Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008

Fallet Sibbo har många betydelsefulla rollfigurer: Matti Vanhanen, Hannes Manninen, Jussi Pajunen, Jan Vapaavuori, Mari Kiviniemi, Rakel Hiltunen, Pekka Myllyniemi, Eila Ratasvuori, Kai Kalima, Kari Prättälä, Heikki Harjula. En aktör som fått lite uppmärksamhet i medierna, men som haft en central roll är regeringsrådet Arto Sulonen, som jag omnämnde i gårdagens inlägg "Exitkriterier. Den 27 maj 2008".

Vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 21 juni 2006 sade fullmäktigeledamot Terhi Peltokorpi (c) att "keskustalainen alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen on luvannut ja hän esittelevänä ministerinä tulee tekemään tästä jatkossa esityksen". Det var mycket lovat av kommunministern, speciellt som Helsingfors förslag visade sig vara fatalt bristfälligt. Dessutom kunde kommunministern inte ensam garantera att förslaget förs vidare till statsrådet. Det är inte ministern, utan en tjänsteman som svarar för beredningen. Om den beredande tjänstemannen inte hade funnit förslaget juridiskt hållbart, hade inte statsrådet kunnat godkänna inkorporeringen. Naturligtvis hade även Helsingfors ledning insett den beredande tjänstemannens roll. Jag citerar ur Jan Vapaavuoris anförande vid ovannämnda stadsfullmäktigemöte:

valtuuston yhteistä tahtotilaa on pyritty edistämään lobbaamalla aktiivisesti asiaa kevään aikana monille ministereille ja keskeisille valtion virkamiehille. Noin viime viikon puolivälissä kävi ilmeiseksi, että meillä on perusteltua syytä olettaa valtiovallan suhtautumisen kehittyneen niin myönteiseksi, että asian ratkaiseminen nyt olisi mahdollista.

Arto Sulonens roll i fallet Sibbo börjar med hans uppgift i beredningen av kommun- och servicestrukturreformen. Jag har i flera inlägg påtalat kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo. Sulonen har varit starkt involverad i båda. Sulonen var bl.a. orförande för lagberedarnas kordineringsgrupp (kunta- ja palvelurakenneuudistukseen liittyvä lainvalmistelijoiden koordinaatioryhmä). Tillsammans med Kari Prättälä och Heikki Harjula var Sulonen även medlem i lagarbetsgruppen för PARAS.
Helsingfors stad lämnade den 26 juni 2006 till ministeriet in sitt förslag till ändring i kommunindelningen, men först ett år senare, samma dag som statsrådet tog sitt Sibbobeslut, tog ministeriet beslutet att förkasta Helsingfors framställning. I praktiken hade lantmäteribyrån underkänt förslaget redan i juli 2006. I Sulonens motiveringar till inrikesministeriets beslut nämns dock ingenting om de av lantmäteribyrån påtalade bristerna i Helsingfors framställning.

Misstankarna om att den föredragande tjänstemannen var partisk bekräftades av Sulonens motiveringar till statsrådest beslut. (Se "Inrikesministeriet förtiger bristerna i Myllyniemis rapport. Den 8 juli 2007".) Då Sulonens gav sin förklaring till HFD angående besvären mot statsrådets Sibbobeslut behövde han kanske inte vara helt opartisk, då hans uppgift nu var att försvara statsrådets beslut. I förklaringen visade det sig dock att Sulonen inte har någonting att säga i försvar mot påståendena om brister i kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning. Istället hoppar han på ett iögonfallande sätt över påståendena om brister i utredningen. (Se "'Tillräcklig och pålitlig grund'. Den 27 september 2007".) Sulonen borde ha underkänt Myllyniemis utredning, men istället förteg han bristerna i sin promemoria. Jag citerar här ännu en gång ur justitiekanslerns svar på Leena Liipolas klagomål. Svaret gavs samma dag som statsrådet tog sitt Sibbobeslut.

Yleisesti voidaan todeta, että selvityksiä laadittaessa on tavallista ja hyväksyttävää viitata jo olemassa oleviin yleisesityksiin tai muihin selvityksiin kerättyihin tosiasiatietoihin. Suoria lainauksia muista lähteistä esitettäessä tulisi kuitenkin lähde mainita. ... Riippumatta edellä selostettujen lainausten ja kannanottojen oikeudellisesta merkityksestä niillä saattaa olla tosiasiallista vaikutusta arvioitaessa selvityksen ja siihen perustuvan ehdotuksen asianmukaisuutta ja luotettavuutta.

Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä.

I det ovanciterade svaret kunde "sisäasiainministeriö" väl bytas ut mot "hallitusneuvos Arto Sulonen". Det är uppenbart att Myllyniemis utredning inte fyller kraven på en kommunindelningsutredning. Det är lika så uppenbart att regeringsrådets beredning av Sibbofrågan inte fyller de krav som justitiekanslern den 28 juni 2007 ställde på en beredning.

För tjänstemän är kraven på opartiskhet betydligt strängare än för politiker. Tjänstemän får inte på förhand ta ställning till en fråga som de bereder, så att tilltron till tjänstemannens opartiskhet inte skall äventyras. Sulonen har inte i offentligheten uttalat sig i Sibbofrågan före motiveringarna för statsrådets Sibbobeslut ofentliggjordes, men efter stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 var det allmännt känt att det på inrikesministeriet fanns en tjänsteman som lovat förorda ett förslag till ändring i kommunindelningen.