Fallet Sibbo: april 2009

Tre alternativ. Den 30 april 2009

Yles lokala nyheter har idag publicerat notiser med rubrikerna "Handelskammaren: Kommuner, förenen eder" och "Helsingin seudun kauppakamari vaatii lisää kuntaliitoksia". Nyheten torde basera sig på VD Heikki J. Peräläs kolumn "Puhtia kuntien yhdistämishankkeisiin". I senaste nummer av handelskammarens medlemsblad, Jäsentiedote 6 > 29.04.2009. Jag ciyerar ur kolumnen:

>>Helsingin ja Vantaan kuntaliitos ei ole mikään autuaaksitekevä eikä lopullinen ratkaisu Helsingin metropolialueen ongelmiin. On silti hyvä, että liitoksen edellytykset vakavasti selvitetään. Yhdessä kaupungit olisivat jo varsin vahvoja viemään eteenpäin merkittäviä uusien asuntoalueiden ja yrityskeskittymien perustamista niin Helsingin entisille satama-alueille, kaupunkien rajavyöhykkeelle kuin Marja-Vantaallekin. Yhdistynein voimin uudet alueet voitaisiin toteuttaa nopeasti. Myös suurten infrahankkeiden rahoituksessa koosta on etua.

Kuntien yhdistämisselvityksiä on syytä laittaa liikkeelle myös muualla metropolialueella. Loviisan seudun yhdistyminen ensi vuodenvaihteessa on hyvä vaihe. Seuraavaksi yhdistämisen edut ja haitat on vihdoin selvitettävä Keski-Uudellamaalla, joka on jo kaupunkirakenteeltaan yhtenäinen alue. Keski-Uudenmaan kauppakamariyksikkö teki yhdistämisestä aloitteen jo vuonna 2006.<<

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Konsultit selvittävät itämetron ja pikaraitioiden etuja". I artikeln berättas det att Sito Oy och WSP Finland Oy utreder alternativen. Enligt artikeln finns det tre alternativ för metron: förlängning av metrolinjen från Mellungsbacka, Nordsjö och Östra Centrum. Enligt min bedömning är en spårvägsförbindelse från Östra Centrum längs riksväg 170 möjlig endast med snabbspårvagn, inte med metro. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".)

Ärlighet, rättvisa och öppenhet. Den 29 april 2009

Helsingfors stadsfullmäktige skall idag ta ställning till ett förslag till strategiskt program för årer 2009 -2012. I den föreslagna strategin ingår följande etiska prinsciper:

>>Hyvä maine on kaupungille tärkeä toimintaa ohjaava periaate. Kaupunki painottaa kaikessa toiminnassaan rehellisyyttä, oikeudenmukaisuutta, yhdenvertaista kohtelua sekä avoimuutta.<<

Fullmäktige bekantade sig första gången med överbormästarens förslag till strategi vid ett seminarium i februari. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009" och "Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009".) Strategin behandlades redan på fullmäktigemötet för två veckor sedan. Tillägg som föreslogs på det mötet finns med i en bilaga till föredragningslistan. Jag återger här ett par förslag till tillägg:

>>Stadsfullmäktige förutsätter att också de små och medelstora företagens lokalbehov beaktas vid planläggningen av det område som överförts från Sibbo till Helsingfors. ...

Kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoonkorven kaavoituksessa alue rajataan selkeästi luonnonsuojelualueeksi sitä pirstomatta ...

Stadsfullmäktige förutsätter att vid planläggningen av Sibbo storskog ska området tydligt upptas som naturskyddsområde utan att det splittras ...<<

Fallet Sibbo

Rom byggdes inte heller på ett årtionde. Den 28 april 2009

I senaste nummer av Helsingfors stads personaltidning Helsingin henki har ett upplag tillägnats Östersundom. Huvudartikeln har Rubriken "Östersundom: maaseudusta kaupunginosaksi". I artikeln noteras det att metroalternativet tidigare var en självklarhet, men inte längre. Metrolinjen till Östersundom hat dock aldrig varit en självklarhet, utan en lögn, som man inte ifrågasatt, för att metrolinjen var ett nödvändigt argument för inkorporeringen. I den kortare texten med rubriken "Kaupunkia ei rakenneta päivässä" noteras det att området inte på "år" eller "årtionden" kommer att se ut som stad. Bilden på uppslaget visar en karta över Österledens gamla och nya sträckning, som förorsakat oklarheter i var kommungränsen går. Pennan på bilden är dock definitift utanför Helsingfors stads gränser.

Nya befogenheter för fastighetsregisterföraren. Den 27 april 2009

I ett flertal blogginlägg har jag uppmärksammat den oklara eller kontroversiella kommungränsen vid Österleden. Vad jag kan se finns det formellt två möjligheter: Antingen har lantämteriverket begått ett fel då man inte följt statsrådets beslut, eller så har statsrådets beslut varit oklart. Den ansvarige personen på lantmäteriverket har sagt åt mig i ett telefonsamtal att lantmäteriverket inte avvikit från statsrådets beslut, då ingen karta ingick i beslutet. Därmed hävdar lantmäteriverket indirekt att statsrådets beslut var oklart, vilket var en besvärsgrund i Sibbo kommuns besvär mot beslutet. Ett sätt att slå fast vilket dera som är fallet vore att göra en framställning om ändring i kommunindelningen, så att den administrativa gränsen skulle sammanfalla med den kamerala indelningen, dvs med fastighetsgränserna. Om finansministeriet avslog framtällningen, skulle man indirekt medge att statsrådest beslut var oklart och HFD:s avgörande felaktigt. Det sannolika är att man skulle hävda att lantmäteriverket gjort en felaktig tolkning av beslutet. Man kan dock fråga sig om beslutet verkligen var klart, då inte ens lantmäteriverket viste var gränsen skulle gå. Om den administrativa och den kamerala indelningen avviker, borde lantmäteriverket enligt nugällande lag antingen korrigera den kamerala indelningen eller till finansministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. Lanmäteriverket kommer knappast på eget initiativ att göra någondera, eftersom man inte vill medge att man - efter noga övervägande - begått ett fel. Förslaget till ny kommunindelningslag kan dock kanske möjliggöra en diskret korrigering.

I 46 § i kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag bestäms vad fastighetsregisterföraren skall göra om den administrativa kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. Jag citerar ur paragrafen:

Jos kuntajako ja kameraalinen jaotus ovat kiinteistötoimituksen vuoksi tai muuten muusta kuin kuntajaon muuttamista tai rajan sijaintia koskevasta päätöksestä johtuen muodostuneet toisistaan poikkeaviksi, kiinteistörekisterin pitäjä voi 1) päättää kameraalisen jaotuksen muuttamisesta kuntajaon mukaiseksi; 2) päättää kuntarajan muuttamisesta kameraalisen jaotuksen mukaiseksi, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset täyttyvät; tai 3) tehdä ministeriölle esityksen kuntajaon muuttamisesta, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset eivät täyty.

Alternativ 2 är nytt för lagförslaget. Då avvikelsen mellan den administrativa och den kamerala indelningen i det aktuella fallet är under 50 hektar, vilket är gränsen som definieras i 45 §, kan lantmäteriverket kanske vid behov ändra eller bekräfta den administrativa kommunindelningen vid Österleden då den nya kommunindelningslagen träder i kraft.

Fallet Sibbo

"Onödig" procentgräns. Den 26 april 2009

I kommunindelningslagarbetsgruppens prememoria från den 25 mars kan man läsa följande om 18 § i förslaget till ny kommunindelningslag:

>>Pykälän 2 momentissa säädettäisiin siitä, milloin kunnan osan siirtämisestä toiseen untaan voitaisiin päättää, vaikka yhden tai seamman muutoksen kohteena olevan kunan valtuusto sitä vastustaisi.

Tällaisesta muutoksesta voitaisiin ensinnäin päättää momentin 1 kohdan mukaisesti illoin, jos muutos on muutoksen kohteena levan kunnan kannalta vähäinen. Säännös vastaisi asiallisesti lähinnä voimassa olevan ain 5 §:n 1 momentin 2 kohdassa säädettyä. Voimassa olevan lain mukaisista kunnan asukasmäärää (5 prosenttia) tai pinta-alaa (10 prosenttia) koskevista rajoista ehdotetaan kuitenkin luovuttavaksi. Nämä prosenttirajat ovat osoittautuneet käytännön tilanteisiin sovellettuina varsin sattumanvaraisiksi. Kaavamaisilla asukasmäärää tai maapinta-alaa koskevilla prosenttirajoilla ei myöskään kaikissa tilanteissa tavoiteta sitä merkitystä, joka kunnan osan siirtämisellä voi olla erityisesti alueen luovuttavalle kunnalle. Toisaalta prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana.<<

Att lagarbetsgruppen föreslår att procentgränserna slopas är intressant. Den aktuella inkorporeringen av sydvästra Sibbo borde ha förhindrats även av att inkorporeringsområdet utgör över 10 % av Helsingfors tidigare areal. I fallet Sibbo överskreds alltså både gränsen på 5 % av invånarantalet och 10 % av landarealen. Detta noterade dock inte kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi - eller de som skrev texten i Myllyniemis Sibborapport. (Se "Regeln 10/5. Den 9 december 2007".) I inriksministeriets promemoria till statsrådets Sibbobeslut noterar regerinsrådet Arto Sulonen visserligen att området som öveförs från Sibbo till Helsingfors utgör 14, 3 % av Helsingfors stads landareal och området som överförs från Vanda till Helsingfors 1,1 procent av Helsingfors landareal. Sulonen drar dock inte här av slutsatsen att både gränsen på 10 % av landarealen och 5 % av invånarantalet överskrids. I sitt avgörande i fallet Sibbo noterar däremot HFD att ändringen inverkar "på invånartalet i Sibbo kommun med mer än fem procent och Helsingfors stads areal med mer än tio procent." Eftersom gränsen på 5 % i varje fall överskreds hade Myllyniemis ovannämnda miss kanske inte så stor betydelse. En desto mera fatal miss var det av Jussi-Pekka Alanen att i sin utredning och framställning om ändring i kommunindelningen mellan Kervo, Träskända och Tusby inte notera att förslaget för Kervos och Träskändas del innebar en förändring på långt över 10 % av landarealen. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".) Det är inte så konstigt att "man" finner den nuvarande gränsen på 10 % omotiverad i vissa fall.

