Ennakoivaa puolustusta. Den 31 december 2010

Nu när det börjar vara klart att nationalparken i Sibbo storskog förverkligas och De gröna försöker ta åt sig äran för sin "arbetsseger" kan det vara på sin plats att se hur naturskyddsorganistaionernas initiativ till en nationalpark behandlades i Helsingin Sanomat i mars 2006. Helsingin Sanomat publicerade den 23 mars 2006 en artikel med rubriken "Sipoonkorpea esitetään kansallispuistoksi". Av artikeln får man lätt bilden att initiativet till en nationalpark stöddes av Sibbo, Östra Nylands förbund och Sfp, alltså just de parter som kördes över i fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Sipoonkorvesta toivotaan uutta kansallispuistoa pääkaupunkiseudulle.

Luonnonsuojeluliitto ja ruotsinkielinen luonnonsuojelujärjestö Natur och Miljö jättivät keskiviikkona ympäristöministeriölle asiaa koskevan esityksen.

Esitys sisältää valtion, Helsingin ja Vantaan kaupunkien omistamia metsiä noin 2700 hehtaaria. Yksityisiä maita alueeseen ei kuulu, mutta niitä voitaisiin myöhemmin liittää puistoon vapaaehtoisin kaupoin.

"Pääkaupunki tarvitsee kaksi keuhkoa, joten Sipoonkorpi on pääkaupunkiseudun itäinen Nuuksio", Natur och Miljön toiminnanjohtaja Bernt Nordman sanoo. ...

Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtaja Kristina Lyytikäinen (r) sanoi, että aloite tuli juuri sopivaan aikaan, koska kunnassa ollaan laatimassa yleiskaavaa. Myös Itä-Uudenmaan maakuntakaavaa valmistellaan.

"Kuntalaisena voin vain olla ylpeä kansallispuistoaloitteesta", Kristina Lyytikäinen huomauttaa.

Tillsammans med ovannämnda artikel publicerade Helsingin Sanomat även naturskyddsorganiosationernas förslag till nationalpark. (Se ovan.) Tillsammans med huvudartikeln publicerade tidningen även en kommenterande text med rubriken "Ennakoivaa puolustusta". Här anknyts nationalparken direkt med den såkallade Sibbofrågan. En logisk slutsats av de två texterna är att Helsingfors föreslagna utvidgning österut är ett svårt hinder för en ntionalpark. Där till var naturligtvis visionerna om en utvidgning av samhällsstrukturen i sig ett hot mot Sibbo storskog. Det är inte överraskande att De gröna krävde löften om stöd av en nationalpark för att ställa upp för annekteringen. Otto Lehtipuus påstående att inkorporeringen skapar förutsättningar för ett skydd av Sibbo storskog var en sällsynt fräck lögn.


Jag citerar ur den kommenterande artikeln:

Sipoo on luottamushenkilöiden hyväksymän tavoitteen mukaisesti itsenäinen, kaksikielinen ja luonnonläheinen kunta.

Kolmiyhteisyydestä ainakin luonnonläheisyys kärsisi, jos Helsingistä heitetyt vauhdikkaimmat ehdotukset toteutuisivat. Niiden mukaan Etelä-Sipooseen voitaisiin rakentaa 40000-60000 asukkaan satelliittikaupunki. ...

Ajatus Sipoonkorven kansallispuistosta ei varmaankaan ole tilaustyötä. Itsenäisen ja koskemattoman Sipoon ennakoivaan puolustustaisteluun se kuitenkin hyvin sopii.

Kansallispuiston kannattajia löytyy etenkin vihreiden ja Rkp:n piiristä. Niiden edustajat ovat myös tiukimmin puhuneet kaksikielisen ja itäuusmaalaisen Sipoon puolesta.

Skotten i Manila. Den 30 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Eripurainen Uusimaa yhdistyy". Med artikeln har tidningen publicerat en karta där gränsen mellan Nyland och Östra Nyland ännu följer Sibbos gamla gräns i väster. Här ställs Heli-banan och östmetron mot varandra. Tillsammans med artikeln har tidningen även publicerat en kortare bakgrundsartikel med rubriken "'Sipoon ryöstö' kaatoi Itä-Uusimaan". Jag återger här slutet på bakgrundsartikeln:

Korttitalo sortui, kun hallitus aloitti metropolipoliitikan. Valtio päätti, että Helsinki saa pakkolunastaa maata itäuusimaalaisesta Sipoosta.

"Sipoon ryöstö oli ensimmäinen Mainilan laukaus", sanoo Itä-Uudenmaan maakuntavaltuuston puheenjohtaja Jaakko Jalonen (sd).

Samaan aikaan Sipoo ilmoitti halunsa siirtyä Uudenmaan puolelle. Kunta yritti parantaa asemiaan maanluovutuskiistassa, Kimmo Kajaste epäilee.

Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa. Valtio päätti, että maakunnat yhdistetään vuoden 2011 alussa.

Yhteus Itämereen turvattava. Den 29 december 2010

I inlägget "Helsingfors köper sten och lera. Den 26 december 2010" noterade jag att Sipoon Sanomat på tidningens webbplats den 21 december publicerat en artikel med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Artikeln publicerades i en längre version i tidningen den 23 december. Tillsammans med artikeln publicerades en kortare text med rubriken "Yhteys Itämereen turvattava". (Se ovan.) Nedan kan man läsa den del av huvudartikeln som inte publicerats på tidningens webbplats. (Klicka på bilden.)

