Regeln 10/5. Den 9 december 2007

Författaren till boken Sipoon ryöstö Jouko Tikkanen är huvudredaktör för tidningen Tukkutori. På tidningens webbplats finns en sida där man kan beställa boken. Här finns även textprov ur boken.

En liten detalj i kommunindelningslagen har gått mig förbi. I Sipoon ryöstö låter Tikkanen [Tuomas] Autere påpeka att kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag (VE 2) inte uppfyller 10 %-villkoret. Enligt moment 2 i 5 § i kommunindelningslagen får en ändring i kommunindelningen inte inverka "på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen". Enligt inrikesministeriets prememoria för statsrådets gränsbeslut är arealen för "VE 2" 26,557 km² och landarealen för området "V", som enligt Myllyniemis förslag skulle överföras från Vanda till Helsingfors 2,181 km². Eftersom Sibbos landareal enligt Myllyniemis rapport är 364,1 km² utgör landarealen för "VE 2" endast 7,3 % av Sibbos totala landareal. Tillsammans är det område som enligt Myllyniemis förslag skulle inkorporeras med Helsingfors 28,738 km² medan Helsingfors landareal enligt Myllyniemis rapport är 184,5 km². Detta innebär att den föreslagna ändringen i kommunindelningen för Helsingfors del skulle betyda en inverkan på landarealen med 15, 6 %, vilket klart är över gränsen på 10 %.

I sin helhet lyder villkoret som definieras i moment 2 i 5 § i kommunindelningslagen att en ändring i kommunidelningen kan förverkligas om "ändringen inte inverkar på invånarantalet i någon kommun med mer än fem procent eller på arealen i någon kommun med mer än tio procent, räknat enligt landarealen". Eftersom antalet invånare på området VE 2 utgör 10,50 % av Sibbos totala befolkning och där med klart över gränsen på 5 % uppfylls i inga händelser villkoren som definieras av moment 2, vilket betyder att ändringen kan förverkligas "endast under särskilt vägande i 3 § nämnda förutsättningar". Det sistnämnda har även Myllyniemi noterat. Det intressanta är att Myllyniemi i sin rapport om sitt förslag VE 2 skriver att i "alternativ 2 stannar landarealen ... under 10 % (ca 30 km² )".

Myllyniemi hävdar även gällande alternativet "VE 4b", som klart överstiger 10 % av Helsingfors areal, att "regeln 10/5 följs". Det är dock knappast Myllyniemi själv som här har gjort en felberäkning. I rapporten berättar Myllyniemi att det i området för alternativ 4b bor 855 personer, men den beräkningen har han åtminstone inte gjort själv. Som ett argument mot alternativet 4b nämner Myllyniemi att det skulle uppstå "en oändamålsenlig avsnörning (där det t.o.m. ingår mark som ägs av Helsingfors)". Även här avslöjar Myllyniemi att Helsingfors markägendom varit ett centralt kritierium i valet av förslag, men dess värre ingår det i "avsnörningen" inte alls mark som ägs av Helsingfors.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Järvenpää ja Kerava eivät tingi liitosvaatimuksesta". Jag citerar ur artikeln:

Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) ei ole pitänyt Keravan ja Järvenpään alueliitosvaatimuksia perusteltuina. Ministeriö teettänee joka tapauksessa lääninhallituksella kenttäkierroksen Järvenpään ja Keravan valtioneuvostolle jättämästä esityksestä.

Asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok) pitää tärkeänä, että radan varren rakentamattomat asuinalueet otetaan käyttöön. Vapaavuori tähdentää, että Ristikydön kehittämien asuntotuotantoon on tärkeämpää kuin se, minkä kunnan alueella se on. "Kuntien on pystyttävä seudulliseen yhteistyöhän", Vapaavuori sanoo.

"Ristikydön ja Purolan alueen kehittäminen on Länsi-Sipoon, Länsimetron ja Kehäradan mittainen hanke. Järvenpää ja Kerava ovat sitoutuneet tähän kehittämiseen päinvastoin kuin Tuusula", perustelee liitosvaatimuksia Järvenpään kaupunginjohtaja Erkki Kukkonen.

Man kan fråga sig varför det inte får finnas obebygda områden vid stambanan, då det finns råd med golfbanor vid kustbanan både i Tali och Alberga. Lika väl bör det vara mycket lättare att finna juridiska grunder för en annektering av Ristikytö än för en annektering av sydvästra Sibbo. Däremot torde det vara svårare att motivera anslutningen av området Purola till Träskända, men det bryr man sig knappast om i Kervo. Fastän Kervo och Träskända på ett farsartat sätt själva utnämnde Jussi-Pekka Alanen till uträdningsman är trovärdigheten i Alanens rapport av helt annan klass än trovärdigheten hos Myllyniemis rapport. Mari Kiviniemi kommer inte att ha det lätt att förklara sin inkonsekvens.

Det kan för övrigt noteras att arealen av områdena som Alanen föreslår att skall anslutas till Kervo och Träskända överstiger 10 % av respektive stads areal. Inverkan skulle enligt mina beräkningar för Kervos del vara 16,9 % och för Träskändas del hela 25,9 %. Lika väl skriver Alanen i rapporten Rajat kuntoon, veturi vauhtiin att "Osaliitosten alueet eivät yhdessäkään ylitä kuntajakolain 5 §:n 10 %:n rajaa (osuus on 6,6%)." Alanen har emellertid den 26 oktober gjort ett tilläg till rapporten med titeln "Kuntajakolain vaikutukset järvenpään, keravan ja tuusulan osaliitokseen". Behovet av ett förtydligande framgår ur följande citat ur tillägget:

Ristikydön/Ristinummen/Tuomalan ja Purolan/Vanhakylän alueiden (jatkossa käytetään lähinnä alueen asemien nimeä Ristikytö ja Purola) yhteinen kartalta ilmenevä pinta-ala on noin 14,9 km² (8,6+6,3 km²). Tuusulan kunnan maapinta-ala taas on noin 225 km². Osaliitokset ovat yhdessä noin 6,6 % Tuusulan maapinta-alasta eivätkä näin ylitä kymmenen prosentin rajaa.

Raja ei kuitenkaan saa ylittyä minkään kunnan osalta eli tarkastelu on ulotettava myös Järvenpäähän ja Keravaan. Järvenpäälle osaliitosselvityksessä esitettyjen Purolan ja Ristikydön alueiden yhteispinta-ala on 9,7 km². Kun sitä verrataan Järvenpään
maapinta-alaan, joka on 37,6 km², osuudeksi tulee 25,7 %. Vastaavasti Keravan 5,2 km²:n osaliitos on 17 % kaupungin 30,6 km²:n maapinta-alasta. Molemmat ylittävät selvästi 10 %:n raja-arvon.