Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011


Diskussionen om den nya Sibbofrågan och förslagen att  i samband med den nya kommunreformen dela upp Sibbo fortsätter. Sipoon Sanomat har igår på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Liljeström patistaa kuntalaisia keskustelemaan kuntaliitoksista". I artikeln kan man bl.a.läsa följande:

– Toteen saattaa käydä se, mitä on pelätty Lounais-Sipoon ryöstöstä saakka. Aistin poliittisessa ilmapiirissä hyvin voimakkaasti syytä olla varuillaan, Liljeström sanoo.

– Sipoolaisten oma etu edellyttää inhorealismia. Keskustelemalla avoimesti meillä on mahdollisuus tuoda esiin toiveemme ja tarpeemme.

Liljeström kuvaa tilannetta kahden pahan välillä valitsemiseksi. Jos metropolialueelle toteutetaan moneen otteeseen mainostettu yhteishallinto, kävelisi se surutta itsenäisen Sipoon päätöksenteon yli. Paikallisten päättäjien käsistä vietäisiin muiden muassa maankäytöstä päättäminen.

– Se hintalappu itsenäisyydellämme näyttäisi olevan.

I artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus" i lördagens nummer av Helsingin Sanomat sade kommunminister Henna Virkkunen faktiskt att det i Helsingforsregionen behövs någon form av metropol- eller regionförvaltning. Påståendet är så till vida anmärkningsvärt att Samlingspartiet tidigare varit starkt emot en ny förvaltningsnivå mellan kommun och stat. Regionförvaltningen kunde göra kommunsammanslagningarna överflödiga.

Jan Vapaavuori skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Sipoon Liljeström näyttää hyvää esimerkkiä, 29.9.2011". I inlägget kan man bl.a. läsa följande:

Jotta asiasta antaisi oikean kuvan, pitää ensin todeta rehellisyyden nimissä, että Liljeströmin ykkösmalli on Sipoon säilyminen itsenäisenä nykyisillä rajoillaan. Liljeström osoittaa kuitenkin tiettyä valtioviisautta todetessaan Hufvudstadsbladetin haastattelussa, ettei Sipoo hänen analyysinsä mukaan selviä niistä vaateista, joita itsenäiselle kunnalle jatkossa tullaan asettamaan. Jos näin on, päätä ei pidä pistää puskaan, vaan pohtia avoimesti tulevaisuutta.

Liljeström oli näkyvin kiistakumppanini muutama vuosi sitten, kun aiheena oli Sipoon lounaisten osien liittäminen Helsinkiin. Vaikka itse hanke ja siitä virinnyt pitkä debatti oli monin osin traumaattinen – varsinkin Sipoon puolella – minulle jäi Liljeströmistä kuva asiallisena ja sivistyneenä ihmisenä. Asiat riitelivät, ihmiset eivät.

On myönnettävä, että Sipoo ihan oikeasti muutti kurssiaan mainitun pakolla tehdyn osakuntaliitoksen jälkeen. Kun Sipoota oli aiheesta syytetty vuosikymmenten ajan tehdystä vähemmän yhteistyökykyisestä politiikasta, linja oikeasti reivattiin uuteen uskoon.



Helsingin Sanomat publicerade igår kväll en text med rubriken "Vapaavuori kiittää ajatusta Sipoon pilkkomisesta". Om inte förr så efter Vapaavuoris uttalade stöd torde förslaget att dela Sibbo vara synnerligen impopulärt i Sibbo.



Suomen Kuvalehti publicerade den 26 september en artikel med rubriken "Suuri kuntauudistus vaikeuksissa - muut vierastavat kokoomuksen pakkopuheita". Här kan man bl.a. läsa följande:

Kunnille on koko syyskuun ajan annettu ymmärtää, että hallituksella on käytössään ”kovaa ohjausta, perälauta ja keppiä”. Erityisesti Henna Virkkusen sekä kokoomuksen eduskuntaryhmän puheenjohtajan Jan Vapaavuoren puheet on tulkittu kunnissa siten, että tulossa on pakkoliitoksia, koska muita keinoja ohjata kuntia liitoksiin ei ole.

Kovasävyinen puhe, ankarat aikataulut sekä kuntien ohittaminen hankkeen käynnistämisvaiheessa ovat synnyttäneet kunnissa kapinaliikkeen, joka on vaatinut uudistuksen keskeyttämistä. Kapinaliikkeen kärjestä löytyy sekä kokoomuslaisia että demarien kuntavaikuttajia.

Frågan är om inte gruppordförande Vapaavuori är ganska ensam om Samlingspartiets linje även inom sitt eget parti.


Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Hforspolitiker vill ha Sandhamn". I nyhetstexten kan man läsa att ett femtiotal fullmäktigeledamöter i Helsingfors skrivit under en motion om att Helsingfors stad så snabbt som möjligt borde börja förhandla med staten om Sandhamns framtid och att området borde bli ett "attraktivt havsnära bostadsområde för 20 000 invånare samt rekreationsområde med unik miljö". I själva motionen, som är undertecknad av "Osmo Soininvaara Eero Heinäluoma Paavo Arhinmäki Nils Torvalds ja 45 muuta allekirjoittajaa", kan man läsa att "me kaupunginvaltuutetut esitämme, että Helsingin kaupunki linjaa pitkän ajan tavoitteekseen Santahaminan saamisen asuin- ja virkistysalueeksi ja aloittaa tämän pohjalta neuvottelut asiasta valtion kanssa."

