapport bygger åtminstone delvis på inrikesministeriets dokument, i detta fall på Arto Sulonens prememoria från den 28 juni 2007. I inrikesministeriets prememoria eller motiveringar till statsrådets Sibbobeslut skriver regerinsrådet Arto Sulonen bl.a. följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on kuntajakoselvittäjän mukaan turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

Sulonen har i inrikesministeriets prememoria utan att använda citationstecken direkt citerat ur Myllyniemis rapport. En stor del av den text med vilken Myllyniemi presenterar Myllyniemis utredning finns förutom i Myllyniemis rapport även i Helsingfors stads utlåtande till lännstyrelsen, som stadsfullmäktige antog den 29 november 2006, dagen för Myllyniemis raport offentliggjordes. I Helsingfors utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata seudun elinvoimaisuus ja kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen, erityisesti energiankulutuksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

I sitt gruppanförande ("Rynmäpuheenvuoro Sipoon alueliitoksesta") vid stadsfullmäktigemötet den 29 november 2006 sade Helsingfors nuvarande stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata seudun elinvoimaisuus ja kestävä kehitys. Nyt seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu.<<

Myllyniemi har dock inte plagierat Rihtniemis anförande, utan Rihtniemi torde istället ha kopierat satser ur Helsingfors utlåtande, som även råkar ingå i utredningsmannens rapport. Själv har utredningsmannen direkt plagierat förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. I utreningen skriver förvaltningsdirektören bl.a. följande:

>>Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen eräänä keskeisenä tavoitteena on turvata kestävä kehitys. Rakennetun ympäristön fyysinen muoto sekä maankäyttö ja sen kehittäminen ovat tällöin avainasemassa. Hyvin suunniteltu, tiivis kaupunkirakenne tekee mahdolliseksi joukkoliikenteen järjestämisen ja siten kestävän kehityksen. Kestävän kehityksen kannalta erittäin haitallisena pidetään puolestaan kaupunkirakenteen hajautumista, joka kehittää liikennettä yksityisautoiluun perustuvaksi.<<

HFD:s referat av Myllyniemis rapport är även i övrigt intressant. I HFD:s beslut kan man bl.a. läsa följande:

>>Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

I inrikesministeriets prememoria refererar Sulonen slutsatserna av Myllyniemis utredning på ett liknande sätt:

>>Hän painottaa sitä, että suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin. Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kuntajakoselvittäjän mukaan seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. ...

Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. ... Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

HFD:s torde ha kopierat sin ovanciterade text direkt ur Myllyniemis rapport. Det centrala avsnittet 5.4, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus" inleds nämligen med följande rader:

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti.<<

Påståendena om att man bör tänka årtionden i förväg finns inte med i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, men i Ratasvuoris utredning kan man läsa följande:

>>Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

HFD har i sitt beslut oavsiktligt återgett en text som skrivits av Eila Ratasvuori, som tidigare varit föredragare vid HFD. Myllyniemi har själv i sin rapport hela två gånger återgett de ovan citerade raderna. I avsmittet 3.1, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat" i Myllyniemis rapport kan man läsa följande:

>>Toimintaedellytyksiä ovat jo jonkin aikaa haitanneet Helsingin hallinnollisen alueen rajat. Suunnittelussa ja kaavoituksessa on ajateltava vuosikymmeniä eteenpäin, joten nyt on väistämättä päätettävä, ratkaistaanko kehitystä vain muutamia vuosia vai vuosikymmeniä eteenpäin. Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin.

Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta. Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille. Koko seudun kannalta tulisi entistä paremmin hyödyntää koko kaupallis-teollinen kehityskäytävä Vuosaaren satamasta Vantaan Aviapolikseen. Näin koko seudun elinkeinoelämän kehittämisen kannalta ulkomaankaupan pääsataman ja metron antamia Suomen oloissa poikkeuksellisia edellytyksiä voitaisiin hyödyntää täysipainoisesti. Yhteyksiä on kuvattu kartassa 6.<<

I avsnitt 3.1 i Myllyniemis rapport finns karta nummer 6, som är identisk med en karta i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen. Texten under kartan i Myllyniemis rapport lyder enligt följande:

>>Kartta 6: Kartasta käyvät ilmi Aviapoliksen ja Vuosaaren sataman sijainti sekä seudun pääliikenneväylät.<<

HFD inleder sitt beslut i fallet Sibbo med att på knappt tre sidor referera Pekka Myllyniemis utredningen. Refereringen av utredningen inleds med en knappt en sida lång text (utan citatmarkeringar) som är direkt kopierad ur Myllyniemis rapport. Även den svenska översättningen av HFD:s beslut är här direkt kopierat ur den svenska översättningen av Myllyniemis rapport. HFD torde anse att just denna text är speciellt betydelsefull, då den inleder det centrala avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" i kommunindelningsutredarens framställning. Knappast hade HFD valt att citera just denna text, om man varit medveten om att texten författats av Eila Ratasvuori, som numera är direktör för Helsingfors förvaltningscentral. I Leena Liipolas besvär till HFD påpekas det att Myllyniemi plagierat Ratasvuoris utredning, men tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula hade redan på förhand i offentligheten låtit förstå att de "lånade formuleringarna" endast återfinns i "beskrivande delar av utredningen". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".)