Sipooseen syntyy kansallispuisto. Den 28 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Sipooseen syntyy kansallispuisto". Rubriken står inte precis för någon nyhet och man behöver inte vara insatt i frågan för att gissa att riksdagen godkänner regeringens lagförslag om en nationalpark i Sibbo storskog. Artikeln innehåller dock ett märkligt resonemang om att det är Sibbos "planer" spm står i vägen för de ekologiska korridorerna till sjön. För det första är Sibbos påstådda planer inte speciellt realistiska. För det andra är det inte skenarierna om Sibbesborg eller Suur-Söderkulla som står i vägen för de ekologiska korridorerna. Det är uttryckligen Helsingfors egna planer som är problemet. Dessutom påstår man felaktigt att staten inte äger mark i "området". De facto äger staten mark eller vassbotten söder om Nya Borgåvägen. Kapellviken och Karlvik ingår i Forststyrelsens samtliga tre alternativ till en nationalpark, men av någon anledning ville miljöministeriet inte ta med områden söder om motorvägen i nationalparken. Kravet på ekologiska korridorer hade blivit allt för stort. Jag citerar här ur ledarartikeln:

Lakiesityksessä on jouduttu tinkimään alkuperäisestä suunnitelmasta ulottaa kansallispuistosta niin sanottuja ekologisia käytäviä merelle asti. Käytävät jäävät toistaiseksi haaveeksi, sillä valtio ei omista alueelta yhtään maata.

Kansallispuiston laajentaminen etelään tulee ongelmalliseksi senkin vuoksi, että Sipoolla on suuria suunnitelmia lounaisosansa rakentamiseksi. Söderkullan ympäristöön suunnitellaan asuntoja kymmenilletuhansille ihmisille.

Sipoon suunnitelmia ei voi noin vain ohittaa, sillä Helsinki vei jo Sipoolta Östersundomin ja Landbon alueet.

Väylä merelle voi löytyä Helsingin ja naapurikuntien yhteistyön avulla, sillä Helsinki, Vantaa ja Sipoo laativat yhteistä yleiskaavaa Östersundomin kanssa.

Metrokaupunki. Den 27 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat har en hel sida reserverats för en "delårsrapport" över politiken i Helsingfors de senaste två åren sedan "Pajunens lista". En rubrik på sidan lyder "Itämetro ja energiaremontti saateltiin alulle". På ett intressant sätt antyder Helsingin Sanomat att fullmäktige i Helsingfors den 6 oktober tog ett beslut som betyder att man skall förlänga metrolinjen från Mellungsbacka österut.





Under rubriken "(Vihreällä on) ryhmä hajallaan" ställer Helsingin Sanomat tre frågor till Mari Pouskari, som är gruppordförande för den gröna fullmäktigegruppen i Helsingfors. Den tredje frågan gäller förhållandet mellan skyddandet av Sibbo storskog och en "metrostad" i Östersundom.


I sitt svar hänvisar Pouskari till en modell som De gröna redogjort för i pressmeddelandet "Vihreät: Östersundom on rakennettava luonnon ehdoilla". (Se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010".)

Helsingfors köper sten och lera. Den 26 december 2010

I Sipoon Sanomat den 16 december ingår en artikel med rubriken "Ristikydön jaolle olisi ollut enemmän perusteita kuin Lounais-Sipoon luovuttamiselle". I artikeln hävdas det att högsta förvaltningsdomstolen avslog anhållan om inkorporering av Ristikytö, men i verkligheten förkastade HFD endast besväret mot finansministeriets beslut att avslå Kervos och Träskändas framställning om en ändring i kommunindelningen. HFD:s beslut var ganska självklart. Även förutsättningarna för den föreslagna ändringen i kommunindelningen hade uppfyllts med särkild tyngd, hade ministeriet inte haft någon som hällst juridisk skyldighet att föra framställningen vidare till statsrådet.


En annan sak är att det var inkonsekvent att stöda Helsingfors initiativ om en inkorporering av sydvästra Sibbo och avslå initiativet om en inkorporering av "Ristikytö". Utan Helsingfors initiativ hade inkorporeringen av Ristikytö aldrig blivit aktuellt. Till saken hör att Eero Lehti, eller åtminstone hans mediebolag Suomen Lehtiryhmä, starkt stödde Helsingfors anspråk på sydvästra Sibbo.


Sipoon Sanomat publicerade på tidningens webbplats den 21 december en artikel med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen".





I mitt blogginlägg "Sten och lera. Den 16 december 2010" noterade jag att tidningen Vartti publicerat en artikel med rubriken "Östersundomin maat kivikkoa ja savikkoa". Den 20 december har Helsingin Sanomat på webbplatsen Oma kaupunki publicerat artikeln under rubriken "Helsinki ostaa Östersundomista kivikkoa ja savikkoa". Jag passar på att citera ur artikeln, när det nu är bara att klippa och infoga:

Helsinki on tehnyt maakauppoja liitosalueella tänäkin vuonna. Kaupunki on ostanut Östersundomista maata 20 hehtaaria 5,5 miljoonalla eurolla. Kiinteistöviraston projektipäällikkö Peter Haaparinne sanoo, että tarkkaa budjettia maahankinnoille ei ole.