På denna blogg har jag redogjort för hur förslaget om att ta Sandhamn i bostadsbruk är en central bakgrundsfaktor till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Helsingin Sanomat publicerade den 31 augusti 2011 en notis med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa", där man kan läsa att "Pajusen mielestä sotilaat voivat pitää saarensa, koska Helsinki sai rakennusmaata Lounais-Sipoosta." Det skall bli intrssant att se hur samlingspartisterna Jussi Pajunen, Risto Rautava och Jan Vapaavuori svarar på Soininvaaras initiativ.



Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011


I tisdagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet presenterades ett förslag att i samband med  dela Sibbo i två delar, varav den ena skulle anslutas till Helsingfors och den andra till Kervo-Träskända-Tusby. Förslaget baserade sig en karta i lördagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Samtidigt presenterades i de båda svenska tidningarna kommunfullmäktigeordförande Christels Lilljeströms (sfp) motförslag, enligt vilket östra Sibbo skulle anslutas till Borgå. I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet ger de två tidningarna stort utrymme för reaktionerna mot att dela Sibbo i två eller tre delar. Även Helsingin Sanomat upmärksammade i en artikel med rubriken "Ruotsinkieliset näkevät kuntaremontissa useita uhkakuvia" reaktionerna på förslagen att spjälka upp Sibbo. Tidningen publicerade även en karta vars "källa" är Christel Liljeström.





Kommundirektör Mikael Grannas påekade igår på Twitter att "Alla kommande kommunstrukturkartor är spekulationer."

Kommunminister Henna Virkkunen förnekade igår i riksdagen att regeringen vill driva igenom kommunreformen genom tvång. Hon noterade bl.a. att det i regeringsprogrammet inte talas om tvångssammanslagningar. Centern fick svar på tal av Pia Viitanen (sdp), som noterade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.







I TV-nytt noterade även Stefan Wallin (sfp) att det var "en centerledd regering och en center kommunminister som drev iegom tvångsannekteringen av Sibbo".

Yle publicerade igår kväll en text med rubriken "Framtiden bör diskuteras i Sibbo nu!" I artikeln, som baserar sig på en intervju med Christel Liljeström för Radio Vega Aktuellt 17, kan man läsa följande:

Sibbo kommunfullmäktiges ordförande Christel Liljeström har inte gett upp hoppet på ett självständigt Sibbo men hon säger att man har varit för godtrogen.

- Vi trodde väldigt starkt på ett kommunalt självstyre, men det trampades nog ner i golvspringan säger Liljeström.

Kommunministern håller fast vid att kommunreformen inte kommer att genomföras med tvång. Enligt Liljeström beror det på hur man väljer att definiera tvång.

- Mitt första hemma skulle vara Borgå rent kulturellt och språkligt, men kollektivnätet byggs ut mot Helsingfors så en orientering österut är nog inte längre möjlig. 

Liljeström noterar i intervjun i Aktuellt 17 att Helsingin Sanomat "veriefierar sin karta med Nylands förbund, kommundirektörer och riksdagsmän". Jag har faktiskt missat att tidningen uppgett denna källa.

HS 24.9 2011 s A5



Yle publicerade igår även en märklig nyhet med rubriken "Tomtmarken tar slut i Helsingfors".

Arbetarbladet publicerade igår en kolumn av Jacob Söderman med rubriken "Upp till kamp, Sibbo!" I kolumnen kan man bl.a. läsa följande:

Eller varför skall Sibbo, Ingå eller Sjundeå som har liten arbetslöshet, ekonomiskt sund åldersstruktur, skälig lånenivå, positiv inflyttning, stort område och enorma utvecklingsmöjligheter bli utmarker för ett avlägset centrum? ...

Upp till kamp Sibbo, Sjundeå, Ingå, Hangö...och håll ut!

Det kommer en dag då tron på de stora, stora enheterna brister som en såpbubbla och man äntligen tar itu med att verkligen förbättra villkoren för den kommunala servicen ...i samråd med människorna i kommunerna.

I ledaren "Kaupunkikilvan startti ammuttiin" i gårdagens nummer Helsingin Uutiset kan man läsa följande:

Pääkaupunkiseudulle tulee varmaankin kaksi-kolme vaihtoehtoista esitystä. Tuhoon tuomituimmalta näyttää seudun neljän kaupungin yhteenliittäminen.

Sen sijaan Helsingin seudun jakaminen kahteen-kolmeen osaan saattaisi onnistua: Helsinki-Vantaa-Sipoo olisivat jatkossa ”Itä-Helsinki”. Espoo, Kirkkonummi, Siuntio... olisivat Länsi-Helsinki. Ja pohjoiset kehyskunnat Pohjois-Helsinki.

Redaktör Risto Hietanen presenterade nästan exakt samma modell med samma benämningar för några år sedan:

Diskussionen om den nya Sibbofrågan fortsätter i dagens nummer av Hufvudstadsbladet och Borgåbladet. I Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Sibbo kan rita sin egen karta". Tidningen har även publicerat en insändare med rubriken "Ett enda Sibbo". Samma insändarartikel har i Borgåbladet publicerats under rubriken "Ett enda Sibbo, intakt".






En ny Sibbofråga. Den 28 september 2011

Hbl 28.9.2011 s 3

Förslaget att i samband med den nya kommunreformen nya dela upp Sibboväcker starka reaktioner. Hufvudattadsbaldet och Borgåbladet tar dock snarare fasta på kommunstyrelseordförande Christel Liljeströms motförslag att dela kommunen i tre delar (se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011") framom modellen i lördagens nummer av Helsingin Sanomat, enligt vilken kommunen skulle delas i två delar.

Hbl 28.9 2011 s 1

Rubriken på första sidan i dagens nummer av Hbl lyder "Chockförslag", medan artiklarna på första uppslaget har rubrikerna "Tredelat Sibbo väcker bestörtning" och "'Undantag osannolikt i Sibbofrågan'". Dessutom finns här en sammanfattande ruta med rubriken "Detta har hänt".