Kejsarens nya kläder. Den 25 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Samlingspartiet i Sibbo vill sbabbt till Nyland". Det är naturligtvis till Nylands förbund som partiet snabbt vill ansluta Sibbo. Ari Oksanen anser att Nylands förbund är en bättre samarbetspartner än Östra Nylands förbund då det gäller att förverkliga Sibbos planer på 50 000 nya invånare. I Östra Nylands förbund finns det enligt Oksanen bromsklossar, liksom det även finns på sina håll i Sibbo. Jag tror att många Sibbopolitiker inte alls är så intreserade av att kommunen växer så snabbt, men det vågar man inte säga ut så länge som Sibbos tidigare låga tillväxt felaktigt pekas ut som orsaken till förlusten av Östersundom.

Att Sibbo måste växa för att bevara sin självständighet verkar även vara en utgångspunkt i ledarartikeln i senaste veckas nummer av Sipoon Sanomat. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Joutuuko Sipoo mukaan naapureiden isojakoon?" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Kirkkonummi esitti taannoin tanssiinkutsun naapurikunnille, koska Espoon ja Helsingin uhka leijuu yllä. Tällä aloitteella on selvä pyrkimys osoittaa isoille kaupungeille, että kasvu halutaan toteuttaa itsenäisesti. Sipoon kasvu ei ole ollut samanlaista kuin Kirkkonummen, vaikka samoista lähtökohdista nämä aloittivat 1960-luvulla.

Sipoon tuleekin olla varsin tarkkana millä nopeudella seuraavan parin vuoden aikana kuntaa kehitetään. Helsinki lähetti Vantaan suuntaan vasta tiedustelun, josko kosioreissulle kannattaisi lähteä. Nyt haisteltiin ilmapiiriä, että löytyykö vapaaehtoista liittoutumista.

Vantaallakin oli havaittavissa samanlaisia kommentteja kuin mitä Sipoo esitti ennen alueluovutusta. Mikä oikeus Helsingillä on esittää sanelupolitiikkaa, kysyttiin Vantaan poliittisissa piireissä. ...

Jos Vantaa liitetään kokonaan, niin toki Sipoostakin liikenisi enemmänkin maita liitettäväksi Helsinkiin. Jos ennustaa saa, niin valtioneuvostoon kiikutetaan naapurien selvityksen yhteydessä se alkuperäinen Lounais-Sipoon liitoskartta. Helsingin havittelema aluehan ulottui Sipoonjoelle saakka. Kun Vantiaa liitetään Helsinkiin, niin Öljytien eteläinen aluehan on Vantaassa ja Helsingissä kiinni.

Sipoon yieiskaava ei ole vielä saanut lainvoimaakaan, kun naapurit suunnittelevat jo seuraavaa siirtoa. Sipoon tulee pitää kiinni kasvustrategiasta kynsin hampain kiinni ja toteuttaa sitä suunnitellun aikataulun mukaan.<<

Jag tror inte på Pasanens resonemang. Statsrådet har inga intressen av nya inkorporeringar. I Helsingfors må man lägga fram olika förslag till ändringar i kommunindelningen, men statsmakten förhåller sig i regel avvisande till dylika förslag. Fallet Sibbo var ett undantag, inte för att Sibbo vuxit för långsamt eller (nästan) gränsade till Helsingfors, utan för att ministrarna Manninen och Vanhanen i samband med KSSR-förhandlingarna var extra pressade av Helsingforspolitiker våren 2006. Speciellt då det gäller Helsingfors ursprunglig förslag är det skäl att minnas att statsmakten aldrig stödde det förslaget. Förvaltningsrådet Arto Sulonen har även i inrikesministeriets beslut från den 28 juni 2007 noterat att förslaget inte uppfyller lagens krav. En annan sak är att kommuniminister Hannes Manninen i rent utpressningssyfte i juni 2006 lät förstå att han stödde det aktuella förslaget.

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Bo Melander. Melander drar andra slutsatser än Samlingspartiet och Sipoon Sanomat. Jag citerar ur insändaren, som har rubriken "Keisarin uudet vaatteet":

>>Sipoon poliittinen eliitti on I täysin seonnut Helsinki-pelosta Halutaan valtavaa ihmismassojen muuttoa kotikuntaan, ettei; metropoli-mörkö varastaisi taas meiltä valtiovallan avustamana ja oikeuslaitoksen myötämielisyydellä - tosin monien mielestä ostetulla - alueita ja uutta koulurakennustamme, vedoten maalaisuuteemme ja haluttomuuteemme täyttää pellot taloilla.

Jokainen näkee, mutta harva uskaltaa sanoa pelosta leimautua tyhmäksi ja "kehityksen" vastustajaksi, niin kuin Keisarin vaate-sadussa, jossa ainoastaan viisaat näkivät olemattomat vaatteet. <<

Naturförhållanden begränsar markanvändningen. Den 24 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Niemi vill ta metron till skogen". Det är matti Miemi (sdp), medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors som föreslår att det skall bli möjligt att ta metron direkt till Sibbo storskog. Borgåbladet har även publicerat en annan artikel med rubriken "Ungdomsgården Östis öppnar igen". Igåt publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Östersundomin teinit pääsevät takaisin nuorisotalo Östikseen".

I onsdags publicerade Helsingfors naturskyddsförening (Helsy) ett meddelande med rubriken "HELSINGIN LUONNONSUOJELUYHDISTYS esittää Helsingille ekologiset minimivaatimukset Sipoon ja Vantaan liitosalueen maankäytön suunnitteluun" eller "Sipoon ja Vantaan liitosalueen ekologiset haasteet". Jag återger en del av meddelandet:

>>Helsy huomauttaa, että myös korkein hallinto-oikeus korosti osaliitoksen hyväksyessään alueen luontoarvoja: eteläosan Natura 2000 -alueita ja Sipoonkorven merkitystä virkistykselle sekä koko pääkaupunkiseudulle. KHO painotti päätöksessään, että luonnonolot rajoittavat maankäyttöä. Helsy korostaa tämän päätöksen sekä valtakunnallisten alueidenkäytön tavoitteiden (VAT) huomioon ottamista alueen suunnittelussa, joka tulee olemaan suuri haaste Helsingille.

Esitys vastaa myös kaupunginvaltuuston 15.4. pöydälle jättämän valtuustostrategian haasteisiin, joissa linjataan Sipoonkorven kansallispuiston ja liitosalueen ekologisen verkoston säilymisestä. Ennen kuin ensimmäistäkään taloa alueelle rakennetaan, on päätettävä ja rajattava ne alueet, joille ei rakennetta.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys vaatii, että Helsinki toteuttaa periaatteensa tiiviistä, energiaa säästävästä ja joukkoliikenteeseen painottuvasta kaavoituksesta liitosalueella eikä sorru hajanaiseen, pientalovaltaiseen kaupunkisuunnitteluun.<<

Krav på utvidgning av skyddsområden. Den 23 april 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Större grön yta bör bevaras i Sibbo ". Med "Sibbo" syftas här på inkorporeringsområdet. Jag citerar ur artikeln;

>>Helsingfors naturskyddsförening presenterade i går de markområden som bör förbli obebyggda för att skydda Vanda och Sibbo storskog. På kartan föreslår föreningen att de nuvarande områdena omges med skyddszoner som är tillräckligt stora för att fungera som friluftsområden. Föreningen beaktar också översvämningsarealer som kommer att uppstå på grund av klimatförändringen. - Vi vill att de obebyggda områdena slås fast innan byggandet startar. Vanligtvis brukar det vara tvärtom, säger ordförande Kati Vierikko .
Naturskyddsföreningen vill rikta kritik mot att det sagts att byggandet skall dimensioneras för minst 30 000 nya invånare.<<

Yle publicerade igår på eftermiddagen en notis med rubriken "Förening risar byggplaner i gamla Sibbo".Jag citerar ur notisen:

>>I Helsingfors vision ska ungefär 30 000 personer kunna bo i småhus i det annekterade området med metroanslutning in till centrum.

Enligt miljöfolket är det orealistiskt, eftersom stora delar av det nya östra Helsingfors antingen är skyddat eller borde förbli obebyggda som buffertområden eller gröna korridorer mellan naturskyddsområdena. Det största planerade skyddsområdet är Sibbo storskog. ...

Helsingfors naturskyddsförening påpekar också att marken i de nya stadsdelarna är besvärlig att bygga på och att det finns många låglänta områden där översvämningsrisken är stor.<<

I dagens Helsinginsanomat ingår en en artikel med rubriken "Östersundomin teinit pääsevät takaisin nuorisotalo Östikseen" och underrubriken "Helsingin ja Sipoon riitely sulki talon alkuvuodeksi". Yle Östnyland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Ungdomsgården Östis öppnar igen".

Smal topp. Den 22 april 2009

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill förhandla om landskapsbyte". Rubriken är kanske något missvisande, då majoriteten av kommunstyrelsemedlemmarna i Sibbo vill ansöka om medlemskap i Nylands förbund utan att egentligen förhandla eller ställa några krav. Christel Lljeström har inatt publicerat ett blogginlägg med rubriken "Förbund och taktik", där hon kritiserar Sibbos dåliga taktik. I sak är det lätt att hålla med Liljeström, som har erfarenhet av hur man spelar sina kort i ett politiskt spel. Liljeströms argument går ut på att Sibbo genom att vänta och förhandla tillsammans med andra östnyländska kommuner kunde säkra representation i styrelsen för Nylands förbund. Ett problem med Liljeströms argumentation är att en styrelseplats sannolikt skulle betyda att Sibbo via Sfp i Sibbo och Östnyland skulle representeras av Liljeström själv.