Maanhankinnoille on tänä vuonna varattu koko Helsingissä 15 miljoonaa ja ensi vuodelle 14 miljoonaa euroa. ...

Liitosalueen maaperä on haasteellista kallio- ja savimaata. Tähän asti maita on ostettu, kun halukkaita myyjiä on ilmaantunut. Kaavoituksen edetessä on mahdollista, että tontteja myös lunastetaan omistajiltaan.

Döljs i snö. Den 25 december 2010

I onsdags gjorde jag en skidtur från Nordsjö till den yttersta udden på Husö och tillbaka. Jag passade på att med nobiltelefonen ta några bilder, som även kan ses på webbplatsen Sports Tracker. Bilden ovan visar den planerade badstranden med Torpviken i bakgrunden.



Helsingfors idrottsverk upprätthåller fina skidspår från Svarta backen till Husö. Tyvärr motarbetar idrottsverket rekreationsmöjligheterna genom att gå stadsplanteringskontorets ärenden och olovligt bygga ut infrastruktur på området. Idrottsverket torde ha dragit tillbaka sin ansökan till stadens byggnadstillsynsverk om byggnadslov för badstranden och båtbryggan, eftersom det i ELY-centralens utlåtande heter att endast ELY-centralen kan bevilja tillstånd för hela projektet (inklusive muddringen invid Natura 2000-området). Istället lär idrottsverket nu ha riktat en ansökan om tillstånd just till ELY-entralen.



På bilden ovan och bilderna nedan syns den gamla stenbryggan, som idrottsverket planerar att "restaurera" till båtbrygga. Snön döljer delvis stadens framfart på udden.





I inlägget "Kommer fram i tö. Den 8 november 2010" noterade jag att det som göms i snö kommer fram i tö och skrev att det skall bli intressant att se vad man skall göra åt byggarbetet på Husö nästa vår. Bilden nedan med idrottsverkets informationsskylt är från stadens bildmaterial för pressen.



Skylten torde finnas kvar, men den är begravd i en snödriva.

Julklapp. Den 24 december 2010

Miljöministeriets pressmeddelande "Regeringen föreslår inrättning av en nationalpark i Sibbo storskog" finns nu även på svenska. (Åtminstone hittade jag pressmddelande på miljöministeriets webbplats först igår.) I meddelande finns en länk till Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Sibbo storskogs nationalpark (på svenska) samt en karta med svensk text. Delen som med delen som "avgränsats" (rajoitusosa) torde man syfta på en del där rörelsemöjligheterna kan begränsas.




Vihreä lanka publicerade på tisdagen en notis med rubriken "Hallitus esittää pienen kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Dessutom publicerade tidningen på sin webbplats en annan text med rubriken "Vihreät ja luontoväki kiittelevät uutta kansallispuistoa". medan den förstnämnda notisen baserar sig på miljöministeriets pressmeddelande bygger den senare på ett pressmeddelande med rubriken "Brax ja Sinnemäki: Sipoonkorven kansallispuisto on tärkeä luonnonsuojelupäätös", som publicerats av De gröna. I det senare pressmeddelandet kan man bl.a. läsa följande:

- Ekologisia käytäviä koskevat selvitykset otettava huomioon kaavoituksessa

Valtioneuvoston tämänpäiväinen päätös Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta toteuttaa yhden vihreiden pitkäaikaisista tavoitteista. ...

- Esityksen mukaan myös suojelualueiden välisten ekologisten käytävien sijainti ja laajuus selvitetään. Selvityksiä on myöhemmin hyödynnettävä alueen kaavoituksessa, jotta alueelle kaavailtu asuntorakentaminen ja maankäyttö eivät tuhoa uhanalaisten lajien kannalta välttämättömiä viherkäytäviä, oikeusministeri Tuija Brax korostaa.

- Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen on vihreiden työvoitto luonnon monimuotoisuuden suojelelmiseksi.

De gröna ministrarna Tuija Brax och Anni Sinnemäki försöker ge De gröna äran för nationalparken, men det finns föga anledning att ära De gröna i denna fråga. De gröna förhandlade sig visserligen till en nationalpark i samband med Sibbofrågan, men utan de grönas stöd av inkorporeringen hade behovet av en nationalpark inte varit så akut. Dess värre skyddar nationalparken i sig inte de delar av Sibbo storskog som inkorporerades av Helsingfors. Medan Brax och Sinnenmäki försökt ge en bild av att De gröna stöder en mera omfattande nationalpark med ekologiska korridorer har partikamraten Osmo Soininvaara dessutom motarbetat skyddet av de södra delarna.

Hengittääkö Sipoonkorpi meren suuntaan? Den 23 december 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en arttikel med rubriken "Sipoonkorpeen tulee aluksi pirstaleinen kansallispuisto". Jag återger här valda delar ur artikeln:

"Sipoonkorpi on erittäin tärkeä kansallispuisto pääkaupunkiseudulle ja Uudellemaalle", ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) sanoo. ...

"Tavoitteena on saada pirstaleinen kansallispuisto eheäksi mahdollisimman pian", ympäristöneuvos Jukka-Pekka Flander ympäristöministeriöstä sanoo. ...
Sipoonkorven eteläreunalta merta kohti ulottuvista niin sanotuista ekologisista käytävistä lakiesityksessä ei ole mainintaa.