I den senare texten heter det att "Tre politiker ger sin syn på Sibbofrågan." Hbl har faktiskt lyckats få en kommentar av kommunminister Henna Virkkunen om förslaget att ansluta norra Sibbo till "Kervo-Tusby-Träskända".




I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbodelning delar åsikter".


Bbl 28.9 2011 s 6


Det tog ett tre dagar för andra andra tidningar att komma med svar på artikeln "Kahden kunnan kasvukeskus" i lördagens nummer av Borgåbladet. Igår publicerade så väl Hufvudstadsbladet som Borgåbladet texter som baserar sig på artikeln och kartan i Helsingin Sanomat. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Båda tidningarna noterade speciellt att man enligt kartan som publicerats tillsammans med artikeln föreslog att Sibbo skulle spjälkas upp. Något förbryllande torde det vara att båda tidningarna även skriver att fullmäktigeordföranden i Sibbo Christel Liljeström kommer med ett eget förslag på hur Sibbo kunde delas. (Se artiklarna "Liljeström kan tänka sig dela Sibbo" respektive "Sibbo kan gå i graven".) Liljeeströms förslag skall ses som ett motdrag eller ett motförslag till det föga lyckade förslaget i Helsingin Sanomat, men det är klart att det bakom Liljeströms förslag förutom "hänsyn till kultur, historia, språkförhållanden och pendlingsriktning" även finns partipolitiska intressen. Liljeström hör själv till de hundratals lokalpolitiker vars plattform hotas av kommunreformen.


Överaskande lite ifrågasätter Hbl och Bbl betydelsen av Helsingin  Sanomats karta. Helsingin Sanomat skriver endast att "Uudenmaalla ollaan HS:n tietojen mukaan ehdytty kaavailla kahdeksaa kuntaa" och tillägger att kommunministern inte kommenterat modellen.Vidare framgår det att kartan är sammanställd av Riitta Vainio. Det är inte mycket att utgå ifrån. Om kartan publicerats i en annan tidning hade den knappast fått någon större uppmärksamhet.


Uusimaa 27.9 2011 s 4

Även Uusimaa, som utkommer i Borgå, publicerade igår flera artiklar med anledning av artikeln och kartan i Helsingin Sanomat. Tidningen publicerade även en karta med de nya kommungränserna i enlighet med kartan i Helsingin Sanomat. Rubriken på paradsidan lyder "Uusmaalaisten pienkuntien aika on ohi".

Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011

HS  24.9 2011 s A5

I lördagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kahden kunnan kasvukeskus". De två kommunerna som enligt artikeln tillväxtcentrumet skulle bestå av är Helsingfors och Esbo. I artikeln kan man läsa följande:

Pääkaupunkiseudun neljää kuntaa, Helsinkiä, Espoota, Vantaata ja Kauniaista ei yhdistetä yhdeksi kunnaksi, kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) arvioi.

"Ehkäpä tulee kaksi kuntaa", Virkkunen kertoi Helsingin Sanomien haastattelussa. Käytännössä Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ilman Espoota.



Men  det är inte bara huvudstadsregionen som skulle beröras av kommunsammanslagningar. Rubriken på paradsidan i samma tidning lyder "Uusimaa kutistuisi kahdeksaan".

HS  24.9 2011 s A3
 I själva artikeln kan man läsa följande:

Koko Uudellemaalle on HS:n tietojen mukaan ehditty kaavailla kahdeksaa kuntaa. Virkkunen ei kommentoi tätä puoleen eikä toiseen. 

Hur kommunsammanslagningarna i Nyland skulle ske redogörs det inte närmare för i artikeln, men tillsammans med artikeln har man publicerat en karta, enligt vilken Kyrkslätt skulle slås samman med Esbo och enligt vilken Sibbo skulle delas i tu. Södra Sibbo har på kartan anslutits till Helsingfors tillsammans med Vanda, medan norra Sibbo anslutits till en kommun som består av nuvarande kommunerna Tusby, Kervo och Träskända. Sibbo är den enda kommunen i Nyland som skulle splittras upp.


Ursprunget till den ovannämnda kartan framgår inte, men modellen har för Helsingforsregionens del presenterats redan år 2007 i Helsingin Uutiset / Vantaan Sanomat och är att betraktas som en samlingspartitisk modell. I mitt inlägg "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007" skriver jag att "Samlingspartiet i Helsingforsregionen torde ha ingått en Molotov-Ribbentroppakt, enligt vilken Kervo och Träskända får Tusby eller delar av Tusby, Esbo får Kyrkslätt och Helsingfors och Vanda får Sibbo eller delar av Sibbo."

Jag finner det anmärkningsvärt att kommunminister Henna Virkkunen redan i detta skede säger att Esbo och Helsingfors inte går samman. Ett av huvudmotivet bakom den nya kommunreformen torde just vara att möjliggöra en inkorporering av Esbo. Att Helsingfors skulle utvidgas österut ända till Borgå men inte västerut strider mot alla principer andra än maktpolitiska. Dess värre kan kommunminister inte köra över Samlingspartiet i Esbo och då måste Helsingforspolitikernas hunger igen en gång stillas med en del av Sibbo ...


Kuntalehti, som ges ut av Kommunförbundet, publicerade igår en artikel med rubriken "HS: Virkkunen hahmottelee pääkaupunkiseudulle kahta kaupunkia". Här kan man läsa att "Hieman alle 20 000 asukkaan Sipoo pantaisiin hahmotelmissa puoliksi: eteläosa liittyisi Helsinki-Vantaaseen, pohjoisosa taas Järvenpään, Tuusulan ja Keravan kanssa yhteen."