Liljeström är en tillgång för Svenska folkpartiet i Sibbo, men samtidigt en belastning. Avhoppet till Vårt gemensamma Sibbo torde långt kunna förklaras av Liljeströms dominerande roll. När det begav sig sommaren 2006 var det lätt att misstänka att Liljeström varit beredd att offra Östersundom för att trygga sin egen post som styrelseordförande för Östra Nylands förbund. Sfp:s och Liljeströms intressen sammanfaller ofta och då är det lätt att misstro Liljeström. Liljeströms blogg är den bästa nyhetskällan då man söker information om politiken i Sibbo, fastän Liljeströms egen roll här naturligtvis framhävs. Det är symptomatiskt att webbplatsen för Sfp i Sibbo samtidigt varit otillgänglig i flera månader.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Förening risar byggplaner i gamla Sibbo". Lyssna på Vegas regionala nyheter från Mellannyland.

Politiskt beslut. Den 21 januari 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbopolitiker undrar om det är dags att vakna nu". Det är närmare bestämt Ari Oksanen, samlingspartitisk viceordförande för kommunfullmäktige i Sibbo som säger att det är dags för övriga kommuner i Östra Nyland att vakna upp angående Sibbos plan er på att byta landskapsförbund. I samma artikel säger styrelseordförande Eero Seppänen (ysi) att man länge vetat att Sibbo fattar beslut om byta av förbund efter att generalplanen godkänts. Det är dock skäl att notera att de preliminära besluten om byte av landskapsförbund har tagits med förhoppningar om att ett byte av förbund kunde förhindra en inkorporering. Det draget lyckades inte, men nu hävdar man att ett snabbt byte av förbund behövs för att Sibbo skall kunna bevara sin självständighet.

Gårdagens Bettina på turné, där Bettina Sågbom samtalar med Caspar Berntzen, kan ses på Yle arenan. Berntzen säger här att det är ofattbart att högsta förvaltningsdomstolen gjorde ett politiskt beslut, inte ett juridiskt beslut i fallet Sibbo. HFD:s avgörande var en skandal, som hade förtjänat större uppmärksamhet än den fått, men kanske fallet Sibbo bara extra tydligt blottade HFD:s starka politiska beroende.

Förbundsfrågan och KSSR. Den 20 april 2009

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Sibbostyrelsen tar upp förbundsfrågan" och "Ny förbundsstyrelse". Christel liljeström (sfp) har återvalts som styrelseordförande. Rationellt sett borde denna centrala post i landskapsförbundet vara ett argument för Sibbo att inte omedelbart lämna Östra Nylands förbund, men månne inte Liljeströms återval på sina håll ökar ivern att söka medelemskap i Nylands förbund. I audioklippet "Kommunstyrelseordförande Eero Seppänen kommenterar" ger Eero Seppänen (ysi) å andra sidan för en gångs skulle ett tänkvärt argumnet för ett snabbt byte av förbund. På grund av PARAS-reformen bör Sibbo vidta åtgärder. Seppänen säger att Sibbo har två år på sig visa att kommunen vill göra sitt för utvecklingen av huvudstadregionen.

Ramlagen och den inofficiella överenskommelsen i samband med KSSR gäller fram till slutet av år 2012. Vad som händer därefter är öppet, men klart är att man kommet att göra något slag av utvärdering av reformen. I princip är det efter 20012 möjligt att igen ändra kommunindelningslagen, så att tvångssammanslagningar av hela kommuner skulle bli möjliga. Vad Sibbo borde göra för att gardera sig är svårt att säga. Knappast hjälper ändå ett snabbt byte av landskapsförbund. Det verkar som om Seppänen nämast är ute efter att manifestera kommunens totala ändring av linje i sig. Det finns skäl att glömma de officiella argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och utreda och begrunda de egentliga orsakerna. Det vore även skäl att ta i beaktande dold agenda bakom PARAS-reformen.

I dagens Bettina på turné intervjuades Caspar Berntzen, som bl.a. sade att fallet Sibbo gett honom hans rättskänsla en törn.

Ersättning. Den 19 april 2009

I lagförslaget till ny kommunindelningslag syns det att man på många sätt tagit lärdom av fallet Sibbo. En ändring som jag redan tagit upp på denna blogg är möjligheten till skiljeförfarande, då de av en ändring i kommunindelningen berörda kommunerna inte lyckas komma överens om en ekonomisk uppgörelse. Lagförslaget ger även något klarare direktiv för hur tillgångarna skall fördelas. I den nu gällande lagen heter det enligt följande:

>>20 § Verkställande av ekonomisk uppgörelse

Ändras kommunindelningen på något annat sätt än det som avses i 19 §, skall de berörda kommunerna verkställa en ekonomisk uppgörelse som gäller kommunernas egendom på det område som ändringen gäller, om inte detta med hänsyn till ändringens ringa verkningar eller av någon annan anledning skall anses onödigt.

Sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område skall i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.<<

Någon direkt ersättning omnämns inte. I sin Sibboutredning nöjde sig utredningsman Pekka Myllyniemi med att konstatera följande:

>>Enligt 20 § i kommunindelningslagen skall en ekonomisk uppgörelse verkställas i samband med att förslaget verkställs. Enligt nämnda bestämmelse skall sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i ommunindelningslagen uppfylls.<<

I lagförslaget säges det i 36 § följande:

>>Siirrettäessä kunnan osa toiseen kuntaan muutoksen kohteena olevien kuntien on toimitettava kuntien omaisuutta muutosalueella koskeva taloudellinen selvitys, jollei sitä muutoksen vähäisten vaikutusten vuoksi tai muusta syystä ole pidettävä tarpeettomana.

Sellainen kiinteä omaisuus ja siihen kohdistuva vuokra- tai muu käyttöoikeus sekä kiinteään omaisuuteen kiinteästi liittyvä irtain omaisuus, joka yksinomaan tai pääasiallisesti palvelee kunnan palvelujen järjestämistä kyseisellä alueella asuville henkilöille, siirtyy selvityksessä sille kunnalle, johon alue tulee kuulumaan.

Kunnan on korvattava 2 momentissa tarkoitettu omaisuus alueen luovuttavalle kunnalle. Korvauksen määrässä otetaan huomioon kunnille muutoksesta aiheutuvia velvoitteita ja taloudellisia vaikutuksia siten kuin kunnat sopivat.<<

Här talas det alltså direkt om ersättning. Med tanke på att förslaget till ny kommunindelningslag i övrigt långt anpassats till fallet Sibbo, kan jag mycket väl tänka mig att Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD i sina avgöranden gällande konflikten om ersättning kommer att vägledas av lagförslaget, fastän det rent juridiskt sett inte alls gäller fallet Sibbo.

Cheistel Liljeström har idag under rubriken "Förnuft eller politik?" publicerat ett blogginlägg om förbundsfrågan.

Nylands förbund. Den 18 april 2009

Både Helsingin Sanomat och Borgåbladet tar idag upp Sibbos troliga byte av landskapsförbund. I de regionala TV-nyheterna Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om det förutspådda bytet av landskapsförbund. På frågan om till vilket landskapsförbund Sibbo borde tillhöra kan man se på flera olika sätt. Sättet på vilket den politiska ledningen i Sibbo nu vill byta förbund är dock högst tvivelaktigt och osolidariskt. Lite komiskt är det när styrelseordförande i Sibbo motiverar byte av förbund med att det är viktigt att kommunen sitter med vid de bord där besluten fattas. Styrelseordförandes egen gruppering saknar och kommer att sakna representation i de beslutande organen i Nylands förbund. Att Sibbo kommit så här långt i frågan om byte av landskapsförbund är en följd av inkorporeringen. Medlemskapet i Östra Nylands förbund har av en del setts som en delorsak till inkorporeringen. Enligt min bedömning hade medlemskapet i Östra Nylands förbund ingen avgörande betydelse för initiativet till en ändring i kommunindelningen. En annan sak är att förbundsfrågan utnyttjades av Helsingfors för att försöka pressa Sibbo och Sfp till att formellt frivilligt avstå Östersundom till Helsingfors. Det är lite sent av kommunen att säga att man inte heller vill höra till Östra Nylands förbund, då inkorporeringen redan är förverkligad. Det skulle även vara skäl att vänta på utredningen om regional förvaltning i Helsingforsregionen innan Sibbo ovillkorligen går in för ett byte av landskapsförbund. Ohjälpligen undrar man om inte initiativet till ett snabbt byte av förbund i hög grad handlar om personlig hämnd.

I dagens Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vantaa velkaantuu, Helsinki maksaa". Jag citerar ur artikeln, som är skriven av Kimmo Oksanen:

Nyt Vantaan kannattaakin ottaa velkaa. Helsinkiläisethän ne kuitenkin maksavat, kun kaupungit yhdistyvät.
Tästä on jo päätettykin, mikäli Vantaan kaupunginjohtajaa Juhani Paajasta on uskominen. "Jos valtuustossa päätetään, että selvitystä ryhdytään tekemään, prosessi lähtee liikkeelle ja se viedään loppuunsa asti", Paajanen perusteli kielteistä kantaansa yhdistymisen etuja ja haittoja puntaroivan selvityksen tekemiseen ratkaisevan valtuustokokouksen edellä (HS 28. 3.).
Ja näinhän päätettiin. ...
Merkittävä säästö saadaan, kun yhdistyneeseen kaupunkiin syntyvä hallinnon tuplamiehitys puretaan. Homma aloitetaan kaupunginjohtajista.
Ja sitten otetaan Espoo . . .