Fallet Sibbo

Projektet för reform av kommun- och servicestrukturen. Den 16 januari 2009

Yle Östnyland har idag på eftermiddagen publicerat en text med rubriken "Förbundsbyte får följder för Östnyland". Det är Sibbo kommuns troliga byte av lansdskapsförbund som får följder inte bara för Östra Nylands landskapsförbund, utan även för regionen i sig. Yle har på Internet utöver nyhetstexten publicerat ett par audioklipp med intervjuer som ingått i lokalradions inslag om frågan. I den ena intervjun tillfrågas Christel liljeström om vad hon tror det beror på att så många ser fördelar med ett medlemskap i Nylands förbund. Liljeström svarar att man tror att man skulle ha undvikit en annektering om Sibbo hört till Nylands förbund, "trots att frågorna inte alls hör ihop med varandra". Jag håller med Liljeström om att ett medlemsskap i Nylands förbund inte skulle ha hjälpt Sibbo att förhindra en annektering, men visst finns det kopplingar mellan frågan om landskapsförbunden samman med den så kallade Sibbofrågan.

Att Helsingfors år 2006 så starkt krävde en sammanslagning av de nyländska förbunden kan förklaras med att Helsingfors genom stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori med landskapsfrågan ville pressa Sibbo och Sfp att formelt frivilligt gå med på inkorporering. Om Sibbo frivilligt avstod Östersundom, skulle Helsingfors dra bort sitt krav på att Sibbo ansluts till Nylands förbund. I sin Sibboutredning betraktar Pekka Myllyniemi Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund eller existensen av två nyländska lanskapsförbund som ett stort problem. Jag citerar:

>>En av de största bristerna när det gäller samarbetet kring markanvändningen och lösandet av problemen med bostadsproduktionen i huvudstadsregionen är att Helsingfors och Vandas grannkommun Sibbo, som har en mycket stor areal, inte hör till samma landskap som huvudstadsregionen.<<

Den ovanciterade satsen torde Myllyniemi, utan att ange källa, kopierat från dokumentet "Pääkaupunkiseutu ja kunta- ja palvelurakenneuudistus: Perustelumuistio" från den 9 februari 2006. Jag citerar ur promemorian, som antagits av kordineringsgruppen för kommun- och servicestrukturreformen i huvudstadsregionen, vars ordförande hette Jan Vapaavuori:

>>Kuntarajat ja seudullisen suunnittelun aluejaotus

Yksi merkittävimmistä puutteista maankäytön yhteistyössä ja pääkaupunkiseudun asuntotuotannon ongelmien ratkaisemisessa on, että pinta-alaltaan erittäin suuri Helsingin ja Vantaan naapurikunta Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan. Pääkaupunkiseudun kaupungit edellyttävät, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot yhdistetään. Vain tällä tavoin toimien maan ainoan metropolialueenaan kaupunkirakenteen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu.

Kaupungit katsovat lisäksi, suunnittelurajojen muuttamisen lisäksi myös kuntarajojen muuttaminen tulee ottaa yhteistyökohteeksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Asutuksen laajentamiseksi Helsinki ja Vantaa ryhtyvät aluevaihdoksiin Ala-Tikkurilan ja ns. Vesterkullan kiilan osalta. Sipoon läntiset osat tulee liittää osaksi pääkaupunkiseutua. <<

På ett annat ställe i rapporten refererar Myllyniemi faktiskt till det ovanciterade dokumentet. Jag citerar ur den svenska översettningen av Myllyniemis rapport:

>>Städerna i huvudstadsregionen förutsätter att Nylands och Östra Nylands landskapsförbund sammanslås. Endast på detta sätt möjliggörs en behärskad utvidgning av stadsstrukturen i landets enda metropolområden även i östlig riktning.

Städerna anser att förutom en ändring av planeringsgränserna bör även en ändring av kommungränserna bli föremål för samarbete mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo. För att utvidga bosättningen går Helsingfors och Vanda in för områdesbyten i fråga om Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen. Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen. (Delegationen för huvudstadsregionen, Motiveringspromemoria, Projektet för reform av kommun- och servicestrukturen 14.2.2006)<<

I Myllyniemis rapport ingår det ett helt avsnitt med rubriken "Betydelsen av en sammanslagning av Nylands förbund och Östra Nylands förbund". I avsnittet 5.4, "Kommunindelningsutredarens förslag" säger Myllyniemi ytterligare följande:

>>Organisatoriskt förutsätts ett gott samarbete i huvudstadsregionen och hela Nyland. Utan en sammanslagning av landskapsförbunden är detta i praktiken inte möjligt.<<

Helsingfors lär inte längre ha några krav på en sammanslagning av ladskapsförbunden, men det är sannolikt att förbunden trots allt slås ihop, ifall Sibbo byter förbund. Samlingspartiet och socialdemokraterna i Sibbo torde önska ett byte av lansdskapsförbund främst av partipolitiska skäl. Valmansföreningen För Sibbos stöd av ett byte av förbund torde närmast bero på bristande insikter i de faktorer som ligger bakom annekteringen. Ramlagen för KSSR kom man överens om redan år 2006. Helsingforspolitikerna nöjde sig med Hannes Manninens löfte om att ansluta Sibbos västliga områden till huvudstadsregionen.

Fallet Sibbo