Flanderin mukaan ekologiset käytävät on mahdollista selvittää Östersundomin kaavoituksen yhteydessä. "On tietenkin toivottavaa, että eteläisetkin alueet tulisivat osaksi kansallispuistoa. Nyt sinne ei voi puistoa ulottaa, koska siellä ei ole yhtään valtion maita", Flander sanoo.

"Kuuluu jo hyvään maankäytön suunnitteluun, että samalla kun rakennetaan tehokkaasti yhdyskuntia, ei pirstota luontokokonaisuuksia", Flander evästää Helsinkiä, Vantaata ja Sipoota, jotka ovat aloittaneet yhteisen yleiskaavan laatimisen Östersundomin alueelle.

"Ydinkysymys on, hengittääkö Sipoonkorpi meren suuntaan."

I en kolumn på ledarsidan i samma tidning skriver chefredaktör Mikael Pentkäinen om "Sipoossa nykyisin asuva Lehtomäki". Dess värre bor miljöminister Paula Lehtomäki i Östersundom, som administrativt numera lär skall höra till Helsingfors. I varje fall bor Lehtomäki inte längre innanför Nylands valdistrikt, där hon ställer upp som kandidat i riksdagsvalet.



Borgåbladet satsade stort på nyheten om Sibbo storskog. På paradsidan saknar den aktuella nyheten en rubrik, men sidan domineras av en bild av miljöministers granne Leena Liipola, som säger att det gäller att jobba för en större nationalpark.


I tidningen har nästan ett helt uppslag reserverats för Sibbo storskog.



Borgåbladets rubrikerna är "Sibbo storskog blir nationalpark", "Mycket har hänt under många år" och "'Det här är bara början'".




Yle publicerade i tisdags ännu en andra artikel om statrådets beslut om en nationalpark i Sibbo storskog. I nyhetstexten "Nationalpark i medvind" kan man bl.a. läsa följande:

Föreningen Natur och Miljö är missnöjd över nationalparkens omfattning, föreningen vill ha en nationalpark som sammanlänkar Sibbo storskog med Natura 2000-områden söder om motorvägen. Natur och miljös förslag till nationalpark är nästan dubbelt så stort som regeringens förslag. Föreningen hoppas därför att regeringens avsikt att förstora området med ca 600 hektar genom markbyte mellan staten och Helsinfors stad faktiskt blir av.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår endast en mycket förkortad version av FNB.s notis ,ed rubriken "Sibbo storskog kan bli nationalpark".

Nationalpark i fickformat. Den 22 december 2010

Miljöministeriet publicerade igår ett finskspråkigt pressmeddelande med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Dessutom har ministeriet publicerat en karta och ett dokument ("Hallituksen esitys Eduskunnalle laiksi Sipoonkorven kansallispuistosta") med förslag till lag för en nationalpark i Sibbo storskog. 2 § (Sijainti ja rajat) i förslaget till lag lyder enligt följande:

Sipoonkorven kansallispuistoon kuuluu noin 1 857 hehtaaria valtion omistamia aluei-ta, jotka sijaitsevat Sipoon kunnassa ja Helsingin sekä Vantaan kaupungeissa. Alueen rajat on merkitty punaisella viivalla tämän lain liitteenä olevaan karttaan.

I motiveringarna kan man bl.a. läsa följande:

Sipoonkorven – Östersundomin alueelle kaavaillun lisäasukasmäärän edellyttämät lähivirkistysalueet on mahdollista selvittää Helsingin kaupungin liitosaluetta koskevassa kolmen kunnan yhteisessä yleiskaavassa. Kaavoituksen yhteydessä tulee selvitettäväksi myös kansallispuiston ja Östersundomin alueen Natura 2000 -alueiden ja suojelualu-eiden välisten ekologisten yhteyksien sijainti ja laajuus.

Bl.a. Helsingin Sanomat, Hufvudstadsbladet och Borgåbladet publicerade igår FNB:s notis i olika versioner under rubrikerna "Sipoonkorpeen tulossa kansallispuisto", "Sibbo storskog kan bli nationalpark" respektive "Sibbo storskog ska bli nationalpark". Senare på kvällen publicerade Borgåbladet en egen artikel med rubriken "Delade känslor om nationalpark".

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Pocket-Sized National Park Planned in Sipoo". Yle noterar bl.a. att "the Sipoonkorpi Park would be much smaller than the 35 existing national parks." Rubriken på motsvarande nyhet på svenska och finska är "Sibbo storskog får liten nationalpark" respektive "Sipoonkorpeen pieni kansallispuisto". I en uppdaterad version av Yles finska nyhetstext har man även hunnit få med Fortsstyrelsens och Naturskyddsförbundets syn på regeringens beslut att föreslå en lag om en knappt 2000 hektar stor nationalpark i Sibbo storskog. Jag citerar:

Metsähallitus on tyytyväinen hallituksen esitykseen Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta, mutta sen toiveissa on ollut jopa yli 5 000 hehtaarin kokoinen kansallispuisto.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande, som jag här återger i sin helhet:

Sipoonkorven kansallispuiston yhteys Itämereen tulee turvata 21.12.2010

Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri tiedottaa 21.12.2010

Sipoonkorven kansallispuiston yhteys Itämereen tulee turvata

Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri pitää hallituksen esitystä Sipoonkorven kansallispuiston perustamiseksi hienona loppuna YK:n Luonnon monimuotoisuuden vuodelle. Piiri vaatii kuitenkin vielä Sipoonkorven yhteyttä merenrantaan turvattavaksi.