Initiativ i brådskande ordning. Den 17 april 2009

Liksom jag i flera blogginlägg har noterat, kan kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag ses som ett försök till retroaktiv legitimering av beslutet i fallet Sibbo. Lagförslaget är format och formulerat så att det stämmer mycket bättre överens med inkorporeringen av sydvästra Sibbo än vad den nu gällande lagen gör. På alla punkter har lagförslaget dock inte anpassats till de prejudikat som fallet Sibbo föranledde. Enligt lagförslaget skulle ett initiativ till ändring av kommunindelningen under inga omständigheter kunna göras på det sätt som Helsingfors gjorde i juni2006. Jag återger här 13 § i lagförslaget:

>>13 § Kunnan tai kunnan jäsenen esityksen sisältö
Yksittäisen kunnan ja kunnan jäsenen esityksessä kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan on perusteltava kuntajaon muuttamisen tarve ja selvitettävä, miten 4 §:ssä säädetyt kuntajaon muuttamisen ja 18 §:n 2 momentissa säädetyt päätöksenteon edellytykset täyttyvät.
Kunnan esityksestä tulee ilmetä, miten asiaa on valmisteltu muiden muutoksen kohteena olevien kuntien kanssa. Esitykseen tulee liittää muiden kuntien valtuuston lausunto.
Esityksessä on tarpeellisella tarkkuudella ilmoitettava kyseessä olevat alueet.<<

Lagarbetsgruppen omnämner i sin promemoria inte fallet Sibbo i sina kommentarer till 13 §, men tankarna går osökt till Helsingfors initiativ och framställning från juni 2006. Jag citerar ur promemorian:

>>Pykälän 2 momenttiin ehdotetaan uutta säännöstä, jonka mukaan kunnan tekemästä esityksestä kunnan osan siirtämiseksi tulisi ilmetä, miten asiaa on valmistelu muiden muutoksen kohteena olevien kuntien kanssa.
Esitykseen tulisi myös liittää muiden kuntien valtuustojen lausunnot asiasta. Säännöksen tarkoituksena on varmistaa, että kaikki muutoksen kohteena olevat kunnat tulevat tietoisiksi asiasta ja voivat lausua kantansa siitä ennen esityksen tekemistä ministeriölle. Yksittäinen kunta ei siten enää voisi ilman toisten kuntien kuulemista panna vireille kunnan osan siirtämistä toiseen kuntaan.<<

I promemorian och lagförslaget förefaller man försvara inrikesministeriets och statsrådets agerande, men ta avstånd från det sätt på vilket Helsingfors lade fram sitt förslag. Det är dock skäl att minnas att det var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen som önskade att Helsingfors skulle ta beslutet om en framställning i brådskande ordning. Och Helsingfors hävdar fortfarande på sina specialsidor om inkorporeringen att "Inkorporeringen inleddes på initiativ av Helsingfors". (Se bilden ovan.)

Fallet Sibbo

Ett stort steg. Den 16 april 2009

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubiken "Helsinkiin mahtuu vielä satoja puutarhamökkejä". Enligt artikeln ryms det stugor vid nuvarande koloniträdgårdar, men man planerar även nya områden för stugor, bl.a. ett vid "Sipoonkorven reuna".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "'SFP kan inte bara säga nej'". I artikeln citeras Göran Härmälä, som är stadsfullmäktigeledamot för Svenska folkpartiet i Vanda. Jag citerar vidare:

>>- Det är inte så att huvudstadsregionens svenskar skall stå utanför när Vanda utreder. Vi skall stå i centrum. Vi sade nej i Sibbo frågan och i dag ser vi resultatet. <<

Med tanke på hur negativt Härmälä har utalat sig om en eventuell sammanslagning av Helsingfors och Vanda (på Helsingfors villkor) är det svårt att tro att det inte ligger påtryckningar bakom hans val att rösta för en utredning. Visserligen var Sfp:s röster inte avgörande i omröstningen om utredningarna, men samgångsutredning är ett stort steg mot en sammanslagning. Även om utredningen om för- och nackdelrana med en sammanslagning skule bli relativt neutral, kan man förvänta sig att medierna med Helsingin sanomat och Vantaan sanomat/ Helsingin uutiset tolkar utredningen så att fördelarna framhävs. Då det en gång finns en utredning som stöder en sammanslagning är steget inte lång till en framställning om en ändring i kommunindelningen. Även om stadsfullmäktige i Vanda skulle vara mot en sammanslagning, kan en samgång förverkligas, om majoriteten i en folkomröstning i Vanda röstar för en samgång. Med mediernas hjälp är det troligt att majoriteten Vandaborna åtminstone tillfälligt kan övertygas om fördelarna med en samgång.

Helsingfors har idag på stadens webbplats publicerat en nyhet med rubriken "Sipoosta ja Vantaasta liitetyt alueet uudessa opaskartassa". Guidekartan finns även i digital fom på internet, men på de svenska sidorna saknas inkorporeringsområdet fortfarande från översiktskartan. (Se ovan.) Speciellt viktiga tycks man inte anse att inkorporeringsområdet är. Östra Esbo finns med på servicekartan, men Österundom har täckts över av en ruta med teckenförklarimngar.

Område. Den 15 april 2009

En av de stora juridiska kontroverserna i fallet Sibbo gällde tolkningen av ordet område (alue) i 3 § i kommunindelningslagen. (Se "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008" och "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Enligt den nurådande lagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar ordnandet av service för invånarna i området, förbättrar levnadsförhållandena för invånarna i området eller förbättrar verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området. I motiveringarna till statsrådets beslut i fallet Sibbo säger säger regeringsrådet Arto Sulonen att "Kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 §:ssä säädettyjen yleisten edellytysten täyttymistä on päätöksessä arvioitu mainitun säännöksen mahdollistamalla tavalla kokonaisuutena ja yhtä kuntaa laajemman alueen näkökulmasta." Sulonens tolkning av ordet alue stöddes av Pekka Myllyniemi och Kari Prättäläs, men tolkningen kritiserades starkt av Toivo Pihlajaniemi, som i likhet med Myllyniemi och Prättälä var med i arbetsgruppen som beredde den aktuella lagen. En annan kontroversiell tolkning i motiveringarna sitt statsrådets Sibbobeslut var att ordet invånare i ovannämnda lagparagraf inkluderade framtida invånare. I förslaget till ny kommunindelningslag görs en precisering av begreppet område. Samtidigt tas områdets framtida utveckling med som ett juridiskt kriterium, så att lagen anpassas till motiveringarna till Sibbobeslutet. Jag citerar ur 4 § i lagförslaget, som definierar de allmänna förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen:

>>Kuntajakoa voidaan muuttaa, jos muutos parantaa 1) kunnan toiminnallisia ja taloudellisia edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä tai muutoin edistää kunnan toimintakykyä; 2) alueen asukkaiden palveluja tai elinolosuhteita; 3) alueen elinkeinojen toimintamahdollisuuksia; tai 4) alueen yhdyskuntarakenteen toimivuutta.
...

Edellä 1 momentissa alueella tarkoitetaan yhden tai useamman kunnan tai niiden osan muodostamaa aluetta, johon kuntajaon muutos vaikuttaa. Kuntajaon muuttamisen edellytyksiä arvioidaan myös alueen tulevan kehityksen kannalta.<<

Den fjärde allmänna förutsättningen för en ändring i kommunindelningen, "muutos parantaa alueen yhdyskuntarakenteen toimivuutta", är ny, men den motsvarar motiveringarna för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Utvecklingen av området som en förutsättning för en överflyttning av ett område från en kommun till en annan omnämns även i 18 § i lagförslaget . Några gränser på 5 % av invånarna eller 10 % av landarealen finns inte längre kvar, men om ändringen inte är "obetydlig" krävs det att utvecklingen av området förutsätter en ändring i kommunindelningen. Dessutom får ändringen inte äventyra den berörda kommunens funktionsmöjligheter och förutsättningar att ordna service. Undantaget råkar exakt motvara motiveringarna till Sibbobeslutet. Några andra förutsättningar för en tvångsinkorporering av ett icke-obetydligt område ger lagförslaget inte. Jag återger här den aktuella paragrafen:

>>Kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan voidaan päättää, jos minkään muutoksen kohteena olevan kunnan valtuusto ei vastusta muutosta.
Kunnan osan siirtämisestä toiseen kuntaan voidaan päättää valtuuston vastustuksesta huolimatta, jos 1) muutos on muutoksen kohteena olevan kunnan kannalta vähäinen; tai 2) 4 §:n 3 momentissa tarkoitetun alueen kehittäminen edellyttää muutosta eikä muutos merkittävästi heikennä muutoksen kohteena olevan kunnan toimintakykyä ja edellytyksiä vastata palvelujen järjestämisestä tai rahoituksesta.<<

I dagens nummer av Tidningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomin busit jättävät vaihtopysäkille".

Förbjudet att överklaga. Den 14 april 2009

I dagens Helsingin Sanomat finns en ledarartikel med rubriken "Kirkkonummi on pystynyt pitämään päätösvallan itsellään". Indirekt upprepar tidningen här sin förklaring till inkorporeringen av Östersundom: Sibbo valde en annan väg än Kyrkslätt. (Jfr "Jäviga domare. Den 23 januari 2008" och "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Jag citerar:

Kirkkonummella on kuntarakenteen muutospaineessa vaihtoehtoja, koska se valitsi ajoissa toisen tien kuin Helsingin itäpuolella sijaitseva Sipoo. Toisin kuin Sipoon ruotsinkielinen hallinto Kirkkonummen ruotsinkieliset kuntapäättäjät oivalsivat, että kunta ei voi käpertyä vaan sen tulee avautua. Jo 1970-luvulla Kirkkonummella avattiin ovia muualta muuttaville ja teollisuudelle.