Twitter 26.9.2011


Yle publicerade igår en artikel med rubriken "'Ett scenario bland andra'". Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas säger här att förslaget i Helsingin Sanomat för Sibbos del inte är realistiskt. Lyssna även på ljudklippet "Kommundirektör Mikael Grannas".


Bbl 27.9.2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder ""Dela Sibbo, föreslår Liljeström. Liljeström Föreslår dock inte att Sibbo skall delas enligt modellen i Helsingin Sanomat, utan en lösning "C", som tar "hänsyn till kultur, historia, språkförhållanden och pendlingsriktning".


Bbl 27.3.2011 s 6

Ett helt uppslag av tidningen ägnas förslagen attdela upp Sibbo. Rubrikerna på artiklarna lyder "Dela Sibbo i tre delar", "Splittra inte Sibbo" och "Bärlund varnar för skrivbordsvisdom". Den förstnämnda artikeln har senare på tidningens webbplats publicerats under rubriken "Liljeström kan tänka sig dela Sibbo" .


Bbl 27.9.2011 s 7


Hbl 27.9.2011 s 1

Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Sibbo kan delas i tre delar".


Hbl 27.9.2011 s 4

Rubriken inne i tidningen lyder "Sibbo kan gå i graven".






Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår på förslag av Elina Moisio (grön) att bordlägga ärendet om Tuomas Rantanens kläm (Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot), som jag skrev om senast i inlägget "Föredragande håller med. Den 24 september 2011".



Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011


I MTV3 nyhetssändning igår kväll ingick ett inslag om Helsingfors stadsplaneringskontos planer på en "uudenlainen kaupunkimainen - kiskoliikenteeseeen perustuva - pientalualue" Östersundom. (Inslaget kan ses på katsomo.fi.) MTV3 har filmat projektchef Matti Visanti vid Westerkula gård på den gamla sträckningen för Österleden, där gränsen mellan Helsingfors och Vanda går enligt statsrådets beslut - men inte enligt den rådande tolkningen av beslutet. (Se t.ex. "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".)





Planerna för området vid avtaget från Österleden till Ring III presenteras med fantastiska visioner, som hittils endast torde ha publicerats i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja". (Se "Liittymäympäristön suunnittelua. Den 3 april 2011".) Enligt inslaget skall (även här) byggas ett köpcentrum. (Jämför "zzz 000. Den 25 maj 2011".)





Filial. Den 25 september 2011

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommundirektör Ahonen är upprorets motvilliga drottning", som handlar om "kommunuproret" (kuntakapina), som den nya kommunreformen förorsakat. Tillsammans med artikeln ingår en kortare text med rubriken "Historiskt utträde". Här handlar det inte missnöje med regeringen, utom om missnöje med Kommunförbundet. Jag citerar ur artikeln:

Om en kommun skulle lämna Kommunförbundet i protest skriver den historia. Det har aldrig hänt sedan sedan Kommunförundet som vi känner det idag bildades 1992.

Många kommunrepresentanter skräder inte till orden då de talar om Kommunförbundets agerande gentemot regeringens planer på kommunfusioner.

- Det verkar som om man mest kört storstädernas intressen, säger Nykarlebys stadsdirektör Gösta Willman. ...

Kommunförbndet är vår intresseorganisation gentemot staten och borde lyssna mer på vad medlemmarna anser, säger kommundirekör Mikael Sundås i Pedersöre.

Enligt Janakkalas kommundirektör Anna-Mari Ahonen är många kommuner av den åsikten att man borde gå ut ur kommunförbundet.

- En del av kommunerna är rasande, en del är irriterade men ingen verkar vara nöjd med Kommunförbundet. Det är inte omöjligt att en del lämnar Kommunförbundet. ...

I uppropet på nätet påminner många kommunföreträdare Kommunförbundet att det inte skall fungera som en filial åt Finansministeriet.

Åtminstone de senaste åren har Kommunförbundet i första hand drivit Helsingfors stads intressen, samtidigt som Kommunförbundet idkat ett intimt samarbete med kommunavdelningen vid finansministeriet (tidigare vid inrikesministeriet). Vad jag noterat har medierna inte tidigare noterat detta. På denna blogg har jag i ett flertal inlägg visat hur Kommunförbundet inofficiellt, i det fördolda var en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Finland. Just i fallet Sibbo fungerade Kommunförbundet som en filial till ministeriet, när kommunministern uppfyllde löftena till Helsingfors.

I huvudartikeln betonas det att kommunerna ansträngt sig för att uppfylla kraven i Paras-ramlagen, men att detta nu inte har något värde. Till saken hör att så väl Samlingspartiet som SDP har varit med i regeringar som drivit den gamla kommunreformen KSSR (Paras). Dessutom godkände Samlingspartiet KSSR även som oppositionsparti - efter Centerministrarnas löften om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.



Föredragande håller med. Den 24 september 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-09-26_Khs_33_El/1B95C2BB-73E3-41A8-84C5-2C5ED51DD9C0/Liite.pdf

I mitt inlägg "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars 2011"
noterar jag att man i föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 31 mars låtsas att Tuomas Rantanens kläm (Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot) från 6.10.2010 inte alls handlar om snabbspårvägen som ett alternativ till metron. Om klämmen lösrycks ur sitt sammanhang säger den inte direkt att snabbspårvägens skall utredas som ett alternativ till metron. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 6 oktober ifjol klargjorde Rantanen dock tydligt att han syftade på en spårvägslinje från Östersundom kunde integrera med jokerlinjen (Spårjokern) från Östra centrum via Vik. (Se även "Naturautredning. Den 1 april 2011".) En utredning enligt Rantanens kläm, som antogs av fullmäktige med rösterna 45 - 2, skulle lyfta troligen lyfta fram starka argument för alternativet snabbspårväg. Kanske är det därför van avsiktligt feltolkar klämmen. I utlåtandet, som stadsplaneringsnämnden antog den 31 mars, säger man bl.a. följande:

Östersundomin yleiskaavaluonnoksen joukkoliikenneratkaisu perustuu Mellunmäestä jatkettuun metrolinjaan ja sen liityntäbussiliikenteeseen. Tämä ei kuitenkaan sulje pois sitä mahdollisuutta, että alueelle rakennetaan tulevaisuudessa poikittainen, Jokeri 3-tason seudullinen pikaraitiolinja.