Piirin mielestä Sipoonkorven kansallispuistoon pitää sisällyttää vielä valtion Östersundomin alueella omistamat suojelualueet. Näin kansallispuistoon saataisiin arvokkaita lintukosteikkoja ja merenrantalehtoja.

Östersundomin alueelle kaavaillun lisäasutuksen tarvitsemat lähivirkistysalueet sekä suojelualueiden väliset ekologiset yhteydet on turvattava Helsingin, Sipoon ja Vantaan yhteisessä yleiskaavassa. On tärkeää, että kansallispuistoa laajennetaan tulevaisuudessa myös vapaaehtoisin maakaupoin ja -vaihdoin.

Suomen luonnonsuojeluliitto sekä Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistoksi vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Niiden lisäksi eduskunnassa on jo esitys Selkämeren kansallispuistoksi. Sipoonkorvesta tulee näin maamme 37:s kansallispuisto.

Lisätietoja:
- luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola, puhelin 0400 615 530, tapani.veistola(at)sll.fi
- luonnonsuojeluasiantuntija Keijo Savola, puhelin 045 652 1974, keijo.savola(at)sll.fi
- http://www.sll.fi/uusimaa/sipoonkorpi

Kaavaryhmä. Den 21 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Vantaa nimesi edustajansa Östersundomin kaavaryhmään". I notisen kan man även läsa att "Sipoonkorven kansallispuiston rajat määritellään vasta, kun Östersundomin yhteinen yleiskaava on tehty. " Den lösryckta satsen motiveras på inget sätt. Vem som skall definiera eller slå fast gränserna för nationalparken sägs inte heller. Sedan utredningsman Pekka Mylyniemi plagierade Helsingfors förvaltningscentrals egen utredning har påståendet att gränserna för Sibbo storskog kan slås fast först i samband med planeringen av området upprepats okritiskt otaliga gånger. Det nya är att Helsingin Sanomat nu inte talar om gränserna för Sibbo storskog (Sipoonkorpi), utan uttryckligen om gränserna av nationalparken.


Helsingin Sanomat har idag publicerat en nyhet med rubriken "Suur-Helsingin suosio kasvaa" ("Enemmistö vantaalaisista kannattaa pääkaupunkiseudun kuntaliitosta"). Här kan man bl.a. läsa att "Hiltunen toivoo, että liitoksesta tulee seuraavissa kuntavaaleissa kansanäänestys." Timingen är ingen tillfällighet och det är Helsingin Sanomat som har beställt gallupundersökningen, som nyheten baserar sig på.


Yle har senare idag publicerat en nyhet med rubriken "Politiker godkände fusionsutredning - beslut i januari".

Pyrrhusseger. Den 20 december 2010

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår på ledarsidan en kolumn med rubriken "Pääkaupunkiseudun umpisolmu". I kolumnenen, som är skriven av tidningens ledarskribenten Antti Blafield, behandlas Helsingfors stads ekonomiska nöd utgående från utredningen om en sammanslagning av de två "fattiga" städerna Helsingfors och Vanda. Bakgrunden till Helsingfors ekonomiska problem uttrycks enligt följande:

Helsinki on perinteisesti vauras kaupunki, mutta kaupungin talouden kannalta asetelmat ovat synkkenemässä. Kaupungin sisällä eriarvoistuminen kasvaa, ja Helsingille lankeaa myös suurin taloudellinen vastuu esimerkiksi maahanmuuttajaväestön aiheuttamista kustannuksista. Samaan aikaan hyvätuloisia perheitä muuttaa pääkaupungista lähikuntiin. Pääkaupunkiseudulla hyväosaisuus tuntuu kasautuvan Espooseen ja Kauniaisiin.

Kaupungin taloudellinen pohja sai vakavan iskun ensimmäisen kerran 2000-luvun alussa, kun maan hallitus leikkasi Helsingin saamia yhteisöverotuottoja. Tuolloin kaupunki selvisi säästöohjelmalla.

Sen jälkeen kaupungin talous on pidetty tasapainossa kaupungin omistaman Helsingin Energian tuotoilla. Nyt hallitus iski kaupungin tulopohjaan toisen iskun, kun energiaverouudistus ja paine puun käyttämiseen yhä enemmän energiantuotannon raaka-aineena heikentävät Helsingin Energian tuloksentekokykyä olennaisesti.

Regeringens behandling av Helsingfors förefaller obegriplig, om man inte känner till bakgrunden till metropolpolitiken och den tillfälliga ivern att stöda "Finlands enda metropol" i samband med fallet Sibbo. Blafield omnämner i sin kolumn även "kapningen" av (västra) Sibbo ("Sipoon kaappaus"):

Vantaan ja Helsingin valtuustot tarttuisivat historialliseen tilaisuuteen, jos niillä olisi rohkeutta todella käynnistää kaupunkien yhdistymisselvitys. Se ei vielä tarkoittaisi, että kaupungit yhdistettäisiin, mutta se tarkoittaisi, että asia selvitettäisiin ulkopuolisen asiantuntijan johdolla.