I flera blogginlägg har jag noterat hur fallet Sibbo präglar kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag. Lagförslaget anpassas till ministeriets och HFD:s många gånger märkliga tolkning av den nuvarande kommunindelningslagen. Det är som om man hoppades att den nuvarande lagen skall vara bortglömd då man i framtiden bedömer lagligheten i statsrådets Sibbobeslut. Det finns många exempel på försök till retroaktiv legitimering i lagförslaget. Här ett exempel:

54 § Muutoksenhakukiellot
Kuntien yhteisen esityksen mukaiseen valtioneuvoston päätökseen kuntien yhdistymisestä ei saa hakea muutosta.
Edellä 15 §:ssä tarkoitettuun ministeriön päätökseen, joka koskee erityisen kuntajakoselvityksen määräämistä, ei saa erikseen hakea muutosta.

I sin promemoria refererar lagarbetsgruppen angående moment två i 15 § direkt till HFD:s beslut från den 12 december 2006 att inte låta Sibbo kommun skilt besvära sig över utnämnandet av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare:

Pykälän 2 momentissa säädettäisiin muutoksenhakukiellosta ministeriön päätökseen, joka koskee erityisen kuntajakoselvityksen määräämistä. Päätökseen ei saisi erikseen hakea muutosta, koska kyse on kuntajaon muutosta koskevan asian valmistelusta. Säännös vastaisi voimassa olevasta laista oikeuskäytännössä (KHO 12.12.2006/3431) noudatettua tulkintaa.

Kartmaterial. Den 13 april 2009

Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria "Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi" med förslaget till ny kommunindelningslag är intressant när man läser den i bakgrunden av fallet Sibbo och noterar vem som varit medlemmar i lagarbetsgruppen. Paragraf 37 i nuvarande kommunindelningslag lyder enligt följande:

>>Ministeriet kan verkställa ändringar av rättelsenatur i beslut som avser ändring i kommunindelningen och som utfärdats med stöd av denna lag.<<

Hur denna lagparagraf är tänkt att tillämpas visste jag inte från förut, men lagarbetsgruppen ger i sin promemoria följande tolkning av paragrafen:

>>Ministeriö voi kuntajakolain 37 §:n nojalla tehdä oikaisuluonteisia korjauksia kuntajaon muuttamista koskevaan päätökseen. Säännös mahdollistaa esimerkiksi osakuntaliitosta koskevaan päätökseen liitetyssä karttaaineistossa olevan virheen korjaamisen.<<

Exemplet är intressant med tanke på att inrikesministeriet efter strulet med kartbilaga och oklara gränser i samband med statsrådets Sibbobeslut hade haft behov av en korrigering. Vad jag kan se utnyttjade ministeriet dock inte möjligheterna till korrigering. I förslaget till ny kommunindelningslag är ministeriets rätt at göra en rättelse tydligare formulerad. Jag återger 55 §:

>>Oikaisunluonteinen korjaus
Sen lisäksi, mitä hallintolain (434/2003) 8 luvussa säädetään päätöksessä olevan virheen korjaamisesta, ministeriö voi tehdä oikaisunluonteisia korjauksia tämän lain nojalla annettuun päätökseen kuntajaon muuttamisesta.<<

I sin premoria tolkar lagarbetsgruppen lagparagrafen på följande sätt:

>>55 §. Oikaisunluonteinen korjaus.
Pykälän mukaan ministeriö voisi tehdä asiasisältöä muuttamattomia korjauksia kuntajaon muuttamista koskeviin valtioneuvoston tai ministeriön päätöksiin. Säännös vastaa voimassa olevan lain 37 §:ää. Kyseessä olisi erityissäännös, jonka lisäksi sovellettaisiin, mitä hallintolain 8 luvussa säädetään päätöksessä olevan virheen korjaamisesta.
Säännös mahdollistaisi esimerkiksi kunnan osan siirtämistä koskevaan valtioneuvoston päätökseen liitetyssä karttamateriaalissa tai päätöksessä mainituissa kiinteistörekisteriyksiköissä olevien teknisluonteisten virheiden korjaamisen ministeriössä ilman, että päätöstä tarvitsisi viedä uudestaan valtioneuvoston päätettäväksi.<<

Det förefaller mig som om man med det ovan citerade exemplet vill hävda att ministeriet redan på basen av 37 § i nuvarande kommunindelningslag hade kunnat rätta det tekniska felet i statsrådets Sibbobeslut som berodde på den felaktiga kartan. Enligt inrikesministeriets utlåtande eller förklaring till HFD ingick den felaktiga kartan i inrikesministeriets promemoria emellertid inte i statsrådets beslut. Det är intressant att lagarbetsgruppen nu lika väl talar om kartmaterial i anslutning till statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. Om det någonsin behövs en karta i ett dylikt beslut, så hade det behövts i Sibbobeslutet, eftersom själva beslutstexten inte specificerar vilka delar av t.ex. den mycket stora fastigheten Westerkulla som skulle överföras till Helsingfors.

Kartan ovan är kartan som ingick som bilaga till inrikesministeriets promemoria till statsrådets Sibbobeslut. Strängt taget hade just denna karta ingen juridisk betydelse före statsrådets beslut, eftersom kartan är en inofficiell, av ministeriet något förbättrad version av kartan i Pekka Myllyniemis utredning och framställning. (Se "Registerenheten 92-895-2-8. Den 28 juli 2008".)

Byggnadslov. Den 12 april 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Uudet helsinkiläiset suhtautuvat skeptisesti metroon". Underrubriken lyder "Liitosalueesta on tehty sosiokulttuurinen selvitys". Ned de "nya helsingforsarna" syftas alltså på inkorporeringsområdets invånare. Om den aktuella utredningen "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta" har jag skrivit bl.a. i blogginlägget "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009". Bilden ovan är en del av en karta som ingår i utredningen.

I Sipoon Sanomat ingår även en insändare som jag önskar kommentera. Insändaren är skriven av Orvokki Krogell och rubriken är "Miksi rakennuslupaa joutuu odottamaan niin pitkään". Jag återger här de inledande raderna:

>>Suurta ihmetystä herättää rakennuslupienkäsittely Sipoossa edelleen. Eikö ole vieiäkään tajuttu sitä asiaa, että Sipoota ei ole kohta ollenkaan, kun Helsinki ja muut kunnat rohmuavat Sipoota itselleen?<<

Det är begripligt att folk blir frustrerade, då de inte beviljas byggnadslov. Att Sibbo kommun varit återhållsam i beviljande av undantagslov har dock föga med inkorporeringen att göra. Det är en populär feluppfattning att Sibbo har sig själv att skylla, då kommunen varit trög med att bevilja byggnadslov. Från Helsingfors sida önskar man minsann inte att Sibbo skall bli mera frikostig med undantagslov. I själva verket är det den höga andelen undantagslov som kritiserats från Helsingfors och statsmaktens sida. Det blev minsann inte lättare att få byggnadslov i Östersundom då området anslöts till Helsingfors. Tidningen Vartti publicerade den 25 mars en artikel med rubriken "Espoossa on maata, mutta rakentaa ei saa". Esbo stad beviljar inte byggnadslov i norra Esbo, fastän generalplanen skulle tillåta byggande. I artikeln noteras det att "Uudenmaan ympäristökeskuksen tulkintoja ohjaavat esimerkiksi maaliskuussa tarkentuneet valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet, joiden mukaan irrallista hajarakentamista pitää ehkäistä." När det gäller regional betydelse kan största delen av Sibbo jämföras med norra Esbo.

Retroaktiv legitimering. Den 11 april 2009

I inläggen "Skiljeförfarande. Den 26 mars 2009", "Kommunindelningslagarbetsgruppens förslag. Den 28 mars 2009", "Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009", "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009" och "Påtryckningar. Den 7 april 2009" har jag kommenterat förslaget till ny ny kommunindelningslag. Lagförslaget har i hög grad formats av fallet Sibbo. I sitt blogginlägg "Kuntajakolain muutosesityksestä" och i sin kolumn i Ilkka "Alueellinen eheys on yhteisen kuntarajan vaatimus" har Helena Tuuri-Tammela antytt att lagförslaget formats så att det anpassats till beslutet i fallet Sibbo. Detta var även mitt omedelbara intryck då jag bekantade mig med Kommunindelningslagarbetsgruppens promemoria. I sitt blogginlägg noterar Tuuri-Tammela även att samma person, förvaltningsrådet Arto Sulonen, som skrev motiveringarna till statsrådets Sibbosbeslut varit med och utarbetat lagförslaget. I själva verket har Sulonen varit arbetsgruppens ordförande. Själv vill jag tillägga att även Kari Prättälä, som är direktör för jurisiska ärenden vid Kommunförbundet, varit medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen. Prättälä fungerade som utredningsman Pekka Myllyniemis juridiska rådgivare under Sibboutredningen. Dessutom är Prättälä förman till Heikki Harjula, som i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Revideringen av kommunindelningslagen förefaller vara ämnad att retroaktivt legitimera beslutet om inkorporeringen av fallet Sibbo.

I sin blogg och sin kolumn framhåller Tuuri-Tammela att kravet på en gemensam gräns mellan två kommuner (eller delar av kommuner) som sammanslås baserar sig på att den gällande lagen förutsätter att en kommun utgör ett sammanängande område och en funktionell helhet. Kommunsammanslagningen i Tavastehusregionen följer ur denna synvinkel inte lagen. Hattula fick mot kommunens vilja offra närmare 3 000 hektar för att man skulle kunna skapa en korridor mellan föredetta Kalvola och det övriga nya Tavastehus, men ingen kan väl hävda att den märkliga korridoren, som på sina ställen är under 50 meter bred, stämmer överens med lagens anda. (Se kartan ovan.) Fallet Hattula är ett exempel på hur statsmakten, när det gäller, inte behöver följa lagen i sina beslut. Då lagen förbrukas genom absurda tolkningar, stiftar man en ny lag.