Joker 3 är tänkt att gå längs Ring III och i ingen händelse via Vik.

Nästa måndag har stadsstyrelsen äntligen Rantanens kläm på föredragningslistan. Förslaget i föredragningslistan för måndagens stadstyrelsemöte lyder enligt följande:


Kaupunginhallitus päättänee merkitä tiedoksi selvityksen kaupunginvaltuuston 6.10.2010 hyväksymän toivomusponnen (Tuomas Rantanen) johdosta tehdyistä toimenpiteistä ja toimittaa selvityksen ponnen ehdottajalle sekä tiedoksi muille valtuutetuille.

Vilka åtgärder som vidtagits förblir dock oklart. I föredragslistan hänvisas enbart till utlåtandet, som stadsplaneringsnämnden antog den 31 mars.Slutligen noteras det att "Esittelijä yhtyy kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunnossa mainittuun."

Ville Niinistös tal. Den 23 september 2011


I inlägget "Sipoonkorven-Östersundomin alue. Den 31 augusti 2011" citerade jag ur miljöminister Ville Niinistös tal vid öppningen av Sibbos storskogs nationalpark. Talet har i sin helhet publicerats på Forsstyrelsens webbplats. Jag citerar här direkt ur "Ympäristöministeri Ville Niinistön puhe Sipoonkorvenr  kansallispuiston avajaisjuhlassa 27.8. 2011":

Olemme varmasti yhtä mieltä siitä, että kansallispuistolaki ei yksin pysty turvaamaan Sipoonkorven luonnon- ja kulttuuriperinnön kannalta arvokkaimpaan osaan kohdistuvia välittömiä tai välillisiä uhkia: vähittäistä kutistumista, luontoalueiden saarekkeistumista ja pirstoutumista sekä ylikulumista. Nämä kaikki ovat yleisesti tunnettuja syitä luonnon monimuotoisuuden köyhtymiseen niin maailmanlaajuisesti kuin kansallisestikin.

Kansallispuiston perustamisen jälkeisistä toimenpiteistä tärkeimpänä pidän kolmen kunnan – Helsingin, Sipoon ja Vantaan – yhteistä yleiskaavaa. Siinä tullaan ratkaisemaan paitsi Östersundomin herkkien merenranta-alueiden Natura 2000 -kohteiden kohtalo rakennettavaksi kaavaillun alueen puristuksissa myös Sipoonkorven luonnon- ja kulttuuriperinnön kokonaisuuden laajuus, eheys sekä yhteydet ulkopuolisiin luonnon alueisiin. Liikenneratkaisut on tehtävä niin, että niistä ei muodostu ekologista barriääriä Sipoonkorven ydinalueen ja merenrannan Natura 2000 - alueiden välille. Kaavassa on pystyttävä ennakoimaan myös kasvavan asukasmäärän lähivirkistysaluetarpeet siten, että lisääntyvä virkistyskäyttö ei suuntaudu pelkästään Sipoonkorven kansallispuistoon ja aiheuta sen luonnon ylikulumista. ...


Hyvät yhteistyökumppanit, arvoisa juhlayleisö. Sipoonkorven ydinalue on eduskunnan säätämän kansallispuistolain myötä nostettu suomalaiseen suojelualueaatelistoon. Toivon, että tämä kannustaa ja velvoittaa meitä kaikkia tekemään yhteistyötä sen etten, että Sipoonkorven-Östersundomin aluetta ei pirstottaisi nykyisestä. Sen sijaan sitä tulisi yhteistyöllä vaalia eheänä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmenä, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa.

Det är miljöministeriet som slutligen fastställer etapplandskapsplanen och den gemensamma generalplanen.


Kritik mot Helsingin Sanomat. Den 22 september 2011


Helsingin Sanomat har naturligtvis inte uppmärksammat Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011").  Även om jag själv finner Niskasaaris förklaring till klappjakten på Peltomäki något ensidig, så lär man i Vanda, speciellt på grönt håll, långt dela Niskasaaris syn på fallet Peltomäki. Niskasaaris artikel har även fått en stor spridning. Närmare 400 har Facebookrekommenderat artikeln, vilket är en mycket hög siffra.


Niskasaaris artikel har även uppmärksammats på ledarsidan i Hämeen Sanomat i en artikel med rubriken "Erottiko Hesari Vantaan kaupunginjohtajan?". Jag återger här valda delar ur artikeln:

Harvinaisen mielenkiintoisen teorian Peltomäen eroon johtaneista syistä esitti vapaa ympäristö- ja oikeustoimittaja Mikko Niskasaari Voima-lehden verkkoversiossa. Hänen näkemyksensä mukaan Peltomäkeä vastaan suunnattu erittäin voimakas julkisuus sai alkusysäyksen kaavakiistasta, jossa Helsingin Sanomat on ajanut hyvin näkyvästi Sipoolta alueliitoksella napatun Östersundomin nopeaa kaavoittamista.