Luultavasti ainakaan Vantaalla tällaista päätöstä ei tammikuun lopussa tehdä, vaan valtuutetut antavat asioiden olla.

Päätöstä ei tehtäne siksikään, että yhdistyminen merkitsisi Helsingissä ja Vantaalla yhteensä 67 valtuutetulle valtuustopaikan menetystä.

Eikä hankkeen takana ole muuutoinkaan vahvaa poliittista tahtoa. Helsingissä poliittinen pääoma kului Sipoon länsiosan kaappaukseen. Koko pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen näkökulmasta Sipoon kaappaus saattoi näin lopulta olla Pyrrhoksen voitto.

På tisdag. Den 19 december 2010

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Frågan om Sibbo storskog upp före jul". I nyhetstexten kan man bl.a. läsa att "Förslaget ska behandlas i statsrådet på tisdag." Dess värre ingår varken Natura-områdena som betecknats som "nationalpark" eller de "ekologiska områdena" på kartan ovan i miljöministeriets förslag till nationalpark. Å andra sidan skriver man även att "Med i det förslaget finns också riktlinjer för hur nationalparken senare kan utvidgas även utanför den mark som staten äger. " Dess värre verkar områdena söder om motorvägen inte vara aktuella för en senare utvidgning av nationalparken. Yle skriver ytterligare att Riksdagen väntas ta ställning till förslaget om en nationalpark under våren, före riksdagsvalet.


Finska Yle publicerade igår motsvarande nyhet under rubriken "Hallitus käsittelee Sipoonkorpea ennen joulua". I själva verket baserar sig den svenska texten helt på den finska.

Centerns överlevnadskamp. Den 18 december 2010

Den senaste tiden har två debattämnen föranlett heta diskussioner i finlandssvenska medier: metropolpolitiken och tvångssvenskan. Här har man även inom Sfp varit splittrad och kommit med hätsk intern kritik. En märklig men relativt väl dold gemensam faktor bakom metropolpolitiken och den senaste tidens angrepp mot svenskan är Centerns förändrade taktik. I stora och viktiga frågor har Centern och Sfp i årtionden varit på samma linje. Även i frågor där man haft olika intressen har man som en följd av samarbete och förhandlingar stött varandra. Mari Kiviniemi, som förtjänar erkännande för sin goda svenska, för en helt annan politik. Hon verkar inte det minsta bry sig om relationerna till Svenska folkpartiet, fastän partiet är koalitionspartner i regeringen Kiviniemi.

Det var dock inte Kiviniemi, utan Hannes Manninen och Matti Vanhanen som med stöd av Timo Kalli som var pionjärer för Centerns nya politik år 2006. Centerns nya politik inleddes med lösningen på Sibbofrågan, men även i denna fråga försökte Centern länge samarbeta med Sfp. Då man inte hittade en lösning som kunde godkännas av båda parterna valde Centern att köra över Sfp, fastän Sfp torde ha varit nog så samarbetsvillig i frågan. Istället ingick Centern en mycket märklig allians med Helsingfors, som kom att visa sig bli en fungerande maktkonstellation.


I sig är metropolpolitiken på lång sikt skadlig för så väl Centern som Sfp. På kort sikt erbjöd dock samarbetet med Helsingforspolitikerna en möjlighet för Centern att befästa partiets vitala intressen då det gäller kommunernas självbestämmanderätt. Genom att ge efter för vissa av Helsingforspolitikernas krav behövdes kommunindelningslagen i varje fall inte skrivas om bara för att möjliggöra Helsingfors anspråk.


Metropopolitiken kan ses som ett uttryck för Centerns överlevnadskamp. (Se Yles artikel "Mysgubben Rosenberg: Wallin är en gnällponke", varifrån citatet ovan är hämtat.)När Manninen, Vanhanen och Kiviniemi en gång mera eller mindre tvingades att köra över Sfp i Sibbofrågan valde man att fortsätta att ta ut allt som det finns i en politik som går ut på att köra över svenska intressen.


Statsminister Mari Kiviniemis påhopp på svenskan har naturligtvis inte i sig någonting med fallet Sibbo att skaffa. Här har Kiviniemi inte heller några behov av en vendetta. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle Centerns ordförande dock knappast komma med sådana uttalanden som Kiviniemi gjort. Utan fallet Sibbo och metropolpolitiken skulle statsministern och Centerns ordförande inte heller heta Mari Kiviniemi.

Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010

Tiina Elo, som är grön stadsfullmäktigeledamot och viceordförande i stadsplaneringsnämnden i Esbo, publicerade tidigare i veckan ett blogginlägg med rubriken "Histan rakentamisella ei ole kiire". I inlägget argumenterar Elo för att det inte är brådskande med att bygga det tänkta bostadsområdet Hista. Ett argument mot Hista är att bostadsområdet förutsätter en ny järnvägsförbidelse, Västbanan (Länsirata) till eller i riktning mot Lojo. Om förutsättningarna för Västbanan skriver Elo följande:

Pidämme epärealistisena, että näiden lisäksi saataisiin Länsirata ennen vuotta 2030, varsinkin kun Helsingin ykkösraidehanke on itämetro.

