Kuntakapina. Den 15 september 2011

I gårdagens inlägg "Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011"  noterade jag att det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. Åtminstone ifrågasätter man regeringens planer på tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Samtidigt anklagas Kommunförbundet för att stå regeringsmakten allt för nära. I MTV:s nyheter ingick igår ett inslag med rubriken "Kuntien kapina kasvaa". I inslaget berättades det att hälften av alla kommuner redan gått med i  kommunupproret. Vidare berättades det att Kommunförbundet kritiserades för "färbrödning" med regeringsmakten och att en del kommuner hotat med att lämna kommunförbundet.

Den nya kommunreformen har innan den kommit igång förorsakat kaos. Det framgår även ur nyheten "Valtion poukkoilu seisauttaa kuntien yhteistyösuunnitelmia", som finska Yle publicerade igår. Yle publicerade igår även en nyhet med rubriken "'Kommunreformen kan vara ett hot'". Här gäller hotet ett hot mot svenskan.

Det är oklart vad den nya kommunreformen kommer att föra med sig. På finlandssvenskt håll torde man dock försöka gardera sig mot statlig styrning som strider mot svenska intressen genom att "se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss". (Se "Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011".) Därför torde Sfp igen stöda sammanslagningar av svenska eller tvåspråkiga kommuner. För Sibbos del torde Sfp efter inkorporeringen dock inte våga stöda en sammanslagning med Borgå, än mindre en delsammanslagning. Det är intressant att notera att vissa fria tänkare på Sfp-håll före inkorporeringen blev aktuell faktiskt förespråkade en sammanslagning med Borgå utan kommunens västligaste delar. I debattinlägget "Ingen rädder för (Sibbo)vargen där"  i Vasabladet 29.7.06 skriver Thomas Rosenberg följande:

I själva verket tycker jag delvis ... att Sibbo och det svenska Östnyland kanske bäst kunde räddas av ett kirurgiskt ingrepp i dess västra flank ... . Problemet är bara att hela frågan i kommunreformens kölvatten fått en helt annan politisk tyngd och innebörd, och det därför gäller att manövrera klokt. Om man styckar Sibbo på det sätt som nu planeras (även Kervo gör ju, därtill uppmuntrad av Hfors fräckhet, öppet anspråk på delar av Sibbos territorium) uppstår omedelbart ett prejudikat som får hela kommunreformen att urarta i ett biljardparti av huggsexor runtom i landet. Eller som Kevin formulerar det: ”Regeringen Vanhanen kommer med ett ja till en delannektering av Sibbo att dra bottenproppen ur principerna för en sund samhällsutveckling”.

Att Sfp motsatte sig "selannekteringen" handlade delvis om att man var rädd för ett prejudikat. Statsmakten lyckades dock, på juridiskt synnerligen tvivelaktiga grunder, göra Sibbo till ett specialfall, som inte skulle gå att kopieras på annat håll. Vilken roll delsammanslagningarna kommer att ha i den nya kommunreformen är än så länge en öppen fråga. En orsak till de orättvisa och osakliga bebeskyllningarna mot Sibbo var kanske just att man från Centerns och Kommunförbundets sida ville göra Sibbo till ett unikt fall, som inte kunde göras till ett prejudikat.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kolumn av Ralf Sundberg med rubriken "Hemortsrätten består". Sundberg förmedlar här okritiskt de officiella argumenten för den nya kommunreformen och påstår därtill att reformen inte påverkar hemortsidentiteten och att hemortsidentiteten inte försvinner någonstans bara för att kommungränserna nedmonteras. Sundberg gissar att vi i framtiden har fem av sex kommuner i Nyland. Helsingfors, Esbo och Vanda skulle bestå och där utöver skulle det finnas en kommun kring Raseborg, en kring Borgå och eventuellt en kommun norr om Vanda.

Denna vecka frågar Yle Östnyland sina lyssnare hur många kommuner det i framtiden borde finnas i Östnyland. När 60 svar har getts anser en klar majoritet att det behövs flera än två kommuner.