Peltomäki ja Vantaa vastustivat hanketta, mikä pysäyttikin suunnitellun kaavan etenemisen. Helsingin Sanomien kustantajalla Sanoma WSOY:llä on myös erittäin isoja maanomistusintressejä Vantaan Keimolassa, joiden lopullinen muuttaminen euroiksi vaatii kaupungin hyväksyntää. ...

Sittemmin Vantaan päättäjät ovat saaneet selvityksiä, jotka ampuvat monien mielestä kaikki korruptioepäilyt alas. Vuokraemäntänä toimineen arkkitehtitoimiston toimeksiantojenkin on todettu myös vähentyneen sen jälkeen, kun Peltomäki aikanaan aloitti kaupungin virkamiehenä.

Kävi myös ilmi, että velvollisuuksien laiminlyönti virkamatkalla tarkoitti Everton-QPR-futisottelun ja poikaporukan illanvieton skippaamista. Tämä tietenkin osoittaa erittäin huonoa makua ja harkintakyvyn puutetta kaupunginjohtajalta, mutta harvoin moinen kelpaa irtisanomisperusteeksi. ...

Maanantaina Vantaan valtuuston kokouksessa esitettiin todella kovia syytöksiä Hesaria ja kokoomusta kohtaan esimerkiksi vihreiden suunnasta. Näistä puheenvuoroista ei uutisoitu sanaakaan tiistain Hesarissa.




Frågan huruvida Sibbo borde ansluta sig till Helsingforsregionens trafik har diskuterats livligt de senaste dagarna. Yle publicerade i tisdags en nyhetstext med rubriken "Tar Sibbo bussen västerut?", där det noteras att "Ett beslut, för eller emot, är också en ståndpunkt för hur mycket Sibbo vill orientera sig mot huvudstadsregionen." I en kommentar till en tidigare nyhetstext skriver Christel Liljeström att "samarbetar Sibbo inte med Hforsregionen så säger man att annekteringen berodde på bristande samarbete från Sibbos sida....samarbetar man så heter det att beslutsfattarna kör Sibbo till fusion med Helsingfors ... "


Politisk cirkus. Den 21 september 2011

Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011") har fått en viss uppmärksamhet. Petri Muinonen (Krisdemokrat från Vanda) har uppmärksammat Niskasaaris artikel i ett blogginlägg med rubriken "Peltomäki, syntipukki?" Muinonen tar inte ställning vare sig för eller mot påståendena i Niskasaaris artikel, men passar på att kritisera tidningen Voima, som ger ut webbpublikationen Fifi.

Sini Alén (grön) lyfte lyfte fram Niskasaaris artikel i sitt anförande vid gårdagens stadsfullmäkyigemöte i Vanda. I anförandet sade Alén bl.a. följande:

Hyvä esimies seisoo aina alaisensa takana ja toimii hyvässä yhteishengessä ja luottavaisissa väleissä tämän kanssa.

Mutta miten on toiminut Tapani Mäkinen Jukka Peltomäen esimiehenä? Luovaan ajatteluun ja jämäkkään toimintaan Peltomäkeä ei ole tarvinnut kannustaa, sen hän on osannut itsekin. Mutta Tapani Mäkinen on toiminut aivan päin vastoin kuin hyvä esimies toimii, vetänyt mattoa jalkojen alta, kun Peltomäki ei suostunut hänen suoraan käskytykseensä vaan edellytti kaupunginhallituksessa tai muissa kuntalain mukaisissa luottamuselimissä tapahtuvaa käsittelyä. Tapani Mäkisen toimitaa voi hyvällä syyllä kutsua ajojahdiksi. Selkeästi kaupunginhallituksen puheenjohtajan Tapani Mäkisen tavoite on ollut päästä liian voimakkaasta ja liian taitavasta kaupunginjohtajasta eroon ja lisätä kokoomuslaisia henkilöitä johtajistossa.

Kumppanina tässä toiminnassa Tapani Mäkisellä on ollut Helsingin Sanomat, joka jo pitkään on ottanut Vantaan esimerkiksi negatiivisissa asioissa ja jossa on julkaistu toinen toistaan loukkaavampia kirjoituksia Vantaasta. Mutta  Peltomäki-asian käsittely Helsingin Sanomissa on mennyt jo liian pitkälle. ...

Helsingin Sanomat ja Tapani Mäkinen ovat olleet Helsingin ja Vantaan yhdistämisen puolella, Peltomäki ei. Helsingin kokoomus (Ja HS) haluavat, että Östersundomin alue rakennetaan hyvin suureksi ja tiheäksi, mikä on lyhytnäköisesti edullista talouden kannalta, mutta pitkällä tähtäimellä suuri vahinko. Jos Talosaaren rannat ja muu herkkä luonto pilataan, sitä ei milloinkaan saada enää takaisin. Peltomäki on edustanut asiassa hyvin maltillista ja ympäristönäkökulmia ymmärtävää linjaa, mikä on selvästi myös nähty hänen haitakseen Mäkisen ja Hesarin toimesta.

De gröna i Vanda förhåller sig mycket kritiskt till hur Jukka Peltomäki har behandlats av Samlingspartiet och SDP i Vanda. Det framgår även ur Erja Hakkarainens blogginlägg "Poliittista sirkusta ei tarvita" från igår.


Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011


Nättidningen Fifi publicerade igår en längre artikel med rubriken "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan". Artikeln, som är skriven av Mikko Niskasaari, handlar i första hand om fallet Peltomäki, men största delen av texten berör i själva verket inkorporeringen och planeringen av Östersundom.