Västbanan och östmetron har i olika sammanhang ställts mot varandra, liksom Hista har jämförts med Östersundom. Mig förefaller det snarare som om Helsingfors med planerna för Östersundom och östmetron i första hand vill hota Esbos planer eller tvinga Esbo till eftergifter. Planerna för östmetron är i verkligheten fullständigt orealistisk, vilket även Elo borde inse. Tidningen Länsiväylä publicerade i våras en artikel med rubriken "Helsinki yrittää jarruttaa Histan rakentamista", som belyserHelsingfors märkliga strategi. Jag återger här inledningen på artikeln:

Helsinki yrittää kampittaa Espoon suunnitelmia rakentaa Histaan lähivuosina uusi pientalovaltainen 19000 asukkaan asuinalue. Espoolaispoliitikkojen mielestä taustalla on helsinkiläispäättäjien halu varmistaa valtion rahoitus Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin kehittämistä tukeviin liikenneratkaisuihin.

–Tai sitten Helsingin kokoomus ja vihreät peesaavat toisiaan, koska ne haluavat yhdistää pääkaupunkiseudun kunnat, jyrähtää HSY:n hallituksen toinen espoolaisjäsen, Kati Pohjanmaa (kok).

Kati Pohjanmaa torde här träffa rätt. I själva verket är hela inkorporeringen liksom metropolpolitiken i allmänhet ett resultat av Helsingforspolitikernas önskan att inkorporera hela Esbo.

Sten och lera. Den 16 december 2010

I gårdagens nummer av tidningen Vartti ingår en bilaga om "Metrohelsinki". Metrohelsinki eller metrohelsingfors är Helsingfors stads samlingsnamn för fem företagsområden och centra längs metrospåret mellan Hertonäs och Kvarnbäcken/ Botby. I bilagan omnämns även att Helsingfors växer österut. I ingressen till texten "Kaupunki kasvaa itään" kan man läsa att "Östersundomiin rakennetaan keskikokoisen suomalaisen kaupungin kokoisen kaupunginosa arviolta neljässäkymmenessä vuodessa."


I samma nummer av tidningen Vartti ingår en artikel med rubriken "Östersundomin maat kivikkoa ja savikkoa". I artikeln kan man bl.a. läsa att jordmåbe i inkorporeringsiområdet består av sten och lera. Vidare citeras projektchef Peter Haaparinne, som säger att ingen ännu vet vad som byggs, när det byggs och var det byggs i Östersundom. Man kan även läsa att Helsingfors i år köpt 2o hektar i Östersundom. Med den farten tar det 100 år att köpa upp hela området. I en faktaruta med rubriken "Tahti hidastui" kan man läsa att av 700 markägare äger 600 mindre än en hektar. Det åtesrtår alltså en hel del markaffärer - eller alternativt tvångsinlösningar.

Medeltida stad. Den 15 december 2010

I gårdagens blogginlägg "Bäckängsvägen förblir enskild väg. Den 14 december 2010" kunde jag inte motstå frestelsen att nämna Helsingfors stads oförmåga att röja snö från stadens gator. I ärlighetens namn måste det dock medges att det inte bara handlar om resursbrist. Det är svårt att röja snö i tätbebyggda områden. Även Osmo Soininvaara har i ett blogginlägg idag kommenterat problemet med snöröjningen i Helsingfors. Soininvaara skriver bl.a. följande:

Entä pitäisikö uusilla alueilla tiet tehdä leveämmiksi? Esimerkiksi Östersundomiin suunnitellaan ”keskiaikaista” kaupunkia kapeine katuine. Parempi kuin leventää katuja on lisätä aukioita. Pekka Korpinen voisi tulla sieltä Roomasta puhumaan taas piazzojen puolesta. Suomen ilmastossa aukiot ovat kivoja kesällä mutta hyödyttömiä talvella – paitsi siis lumikasojen sijoittamisessa.

Jag har inte tidgare stött på påståendet att Östersundom planeras bli en "medeltida" stad med smala gator. Månne Soininvaara, som är viceordförande i stadsplaneringsnämnden, här har inside information?


Den manipulerade bilden nedan har jag hittat på Facebook, men jag känner inte till dess ursprung. Fotografiet är taget för knappt två år sedan vid Nya Borgåvägen vid Helsingforsnya gräns i Östersundom.



Orginalet publicerades i Helsingin Sanomat den 26 februari . (Se "Avgörande om ersättning. Den 26 februari 2010".)

Bäckängsvägen förblir enskild väg. Den 14 december 2010

Nämnden för allmänna ärenden i Helsingfors har på föredragningslistan för mötet idag ett ärende med rubriken "Puroniityntien yksityistien hoidon siirto Helsingin kaupungille". Det är väglaget som har tagit initiativ till att Bäckängsvägen görs till stadens gata. Staden torde dock inte ta över underhållet av vägen. I förhandsmeddelandet heter det "Koska Östersundomin kaupunginosassa sijaitseva tiehoitokunnan Puroniityntie sijaitsee asemakaavattomalla alueella, ei kaupungilla ole omistuksen kautta velvollisuutta ottaa kunnossapitovelvoitteita hoitaakseen." I föredragningslistan kan man ytteligare läsa att "Tällä hetkellä katu- ja puisto-osastolla ei ole taloudellisia mahdollisuuksia kaavoittamattomilla alueilla olevien tiehoitokuntien tehtävien siirtämiseksi kaupungille." Så var det med Helsingfors förutsättningar att förbättra servicens på området.