Enligt det aktuella lagförslaget förutsätter en sammanslagning inte längre nödvändigtvis en gemensam gräns. Tuuri-Tammela, som är kommunalpolitiker och kommunfullmäktigeordförande i Storkyro, torde speciellt intressera sig för den nya lagens tillämpningsmöjligheter i Vasaregionen. Här är förslaget på att en kommun i undantagsfall inte behöver bestå av ett sammanhängande område särskilt intressant. Själv är jag speciellt intresserad av ett annat förslag till ändring som gäller kommungränserna. I lagförslaget ingår följande paragraf (§ 45):

Kuntajaon ja kameraalisen jaotuksen yhtenäistäminen kiinteistötoimituksessa Jos kuntajako ja kameraalinen jaotus ovat kiinteistötoimituksen vuoksi muodostumassa toisistaan poikkeaviksi, päättävät toimitusmiehet hallinnollisen kuntajaotuksen ja kameraalisen jaotuksen yhtenäistämisestä.
Hallinnollista kuntarajaa voidaan muuttaa kiinteistötoimituksessa, jos
1) kunnasta toiseen siirtyvän alueen pintaala on enintään 50 hehtaaria; ja
2) siirtyvällä alueella ei ole muita rakennuslupaa edellyttäviä rakennuksia kuin asemakaava-alueen ulkopuolella sijaitsevia yksittäisiä lomaasuntoja tai maa- ja metsätalouden harjoittamista varten tarpeellisia talousrakennuksia.

Den ovan citerade lagtexten är helt ny. Hur lagparagrafen skall tolkas har jag svårt att se direkt ur lagtexten, men lagarbetsgruppens promemoria gör följande uttydande:

Pykälän 2 momentissa säädettäisiin niist edellytyksistä, joilla hallinnollista kuntarajaa voidaan muuttaa kiinteistötoimituksessa. Toimitusmiehet voisivat tehdä päätöksen, jos 1) kunnasta toiseen siirtyvän alueen pinta-ala on enintään 50 hehtaaria; ja 2) siirtyvällä alueella ei ole muita rakennuslupaa edellyttäviä rakennuksia kuin asemakaava-alueen ulkopuolella sijaitsevia yksittäisiä lomaasuntoja tai maa- ja metsätalouden harjoittamista varten tarpeellisia talousrakennuksia. Toimitusmiesten toimivaltaan kuuluvaksiehdotetut tapaukset olisivat siten luonteeltaan teknisiä eikä niihin liittyisi esimerkiksi sellaista poliittista harkintaa, joka edellyttäisi päätösten tekemistä nykyiseen tapaan ministeriössä tai valtioneuvostossa.

Jag kände på förhand till att lagförslaget skulle innehålla ett dylikt förslag. Då jag i slutet av december ifjol kontaktade lantmäteriverket för att försöka ta reda på var den nya kommungränsen mellan Vanda och Helsingfors skulle gå invid Österleden, motiverade man lantmäteriverkets "tekniska" ändring av statsrådets gränsbeslut bl.a. med att en ny lag kommer att ge lantmäteriverket fullmakten att göra tekniska korrigeringar av den administrativa kommungränsen. Då det gäller området vid Österleden är avvikelsen cirka 10 hektar, medan lagförslaget ger möjligheter till korrigeringar på upp till 50 hektar. (Se t.ex. "Lantmäteriverket avviker från statsrådets beslut. Den 18 december 2008" och "Två skilda gränser? Den 22 december 2008".) Dess värre är den nya lagen ämnad att gälla kommunsammanslagningar som träder i kraft år 2011 eller senare. Lagstiftaren, riksdagen har ännu inte tagit ställning till lagförslaget.

Fallet Sibbo

Partipolitisk strategi. Den 10 april 2009

Jag skall gå lite utanför ämnet "fallet Sibbo" i dagens blogginlägg, eller åtminstone skildra ett större sammanhang. Igår publicerade HFD sitt beslut angående det misslyckade experimentet med elektronisk omröstning. Jag välkomnar beslutet att kommunalvalet måste tas om i tre kommuner, bland dem Grankulla. Dels finner jag det sunt att HFD, efter att ha agerat som en trasa i fallet Sibbo, nu vågar ta ett beslut som kan tolkas som ett pekfinger mot justitieministeriet. Dels gillar jag beslutet, för att jag förhåller mig kritiskt till att politiska val elektronifieras och flyttar till Internet. (Läs min artikel "Elektroniska valsedlar" från år 2000.) Den verkliga kicken att skriva ett blogginlägg i anknytning till omvalet ger emellertid en artikel med rubriken "'Skicka notan till staten'" i dagens Hbl. Jag återger här det sista stycket ur artikeln, som handlar om Grankulla:

>>Det senaste kommunalvalet ändrade inte på partikonstellationerna i staden. SFP behöll sina 17 plater, samlingspartiet har 14, KD 1, Gröna 2 och SDP 1. Det som ändrades var att Samlingspartiet bildade ett block med småpartierna för att få röstmajoritet i fullmäktige. Huruvida den konstellationen ändras återstår att se.<<

Trots att Sfp i valet som nu måste tas om i Grankulla fick 17 av 35 platser i fullmäktige, lyckades Samlingpartiet erövra stadsstyrelseposten. I detta sammanhanget är Grankulla inget unikt fall. Efter senaste kommunalvale gick Samlingspartiet i Nyland och Östra Nyland in för en enhetlig strategi. Man bjöd in andra partier än Sfp i en koalition, för att erövra kommunstyrelseordförandeposten åt Samlingspartiet. Mindre partier fick genom koalitioner med Samlingspartiet flera platser i nämnderna i utbyte mot att Samlingspariet fick den viktigaste posten, styrelseordförandeposten. Förlorare på Samlingspartiets strategi är många samlingspartistiska lokalpartierna, som gick miste om platser i nämnderna, som nu tillföll mindre partier i koalitionerna. Förlorare är även Svenska folkpartiet, som i flera kommuner förlorade styrelseordförandeposten, fastän partiet i valet behöll sin position som det största partiet. Så gick det även i Sibbo.

Det är helt uppenbart att initiativet till Samlingspartiets strategi kom uppifrån. Genom att erövra så många styrelseordförandeposter som möjligt kunde Samlingspartiet stärka sitt grepp på regional nivå, där det krävs koordinering och nätverk. Man kan fråga sig vem som ligger bakom strategin och initiativet till ett block, som i sista hand riktar sig mot Sfp och svenska intressen. Vem eller vilka är spindeln i nätverket?

I Sibbo lyckades Samlingspartiet inte erövra en hel styrelseordförandepost, utan bara en halv - eller kanske tre fjärdedelar. Men man lyckades i alla fall ta styrelseordförandeposten bort från Sfp. Att Sfp förlorade positioner i Sibbo har tolkats som ett resultat av inkorporeringen och den misstro mot Sfp:s traditionella politik som inkorporeringen föranledde. De facto är gruppen Vårt gemensamma Sibbo, som bildades som ett resultat av inkorporeringen, i nyckelposition i den av Samlingspartiet ledda koalitionen i Sibbo. Vårt gemensamma Sibbo hävdar att att gruppen inte vill ta hänsyn till partipolitiska intressen, men sett ur ett större perspektiv utgör gruppen en spelbricka i ett högst partipolitiskt spel.

Nya Helsinge. Den 9 april 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Espoon Hertell: 'Voisimme jakaa Vantaan puoliksi Helsingin kanssa'". Hbl har publicerat en insändarartikeln av Lars Stormbom (Sfp, Vanda). Artikeln, som har rubriken "Bygg inte upp nya murar", har för några dagar sedan publicerats på Stormboms blogg. Storbom skriver att en sammanslagning av Vanda och Helsingfors inte skulle vara bra för de svenskspråkiga i regionen, eftersom en sammanslagning skulle medföra en mur mellan å ana sidan "nya Helsinge" (Helsingfors-Vanda) och å andra sidan Esbo och Grankulla. I en annan insändarartikel med rubriken "Hur skall konkurenskraften befrämja" förespråkar Gustav Tallqvist från Sibbo en tvåstegsförvaltning av Stockholmmmodell. Artikeln kan tolkas som den handsträckning som Tallqvist förespråkade i sin insändare "Hur bevara självständigheten?" den 25 mars. (Se "Vandas sak är Sibbos. Den 25 mars 2009".) Tallqvist poäng är att utan en tvåstegsförvaltning i Helsingforsregionen förlorar så väl Sibbo som Vanda sin självständighet.

Hbl har idag även publicerat en insändarartikel av Ulla-Stina Westman. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Nu kan Samlingspartiet gnugga händerna":

>>Fram till måndagens fullmäktigmöte hade också SFP motsatt sig samgång. Men då framlades ett styrelseförslag med dubbla budskap, man ville dels utreda ett bättre organiserat samarbete inom huvudstadsregionen, dels konsekvenserna av en eventuell samgång mellan Helsingfors och Vanda. Vilketdera budskapet som var det viktiga var på måndagen ingen hemlighet. ...

nu gäller det att börja beställa den utredningen. Vanda stad får den utredning de beställer, likaså Helsingfors. Helsingfors har vanan inne sedan Sibbo. ...

enligt vad som hörs från stadshuskorridorerna i Vanda lär hotet om indragningen av Västersundom ha bestått såvitt SFP inte gått med samlingspartiet i utredningsfrågan.Västersundoms skola har alltså blivit ett vapen i kampen mellan Samlingspartiet och Socialdemokraterna som representerar motsatta ståndpunkter i samgångsfrågan.<<

Påståendena om påtryckningar har jag på denna blogg noterat i inläggen "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009" och "Påtryckningar. Den 7 april 2009". Angående utredningar, så har Helsingfors erfarenhet av beställningsarbeten. När det gäller Pekka Myllyniemis skandalösa Sibboutredning är det dock skäl att notera att beställaren var kommunminister Hannes Manninen och inte Helsingfors stad. "Ministeri Manninen sai mitä tilasi" var även rubriken på det pressmedelande som Sibbo kommun gav ut samma dag som Myllyniemis utredning offentliggjordes. En annan sak är att Jan Vapaavuori, enligt pålitliga källor, före offentliggörandet av Myllyniemis rapport kände till utredningsmannens förslag och att Myllyniemi utan att ange källa direkt kopierade Helsingfors egen opublicerade utredning.