Enligt min egen bedömning var klappjakten på Peltomäki delvis en följd av Jukka Peltomäkis motstånd mot sammanslagningen av (hela) Vanda och Helsingfors (se "Motståndare till sammanslagning. Den 17 september 2011"), men Niskasaari framhåller speciellt Peltomäkis moderata syn på planeringen av Östersundom. Jag återger här vada delar ur artikeln:

Seuraava otsikko voisi olla Seitsemän päivää -lehdestä: "Vantaan Jukka Peltomäki otti virkamatkalle naisystävän". Se on Helsingin Sanomista, joka 14. syyskuuta revitteli uutisen kuudelle palstalle. Iskua tehostettiin kainalojutulla "Myllytys vaikeuttaa jo Vantaan budjetin valmistelua". Lehti tiesi mistä kirjoitti: se pyöritti myllyä.

Uutinen koski vantaalaisten virka- ja luottamusmiesten matkaa Manchesteriin elokuun puolivälissä. Naisystävä oli maksanut matkansa itse. Hän oli ollut jo viime vuonna mukana ainakin kahdella Jukka Peltomäen virkamatkalla, omaan laskuunsa, mutta silloin Helsingin Sanomilla ei ollut jutulle käyttöä. ...

Tuskin Helsingin Sanomia kaupunginjohtajan naisasiat kiinnostivat. Todennäköisesti kysymys on Helsingin Sipoolta ottaman Östersundomin alueen kaavoittamisesta.

Helsingin aluevaltaus oli salamasotaa. Kaupunginvaltuusto esitti sitä valtioneuvostolle kesäkuussa 2006, ja vastarinnasta huolimatta Lounais-Sipoo, 3 000 hehtaaria maa-alueita siirtyi osaksi Helsinkiä vuoden 2009 alkaessa.

Hanke myytiin omille valtuutetuille, ministereille ja kansalaisille hehkuttamalla syntyvää luonnonläheistä puutarhakaupunginosaa, jossa väki asuu omakoti- tai kaupunkipientaloissa, ja jonka liikenne ratkaistaan ympäristöystävällisesti metrolla. Julkisuudessa hehkutuksen hoiti Helsingin Sanomat. ...

Maaliskuussa julkistettiin ensimmäinen luonnos Östersundomin yleiskaavaksi. Kaikki lintulahdet ja virkistysalueet olivat siinä rakennusmaata, ekologiset käytävät olemattomat ja Sipoonkorpi jäisi pieneksi.

Alueelle asutettaisiin 70 000 ihmistä, ja alueen läpi kulkevalle metrolle on piirretty kuusi asemaa. Asutus on ripoteltu melkein koko suunnittelualueelle, pien- ja pienkerrostaloina. Kaava siis tarjoaa mahdotonta: pientalokaupunki, jonka liikenteen hoitaa metro.

Helsingin Sanomat ylisti esitystä. Soraäänistä ei juuri kerrottu. Lehti on vaiennut niistä koko kaavaprosessin ajan.

Muualla luonnos sai murskakritiikin. Ei vähiten siksi, ettei siinä huomioitu kuin Helsingin KSV:n näkemys. Normaalisti yleiskaavoituksen alussa tarjotaan useita vaihtoehtoja. ...

Vantaan Östersundomin luottamushenkilötoimikunta antoi oman kannanottonsa 6. kesäkuuta. Se totesi Vantaan kaupungin keskittyvän lähivuosikymmenet omiin suuriin hankkeisiinsa, Marja-Vantaan ja kehäradan, sekä niiden varteen nousevien kaupunginosien rakentamiseen. Vantaalla ei ole varaa, eikä tarvetta esitettyyn Östersundom-suunnitelmaan. ...

Helsingin Sanomat uutisoi kannanoton kesäkuun 15. päivä. Artikkelissa huokui suuri närkästys otsikosta lähtien: "Helsingin unelma Östersundomin pikakaavoituksesta on vaarassa / Vantaa löi jarrut itäjatkeelle".

Jo ingressissä nimettiin syyllinen: "Vasta valitun kaupunginjohtajan ajama muutos tuli yllätyksenä Helsingille." Jukka Peltomäki oli toukokuun lopulla valittu Vantaan kaupunginjohtajaksi.




Hanna Kunsti skrev den 16 september ett blogginlägg med rubriken "Vantaalainen hiirenloukku". Östersundom nämns inte i inlägget, men Kunstis inlägg stöder i tolkningen av fallet Peltomäki i Niskasaaris artikel.

Helsingin sanomat publicerade den 17 september en ledarartikel med rubriken "Vantaa tarvitsee nyt vahvan näkijän ja johtajan". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Samaan aikaan kaupungin olisi kuitenkin pystyttävä katsomaan myös muualle. Sen pitäisi esimerkiksi pohtia, miten se pystyisi olemaan mukana pääkaupunkiseudun itäsuunnan kehittämisessä.


Jag har nu lagt till en ny etikett på denna blogg: Peltomäki.

Brister. Den 19 september 2011


Sipoon Sanomat 15.9 2011 s 3

Jag har tidigare på denna blogg i inlägget "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" uppmärksammat Sibbo skärgårdsdelegations utlåtande om och kritik av utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Skärgårdsdelegation har även gett ett utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta huolissaan maakuntakaavan puutteesta". Skärgårdsdelegationen noterar bl.a. att man ur utkastet till landskapsplan lämnat bort farleden norr om Granö. Denna brist är speciellt betydelsefull med tanke på att man i utkastet till generalplan har ritat ut en bro över sundet mellan Granö och Ribbingö.

Blogger har förnyat visningen av bilderna i blogginläggen. Alla bilder i ett inlägg visas nu i något som liknar ett album då man klickar på en bild. En nackdel är att det inte direkt går att förstora bilderna, om man t.ex. vill läsa texten i en bild av en tidningsartikel. Nere till vänster om bilden finns det dock en länk till själva bilden eller bildfilen. Via denna länk kan man alltså öppna och zooma in bilden.




