Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007

Inatt läste jag färdigt Jouko Tikkanens bok Sipoon ryöstö. Boken handlar inte bara om fallet Sibbo, utan även om rättsstaten. Eller egentligen är det kansken just rättsstaten som fallet Sibbo framför allt handlar om. Frågan är om politiska beslut i Finland behöver följa lagen och om Högsta förvaltningsdomstolen är tillräckligt oberoende för att upphäva alla lagstridiga gränsbeslut. Att inte förvaltningsomstolarna och inte Högsta förvaltningsdomstolen är oberoende av den politiska makten visar det att Lauri Tarasti kunde utnämnas till utredningsman vid miljöministeriet medan han ännu var domave vid HFD. När bostadsminister Jan Vapaavuori i september utnämnde Tarasti till utredningsman hade Tarasti redan pensionerats från HFD, men jag finner det inte heller oproblematiskt att Tarasti denna gång som pensionerad domare fortsätter sin karriär som utredningsman.

Tarastis utredning överlämnades officiellt idag, men jag har inte i rapporten funnit några detaljer som skulle vara speciellt relevanta angående fallet Sibbo. Medierna har dock tolkat resultaten från Tarastis utredning så att bristen på tomter och bostäder till överkomligt pris inte beror på att det inte finns oanvänd mark, utan på att planläggningen upplevs som långsam. Tarastis förslag är relativt försiktiga, fastän han föreslår en gemensam generalplan för huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo Vanda, och Grankulla). Bostadsministern sade i samband med överlämnandet av rapporten att han hade hoppats att "kunta – valtio –suhteen uudelleenarvioinnissa pääkaupunkiseudulla olisi voitu edetä pidemmällekin". Nu när Vapaavuori själv är minister tycks han välkomna det av honom tidigare så starkt kritiserade förslaget på ökad statlig inblandning i huvudstadsregionen. Plötsligt ser det ut som om man skulle ta Alanens förslag från 2004 till heders. I FNB:s notis "Tarastin ehdotus kelpaa kaupunginjohtajille" heter det att "Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pitää ideaa pääsääntöisesti hyvänä, mutta pohtii, että mukaan olisi hyvä saada myös Kirkkonummi ja Sipoo, jotka ovat hänen mukaansa laajentuvalle pääkaupunkiseudulle tärkeitä rakennuskohteita".

Där Tarastis rapport kanske inte är så relevant för fallet Sibbo är Alanens rapport Rajat kuntoon, veturi vauhtiin från den 17 september och tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober desto intressantare. Alanens rapport är speciellt intressant emedan Alanen, liksom jag noterade i gårdagens blogginlägg, i sin utredning gjort en fatal juridisk felbedömning. I rapporten från september säger Alanen följande:

Osaliitoshanke ei ylitä kuntajakolain 5 §:n maapinta-alaa koskevaa kymmenen prosentin rajaa eikä asukasmäärälle asetettua viiden prosentin rajaa. Osaliitoksen toteuttamiseen ei siis tarvita erityisiä edellytyksiä.

I tillägget från oktober rättar han sig:

Liitettäväksi esitettyjen alueiden asukkaiden kokonaismäärä on vajaat kaksi prosenttia Tuusulan asukasluvusta ja prosentin molemmin puolin Järvenpäässä ja Keravalla. Asukasmäärän osalta siis jäädään selvästi viiden prosentin raja-arvon alle. Järvenpään ja Keravan maapinta-alojen pienuudesta sen sijaan aiheutuu se, että kummassakin kaupungissa ylittyy kuntajakolain 5 §:n mukainen pinta-alaa koskeva kymmenen prosentin raja-arvo.

Osaliitokset voidaan siis tehdä vain erityisen painavilla 3 §:n kuntajaon muuttamisen yleisillä edellytyksillä. Selvitysraportissa ei Järvenpään ja Keravan pinta-aloja otettu huomioon, jolloin 5 §:n soveltamisessa oli päädytty virheelliseen tulokseen.

I rapporten från september hävdar Alanen bl.a. att "Pääkaupunkiseutu on tehostamassa omaa toimintaansa, johon liittyvät eri tavoin myös Sipoo ja Kirkkonummi." Påståendet är i sig intressant och man kan fråga sig varför man vill associera just Sibbo och Kyrskslätt med huvudstadsregionen, men i övrigt har Alanen här inte så mycket att säga angående Sibbo. Tillägget från oktober innehåller destu mera av relevans för Sibbo, eftersom Alanen nu måste argumentera för att det finns särskilt vägande skäl för sitt förslag av ändring av kommunindelning mellan Tusby, Kervo och Träskända. Några gränsjusteringar som kräver särskilt vägande i 3 § i kommunindelningslagen definierade skäl har inte under rådande lag gjorts förut. Jag citerar ur Alanens tillägg:

Ennen kannanottoa kuntajakolain 3 §:n yleisten edellytysten eri kohtiin on syytä täsmentää pykälän tulkinnan laajuutta. Ongelmana tältä osin on, ettei käytettävissä ole ennakkotapauksia erityisen painavien edellytysten soveltamisesta osaliitokseen, jossa väestöä tai pinta-alaa koskevat kuntajakolain 5 §:n mukaiset raja-arvot ylittyvät. Sipoota koskeva osaliitos on ainoa, josta on olemassa valtioneuvoston päätös. Se on edelleen KHO:n käsiteltävänä.

Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitosratkaisut ovat Sipoon kanssa oikeudellisen tulkinnan osalta samansuuntaisia, mutta sisällöllisesti erilaisia. Sipoota koskevilla ratkaisuilla voi olla ainakin välillisesti merkitystä myös Tuusulan osaliitoksiin. Viime kädessä ratkaisut jäävät valtioneuvoston suhteellisen laajan harkintavallan piiriin.

I tillägget hänvisas även till inrikesministeriets utlåtande angående besvären gällande statsrådets Sibbobeslut:

Sisäasiainministeriö onkin Sipoota koskevissa kannanotoissaan päätynyt tulkintaan, että "voimassa olevassa kuntajakolaissa ei ole tarkoitus sivuuttaa 'tärkeän yleisen edun' kriteeriä arvioitaessa 5 §:n 2 momentissa tarkoitettujen erityisen painavien edellytysten täyttymystä, vaan tärkeä yleisen edun arviointi haluttiin sitoa 3 §:ssä säädettyihin kuntajaon muuttamisen yleisiin edellytyksiin."

Alanen stöder indirekt även statsrådets Sibbobeslut i följande påstående, som baserar sig på den "allmänna nyttan", som alltså i sig inte är ett giltigt villkor enligt rådande kommunindelningslag:

Ellei tähän hankkeeseen voida soveltaa erityisen painavia edellytyksiä - tärkeää yleistä etua, esimerkkiä on muualta vaikea löytää, Sipoota ehkä lukuun ottamatta.

Att Alanen stöder en annektering av sydvästra Sibbo är inte överaskande, då hela Kervos och Träskändas initiativ bygger på (det eventuella) prejudikatet Sibbo. Däremot borde Alanen medge att hans utreding, trots den juridiska felbedömningen, är av en helt annan klass än Pekka Myllyniemis skandalösa lotsasutredning.