Begreppet Helsinki är mera inklusivt än begreppet Helsingfors, vilket delvis torde bero på att den svenskspråkiga befolkningen har starkare lokala identiteter och känner bättre till den lokala historien. (Jämför "Sibbo mihi patria est. Den 21 juli 2006".) Ett regionalt Storhelsingfors av Stockholmmodell kunde väl på svenska heta Helsinge, medan namnet Helsingfors skulle reserveras för den mindre kommunen eller staden Helsingfors.

På bilden ovan ett annat nytt Helsinge, Helsinge Gymnasium i Helsinge Kyrkoby, i hjärtat av det historiska Helsinge socken och dagens Helsingforsregion. Den nya byggnaden är färdig i augusti.

Sibbobiten. Den 8 april 2009

Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av gratistidningen Vartti (Itä-Helsinki) är "Sipoo-pala alkaa rakentua reunailta". Tidningen skriver att Helsingfors, i strid mot tidigare uppgifter, börjar bygga i utkanterna av inkorporeringsområdet. Rubriken på artikeln inne i tidningen är "Helsinki jyrää 'Sipossaan'". Överrubriken lyder här "Liitosalueelle sekä ratikalla että metrolla?" Matti Visanti säger här att bebyggelsen kunde börja där dit metron inte kommer, det vill säga i områdets utkanter. Man kan fråga sig vad ett dylikt projekt har med förenhetligande av samhällstrukturen att göra, speciellt som Visanti härom veckan sade att man borde bygga för högst tusen nya invånare per år. Däremot kunde Helsingfors genom att börja med utkanterna skaffa sig goda skattebetalare i ett eget nurmijärvi. Det är inte sagt att det någonsin blir någon metro. Tidningen Vartti hävdar visserligen att en spårvagnslinje inte utesluter en metrolinje, men det är klart att man inte bygger en metrolinje från Östersundoms nuvarande centrum (Siwa) till Zachrisbacken, ifall det redan går en snabbspårvägslinje längs Nya Borgåvägen.

Påtryckningar. Den 7 april 2009

Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanda säger ja till fusionsutredning". Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Vantaa lähtee selvittämään liitosta Helsingin kanssa ". I artikeln noteras det att "Useissa puheenvuoroissa liitosselvitystä verrattiin Helsingin kanssa flirttailuun, monissa muistutettiin Helsingin Sipoon-valtauksesta." Helsingin Sanomat glömmer att nämna Sfp bland de grupper som röstade för en utredning. I går noterade medierna misstankar om påtryckningar angående ställningstagandet till en samgångsutredning. Fullmäktigeledamoten Patrik Karlsson förnekade att det skulle ha förekommit påtryckningar, men hans förklaringar till varför Sfp skulle rösta för en utredning stämde inte överens med de förklaringar som partikamraten Göran Härmälä gett. Klart är att Sfp:s två representanter i Vanda stadsfullmäktige med- eller motvilligt hade lovat Tapani Mäkinen att rösta för en utredning.
Frågan är varför det inte skulle ha förekommit påtryckning i frågan om Vanda bör gå med på en utredning, då påtryckningar och rena utpressningar hörde till vardagen i fallet Sibbo. Uutispäivä Demari publicerade igår en artikel med rubriken "Kookoomuksen rivit säröilevät Vantaalla: Helsinki-liitos ei olekaan läpihuutojuttu", där den samlingspartistiska ledamoten Paula Lehmuskallio berättar om påtryckningar. Jag citerar ur artikeln:

>>- Tässä on painostettu ja ostettu ihmisiä muistakin ryhmistä. Olen tulossa maanantaina kesken lomani ja tulen äänestämään. Tiukoille menee. Minulle on viestitetty etten saisi tulla saliin ollenkaan, Lehmuskallio tuhahtelee. ...

Paula Lehmuskallio myöntää, ettei hän ole ensimmäistä kertaa napit vastakkain oman puolueensa, kokoomuksen valtuustoryhmän kanssa.

- Minä olin eri mieltä kokoomuksen kanssa niin kutsutusta Västerkullan kiilasta.

- Olisin halunnut, että Vantaa olisi neuvotellut maakaupoista. Kiila annettiin ilmaiseksi. Siitä ei neuvoteltu. En hyväksynyt sitä, enkä hyväksy kaupunkien yhdistymisselvitystäkään, Lehmuskallio toteaa. ...

Hän ounastelee, että mahdollinen selvitystyö olisi niin kutsutusti tarkoitushakuinen.

- Jos tehtävä Helsingin ja Vantaan yhdistämiseksi jollekin annetaan, niin olisi perin kummallista, jos selvityksen tekijä päätyisi johonkin muuhun johtopäätelmään kuin kaupunkien yhdistämiseen, Paula Lehmuskallio ounastelee. <<

Lehmuskallio torde ha rätt i mycket av vad hon säger, men då det gäller Västerkullakilen, så ersatte staten Vanda genom finansiering av Ringbanan. Denna ersättning kan Mäkinen dock inte öppet medge
I gårdagens inlägg "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009" noterade jag två blogginlägg av Helena Tuuri-Tammela, "Yhteisen kuntarajan vaatimus perustuu nykyiseen kuntajakolakiin" och "Kuntajakolain muutosesityksestä". Tidningen Ilkka publicerade den 27 mars under rubriken "Alueellinen eheys on yhteisen kuntarajan vaatimus" en kolumn av Tuuri-Tammela. Kolumnen innehåller textavsnitt ur de tvp ovannämnda blogginläggen. Jag återger här det avslutande stycket i kolumnen:

>>Nykyään voimassa olevan kuntajakolain tulkinnoista on viimeisin suuri kärhämä käyty Sipoo-Helsinki kuntajakomuutoksessa. Lakikäsittely olisi ollut Sipoon tapauksessa reilumpi toimintalinja, eikä vain päätöksen perustelujen kirjoittaminen sopivan näköiseksi. Nyt esitetystä kuntajakolakimuutoksesta on poistettu kriteerejä, joiden varassa Sipoon ratkaisu oli erityisen kummallinen. Ilmeisesti Suomessa on myös ajauduttu lainsäädännössä malliin, jossa oikeuden päätösten mukaan muutetaan lainsäädäntöä eikä siten, että laki määrittelee, miten oikeuden tulee päättää. Onko valta kansalla, joka valitsee lainsäätäjän, vai jossain muualla?<<

Fallet Sibbo

Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009

Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Harva vantaalainen yltäisi yhdistetyn suur-Helsingin valtuustoon". Jag har behandlat samma ämne i mitt inlägg "Apropå. Den 8 november 2008".

Svenska Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanda behandlar fusionsutredning" och finska Yle en notis med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistymiskaavailuista tutkintapyyntö". Jag citerar ur den senare notisen:

Yksityishenkilön jättämä tutkintapyyntö koskee Vantaan kaupunginhallituksen puheenjohtaja Tapani Mäkistä (Kok.) ja Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajusta.
Tutkintapyynnössä esitetään, että Mäkinen ja Pajunen ovat yhdistymisselvityksestä ja sen vaikutuksista neuvotellessaan painostaneet muita päätöksentekijöitä.

Vartti har publicerat en notis med rubriken "Väite: Jussi Pajunen painostanut päättäjiä".
Helena Tuuri-Tammela, vars pro gradu avhandling "Kunnallisen jaotuksen muuttaminen: Oikeudelliset edellytykset ja kunnallinen itsehallinto" jag berört i blogginläggen "Jura novit curia. Den 17 januari 2009", "Absurda slutsatser. Den 20 januari 2009" och "En hälsning från Storkyro. Den 3 februari 2009", har på sin blogg följt med beredningen av revideringen av kommunindelningslagen. Redan en dag före kommunindelningslagsarbetsgruppen överlämnade sitt förslag skrev Tuuri-Tammela ett blogginlägg med rubriken "Yhteisen kuntarajan vaatimus perustuu nykyiseen kuntajakolakiin", där hom bl.a. noterade följande angående den nuvarande kommunindelningslagen:

Oikeudellisten edellytysten täyttyessä ministeriö voi päättää kuntajakomuutoksen, jolleivät kunnat vastusta asiaa. Muunlaisessa tapauksessa päätösvalta kuuluisi valtioneuvostolle, jonka kuntajakolaille melko vieraita tulkintaperusteita oli nähtävissä jo tapauksessa Sipoo-Helsinki-Vantaa. Eikä Korkein Hallinto-oikeus tuota päätöstä kumonnut, vaikka VN:n Sipoo -päätöksen lainmukaisuutta on kyseenalaistettu monen kunnallisoikeudellisen tutkijankin toimesta, koska kyse oli suuresta alueesta ja liitosta vastustettiin Sipoossa yli 90 %:sti.

Dagen efter att arbetsgruppen hade överlämnat sitt lagförslag till kommunminister Mari Kiviniemi skrev Tuuri-Tammela ett mycket betydelsefullt inlägg på sin blogg. Jag citerar här ur inlägget, som har rubriken "Kuntajakolain muutosesityksestä":

Nykyään voimassa olevan kuntajakolain tulkinnoista on viimeisin suuri kärhämä käyty siis Sipoo-Helsinki kuntajakomuutoksessa. KHO ei valtioneuvoston tekemää Sipoon huomattavien osien pakkoliitosta kumonnut, vaikka VN:n Sipoo -päätöksen lainmukaisuutta, etenkin pakkoliitokselle vaadittujen edellytysten erityistä painavuutta, on kyseenalaistettu monen kunnallisoikeudellisen tutkijankin toimesta.
Joka tapauksessa selkein valta ratkaista kuntajakomuutosten oikeudelliset edellytykset on eduskunnalla säätämällä asiasta laki. Lakikäsittely olisi ollut Sipoon tapauksessa myös reilumpi toimintalinja, eikä vain päätöksen perustelujen kirjoittaminen sopivan näköiseksi.
Tuon Valtioneuvoston tekemän Sipoo -ratkaisun perustelujen kirjoittanut esittelijä Arto Sulonen oli nyt laatimassa uutta kuntajakolakiesitystä. Nyt tästä esitetystä kuntajakolakimuutoksesta on poistettu kriteerejä, joiden varassa Sipoon ratkaisu oli erityisen kummallinen.
Ilmeisesti Suomessa on myös ajauduttu lainsäädännössä malliin, jossa oikeuden päätösten mukaan muutetaan lainsäädäntöä eikä siten, että laki määrittelee, miten oikeuden tulee päättää. Onko valta kansalla, joka valitsee lainsäätäjän, vai jossain muualla?

Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Valtio kallistumassa Malmin kentän säilyttämisen puolelle". Det är uttryckligen representanter för statsmakten som överväger ett bevarande av flygfältet i Malm. Helsingfors stad vill fortfarande flytta flygverksamheten, men man medger att inkorporeringen av Östersundom förändrat situationen. Jag citerar ur artikeln:

>>Helsingin kaupunki haluaa yhä siirtää lentokentän pois Malmilta ja rakentaa alueelle asuntoja.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen (kok) mukaan paine Malmin rakentamisesta on kuitenkin helpottanut, kun Helsinki on saanut rakennusmaata Sipoosta ja vanhoilta satama-alueilta. <<

Tle har middagstid publicerat en notis med rubriken "Malms flygfält bevaras?". Jag citerar ur notisen:

>>Nu ska Kommunikationsministeriet utreda om det är möjligt att hålla kvar Malms flygfält i Helsingfors. Området behövs kanske inte längre för bostadsbyggande eftersom huvudstaden har fått ny tomtmark i och med annekteringen av sydvästra Sibbo och då hamnverksamhet har flyttats från centrala Helsingfors till Nordsjö. <<

En som knappast uppskattar att Helsingfors lägger ner en efter annan plan med motiveringen att inkorporeringen av Östersundom förändrat läget är viceordföranden för Helsingfors stadsplaneringsnämnd, Osmo Soininvaara (grön). Soininvaara har ett betydligt större lokalpolitiskt inflytande än vad hans förtroendeuppdrag medför. Soininvaara hade varit en självskriven stadsfullmäktigeordförande, men han valde att ge uppdraget åt sin förtrodda arvtagare, Otto Lehtipuu. Soininvaara utövar även ett öppet inflytande genom så gott som dagligen skriva blogginlägg. Soininvaara har i flera inlägg på sin blogg berört planeringen av Östersundom. Speciellt har han gjort det i inlägget "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars.

Soininvaara inleder inlägget med en förklaring till varför Östersundom inkorporerades:

>>Sipoon Östersundom liitettiin Helsinkiin kaupunkirakenteen tervehdyttämiseksi - siis jotta ihmiset eivät joutuisi muuttamaan nurmijärville vaan pääsisivät järkevälle etäisyydelle hyvien joukkoliikenneyhteyksien varaan. ...

Tarkoitus oli, että sitä rakentamista, jota oli suunniteltu nurmijärville, keskitettäisiin metron varrelle Östersundomiin.<<

Nurmijärvi, skrivet med liten begynnelsebokstav, står här för fenomenet som på engelska benämns Urban sprawl. Statsministerns hemkommun Nurmijärvi är skräckexemplet på oönskad spridning av bebyggelsen främst norr och väster om Helsingfors. Soininvaaras synpunkter stämmer överens med motiveringar i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. En annan sak är att det ur Myllyniemis rapport framgår att utredningsmannen inte förstått dessa motiveringar, som han kopierat ur Helsingfors stads egen utredning. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Det är skäl att notera att varken bevarandet av Sandhamn i militärt bruk, som Helsingfors stadsplaneringsnämnds nuvarande ordförande Risto Rautava (saml) tillsammans med Jan Vapaavuori förespråkat, eller bevarandet av flygverksamheten i Malm, som Centern med Matti Vanhanen i spetsen förespråkat, utgjorde några officiella motiveringar till ändringen i kommunindelningen. I sitt ovannämnda blogginlägg noterar Soininvaara att syftet med inkorporeringen av Östersundom går förlorad ifall andra projekt i Helsingfors läggs ned som en följd av inkorporeringen. Jag citerar:

>>Jos ... Helsinkiin suunniteltu rakentamista siirretäänkin Östersundomiin, nurmijärville joudutaan rakentamaan yhtä paljon kuin lähtötilanteessa eikä koko Östersundomin liittämisestä Helsinkiin olisi lainkaan hyötyä nurmijärvettymisen ehkäisyssä vaan lopputuloksena on kaupunkirakenteen hajoaminen edelleen.<<

Stor-Helsinge. Den 4 april 2009

Utlokaliseringen av läkemedelsverket har igen figurerat i rubrikerna under den gångna veckan. Det vore värt att utreda vilken betydelse det hade för slutresultatet i utredningen av placeringsort för läkemedelsverket ("Lääkealan keskuksen sijoittamisselvitys") att man på hög nivå på förhand kommit överens om att det nya verket skall placeras i Kuopio, invid Jyrki Katainens hemkommun Siilijärvi. En möjlig bakgrundsfaktor och förklaring till brister i utredningen har jag gett i blogginlägget "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009". Politik handlar i hög grad om kopplingar (koplaus) mellan beslut som i sak inte har någonting med varandra att göra. Därför är det inte helt sökt att spekulera vid en kopling mellan utlokaliseringen av läkemedelsverket och fallet Sibbo.

Det är väl snarare regel än undantag att utredningar som beställs av ministerier är beställningsarbeten. Att den sannolika samgångsutredningen angående en inkorporering av hela Vanda med Helsingfors kommer att bli ett beställningarbete oroar många motståndare till en fusion av städerna. Pekka Mylyniemis Sibboutredning framhgålls här som ett varnande exempel. Något plagiat av Myllyniemis kaliber skall man dock inte vänta sig. Beställningsarbeten och lotsasutredningar är normalt av mycket högre kvalitet än Myllyniemis parodiska utredning. Vad Myllyniemirapporten visar är att allt duger grund för färdigt tagna beslut.

Trots att Sfp i Vanda är emot en samgång med Helsingfors, förväntas Sfp:s representanter i stadsfullmäktige på måndag rösta för en utredning. Frågan är om Sfp-arna i Vanda sist och slutligen så kategoriskt är emot en sammanslagning. En viktig fråga torde vara hur sammanslagningen skulle förverkligas. Skulle den innebära att Vanda inkorporeras med Helsingfors, eller skulle sammanslagningen utgöra en äkta samgång, där även Vanda kan få sin vilja hörd. Sfp i Vanda torde ha en delikat position att ställa villkor. Sfp i Vanda säger nej tack till Stor-Helsingfors, men kanske inte till ett nytt Helsinge.

Att Sfp i Vanda kanske inte förhåller sig kategoriskt avvisande till en sammanslagning och att det kanske trots allt kan finnas en koppling mellan beslutet att bevara Västersundom skola och ställningstagandet för en samgångsutredning kan man eventuellt läsa mellan raderna i en kort insändare i dagens Hufvudstadsblad. Jag återger insändaren, som är skriven av två erfarna Sfp-politiker, i sin helhet:

>>Leve skolan!
Tack till klok tjänsteman som retirerade med nedläggningen av Västersundoms skola. Må skolan blomstra även i Stor-Helsinge.
Astrid Nurmivaara, Maj-Britt Vääriskoski, Vanda<<

I gårdagens inlägg "Sociokulturell utredning. Den 3 april 2009" skrev jag om "Lounais-Sipoosta Helsinkiä - Maaseudusta kaupunkia: Sosiokulttuurinen selvitys liitosalueesta", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte i torsdags. Som bilaga till föredragningslistan utredningen "Osayleiskaavatasoinen maisemaselvitys Östersundomin alueelta". Helsingfors vill koncentrera bebyggelsen i Östersundom till området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden. Helsingfors markägendom ligger huvudsakligen söder om Nya Borgåvägen och norr om motorvägen, men dessa områden lämpar sig inte speciellt väl för urban bebyggelse. Dess värre finns det hinder i vägen även på området nellan de två trafiklederna. Ur kartan, som ingår i ovannämnda utredning, framgår att en stor del av det aktuella området är klassificerat som kulturhistorisk värdefullt landskap. Jag citerar ur sammanfattningen av utredningen i föredragningslistan:

>>Östersundomin kartano, kirkko hautausmaineen sekä Sakari Topeliuksen vanhuudenkoti Björkudden (Koivuniemi) kuuluvat Östersundomin valtakunnallisesti merkittävään kulttuurihistorialliseen ympäristöön, joka sisältyy Museoviraston ja ympäristöministeriön julkaisuun Rakennettu kulttuuriympäristö (Museoviraston rakennushistorian osaston julkaisuja 16 / 1993). Nämä alueet ja kohteet ovat valtakunnallisia alueidenkäyttötavoitteita koskevassa valtioneuvoston päätöksessä (30.11.2000) kulttuuri- ja luonnonperintöä koskevissa erityistavoitteissa tarkoitettuja alueiden käytön suunnittelun lähtökohtia. Tavoitteilla edistetään kansallisen kulttuuriympäristön ja rakennusperinnön sekä niiden alueellisesti vaihtelevan luonteen säilymistä. ...

Sipoon liitosalueen maiseman arvot perustuvat alueen pitkään kulttuurihistoriaan, viljelymaisemaan, pienipiirteiseen saaristoa muistuttavaan maisemarakenteeseen, meren läheisyyteen, jylhiin kallioselänteisiin sekä useisiin yksittäisiin hienoihin maisematiloihin. ...

Ruovikoituneet merenlahdet kuuluvat Natura 2000–verkoston kohteeseen nimeltä Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet. <<