Is i magen. Den 18 september 2011



På denna blogg har jag i flera blogginlägg noterat hur Helsingfors stad och Helsingfors hamn på olika sätt och med olika motiveringar försökt komma över ön Tobben, som fortfarande efter inkorporeringen hör till Sibbo. (Se t.ex.  "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008".) Sedan Helsingfors stad genom byteshandel med staten kom över Tobben och ön därefter våren 2009 överfördes från fastighetsnämnden till Helsingfors hamn har det varit tyst om Tobben. Igår gjorde jag en paddlingstur från Stora Kallviken till Tobben och tillbaka. Det ser ut som om man låter byggnaderna förfalla. Spår av någon verksamhet på ön kunde jag inte se.









Ett av de centrala argumenten för så väl inkorporeringen som exploatering av Östersundom är att om man inte bygger för 50 000 - 70 000 invånare i Östersundom, så kommer folk av samma antal att flytta till kranskommunerna, där man bygger med undantagslov. Påståendet kan ifrågasättas. Det finns gott om  folk som inte vill bo i tätorter eller ens i detaljplanerade områden. Helsingin Sanomat publicerade den 9 september en artikel med rubriken "Vihreästä laaksosta näkee kauas" och underrubriken eller ingressen "Kaupunkiekologi Jari Niemelä haluaa, että kaavoituksessa pannaan jäitä hattuun." Jag citerar ur artikeln:

Kaupunkiekologia on Suomessa tuore, mutta ajankohtainen tutkimusala. Erityisesti metropolialueella, jonne rakennetaan suuria asuinalueita esimerkiksi Östersundomiin ja Marja-Vantaalle.

"Pitäisi panna jäitä hattuun. Ei välttämättä voida rakentaa niin tiiviisti kuin on ajateltu, koska silloin häviää viheralueita ja ekosysteemipalveluita, joita ihmiset haluavat. Sitten he muuttavat kauemmas pääkaupunkiseudulta."



Motståndare till sammanslagning. Den 17 september 2011

HS 16.9.2011 s A13

I gårdagens blogginlägg "Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011" skriver jag angående Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) avgång att "Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt." Utöver Helsingin Sanomat hade Vantaan Sanomat en central roll i klappjakten på Peltomäki, speciellt när det gäller skvaller och rykten om Peltomäkis privatliv. När det redan var kört för Peltomäki Publicerade Vantaan Sanomat en artikel med rubriken "Manchesterissä matkailtiin eläkkeellelähdön kunniaksi", där man delvis tar tillbaka anklagelserna mot Peltomäki. Jag citerar ur artikeln:

Vantaan Sanomat kertoi viime viikolla, että Peltomäki asui ystävättärensä kanssa eri hotellissa kuin muu seurue, eikä kaupunginjohtaja osallistunut kaikkiin matkan ohjelmaosuuksiin.

Peltomäen osallistumattomuudelle on etsitty muitakin syitä kuin ystävättären mukanaolo. Itse matka ei nimittäin ollut tiivisohjelmainen ”kaupunkitason vierailu”, jossa kaupunginjohtajaa olisi tarvittu virka-asemansa puolesta.

Ohjelmaan kuului muun muassa Everton-Liverpool -jalkapallo-ottelun seuranta ja muita viihteellisiä ohjelmaosuuksia. Matkalaiskertomusten mukaan myös alkoholia nautittiin ”sopivasti”. Peltomäki ei ollut jalkapallo-ottelussa, eikä hän nauti alkoholia.

Det är kanske nykteristen Peltomäkis till heder att han inte deltog i hela programmet under resan till Manchester. Vill man hitta någonting att anmärka mot Peltomäkis resa, så är det snarare att även den samlingspartistiska medlemmen i Vanda stadsplaneringsnämnd Suvi Sammalisto(-Kemppainen) deltog i det officiella programmet.

Jag har på denna blogg tidigare hävdat att klappjakten på Peltomäki kan förklaras av att han varit ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Här har jag kanske överdrivit betydelsen av att Peltomäki bromsat planeringen av Östersundomområdet. Helsingin Sanomat lyfte igår i en kommenterande artikel med rubriken "Liitostaistelu nosti Peltomäen johtoon" fram betydelsen av att Peltomäki motsatt sig en sammanslagning av Helsingfors och (hela) Vanda. Jag citerar:

Voi sanoa, että Peltomäestä tuli kaupunginjohtaja tammikuussa 2011. Silloin Vantaan valtuusto päätti lopettaa Helsingin kanssa suunnitellun kuntaliitoksen selvittämisen.

Maankäytön apulaiskaupunginjohtajana toiminut Peltomäki oli ahkerasti jarrutellut kuntaliitosaikeita. Hänen kilpailijaansa, kokoomuslaista Martti Lipposta, sen sijaan pidettiin kuntaliitoksen kannattajana. 

Det var kanske framför allt Peltomäkis linje i frågan om sammanslagningen som möjliggjorde valet av Peltomäki till stadsdirektör och som samtidigt blev Peltomäkis fall. Lika väl kan Peltoniemis uttalanden om planerna för Östersundom ha varit avgörande för klappjakten på honom.

Som en kuriosotet kan nämnas att Peltomäki var projektchef för den senaste kommunreformen KSSR (Paras) 2005-2006.




I TV-nytt igår motiverade Mari Kiviniemi Centerns interpellation om den nya kommunreformen, som lämnades in igår. Cenetern vill att kommunerna skall bestämma själv och kritiserar regeringen för att den vill ha tvångssammanslagningar och vill diktera från Helsingfors hurudana kommungränserna är i Finland. Budskapet klingar minst sagt en aning falskt när det uttalas av Kiviniemi.