Frågan är dock på vilket sätt servicen förbättrades genom att staden tog över underhållet. En snörik vinter som denna kan invånarna vid Bäckängsvägen skatta sig lyckliga över att det inte är Helsingfors stad som ansvarar för underhållet av vägen. Det är säkert värt att betala vägavgiften till väglaget.

De största byggnadsprojekten. Den 13 december 2010

Jag har undrat hur det skall gå med den planerade badplatsen på Husö, eftersom Helsingfors idrottsverk ser ut att ha dragit tillbaka ansökan om byggnadslov. (Se "Kommer fram i tö. Den 8 november 2010".) På stadens webbplats "Budget och ekonomiplan" finns projektet dock kvar, åtminstone indirekt, under rubriken "De största byggnadsprojekten".

Marknadsområde. Den 12 december 2010

Den 1 januari 2011 går de nyländska landskapsförbunden samman, mycket som en följd av fallet Sibbo. Nästa sommar skall de nyländska handelslagen Osla och Varuboden gå samman. Denna sammangång av de traditionellt svenska handelslagen har föga med Sibbofrågan att göra. Ändå vill jag återge de avslutande satserna ur artikeln "Etelän osuuskaupat solmivat järkiliiton", som publicerades av Talouselämä den 7 december:

Varuboden-Osla on halukas rakentamaan uusia liikkeitä myös Helsingin omimalle alueelle Sipoossa. Alue kiinnostaa epäilemättä myös HOK-Elantoa.

”Me näemme, että Sipoon liitosalue kuuluisi meidän tulevaan markkina-alueeseemme”, sanoo fuusioituvan osuuskaupan johtajana aloittaa Oslan nykyinen toimitusjohtaja Arto Piela.

Varuboden-Osla vill alltså trampa HOK-Elanto på tårna. Få se om det skall lyckas. Belutsfattarna i Helsingfors har hittills gynnat HOK-Elanto när det gäller beviljanden av byggnadslov, men så är det även Helsingforspolitiker som har makten i HOK-Elanto.





Det är alltså i alla sammanhang fortfarande inte entydigt vart Östersundom hör. Östersundom marthakrets hör fortfarande till Sibbo marthaförening. En förening som däremot bytte hemort när Östersundom inkorporerades med Helsingfors år 2009 är Östersundom IF. Hemorten för Östersundom IF är numera Vanda.

Maktkonstellation. Den 11 december 2010

Sedan det senaste riksdagsvalet har det diskuterats oerhört mycket om den så kallade metropolpolitiken. Däremot har det inte just alls, åtminstone inte i medierna, diskuterats om den maktkonstellation som metropolpolitiken baserar sig på. Maktkonstellationen som jag syftar på är den märkliga alliansen mellan å ena sidan Centern och å andra sidan inflytelserika beslutsfattare från Helsingfors. Jag har skrivit om denna allians i inlägget "Allians. Den 23 december 2009", men här finns mycket mera att reda ut. Det stora antalet ministrar från Helsingfors och det faktum att metropolpolitiken fanns med i regeringsprogrammet, trots att statsministern kom från Centern, borde ha väckt förundran. Analyserna och förklaringarna har dock lyst med sin frånvaro.


Den aktuella maktkonstellationen fick sin början under förhandlingarna om kommunreformen och PARAS-ramlagen under regeringen Vanhanen I. Då var Socialdemokraterna ännu Centerns regeringsparter. Alliansen fick en tydlig manifestation i regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen I och utnämningen av Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori till kommun- respektive bostadsminister. Sin första konkreta manifestation fick metropolpolitiken och däremot alliansen mellan Centern och Helsingfors i statsrådets Sibbobeslut i juni 2007. I själva verket var det just lösningen på "Sibbofrågan" som föranledde denna allians. Den rådande maktkonstellationen har ytterligare stärkts under regeringen Mari Kiviniemi. Förutom att Kiviniemi själv är statsminister är Mika Rossi statssekreterare i statsrådets kansli. Ytterligare en viktig maktfaktor här är Helsingin Sanomat, vars nuvarande chefredaktör Mikael Pentikäinen har varit ordförande för Centerns ungdomsförbund. Pentikäinen tillträdde som chefredaktör tidigare i år, men han var verkställande direktör på Sanoma News när Antti-Pekka Pietilä sparkades från Ilta-Sanomat år 2007. (Se "En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007".)

Helsinki lupasi liikoja. Den 10 december 2010

I fjolårets nummer av Takiainen-Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen jäsenlehti 2009 ingår en artikel med rubriken "Helsinki lupasi liikoja". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsingin lupaukset Lounais-Sipoon rakentamisen periaatteista olivat epärealistisia. Siksi rakentamista suojelu- ja virkistysalueille suunnitellaan salassa.

Det var ändå först i år som det tydligt kom fram att Helsingfors stadsplaneringskontor sysslar med hemlig planering.


Även Sibbo har lovat för mycket. Tle har idag publicerat en notis med rubriken "'Sibbos befolkningsplaner orealistiska'". Det torde vara Sibbos blivande kommundirektör som står för orden. Helsingin Sanomat har idag uppmärksammat valet av kommudirektör.